Perusopetuksen yhtenäinen tuntijako vuosiluokilla 3–9, ruotsinkieliset koulut, kasvatuksen ja koulutuksen toimiala

Svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning beslutar godkänna den enhetliga timfördelningen för årskurserna 1-6 i enlighet med förslaget i bilaga 1 samt att den enhetliga timfördelningen tillfogas skolornas läroplaner. Den enhetliga timfördelningen tas i bruk i enlighet med tidtabellen i bilaga 2. Från och med 1.8.2026 uppdateras timfördelningen med en tilläggstimme för modersmål och litteratur i årskurs 5 och 6, samt att åk 2 i ämnet har 7 årsveckotimmar, detta i enlighet med stadsstrategin.

Fastän de svenska skolorna i Helsingfors under en längre period steg för steg förenhetligat sina timfördelningar såväl på områdes- som stadsnivå, finns för närvarande i de olika skolorna små skillnader i placeringen av timmar i olika ämnen. För de svenska skolornas del gäller den föreslagna förändringen därför främst placeringen av de strategienliga tilläggstimmarna i modersmål och litteratur. Ett exempel på en svensk skolas timfördelning har, för att möjliggöra jämförelsen mellan den nuvarande och den föreslagna timfördelningen, bifogats denna beredning (bilaga 1).

Den grundläggande utbildningen vid Helsingfors stad har som mål att förenhetliga timfördelningen i grundskolorna. En enhetlig timfördelning stärker jämlikheten mellan eleverna inom staden, eftersom alla elever i olika skeden av lärstigen då har samma mål för undervisningen och de resurser som används för undervisningen riktas ändamålsenligt.

De nationella och kommunala förändringar och tillägg som under senare tid skett i timfördelningarna har även de medfört ett behov av förenhetligande. Den enhetliga timfördelningen kommer att tas i bruk stegvis under åren 2027-2029.

I samband med beredningen av timfördelningen har man beaktat timantalen för alla läroämnen enligt timfördelningsförordningen, liksom minimitimmarna för veckoarbetet som bestäms i förordningen om grundläggande utbildning och ramvillkoren för skoldagens längd. I beredningen har extra timmar i modersmål och litteratur i enlighet med stadsstrategin även lagts till i årskurserna 5 och 6.

Informationsmaterial om timfördelningen utarbetades för lärarna (bilaga 3) och för vårdnadshavare producerades det en informationsvideo, som finns att se via stadens sidor (https://shorturl.at/G0J4D). Information om förändringen och länk till stadens sidor sändes vårdnadshavarna i ett brev via Wilma (bilaga 4). Det material som presenterades på videon finns att se i bilaga 5. Respons från respektive grupp insamlades via en elektronisk enkät. Skolornas elevkårer hördes i samband med de svenska skolornas elevkårsdag.

I det förslag till timfördelning nämnda grupper fick ta ställning till ingår följande justeringar:

De valfria timmarna är fördelade på åk 4-6.

Valbara timmar i konst- och färdighetsämnen placeras så, att de ger en årsveckotimme per konst- och färdighetsämne.

En årsveckotimme riktas till slöjdundervisningen för att stöda den motoriska utvecklingen och för att ämnet pedagogiskt gagnas av möjligheten till dubbellektioner.

För elever inom intensifierad undervisning riktas de valbara timmarna i konst- och färdighetsämnen till den intensifierade undervisningen. De valfria timmarna kan erbjudas som ett tillägg, som eleverna kan välja.

Tidigare har skolan haft möjlighet att läsårsvis besluta att till sin timfördelning tillägga en årsveckotimme om budgeten tillåter. Denna möjlighet skulle inte framledes finnas.

I enlighet med stadsstrategin riktas 2 årsveckotimmar till undervisning i modersmål och litteratur. Timmarna placeras i årskurs 5 och 6.

