Asemakaava ja asemakaavan muutos, nro 12957, Länsisatama, Satamatunneli

Stadsfullmäktige godkänner en detaljplan för ett park- och gatuområde och för underjordiska utrymmen i ett park- och gatuområde i 20 stadsdelen (Västra hamnen, Lappviken, Gräsviken) samt en detaljplaneändring för underjordiska utrymmen i en del av tomterna 1–3 i kvarteret 4003, en del av tomterna 2, 3 ,17 och 36 i kvarteret 80, en del av tomten 37 i kvarteret 81, en del av tomterna 8, 18 och 37 i kvarteret 157, en del av tomterna 1, 43 och 44 i kvarteret 4158, en del av tomten 5 i kvarteret 164, en del av tomten 1 i kvarteret 165, en del av tomterna 5 och 7 i kvarteret 168, en del av tomten 5 i kvarteret 169, en del av tomten 7 i kvarteret 4170, en del av tomten 1 i kvarteret 4176 och park- och gatuområden i 4 stadsdelen (Kampen), områden för allmän väg, skyddsgrönområden, områden för närrekreation, park-, torg- och gatuområden, område för begravningsplats och underjordiska utrymmen i en del av tomterna 20 och 21 i kvarteret 20007, en del av tomten 1 i kvarteret 20799, en del av tomten 3 i kvarteret 20802, en del av tomten 5 i kvarteret 20803, en del av tomterna 1 och 2 i kvarteret 20805, en del av tomten 1 i kvarteret 20807, en del av tomten 3 i kvarteret 20809 och park-, gatu- och vattenområden i 20 stadsdelen (Västra hamnen, Gräsviken, Lappviken, Busholmen) enligt ritning nr 12957, daterad 11.2.2025 och ändrad 4.11.2025, och på de grunder som framgår av detaljplanebeskrivningen.

Detaljplanens centrala innehåll

Stadsstyrelsen har fastställt ett övergripande tidsschema för en reform av hamnfunktioner, och planeringen har därför fortsatt utifrån MKB-fasens stäckningsalternativ A. Sträckningsalternativet D har konstruktioner som sträcker sig till ett område ovanför schaktade oljelagringsgrottor i berget, vilket har mycket betydande konsekvenser för förutsättningarna att bygga enligt alternativet D och för oljegrottorna. Som helhet skulle det orsaka en avsevärd risk för hamntunnelns tidsschema och kostnader och för hamnfunktionernas centraliseringsprojekt att ta oljecisternerna ur bruk, bygga en ny ersättande cistern, upphäva ett schaktningsförbud samt genomföra tillståndsförfaranden, konditionsgranskningar, tilläggsstärkningar och saneringsåtgärder när det är osäkert om dessa skulle kunna genomföras framgångsrikt. På grund av problem i anslutning till oljegrottorna skulle det ta cirka tio år längre att bygga alternativet D än alternativet A, och dessutom skulle konsekvenserna för trafiken på Västerleden under byggarbetena bli stora och vara länge.

Efter att förfarandet för miljökonsekvensbedömning slutfördes har planerna för hamntunneln utarbetats vidare med särskilt beaktande av metoderna att lindra konsekvenserna för miljön och naturen i Lappvikens park. Utredningarna och bedömningarna har preciserats till nödvändiga delar. I enlighet med nämndens utlåtande har konsekvenserna för flygekorren minimerats under beredningen av detaljplanen genom att minska på det öppna schaktområdet vid den norra mynningen och bestämma att byggarbeten som orsakar störningar för flygekorren ska genomföras utanför flygekorrens förökningstid. Ett öppet schakt som är mindre gör det också möjligt att avsevärt minska antalet träd som ska fällas. En plan har utarbetats för att kompensera hårflokeplattmalens livsmiljöer som förstörs, och byggandet får inte börja innan kompenseringen har genomförts framgångsrikt.

Konsekvenserna för Lappvikens värdefulla kulturmiljö har lindrats genom att täcka det öppna schaktet med en däckkonstruktion och bestämma att alla synliga mynningskonstruktioner ovan jord ska förverkligas på ett högklassigt sätt och anpassas efter kulturmiljön. Konsekvenserna av bullret och luftkvaliteten har utretts mer i detalj, och enligt utredningarna riktas inga avsevärda ändringar till Lappvikens park jämfört med nuläget. Bullerkonsekvenserna för Lappvikens sjukhuspark har lindrats med en bullerskärm. Planeringslösningarna preciseras under den fortsatta planeringen.

