Helsingin kaupungin talousarvio vuodeksi 2021 ja taloussuunnitelma vuosille 2021 - 2023

HEL 2020-005480
Ärendet har nyare handläggningar
Ärende 5. / 328 §

Helsingfors stads budget för år 2021 och ekonomiplan för åren 2021–2023

Helsingfors stadsfullmäktige

Beslut

Stadsfullmäktige bordlade ärendet.

Behandling

På förslag av ordföranden godkände stadsfullmäktige följande handläggningsordning:

I ärendet förs en diskussion på det här sammanträdet. Under diskussionen ska framställas de förslag som gäller budgeten för år 2021, ekonomiplanen för 2021–2023 och budgetmotionerna. Dessutom ska eventuella hemställningsklämmar föreslås.

Då diskussionen har avslutats avbryts handläggningen av ärendet och den fortsätter vid nästa sammanträde. Då förrättas de behövliga omröstningarna om motförslagen, förslagen om att förkasta ärendet och hemställningsklämmarna. Förslag som innebär att behandlingen av ärendet avbryts tas upp till omröstning vid detta sammanträde.

Förslag om återremiss

Ledamoten Mari Rantanen understödd av ledamoten Pia Kopra föreslog att ärendet skulle återremitteras för ny beredning med följande motivering:

 
Coronaepidemin med påföljande nedgång i skatteintäkterna medför att Helsingfors ekonomi är exceptionellt osäker de närmaste åren. Stadens servicedominerade näringsstruktur tar sannolikt skada av begränsningsåtgärderna och den sjunkande efterfrågan på tjänster till följd av coronan. Därför bör staden vara speciellt försiktig när det gäller såväl driftsekonomin som investeringarna i ett läge där den andra coronavågen pågår och någon snabb återhämtning från epidemin inte är i sikte.
 
 
 
Investeringsnivån är för hög, när skuldsättningen samtidigt ökar. Risken för skuldsättning ökas i synnerhet av de oklara ekonomiska utsikterna och den eventuella landskapsreformen, till följd av vilken kommunalskatten enligt planerna kan minska med hela 13,26 procentenheter. Detta skulle innebära betydande svårigheter för Helsingfors ekonomi och medföra omfattande tryck på nedskärning och anpassning inom alla sektorer.
 
 
 
Stadens befolkning har ökat kraftigt under de senaste åren. Redan i flera år har ca 70 % av dem som flyttar till Helsingfors varit personer med invandrarbakgrund. Tyvärr har skatteintäkterna, samtidigt som servicebehovet ökat, inte följt efter i samma takt. Detta försvagar finansieringsunderlaget och gallrar bort tjänster för dem som redan bor i staden. Sannfinländarna har som utgångspunkt att inkomsterna ska täcka utgifterna i driftsekonomin. Därför kräver sannfinländarna en prioritering av tjänsterna och ett anpassningsprogram.
 
 
 
Stadens och stadsbornas skuld ökar 2,5 gånger fram till år 2024, vilket enligt sannfinländarna är för mycket. Staden bör i stället för att medge en obehärskad befolkningstillväxt sköta om de nuvarande stadsbornas tjänster. Helsingfors investeringsnivå bör vara betydligt lägre de följande åren, tills coronans totala effekter på ekonomin har klarnat. När det gäller investeringarna är möjligheten att antingen helt och hållet lämna en del saker ogjorda eller också fördröja dem tills det ekonomiska läget är stabilare.
 
 
 
Sannfinländarna anser att staden sektorsvis bör gå igenom dels möjligheterna att effektivisera arbetet, dels de utgiftsposter som inte är nödvändiga. Till sådana sparobjekt hör bl.a. de utvidgade tjänsterna för dem som olagligt vistas i landet och anordnande av undervisning på elevernas eget språk.
 
 
 
Sannfinländarna vill säkerställa tjänsterna för de stadsbor som är i den allra svagaste ställningen, såsom barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och närståendevårdare. Helsingforstillägget bör bibehållas för dem som är under 2 år. Gruppstorleken inom undervisningen bör inte ökas. Dessutom vill sannfinländarna att räddningsverkets brandmän ska få ett eget löneprogram, så att vi får proffsen i räddningsbranschen att stanna kvar i Helsingfors.

