Valtuustoaloite, loppu Israelin miehityksen tukemiselle

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Ledamoten Suldaan Said Ahmed och 19 övriga ledamöter föreslår i sin motion att staden i fortsättningen binder sig att inte sluta avtal med sådana företag som gynnas av den olagliga ockupationen av de palestinska områdena. Dessutom föreslår ledamöterna att staden utreder om den för tillfället samarbetar med parter som gynnas av ockupationen, och vid behov säger upp sådana avtal.

Upphandlingsdirektivet och upphandlingslagen

I Finland har Europeiska unionens upphandlingsdirektiv (2014/24/EU) införlivats i det nationella rättssystemet genom att anta en lag om offentlig upphandling och koncession (1397/2016; upphandlingslagen), som trädde i kraft 1.1.2017. Därmed har den nationella upphandlingslagen en central roll för bedömning av ärendet.

Upphandlingar som överstiger det nationella gränsvärdet i upphandlingslagen ska konkurrensutsättas genom ett lagstadgat förfarande. I upphandlingslagen anges en uttömmande lista över de obligatoriska och frivilliga grunder för att utesluta en anbudsgivare från ett anbudsförfarande. Delaktighet i bosättningsverksamhet är varken en obligatorisk eller en frivillig uteslutningsgrund.

En anbudsgivare kan också uteslutas om anbudsgivarens anbud inte motsvarar kraven i anbudsförfrågan. I anbudsförfrågan kan den upphandlande enheten ställa lämplighetskrav som gäller registrering av anbudsgivare, deras ekonomiska och finansiella ställning samt deras tekniska och yrkesmässiga kvalifikationer. Kraven ska vara kopplade till föremålet för upphandlingen på så sätt att de säkerställer att anbudssökanden eller anbudsgivaren har förmågan att fullgöra upphandlingskontraktet i fråga. Kraven ska vara objektiva, icke-diskriminerande och proportionerliga.

Delaktighet i bosättningsverksamhet gäller varken registrering av anbudsgivare, deras ekonomiska och finansiella ställning eller deras tekniska och yrkesmässiga kvalifikationer. Därför utgör det inget lämplighetskrav som tillåts i upphandlingslagen och det kan inte ställas som krav för anbudsgivare.

Med anledning av det som anges ovan och på grund av bestämmelserna i upphandlingslagen kan staden inte utesluta en anbudsgivare eller förkasta ett anbud på basis av att anbudsgivaren har deltagit i bosättningsverksamhet.

Upphandlingar som står utanför upphandlingslagens tillämpningsområde

I upphandlingslagen bestäms ett tröskelvärde på 60 000 euro för upphandling av varor och tjänster. Upphandlingslagen tillämpas inte på upphandlingar vars uppskattade värde underskrider tröskelvärdet. Om en upphandling vars värde underskrider tröskelvärdet ändå konkurrensutsätts ska den upphandlande enheten även då ställa objektiva och icke-diskriminerande krav på valet av anbudsgivare. Man ska ta i beaktande även förvaltningens allmänna rättsprinciper, såsom ändamålsprincipen enligt vilken en myndighet får utöva offentlig makt endast för lagliga ändamål.

När det som nedan sägs om kommunens verksamhetsområde dessutom tas i beaktande kan de grunder som nämns i motionen inte heller tillämpas som krav i valet av anbudsgivare i konkurrensutsättning av små upphandlingar.

Kommunens verksamhetsområde och utrikespolitisk verksamhet

Utgångspunkten för kommunens verksamhet är att verksamheten är regional och koncentrerar sig inom kommungränserna. Nuförtiden utövar kommuner dock ett omfattande internationellt samarbete som kan anses ha en etablerad ställning i kommunens verksamhet.

Frågan om internationellt samarbete ingår i kommunens verksamhetsområde avgörs enligt samma principer som gäller gränserna för kommunens verksamhetsområde på en mer allmän nivå. Därmed ska kommunen beakta bland annat att verksamheten i fråga är i kommuninvånarnas intresse och att satsningen på verksamheten är i rimligt förhållande till de mål som ska eftersträvas.