Detaljplanen har utarbetats i syfte att bemöta ökningen av trafiken och passagerarantalet i Västra hamnen. Med detaljplanen säkerställs det att hamntrafiken är smidig och förutsägbar samt att gatunätet har tillräcklig förmedlingskapacitet. Detta görs genom att den tunga trafiken och en del av personbilstrafiken flyttas från gatunätet till tunneln. Detaljplanen minskar stockningar under topptimmarna på morgonen och kvällen vid Västra länken och förbättrar förhållandena för fotgängarna på Busholmen till exempel så att bullerläget och luftkvaliteten på Stillahavsgatan förbättras.

Målet är att öka verksamhetsförutsättningarna för Helsingfors Hamn och genom omorganisering av hamnfunktioner befria områden i Södra hamnen för meningsfullare ändamål för stadsborna än i nuläget.

Små ändringar har gjorts på detaljplanekartan och i detaljplanebeskrivningen utifrån anmärkningarna och myndighetsutlåtandena om detaljplaneförslaget. Västerbanans sträckning har ändrats så att den löper på tunnelns betongdäck till en så stor del som möjligt och en större del av den nuvarande parken bevaras.

Västerbanan utgör en del av nätet av supercykelvägar i Helsingfors generalplan. I samband med detaljplanen för hamntunneln ska stadens säkerställa förutsättningarna för förbindelserna i generalplanen och beakta samverkan av konsekvenserna för den kulturhistoriskt värdefulla Lappvikens sjukhuspark. Nätet av cykelbanor i Helsingfors förenas också med motsvarande förbindelser i grannkommuner. Västerbanan är den viktigaste stomförbindelsen västerut. I nuläget löper cykeltrafikens huvudförbindelse i riktningen mot Kägeludden genom Degerö. En ny förbindelse som löper parallellt med Västerleden möjliggör en förbindelse mot centrum utan trafikljus och är klart avskild från biltrafiken. Detta gör cykeltrafiken attraktivare och ökar dess säkerhet på allt längre sträckor för allt större användargrupper. Västerbanan har beräknats öka antalet resor med cykel i regionen och därigenom främja stadens mål att öka gång-, cykel- och kollektivtrafikens popularitet.

Västerbanans sträckning baserar sig dels på den nuvarande, dels på den planerade sträckningen av rekreationsstråket norr om Västerleden. Oberoende av Västerbanan kommer hamntunneln att medföra ändringar i det nuvarande rekreationsstråket. I nuläget löper förbindelsen till rekreationsstråket vid hamntunnelns planerade mynning. I fortsättningen går rutten till rekreationsstråket genom Östersjöpassets förlängning omkring tunnelkonstruktionerna eftersom det inte är möjligt att ordna ett tryggt övergångsställe för gång- och cykeltrafiken vid tunnelns mynning. I de med tanke på naturvärdena känsligaste delarna av Lappvikens sjukhuspark löper Västerbanan till en stor del ovanför hamntunnelns konstruktioner. Det är inte möjligt att bygga en bro för cykeltrafiken över hamntunneln vid tunnelns mynning på grund av längdlutningar och brist på användbart utrymme.

Den eftersträvade sträckningen för Västerbanan löper längs norra sidan av Lappvikens bro mot Drumsö. Det är ännu inte säkert hur cykelvägen vid Lappvikens bro förverkligas. På körfälten på den nuvarande Lappvikens bro görs i samband med byggandet av hamntunneln ändringar som inte möjliggör en cykelbana i utrymmet för det nuvarande brodäcket. Byggprincipen för Västerbanan löses i en helhetsplan som utarbetas senare. I samband med detaljplanen fattas inte beslut om byggande av Västerbanan.

I samband med detaljplanelösningen har det utarbetats en trafikplan (ritning nr 7737), enligt vilken de två körfälten i hamntunneln kopplas ihop med Sundholmsgatan och Västerleden med en öppen avfart. Tunneln orsakar ändringar i förbindelserna för gång- och cykeltrafiken vid tunnelns norra mynning.