Timfördelningarna i de svenska skolorna är redan nu mycket lika varandra, vilket medför att förändringarna för den enskilda eleven är förhållandevis små.

Kommunen beslutar om den kommunspecifika läroplanen i enlighet med 15 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998). Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen (286/2024) (nedan timfördelningsförordningen) och förordningen om grundläggande utbildning (287/2024) bestämmer minimiantalet veckovisa undervisningstimmar för varje läroämne och årskurs.

Skolorna preciserar var och en för sig sin skolspecifika läroplan till den del det föreskrivs i den kommunspecifika läroplanen. I undervisningen i ett främmande språk, det andra inhemska språket och åskådningsämnena har man följt timfördelningen på stadsnivå. Numera finns det små skillnader mellan timfördelningen i skolorna vad gäller antalet valfria undervisningstimmar och hur undervisningen i de olika läroämnena framskrider.

I Helsingfors stads grundläggande utbildning är målet att förenhetliga timfördelningen stegvis. En enhetlig timfördelning minskar behovet av skolspecifikt läroplansarbete och gör det lättare att ordna studierna för en elev som byter grundskola under sin lärstig. En enhetlig timfördelning stärker dessutom jämlikheten mellan eleverna inom staden, eftersom alla elever i olika skeden av lärstigen har samma undervisningsmål och resurserna för undervisningen då riktas ändamålsenligt.

I det första skedet har timfördelningen förenhetligats för årskurserna 1–2. Beredningsarbetet för detta skedde på höstterminen 2024, då undervisningen i modersmål och litteratur samt matematik ökades på nationellt plan. Den enhetliga timfördelningen i årskurserna 1–2 infördes från och med 1.8.2025. Beredningen av en enhetlig timfördelning fortsatte efter årskurserna 1–2 för årskurserna 3–9 del.

Enhetlig timfördelning i årskurserna 3–6

Beredningen av en enhetlig timfördelning i årskurserna 3–6 inleddes i början av år 2025. Efter beredningsarbetet på våren beslutade man att skjuta upp tidpunkten enligt den ursprungliga planen för införandet av en enhetlig timfördelning i årskurserna 3–6 med ett år till augusti 2027. Dessutom togs de extra timmarna i modersmål och litteratur som följde av stadsstrategin i beaktande vid timfördelningen.

Vid beredningen av timfördelningsförslagen har man beaktat antalet timmar per årskurshelheten 3–6 i alla läroämnen i enlighet med timfördelningsförordningen. Timmarna har fördelats på årskurshelhetens årskurser med tanke på att undervisningen ska framskrida på ett ändamålsenligt sätt. Vid fastställandet av mängden veckoarbete i varje årskurs måste man beakta minimiantalet timmar för veckoarbetet enligt förordningen för grundläggande utbildning och de ramvillkor som begränsar den totala längden på en elevs skoldag.

I beredningsarbetet beaktades möjligheterna att ha valfri intensifierad undervisning i konst- och färdighetsämnen genom att fördela de valfria timmarna i konst- och färdighetsämnen i alla årskurser.

I förslaget om timfördelning placerades de extra timmar som följde av stadsstrategin i årskurserna 5 och 6. I Helsingfors riktades de nationella extra timmarna i modersmål och litteratur till de lägre årskurserna för att stödja läs- och skrivkunnigheten i ett tidigt skede. De extra timmarna i årskurserna 5 och 6 innebär en jämn ökning av det totala antalet timmar under elevens skolvecka. Med de extra timmarna kan man även stödja en starkare och mångsidigare läs- och skrivkunnighet bland eleverna före övergången till följande årskurshelhet.

Valfrihet i timfördelningen

De valfria studierna i den grundläggande utbildningen är indelade i valfria läroämnen och valbara timmar i konst- och färdighetsämnen. Inom den grundläggande utbildningen är syftet med valfriheten att fördjupa och bredda elevens kunnande i enlighet med elevens val.