Till exempel vänortsverksamhet anses höra till kommunens verksamhetsområde (HFD 1982 II 18). Det anses även att kommunen kan ge humanitär hjälp om beslutet inte innebär att kommunen tar ställning till utrikespolitiska frågor eller interna angelägenheter av en annan stat (HFD 1983 II 35). Helsingfors stad har nyligen fattat ett engångsbeslut om att ge humanitär hjälp åt offren i kriget i Ukraina (Pri 3.3.2022 § 33).

Det internationella samarbetet som kommuner utövar ska vara separat från ställningstaganden i utrikespolitiska frågor, till vilka domstolar förhåller sig negativt (HFD 1983 II 28). Den förbehållsamma attityden motiveras i rättslitteraturen med att kommunen inte får utöva utrikespolitik eller förbinda kommunmedlemmar till sådana ställningstaganden som de eventuellt inte ideologiskt eller annars godkänner.

Enligt 93 § i grundlagen leds Finlands utrikespolitik av republikens president i samverkan med statsrådet. I enlighet med statsrådets förordning 1171/2005 ingår beredning och verkställande av utrikespolitiken i utrikesministeriets uppgifter. Finlands utrikesministerium har konstaterat att Israels bosättningsverksamhet bryter mot internationell rätt.

Det som föreslås i motionen innebär ett ställningstagande till en främmande stats verksamhet. Dessutom föreslås i motionen att staden vidtar åtgärder som liknar sanktioner. På grund av åtgärdernas utrikespolitiska karaktär kan de inte anses ingå i kommunens verksamhetsområde. Staden kan ställa särskilda villkor för ansvarsfullhet som gäller upphandlingsobjekten i sina upphandlingar. Villkoren kan gälla till exempel sociala aspekter. Stadsstyrelsen anser att sådana villkor ska användas då det är möjligt för att främja ansvarsfulla upphandlingar.

Övriga konflikter, jämlikhet och konsekvens

I motionen föreslås att staden binder sig att inte sluta avtal och vid behov säga upp avtal med parter som gynnas av ockupationen av de palestinska områdena. Det finns ändå motsvarande situationer där det i diskussioner inom den internationella gemenskapen föreslås att en part i en konflikt har gjort sig skyldig till en olaglig ockupation eller någon annan verksamhet som bryter mot den internationella rätten.

Enligt förvaltningslagen ska myndigheternas åtgärder vara jämlika och opartiska. Ur ett jämlikhetsperspektiv skulle det vara problematiskt och inkonsekvent om kommunen inte ingick avtal med en anbudsgivare som anses gynnas av ockupationen av de palestinska områdena och samtidigt fortsatte motsvarande avtalsverksamhet med övriga parter som påstås gynnas av en annan ockupation som anses olaglig eller någon annan verksamhet som bryter mot den internationella rätten.

Dessutom skulle det vara inkonsekvent om, bland alla möjliga brott mot den internationella rätten eller andra gärningar som den internationella gemenskapen fördömer, endast en ockupation implementerad av en stat ansågs som en grund för uteslutning från Helsingfors stads upphandlingar.

Såsom det konstateras ovan ingår det inte i kommunens verksamhetsområde att ta ställning till konflikter mellan främmande stater eller inom en främmande stat, eller att reagera på dem med t.ex. ekonomiska sanktioner, utan sådana åtgärder är en del av statens utrikespolitik.

Med hänvisning till det som konstateras ovan betraktar stadsstyrelsen att det inte finns rättsliga förutsättningar för de åtgärder som föreslås i motionen. Stadsstyrelsen uppmuntrar dock att granska alla kommunens upphandlingar ur ett människorättsligt perspektiv inom stadens upphandlingsstrategi. Stadsstyrelsen uppmanar dessutom att överväga användningen av särskilda villkor i upphandlingsavtal för att säkerställa ansvarsfullhet då det är möjligt enligt upphandlingslagen.

Mänskliga rättigheter i Helsingfors stads upphandlingsstrategi

Mänskliga rättigheter nämns i Helsingfors upphandlingsstrategi i samband med temat effektivitet och ansvarsfullhet. Enligt temats prioriterade val är Helsingfors upphandlingar ansvarsfulla, effektiva och klimatsmarta. I beskrivningen av det prioriterade valet konstateras att staden i sina upphandlingar ska fästa särskild uppmärksamhet vid arbetsrätten och de människliga rättigheterna.