Detaljplanen har särskilt den effekten att trafiken till och från Västra hamnen flyttas till en tunnel, vilket gör trafiken ovan jord smidigare och minskar olägenheterna från trafiken. Lappvikens sjukhusparks södra kant ändras delvis till tunnelns däckkonstruktion och rekreationsstråken ändras. Som en del av bedömningen av detaljplanens sociala konsekvenser har konsekvenserna för barn och ungdomar bedömts. Konsekvensbedömningen finns i detaljplanebeskrivningen.

Beslut som detaljplanen bygger på

Med detaljplanen genomförs stadsfullmäktiges principbeslut 3.2.2021 (§ 19) om en omorganisering av hamnfunktionerna och premisserna för markanvändningen i hamnområdena i Södra hamnen, på Skatudden och i Västra hamnen. Det förutsattes i principbeslutet att en hamntunnel planeras från Västra hamnen till Västerleden för att göra det möjligt att utvidga hamnfunktionerna och organisera hamntrafiken på ett smidigt sätt.

Detaljplanen främjar att målen i stadsstrategin 2025–2029 nås utgående från att detaljplanen genomför principbeslutet om omorganisering av hamnfunktionerna i centrum. Detaljplanen bidrar till det maritima Helsingfors och stadens livskraft genom att möjliggöra hamnens verksamhetsförutsättningar och tillväxt. Samtidigt ser man till att man kan röra sig smidigt till fots och med olika färdmedel i Helsingfors.

Detaljplanen stämmer överens med generalplanen 2016, generalplanen 2002, delgeneralplanen för Busholmen och den underjordiska generalplanen 2021 för Helsingfors.

Områdets förutsättningar och nuläge

För området gäller flera detaljplaner från åren 1887–2024.

För området gäller även de underjordiska detaljplanerna nr 6044 (från 1969) och 9207 (från 1986) som har beaktats i beredningen av detaljplanen.

Helsingfors stad äger gatorna och de allmänna områdena. Kvartersområdena är i huvudsak privatägda. Detaljplaneändringen har utarbetats på stadens och Helsingfors Hamns initiativ.

Kostnader för detaljplaneändringen

Tunneln byggs som Helsingfors Hamn Ab:s investering.

Byggandet av hamntunneln orsakar ändringar i gatu- och trafiksystem i korsningen av Västerleden och Sundholmsgatan samt på Västerleden. Helsingfors Hamn Ab ansvarar för sådana kostnader för ändringar i infrastrukturen och i trafiksystemet som förorsakas av hamntunneln.

En vägplan för ändringarna i Västerledens område är under beredning. Vägplanen gäller ett område som sträcker sig till Lemisholmens anslutning på Drumsö. Helsingfors stad och Helsingfors Hamn Ab kommer sinsemellan överens om fördelningen av kostnaderna för ändringarna i vägarna under den fortsatta planeringen.

I detaljplaneområdet finns ett rekreationsstråk som har planerats att senare utvidgas till en cykelbana. Helsingfors Hamn Ab ansvarar för investeringen i att förverkliga rekreationsstråket. Genomförandet av detaljplanen medför staden kostnader för cykelbanan. Cykelbanan anläggs på 570 meters längd i Lappvikens park norr om tunneln, vilket har beaktats i generalplanen. Området för cykelbanan i detaljplaneområdet medför staden kostnader på 250 000 euro. Kostnaderna anges i kostnadsnivån för januari 2025, som motsvarar poängtalet för jordbyggnadskostnadsindexet 128,5 (2020=100) exklusive mervärdesskatt. Kostnaderna omfattar byggkostnaderna, projektuppgifterna på byggplatsen, planerings- och beställaruppgifterna samt kostnadsreserveringarna.

Detaljplanen omfattar inte byggrätt i kvadratmeter våningsyta som skulle medföra inkomster för staden. Staden utarrenderar den markyta som behövs för hamntunneln till Helsingfors Hamn Ab och får arrendeinkomster för marken.

Detaljplaneförslaget offentligt framlagt (65 § i lagen om områdesanvändning/markanvändnings- och bygglagen) 15.4–19.5.2025

Detaljplaneförslaget presenterades för stadsmiljönämnden 11.2.2025 och nämnden bestämde 18.3.2025 att förslaget till detaljplaneändring ska läggas fram.

