Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.

Ledamoten Pirjo Lonka och 25 andra ledamöter föreslår i sin motion att staden tillsätter en arbetsgrupp, som ska utreda det aktuella behovet av övningslokaler för dans, och utifrån utredningen börjar utveckla lokalerna för dans så att de svarar mot behovet.

Stadsstyrelsen anser att det är viktigt att föra dialog och upprätthålla den aktuella lägesbilden med aktörerna i dansfältet samt att utveckla stödet, lokalerna och verksamhetsförutsättningarna för dansproffs och hobbydansare. I utvecklingsarbetet och åtgärderna ska beaktas dansproffsens och hobbydansarnas tidvis olika behov, jämlikheten mellan olika konstarter och aktörer och utvecklingen av konst- och kulturaktörers kunskaper i affärsverksamhet för att nå långfristiga och hållbara resultat.

Stadsstyrelsen anser att det inte är nödvändigt att inrätta en arbetsgrupp eller utarbeta en separat utredning. Det kan vara mer effektivt att kontinuerligt föra en tät dialog med dansaktörer. Staden ska följa upp dansproffsens och hobbydansarnas lokalbehov och utvecklingen i fältet samt utveckla verksamhetsmöjligheterna som en del av kultur- och fritidssektorns vanliga arbete i samarbete med dansaktörer. Staden avser att sammankalla parterna till en dialog om övningslokaler för dans. Meningen med dialogen är att på bred front samla ihop hobby- och yrkesaktörer samt andra medverkande, sammanställa en gemensam situationsbild av behovet och hitta lösningar på svårigheterna och problemen med de nu tillgängliga lokalerna.

Staden vill främja och möjliggöra övningslokaler jämlikt för proffs och amatörer i alla olika konstarter genom ett branschövergripande samarbete. Det är skäl att beakta att proffs och amatörer i alla scenkonstbranscher har motsvarande behov som staden eftersträvar att tillgodose genom ett sektorsövergripande samarbete. När det gäller dans är det särskilt viktigt att utnyttja synergier i kultur- och idrottsservicens servicenät. Lokalfrågor är i större omfattning anknutna till branschens verksamhetsmöjligheter, såsom intjäningsmodeller, arbetsmarknadsställning och till exempel frilansarbetets fragmenterade karaktär.

Som en del av sitt arbete för kultur- och fritidssektorn dialog mellan olika aktörer, organisationer och andra finansiärer i dansfältet. Kulturservicen möter aktörer, följer upp samtalet både internt i stadsorganisationen och inom dansfältet bland annat genom att delta i evenemang och följa upp publikationsverksamheten. Målet är att upprätthålla den aktuella kunskapen om förhållandena i dansfältet, förutse förändringar och söka lösningar i växelverkan med aktörerna.

Staden stöder dansaktörer och branschens utveckling på många sätt. Staden hyr ut lokaler för uppträdanden och för övningsbruk, kulturcentrens och Helsingfors evenemangsstiftelses program omfattar dansverk, och dansaktörer beviljas understöd. Helsinki Dance Company vid stadsteatern, som hör till stadskoncernen, producerar dansverk.

Flera dansproffs och hobbydansare använder lokaler som är uthyrda av staden, till exempel på Kabelfabriken och i Södervik. Enligt de uppgifter om verksamhetslokalerna som har samlats in utifrån kulturunderstöden uppträder dansproffs i många av stadens lokaler i olika delar av staden, såsom Malms kulturhus, Stoa, Gamlasgården, Annegården, Caisa och Månsashuset. Dessutom uppträder de i bibliotek, servicecentraler, lekparker, skolor och daghem. Stadens olika funktioner utgör en bred plattform för kulturverksamhet, och prissättningen av funktionerna är inte marknadsmässig.

Såsom det konstateras i motionen är förändringar aktuella i de lokaler som dansaktörer i Helsingfors använder. Ombyggnaderna av Tölö sporthall och kulturcentret Stoa infaller på samma tidsperiod åren 2028–2031. Processen för ändring av detaljplanen för Alexandersteaterns tillbyggnad pågår. Tills vidare kan dansverksamheten och dansövningarna i övningssalarna i teaterhusets tillbyggnader dock fortsätta, och staden främjar denna viktiga verksamhet för sin del genom sitt understödssystem.

Kultur- och fritidsnämnden har under behandlingen av ärendet enhälligt godkänt ett motförslag enligt vilket staden ska ha både en central roll i verksamheten och ansvaret för att hitta nya lokaler som ersätter de lokaler som inte längre kan användas för dansövningar och uppträdanden. Stadsstyrelsen anser att det redan nu är känt att det är svårt att hitta ersättande lokaler, men staden kommer aktivt att söka lösningar tillsammans med aktörerna inom sitt eget lokalbestånd.

Staden utvecklar dessutom sin lokalservice. Stadsmiljösektorn och kultur- och fritidssektorn samarbetar för att kulturaktörer effektivare än förr ska kunna använda stadsägda lokaler som står tomma. Sektorerna har sedan 2024 haft en gemensam anställd som främjar användningen av lokaler för konst, kultur, kreativa branscher och den tredje sektorn.