Konst- och färdighetsämnen är musik, bildkonst, slöjd, gymnastik och huslig ekonomi. Valbara timmar i konst- och färdighetsämnen kan endast riktas till undervisning i dessa läroämnen. De kan vara läroämnen som eleven själv väljer eller de vara kan riktade till olika konst- och färdighetsämnen i timfördelningen på de sätt som skolan bestämmer. I årskurserna 3–6 finns det totalt sex årsveckotimmar i fråga om valfria timmar inom konst- och färdighetsämnena.

Timfördelningen i intensifierad undervisning i konst- och färdighetsämnen

I intensifierad undervisning riktas de valbara timmarna i konst- och färdighetsämnen till den intensifierade undervisningen. De valfria timmarna kan erbjudas som ett tillägg, som eleverna kan välja.

Timfördelningen för undervisning ordnad enligt verksamhetsområden

Mängden veckoarbete för en elev som får undervisning ordnad enligt verksamhetsområden ska vara densamma som vid undervisning ordnad enligt läroämnen i hens årskurs. På grund av ökningen av antalet undervisningstimmar i modersmål och litteratur i enlighet med stadsstrategin kommer antalet veckotimmar i undervisning ordnad enligt verksamhetsområden i årskurserna 5 och 6 också att öka med en timme.

I undervisning ordnad enligt verksamhetsområden är elevens undervisning ordnad i fem olika verksamhetsområden i stället för läroämnen. Verksamhetsområdena är motoriska färdigheter, språk och kommunikativa färdigheter, sociala färdigheter, färdigheter i dagliga rutiner och kognitiva färdigheter. Målet med språk och kommunikativa färdigheter är att utveckla elevens förmåga att delta i interaktion, att bli förstådd, att kunna uttrycka sig och delta i verksamheten i gemenskapen. Kognitiva färdigheter utvecklar åter elevens förmåga att tänka och styra sina handlingar samt förmåga att uppfatta och förstå den omgivande verkligheten. Ett mål som beskrivs i läroplanen är också att utveckla grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och matematik.

Syftet med de extra timmar i modersmål och litteratur som införts enligt stadsstrategin är att bättre möjliggöra tillräckliga språkkunskaper i svenska för alla elever under den grundläggande utbildningen. Förutom läs- och skrivkunnighet ingår även interaktionsfärdigheter i undervisningen i modersmål och litteratur. Således kan de extra timmarna i modersmålet delas upp inom undervisningen enligt verksamhetsområden mellan språk och kommunikativa färdigheter å ena sidan och kognitiva färdigheter å andra sidan.

Även i fortsättningen kommer inom undervisning som ordnas enligt verksamhetsområden elevens elevspecifika mål och det centrala innehållet i verksamhetsområdena att beskrivas i planen för genomförande av elevspecifikt stöd.

Övergångstid

En enhetlig timfördelning i årskurserna 3–6 kommer att införas stegvis. Årskurserna 3–4 börjar med den enhetliga timfördelningen 1.8.2027, årskurs 5 1.8.2028 och årskurs 6 1.8.2029. Den stegvisa övergången innebär att man undviker en förändring i timfördelningen mellan årskurshelheterna. På så vis är det möjligt att säkerställa minimiantalet timmar i ett läroämne i enlighet med den nationella timfördelningsförordningen.

De extra timmarna i modersmål och litteratur i enlighet med stadsstrategin ska införas redan före övergången till en enhetlig timfördelning, det vill säga från och med 1.8.2026. Dessutom måste ändringarna av 2024 års nationella timfördelningsförordning och förordning om grundläggande utbildning, som det ännu inte har enhetligt beslutats om i Helsingfors, beaktas under läsåret 2026–2027. Antalet veckotimmar för en elev ska överensstämma med det minimiantal timmar som föreskrivs i förordningen om grundläggande utbildning, och antalet timmar i modersmål och litteratur som följer av de nationella ökningarna av timmar måste förverkligas i årskurserna 1–6. Under läsåret 2026–2027 kommer grundskolorna att följa sin skolspecifika timfördelning, med de extra timmar i modersmål och litteratur de nationella och kommunala tilläggen medför.