1 omröstningen

Fortsatt behandling av ärendet JA, återremiss NEJ

JA-förslag: Behandlingen fortsätter
NEJ-förslag: Ledamoten Mari Rantanens förslag om återremiss

Ja-röster: 77
Maija Anttila, Ted Apter, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Katju Aro, Sirpa Asko-Seljavaara, Eva Biaudet, Harry Bogomoloff, Silja Borgarsdottir Sandelin, Jussi Chydenius, Fatim Diarra, Mika Ebeling, Laura Finne-Elonen, Mia Haglund, Juha Hakola, Joel Harkimo, Eveliina Heinäluoma, Kaisa Hernberg, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Abdirahim Husu Hussein, Ville Jalovaara, Kati Juva, Jukka Järvinen, Arja Karhuvaara, Emma Kari, Otso Kivekäs, Mai Kivelä, Tapio Klemetti, Dan Koivulaakso, Laura Kolbe, Vesa Korkkula, Kauko Koskinen, Heimo Laaksonen, Johanna Laisaari, Petra Malin, Otto Meri, Sami Muttilainen, Seija Muurinen, Björn Månsson, Jarmo Nieminen, Matti Niiranen, Dani Niskanen, Johanna Nuorteva, Hannu Oskala, Sara Paavolainen, Matias Pajula, Jenni Pajunen, Pia Pakarinen, Amanda Pasanen, Jaana Pelkonen, Terhi Peltokorpi, Petrus Pennanen, Marcus Rantala, Tuomas Rantanen, Risto Rautava, Nasima Razmyar, Laura Rissanen, Wille Rydman, Mirita Saxberg, Daniel Sazonov, Tomi Sevander, Satu Silvo, Anni Sinnemäki, Leo Stranius, Johanna Sydänmaa, Sampo Terho, Pilvi Torsti, Ulla-Marja Urho, Reetta Vanhanen, Jan Vapaavuori, Sinikka Vepsä, Sanna Vesikansa, Maarit Vierunen, Anna Vuorjoki, Paavo Väyrynen, Ozan Yanar

Nej-röster: 5
Jussi Halla-aho, Nuutti Hyttinen, Pia Kopra, Mika Raatikainen, Mari Rantanen

Frånvarande: 3
Alviina Alametsä, Jasmin Hamid, Suldaan Said Ahmed

Stadsfullmäktige beslutade fortsätta behandlingen av ärendet.

Motförslag

Ledamoten Anna Vuorjoki understödd av ledamoten Katju Aro framställde följande motförslag:

 
Utgifterna på budgetmomentet Fostrans- och utbildningssektorn ökas med 36 miljoner euro.
 
 
 
Följande text läggs till:
 
Utöver åtgärderna för att täcka ökningen i kostnaderna och i servicebehovet hänförs det mer anslag till att stärka såväl stödet för inlärning och skolgång som elevvården, så att det ökade stödbehovet till följd av coronakrisen kan tillgodoses.

Ledamoten Anna Vuorjoki understödd av ledamoten Mika Ebeling framställde följande motförslag:

 
På sidan 185 stryks texten ”Helsingforstillägget begränsas till dem som är under 1 år, och ändringen träder i kraft 1.6.2021”.

Ledamoten Anna Vuorjoki understödd av ledamoten Katju Aro framställde följande motförslag:

 
På sidan 185 stryks texten ”minskning av antalet uppdelade lektioner, klubbtimmar och kompanjonundervisning inom den grundläggande utbildningen, utökning av gruppstorlekarna, slopande av morgonverksamheten och eventuell minskning av timantalen så att de motsvarar minimiantalet timmar per vecka enligt förordningen om grundläggande utbildning”

Ledamoten Anna Vuorjoki understödd av ledamoten Katju Aro framställde följande motförslag:

 
På sidorna 184–185 stryks följande text:
 
 
 
”Anslagsökningen i budgetförslaget täcker utgifterna för ökningen av antalet kunder och ökningen av hyresutgifterna. I budgetförslaget har man täckt finansieringen av andra nödvändiga utgifter, höjningen av prisnivån och löneförhöjningarna med produktivitetsåtgärder. Produktiviteten inom sektorn ökar med 1,6 indexenheter jämfört med den förutspådda produktiviteten år 2020.
 
 
 
Produktivitetsåtgärder som ingår i budgetförslaget är:
 
• ökning av sambruket av lokalerna mellan sektorn och de övriga sektorerna samt en granskning av servicenätverket,
 
• övergång till mer omfattande konkurrensutsättning i småbarnspedagogikens städ- och mattjänster,
 
• avskaffande av småbarnspedagogikens organisationsunderstöd,
 
• utveckling av produktionssätten för kursutbudet i gymnasierna och ökning av utbudet på gemensamma kurser mellan gymnasierna,
 
• ökning av andelen inlärning i arbetet inom yrkesutbildningen och minskning av utbudet på icke-attraktiva examina,
 
• inriktning av undervisningsutbudet inom det fria bildningsarbetet och utveckling av produktionssätten."