Stadens lokaler och anordningar kan bokas via e-tjänsten Varaamo, och tjänsten har byggts upp och utvecklas aktivt. Villkoren för kortfristig hyrning av stadens lokaler har uppdaterats för att de ska svara mot aktörers behov i konst- och kulturfältet. Dessutom kommer staden att lösa med vilka förutsättningar tomma lokaler tillfälligt kan erbjudas för en större grupp av konst- och kulturaktörer. Också stadens interna processer har utvecklats i samarbete mellan sektorerna för att effektivisera lokalanvändningen. Det är skäl att ytterligare förbättra marknadsföringen av tillgängliga lokaler och kommunikationen om dem för att de ska nå konst- och kulturproffsen också i dansfältet.

Som en del av den stadsövergripande servicenätsplaneringen som inleddes 2022 planerar kultur- och fritidssektorns kulturservice servicenätet i syfte att bland annat möjliggöra och säkerställa verksamhetsförutsättningarna för mångsidig professionell konst och kultur, övningslokalerna medräknade, samt att göra stadens lokaler tillgängligare för stadsbor, konstnärer och sammanslutningar.

Understöden har en central roll i stadens stöd till dansaktörer och därigenom också för att verksamheten förverkligas runtom i staden. Understödet till dansfältet har byggts upp målmedvetet på 2020-talet. Dansens hus, som öppnades våren 2022 under fullmäktigeperioden 2021–2025, och aktörerna i huset togs upp i stadsstrategin. Verksamhetsunderstöd som beviljas dansaktörer ökade 2021–2025 med totalt 34 procent. Dessutom genomförde staden och Konst- och kulturmyndigheten (före detta Centret för konstfrämjande) i samarbete ett försöksprojekt på det fria dansfältet. Som en del av projektet beviljade kultur- och bibliotekssektionen specialunderstöd på totalt 100 000 euro för aktörer på det fria dansfältet år 2022. Målet var att stöda aktörernas möjligheter att framföra dansverk på scenerna i Dansens hus. Såsom i scenkonst i allmänhet utgör dansaktörers kostnader för lokaler för uppträdande och övningslokaler, utöver personalkostnader, en stor del av kostnadsstrukturen. Understöden används för att betala hyrorna för lokalerna för uppträdande och övningslokalerna.

Staden stöder konst och kultur med totalt cirka 47 miljoner euro årligen. Cirka 26 miljoner euro av beloppet är understöd som beviljas stadens dottersammanslutningar som understöd till kulturanläggningar. Med understöden främjas bland annat Finlands nationalopera och -baletts verksamhet och Helsingfors stadsteaters dansgrupp Helsinki Dance Companys verksamhet. Cirka 21 miljoner euro delas ut som kulturunderstöd till att ordna konst- och kulturverksamhet.

Dansaktörer beviljades år 2025 totalt cirka 2,9 miljoner euro, vilket är cirka 13 procent av alla beviljade kulturunderstöd. Konstproffs stöds med verksamhetsunderstöd som hör till konst- och kulturunderstöden och som år 2026 uppgick till totalt 12,8 miljoner euro, varav totalt 2,3 miljoner euro (18 procent) beviljades dansaktörer. Detta innebär att dans fick understödsslagets näst största eurobelopp. Mediannivån för dansaktörernas understöd i förhållande till verksamhetsutgifterna är något högre än för andra aktörers understöd. Dansaktörer kan söka också stadens andra understöd för sin verksamhet, såsom till exempel idrotts- och ungdomsservicens understöd.

Barns och ungas danshobby stöds bland annat med understöd för grundläggande konstundervisning. Dansens andel av understöden för grundläggande konstundervisning är cirka fem procent. Dansläroanstalterna erbjuder också betydligt mycket undervisning utanför den grundläggande konstundervisningen. Barn i skolåldern kan ha dans som hobby också genom Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Arbetarinstitutet möjliggör danshobbyn även för vuxna. Vid institutet kan man studera dans och kreativt rörelsespråk både på plats och på distans. Tillgänglig dansverksamhet erbjuds på sommaren runtom i staden när dansteatern Tanssiteatteri Tsuumi ordnar avgiftsfri pardansundervisning. Verksamhet ordnas ofta i samarbete med staden.

Kultur- och fritidsnämnden har gett utlåtande i ärendet. Dessutom har man i beredningen hört Sirkuksen ja tanssin tiedotuskeskus som representant för dansfältet. Dans- och circusfältet identifierar brister i utbudet av övningslokaler och lokaler för uppträdande i Helsingfors. Särskilt finns det behov av lokaler som lämpar sig för beredning av ett uppträdande och långfristigare residensarbete och som har sådan teknisk utrustning som motsvarar en lokal för uppträdande. Tillräcklig tid och utrustning skulle förbättra kvaliteten på verk som framförs, och tillräckligt stora lokaler skulle främja färdigställandet av verk för större scener, sådana som i Dansens hus sal Erkko.

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.