Delaktiggörande som ett led i beredningen

Förändringarna i timfördelningen har beretts av en arbetsgrupp som bestått av rektorer för grundskolor, anställda i sektorns förvaltning och representanter för lärarna. Beredningen har genomförts i samarbete mellan den finsk- och svenskspråkiga grundläggande utbildningen.

Eleverna, lärarna och vårdnadshavarna har hörts om förslagen till timfördelning. Eleverna hördes under ett gemensamt tillfälle för elevkårerna i januari 2026. På tillfället deltog 12 handledande lärare och 46 elever.

Under tillfället framförde elevkårerna att de tycker att det är bra att timfördelningen är lika för alla. Samtidigt tyckte en stor majoritet av dem att frågan om placeringen av timmarna var för komplicerad för dem att ta ställning till. Elevkårerna lyfte även fram vikten med att delaktiggöra dem även i framtiden i likartade frågor och gärna så att de kan diskutera dessa tillsammans med sina lärare.

För lärarna producerades en presentation som de antingen gick igenom självmant eller gemensamt inom kollegiet. Lärarnas synpunkter kartlades sedan med elektroniska enkäter, vilka var öppna för kommentarer under tidsperioden 10-26.2.2026 . Totalt gavs 29 svar på enkäten som gällde årskurserna 3–6.

En sammanfattning av synpunkterna visar att det finns ett klart stöd för en mer enhetlig timfördelning och en förstärkning av kärnämnena, såsom modersmål och matematik. Flera välkomnar ökade timmar i modersmål i årskurs 5–6, men samtidigt uttrycker en del oro över att matematik i årskurs 6 får för lite tid för att eleverna ska hinna befästa de grundläggande kunskaper i tillräcklig grad inför högklasserna.

Konst- och färdighetsämnen, såsom musik, bildkonst och slöjd, anses viktiga för elevernas motivation och välmående. En del har felaktigt antagit att dessa minskas till förmån för teoretiska ämnen, vilket inte är fallet. I enkäten finns det även några svaranden som uttryckte en oro över den intensifierade musikundervisningens verkningsmöjligheter med det föreslagna timantalet.

En del svaranden förde fram att stora skillnader i timantal mellan årskurser och mellan skolor skapar planeringssvårigheter, särskilt i sammansatta klasser. Det uttrycktes även en viss oro för en ökad arbetsbelastning för elever i årskurs 6.

Sammanfattningsvis önskas av respondenterna en balanserad timfördelning där både teoretiska och praktiska ämnen ges utrymme samt att man även i framtiden fortsätter dialogen kring temat tillsammans med skolorna.

För vårdnadshavarna producerades en informationsvideo i syfte att presentera förslagen på ändringarna i timfördelningen. Vårdnadshavarna fick möjlighet att framföra synpunkter om den föreslagna ändringen via en elektronisk enkät, som var öppen 12–27.2.2026. Den elektroniska enkäten kunde besvaras på finska, svenska och engelska. Totalt inkom 33 svar på enkäten som skickades till vårdnadshavarna i de svenskspråkiga skolorna.

Bland vårdnadshavarna fanns ett brett stöd för att stärka de teoretiska kärnämnena, men samtidigt ett motstånd mot att göra detta på bekostnad av de estetiska och praktiska ämnena. En fortsatt dialog med skolor och personal rekommenderades för att uppnå en timfördelning som både främjar lärande och bevarar elevers motivation och välbefinnande. Språkstudiernas ställning, särskilt tidig start och bredd i språkutbudet, var en annan återkommande fråga, även om dessa inte berörs av förändringsförslaget

Sammanfattningsvis fick en enhetlig timfördelning understöd i alla gruppers svar med motiveringen att man uppnår enhetlig undervisning i skolorna. Tillägget av extra timmar i modersmål och litteratur i årskurserna 5 och 6 fick också understöd.