Ledamoten Anna Vuorjoki understödd av ledamoten Katju Aro framställde följande motförslag:

 
På budgetmomentet 5 10 01, Social- och hälsovård, ökas utgifterna med 40 miljoner euro.
 
 
 
Följande text läggs till:
 
Utöver åtgärderna för att täcka ökningen i kostnaderna och i servicebehovet hänförs det mer anslag till att stärka hälsostationerna och äldreomsorgen och till att få köerna till stödboende avklarade. För att täcka den ökning i servicebehovet som coronakrisen orsakar och för att komma till rätta med de effekter som ökar ojämlikheten reserveras det dessutom medel bl.a. för vuxensocialarbete, mentalvårdstjänster, familjecenter och missbrukarvård.

Ledamoten Anna Vuorjoki understödd av ledamoten Katju Aro framställde följande motförslag:

 
På budgetmomentet 4 10 01, Kultur och fritid, ökas utgifterna med 6 miljoner euro.
 
 
 
Följande text läggs till:
 
Utöver åtgärderna för att täcka ökningen i kostnaderna och i servicebehovet hänförs det mer anslag till att stärka resurserna för ungdomsarbete, till att förebygga de indirekta effekter som coronakrisen har på sysselsättningen bland professionella i kulturbranschen och till att öka understödsanslagen för kultur och idrott.  
 
 
 
På budgetmomentet 4 10 02, Understöd till kulturanläggningar, tilläggs 0,585 miljoner euro.
 
 
 
På budgetmomentet 4 10 03, Understöd till idrottsanläggningar, tilläggs 0,404 miljoner euro.

Ledamoten Anna Vuorjoki understödd av ledamoten Katju Aro framställde följande motförslag:

 
I bilaga 1 tilläggs
 
i kultursektionens understöd 0,85 miljoner euro
 
i idrottssektionens understöd 0,418 miljoner euro.

Ledamoten Anna Vuorjoki understödd av ledamoten Katju Aro framställde följande motförslag:

 
På sidan 106 ges texten ”Staden fortsätter 2021 med att genomföra löneutvecklingsplanen på längre sikt, vilken baserar sig på en kartläggning av de centrala behoven att utveckla de anställdas och personalgruppernas löner och på arbetsgivarens behov när det gäller att trygga tillgången till kunnig arbetskraft.” följande lydelse: ”Staden fortsätter 2021 med att i samarbete med personalen genomföra löneutvecklingsplanen på längre sikt, vilken baserar sig på en kartläggning av de centrala behoven att utveckla de anställdas och personalgruppernas löner. I planen beaktas arbetsgivarens behov när det gäller att trygga tillgången till kunnig arbetskraft, möjligheterna att lösa problemen med jämställdhet och likabehandling i lönesystemet och en höjning av de sämst betalda anställdas lönenivå t.ex. genom att garantera alla stadens anställda en lönenivå på minst 2 000 euro."

Ledamoten Anna Vuorjoki understödd av ledamoten Katju Aro framställde följande motförslag:

 
I investeringsdelen görs följande ändringar:
 
 
 
Budget 2021  1000 €  Förändring 1000 €  Momentets slutsumma 1000 €
 
 
 
8 04 01    Parker och idrottsområden
 
till stadsmiljönämndens disposition
 
 
 
8 04 01 01    Nya parker och ombyggnader av parker
 
10 100     + 1 700    11 800
 
- varav 0,2 miljoner euro för naturvård
 
 
 
8 04 01 02   Idrottsplatser och friluftsområden
 
9 000    +  1 500    10 500
 
- hänförs speciellt till idrottsanläggningar i förorterna
 
 
 
HST     Investeringar                    234 346        259 346
 
Övriga investeringar                     +25 000
 
- för ombyggnad av metro-, buss- och järnvägsstationer 13 miljoner euro
 
- för cykelparkering i stationsomgivningar 1 miljon euro
 
- för övriga kritiska investeringar 11 miljoner euro

Ledamoten Terhi Peltokorpi understödd av ledamoten Paavo Väyrynen framställde följande motförslag:

 
På sidan 185 stryks texten ”minskning av antalet uppdelade lektioner, klubbtimmar och kompanjonundervisning inom den grundläggande utbildningen, utökning av gruppstorlekarna, slopande av morgonverksamheten och eventuell minskning av timantalen så att de motsvarar minimiantalet timmar per vecka enligt förordningen om grundläggande utbildning.”