Det kom in 90 anmärkningar mot planförslaget. En skrivelse lämnades in utanför framläggningstiden.

Påpekandena i anmärkningarna gällde iakttagandet av planhierarkin, processerna i valet av tunnelns sträckning, växelverkan i detaljplanläggningen, alternativa tunnelsträckningar och andra lösningar, tunneltidsschemans förhållande till planeringen av markanvändningen i Södra hamnen, beaktandet av kulturmiljön, Lappvikens naturvärden (träd, växtlighet, flygekorren, hårflokeplattmalen), planeringslösningarna för betongdäcket, Lappvikens parks rekreationsbruk, konsekvenserna för invånarna i närområdet, respekterandet av gravfriden, trafiklösningarna och konsekvenserna av trafiken, bristen på ekonomikalkyler, sammanjämkningen av olika planprojekt, Västerbanans sträckning, rekreationsstråken i Lappviken, målen om klimatneutralitet, avsaknaden av bedömningar och utredningar om konsekvenserna, omorganiseringen av hamnfunktionerna, markanvändningen i Sundholmen och konsekvenserna under byggtiden.

Anmärkningarna fördelade sig mellan dem som understöder projektet och dem som motsätter sig projektet.

Påpekandena i skrivelsen gällde beaktandet av naturen, kulturmiljön och rekreationsvärdena hos Lappvikens park.

Myndighetsutlåtanden om detaljplaneförslaget kom in medan förslaget var offentligt framlagt. Påpekandena i utlåtandena gällde behovet av oljecisterner, delgeneralplanen för Västerledens miljö och markanvändningen på Sundholmen, konsekvenser för ekonomin, konsekvenser för trafiken, beaktandet av kulturmiljön, bristfälliga detaljplanebeteckningar, naturskyddet, räddningssäkerheten, planprocessen, konsekvenserna av kompenseringsplanen för hårflokeplattmalen, klimatneutraliteten och flyttningen av ledningar.

Helen Elnät Ab, samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT), samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM), museiverket, närings- trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen), Helsingfors polisinrättning, Nylands förbund, stadsmuseet och räddningsverket gav utlåtande om förslaget.

Strålsäkerhetscentralen, Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes), Helen Elnät Ab och fostrans- och utbildningssektorn meddelade att de inte har något att yttra.

Åtgärder efter att förslaget varit offentligt framlagt

I rapporten om växelverkan anges anmärkningarna, skrivelsen och myndighetsutlåtandena om förslaget till detaljplaneändring i sammandrag och bemötandena till de påpekanden som framförts i dessa.

Det som ingår i påpekandena har beaktats med hänsyn till detaljplanemålen och i den utsträckning det är ändamålsenligt.

Det gjordes ändringar i detaljplanekartans beteckningar eller bestämmelser och i det övriga materialet efter att detaljplanen varit offentligt framlagd. För ändringarna redogörs detaljerat i detaljplanebeskrivningens sista kapitel.

De ändringar som gjorts efter att förslaget varit offentligt framlagt har diskuterats med berörda parter.

Närmare motiveringar

Motiveringarna till detaljplaneändringen framgår mer i detalj av den bifogade detaljplanebeskrivningen.

Stadsstyrelsens ställningstagande

Stadsstyrelsen uppmanar vid godkännandet av detaljplanen att Helsingfors Hamn innan bolaget fattar investeringsbeslut säkerställer att omorganiseringen av hamnfunktionerna blir ekonomiskt lönsamma. Detta stämmer överens med stadens vedertagna praxis samt fördelningen av befogenheter enligt förvaltningsstadgan, gällande anvisningar, processer och lagar.

Befogenheter

Enligt 52 § i lagen om områdesanvändning godkänns detaljplanen av kommunfullmäktige.

Fortsatta åtgärder

Detaljplanelösningen medför ingen avsevärd nytta för markägarna och det finns därför inte behov att tillämpa förfarandet med markanvändningsavtal i enlighet med stadsstyrelsens beslut 26.4.2021 (§ 310).

Man har bett om besked om beslutet om att godkänna planen.