I svaren framfördes önskemålet om att undervisningen i konst- och färdighetsämnen skulle ökas. De ansågs vara läroämnen som upprätthåller elevernas ork och välbefinnande. De som svarade var särskilt oroade över minskningen av antalet slöjdlektioner. För tillfället har de flesta grundskolor riktat valfria lektioner i konst- och färdighetsämnen till slöjd, inte som lektioner som eleven väljer. Många av dem som svarade ansåg att det inte var möjligt att uppnå målen i läroplanen med ett fåtal timmar slöjd och att ordna undervisningen med en veckotimme. De som svarade uttryckte också oro över antalet timmar i intensifierad musikundervisning. Det ansågs även att den traditionella musikverksamheten på lektionerna äventyras med det föreslagna antalet timmar.

En del missförstånd om minimimängden undervisning i olika läroämnen förekom i svaren. Vissa önskade att ytterligare lektioner skulle riktas till konst- och färdighetsämnen, till exempel genom att ta lektioner från åskådningsämnet, omgivningsläran eller matematiken.

Bedömning av barnkonsekvenserna

Timfördelningarna i de svenska skolorna är redan nu mycket lika varandra, vilket medför att förändringarna för den enskilda eleven är förhållandevis små. Den förenhetligade timfördelningen kommer att öka elevernas jämlikhet i undervisningen.

Syftet med förändringen är att avveckla ojämlika strukturer i skolornas undervisningsarrangemang. För närvarande kan den skolspecifika timfördelningen genom undervisningsarrangemang påverka elevernas möjlighet att få det stöd de behöver för lärandet, storleken på undervisningsgrupperna, antalet delade lektioner och elevens möjligheter till valfrihet.

På den kontinuerliga lärstigen medför de olika timfördelningarna i skolorna utmaningar vad gäller förberedande undervisning och vid byte av skola.

Förenhetligandet av timfördelningen kommer också att påverka antalet timmar i intensifierad undervisning. I nuläget har skolorna kunnat rikta fler undervisningstimmar till intensifierad undervisning i sin egen timfördelning än vad timresursen för intensifierad undervisning och valfriheten ger möjlighet till. Extra timmar har genomförts inom ramen för skolans basfinansiering.

Det ovan grundar sig på den barnkonsekvensanalys, som utarbetats i samarbete med den finska grundläggande utbildningen, och som finns bifogad beredningen (bilaga 6).

Ekonomiska aspekter

Inom den grundläggande utbildningen vid Helsingfors stad är kostnaden för en årsveckotimme i genomsnitt 2 500–2 900 € per läsår. På stadsnivå är kostnaden för en årsveckotimme i en årskull 650 000–754 000 € per läsår. I beräkningen av kostnaden har man beaktat det genomsnittliga antalet undervisningsgrupper per årskurs, som har multiplicerats med kostnaden för en årsveckotimme.

Tillägget av en årsveckotimme i modersmål och litteratur för en årskull inom den svenska grundläggande utbildningen kostar beräknat enligt ovan på årsnivå 68 000 €. Den grundläggande utbildningen har tilldelats tilläggsfinansiering för att täcka dessa kostnader.

En enhetlig timfördelning skapar klarhet i och förenhetligar planeringen, uppföljningen och ledningen av skolornas ekonomi. Dessutom är en enhetlig timfördelning en förutsättning för att storleken på undervisningsgrupperna ska kunna följas.

Befogenheter

Enligt förvaltningsstadgan för Helsingfors stad (5.2.2025 § 28) beslutar fostrans- och utbildningsnämndens svenska sektion för sin egen språkgrupps del om läroplanerna på stadsnivå ska godkännas (15 kap. 2 § 2 mom.).