Ledamoten Terhi Peltokorpi understödd av ledamoten Mika Ebeling framställde följande motförslag:

 
På sidan 185 i budgetförslaget stryks texten ”Helsingforstillägget begränsas till dem som är under 1 år, och ändringen träder i kraft 1.6.2021”.

Förslag om förkastande

Ledamoten Mari Rantanen understödd av ledamoten Pia Kopra föreslog att ärendet skulle förkastas med följande motivering:

 
Coronaepidemin med påföljande nedgång i skatteintäkterna medför att Helsingfors ekonomi är exceptionellt osäker de närmaste åren. Stadens servicedominerade näringsstruktur tar sannolikt skada av begränsningsåtgärderna och den sjunkande efterfrågan på tjänster till följd av coronan. Därför bör staden vara speciellt försiktig när det gäller såväl driftsekonomin som investeringarna i ett läge där den andra coronavågen pågår och någon snabb återhämtning från epidemin inte är i sikte.
 
 
 
Investeringsnivån är för hög, när skuldsättningen samtidigt ökar. Risken för skuldsättning ökas i synnerhet av de oklara ekonomiska utsikterna och den eventuella landskapsreformen, till följd av vilken kommunalskatten enligt planerna kan minska med hela 13,26 procentenheter. Detta skulle innebära betydande svårigheter för Helsingfors ekonomi och medföra omfattande tryck på nedskärning och anpassning inom alla sektorer.
 
 
 
Stadens och stadsbornas skuld ökar 2,5 gånger fram till år 2024, vilket enligt sannfinländarna är för mycket. Staden bör i stället för att medge en obehärskad befolkningstillväxt sköta om de nuvarande stadsbornas tjänster. Helsingfors investeringsnivå bör vara betydligt lägre de följande åren, tills coronans totala effekter på ekonomin har klarnat. När det gäller investeringarna är möjligheten att antingen helt och hållet lämna en del saker ogjorda eller också fördröja dem tills det ekonomiska läget är stabilare.
 
 
 
Sannfinländarna anser att staden sektorsvis bör gå igenom dels möjligheterna att effektivisera arbetet, dels de utgiftsposter som inte är nödvändiga. Till sådana sparobjekt hör bl.a. de utvidgade tjänsterna för dem som olagligt vistas i landet och anordnande av undervisning på elevernas eget språk.
 
 
 
Sannfinländarna vill säkerställa tjänsterna för de stadsbor som är i den allra svagaste ställningen, såsom barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och närståendevårdare. Helsingforstillägget bör bibehållas för dem som är under 2 år. Gruppstorleken inom undervisningen bör inte ökas. Dessutom vill sannfinländarna att räddningsverkets brandmän ska få ett eget löneprogram, så att vi får proffsen i räddningsbranschen att stanna kvar i Helsingfors.

Förslag till hemställningklämmar

Ledamoten Terhi Peltokorpi understödd av ledamoten Paavo Väyrynen föreslog följande hemställningskläm:

 
Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av 2021 års budget att möjligheterna utreds att under nästa år kartlägga i vilket skick daghemsgårdarna är.

Ledamoten Pia Kopra understödd av ledamoten Mari Rantanen föreslog följande tre hemställningsklämmar:

1
Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av förslaget att man utreder möjligheterna att utvärdera tillräckligheten av socialarbetare för personer med funktionsnedsättning i förhållande till klienternas behov.
 
 
2
Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av förslaget att man utreder möjligheterna att jämföra lönenivån för brandmännen och akutvårdarna vid Helsingfors räddningsverk med grannkommunernas och behovet av ett eget löneprogram.
 
 
3
Stadsfullmäktige förutsätter vid godkännandet av förslaget att det utreds om det är möjligt att utvärdera och följa upp hur dagvården för 1 år fyllda utvecklas och vilka effekterna blir av att Helsingforstillägget slopas.

Ordföranden konstaterade att diskussionen var avslutad och att handläggningen av ärendet fortsätter vid nästa sammanträde.

Föredragande

Stadsstyrelsen

Mer information fås av

Ari Hietamäki, ekonomiplaneringschef, telefon: 09 310 36567

ari.hietamaki@hel.fi

Matti Malinen, budgetchef, telefon: 09 310 36277

matti.malinen@hel.fi