Ett av målen inom temat effektivitet och ansvarsfullhet är att främja socialt ansvar i upphandlingar, dvs. att förverkliga de grundläggande rättigheterna i arbetslivet och de mänskliga rättigheterna. Målet förtydligas enligt följande: ”Vi förutsätter av våra avtalspartner verksamhet där de anställdas människliga rättigheter och de grundläggande rättigheterna i arbetslivet respekteras.” En central åtgärd som anknyter till målet är att få målen och villkoren som gäller människliga rättigheter och de grundläggande rättigheterna i arbetslivet med i stadens avtal.

Med de ovan nämnda målen avses framför allt leverantörens anställdas människliga rättigheter och grundläggande rättigheter i arbetslivet. Stadsstyrelsen konstaterar att det är möjligt att beakta de mänskliga rättigheterna i upphandlingsverksamheten till den del som de har ett samband med upphandlingens objekt. Att främja det sociala ansvaret i upphandlingarna utvidgar dock inte kommunens möjlighet att ta ställning till konflikter mellan främmande stater eller inom en främmande stat. Detta hör inte till kommunens verksamhetsområde på det sätt som beskrivs ovan.

Enligt upphandlingslagstiftningen ska upphandlingarnas villkor vara kopplade till upphandlingsavtalets objekt, dvs. varan som tillverkas, tjänsten som utförs eller den byggnadsentreprenad som ska genomföras. Till exempel kan mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter i arbetslivet för leverantörens arbetstagare vara ett villkor för upphandlingen, eftersom varans eller tjänstens tillverkningsprocessen direkt påverkar upphandlingens objekt.

Helsingfors stads upphandlingsstrategi är skriven för att styra stadens upphandlingar. Stadsstyrelsen konstaterar att Helsingfors har förbundit sig till att följa sin egen strategi och främja mänskliga rättigheter globalt och lokalt. Upphandlingsstrategin ska tolkas på ett sätt som inte står i strid med upphandlingslagen eller övrig lagstiftning.

Tidigare beslutshistorik

Stadsstyrelsen beslutade 8.11.2021 (§ 817) att återremittera förslaget för ny beredning. Stadsstyrelsen konstaterar i sitt beslut att ”i beredningen utreds, vid behov genom att höra utomstående lagsakkunniga, hur företagets delaktighet i allvarliga brott mot den internationella rätten – i detta sammanhang delaktighet i bosättningsverksamhet – är i förhållande till EU-direktiv (såsom 2004/18/EG) som gäller tjänsteproducenter, d.v.s. kan staden utesluta ett företag från anbudsförfaranden med stöd av direktiv. Dessutom utreds om grunden som nämns i förslaget, d.v.s. bosättningsverksamheten, kan inkluderas i Helsingfors stads villkorliga uppsägningsklausuler.”

Stadsstyrelsen föreslog 7.2.2022 (§ 108) stadsfullmäktige att stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad. Stadsstyrelsens beslutsmotivering avvek från föredragandes förslag.

Stadsfullmäktige beslutade 16.2.2022 (§ 33) att återremittera förslaget för ny beredning.

Till följd av diskussionen som förts vid stadsfullmäktiges sammanträde har motionssvaret kompletterats med ett stycke om mänskliga rättigheter inom Helsingfors stads upphandlingsstrategi.

Motionen har också fått en ny rubrik vid beredningen som avviker från motionens ursprungliga rubrik.

Enligt 30 kap. 11 § 2 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsstyrelsen förelägga fullmäktige en motion som undertecknats av minst 15 ledamöter.

Kaupunginhallitus 13.06.2022 § 450

Päätös

Käsittely

06.06.2022 Pöydälle

30.05.2022 Pöydälle

07.02.2022 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

31.01.2022 Pöydälle

24.01.2022 Pöydälle

08.11.2021 Palautettiin

01.11.2021 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Henri Kähönen, kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36027

Stadsfullmäktige 16.02.2022 § 33

Beslut

Behandling

Föredragande

Upplysningar

Henri Kähönen, stadssekreterare, telefon: 310 36027

Detta beslut publicerades 05.07.2022

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen