Ryhmäaloite, Kesk, Helsingin arvioitava päätösten segregaatiovaikutukset

Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.

Stadsfullmäktige beslutade 9.10.2024 (§ 207) återremittera ärendet för ny beredning och förutsatte att bedömningen av konsekvenser för segregation får en större roll i förhandsbedömningen av beslut och att man i motionssvaret beskriver hur konsekvenserna för segregation ska bedömas (bilaga 1).

Segregation är en invecklad term

Att olika bostadsområden har sin egen särprägel är kännetecknande för städers utveckling. Städerna omfattar en mångfald av olika stadsdelar och vissa välfärdsskillnader mellan stadsdelarna kan inte undvikas. Om skillnaderna ökar kan utvecklingen ha flera negativa följder och det kan vara svårt att hindra den. Då handlar det om segregation mellan områden och dess konsekvenser. Med segregation mellan områden menas välfärdsskillnader som är lokala och vars orsaker ligger i skillnader i välfärd, hälsa, inkomstnivå, utbildning, arbetslöshet och modersmål bland invånarna. Segregationsutvecklingen kopplas samman med ojämlikhet och syns som anhopad social välmåga och social utsatthet i olika bostadsområden.

Enligt flera lägesbilder och statistik- och forskningsrapporter vet vi att skillnaderna mellan bostadsområdena är tydliga i Helsingfors och har ökat något enligt flera socioekonomiska indikatorer. Även om flera fenomen har utvecklats i positiv riktning är tydliga skillnader mellan olika befolkningsgrupper oroväckande i fråga om många fenomen inom välfärd, hälsa och säkerhet.

När befolkningsstrukturen differentieras uppstår olika servicebehov i olika områden. Stadens servicestruktur behöver kunna möta dessa behov. Segregationen kan även ha en direkt inverkan på individens välfärd genom den så kallade grannskapseffekten eller områdeseffekten. Till exempel om en individ bor i ett bostadsområde för låginkomsttagare kan det i vissa förhållanden begränsa eller försvaga individens livsprestationer senare. Skillnaderna i områdenas befolkningsunderlag och institutionernas strukturer som orsakas av segregation återspeglas i bostadsmarknadens dynamik genom områdets rykte och bostadspriser samt genom flyttningsrörelsens inriktning. Segregationens konsekvenser handlar därför inte bara om anhopning av social utsatthet eller välfärd hos de mest utsatta. Även medelklassen och de välbeställda i samhället berörs av segregationsutvecklingen å ena sidan genom val av bostad och å andra sidan genom de strukturer som styr dessa val. Dessutom kan segregationsutvecklingen ha mer omfattande samhälleliga effekter som återspeglas bland annat av invånares delaktighetskänslor och hur medborgarsamhället fungerar.

Staden satsar på att förebygga segregation med många åtgärder

Enligt Helsingfors stadsstrategi ska staden säkerställa att olikvärdigheten mellan stadsdelarna inte ökar i Helsingfors. Målet är att vara en stad där bostadsområdena inte segregeras och där man kan leva ett tryggt och trevligt liv i positivt egenartade stadsdelar. Helsingfors har strävat efter att förebygga och lindra segregationsutvecklingen redan i flera årtionden. Stadens åtgärder för att förebygga segregation kan delas upp i åtgärder som förebygger segregation och åtgärder som lindrar eller korrigerar konsekvenser av segregation.

Stadsstyrelsen inledde fyra sektorsövergripande program genom sitt beslut om verkställighet av stadsstrategin 4.4.2022 (§ 245). Ett av dem är en programgrupp för förebyggande av segregation som har som mål att säkerställa tillräckliga stadsövergripande åtgärder för att minska ojämlikheten mellan stadsborna och förebygga marginalisering. Dessutom eftersträvar staden likabehandling, bättre förhållanden mellan olika befolkningsgrupper och en ökad delaktighetskänsla.

Programgruppen koncentrerar i sitt arbete i de problem som segregationen orsakar och som staden kan påverka med sina egna åtgärder som antingen förebygger eller lindrar och korrigerar segregationen. Åren 2023–2025 var programarbetets viktigaste teman att fördela anslagen i budgeten enligt behov, främja stadsförnyelsen, förbättra barns och ungas välbefinnande och minska rusmedelsskador i stadsmiljön. Utgångspunkten för arbetet är en promemoria om läget beträffande stadens segregationsarbete (bilaga 2). Promemorian är sammanställd av stadsfakta och publicerad 2023. Med stadsförnyelsearbetet görs till exempel satsningar i synnerhet på minskningen av differentiering mellan bostadsområden och arbetet för att främja välbefinnande, hälsa och säkerhet fokuserar på att lindra ökningen i skillnaderna i välfärd och hälsa mellan befolkningsgrupper. Dessutom finns det många andra åtgärder och projekt som går in för hitta orsakerna till segregation och förebygga dem. Temana har förts framåt som en del av programgruppens arbete

Förhandsbedömningen av de konsekvenser som besluten får genomförs med gemensamma anvisningar och flera verksamhetsmodeller

Förhandsbedömning av de konsekvenser som besluten får fastställs från olika synvinklar i lagstiftningen som kommunernas uppgift. Till exempel är det kommunernas lagstadgade uppgift att på förhand bedöma beslutens konsekvenser för miljön och invånarnas välfärd och hälsa. Även i planeringen av markanvändningen och i planläggningen görs en omfattande förhandsbedömning av beslutens konsekvenser. I planebeskrivningarna framställs planens konsekvenser bland annat för samhällsstrukturen, den byggda miljön, naturen, landskapet, trafiken och anordnandet av teknisk försörjning, ekonomin, hälsan och tryggheten, olika befolkningsgruppers funktionsmöjligheter i näromgivningen, de sociala omständigheterna och kulturen. Stadens allmänna beslutsberedning styr beredarna att skaffa all nödvändig information och utredningar som har betydelse för att fatta beslut i ärendet. När beslut bereds bedöms hurdana konsekvenser det beslut som håller på att fattas i ärendet har.

Statistik och undersökningar är en viktig del av förhandsbedömningen av beslutens konsekvenser. Lägesbilderna om segregation som stadsfakta producerar, såsom om utvecklingen av olika områden i fråga om socioekonomiska variabler och uppgifter om skillnader i hälsa och välfärd mellan olika befolkningsgrupper används som en viktig del av beredningen av beslut. Dessa granskningar ingår redan nu i beslutsmotiveringarna, men de kallas inte nödvändigtvis bedömning av konsekvenser av segregation.

En anvisning om genomförandet av förhandsbedömningen av beslutens konsekvenser som var klar 2019 i Helsingfors hjälper den ansvariga beredaren att göra förhandsbedömningen av beslutens konsekvenser om beslutet har betydande konsekvenser och gäller stadens strategiska mål. Enligt modellen görs bedömningen av konsekvenserna i flera steg, exempelvis genom att identifiera beslutsalternativens eventuella konsekvenser, upptäcka eventuella betydande konsekvenser, välja ett verktyg eller en modell för bedömning och genomföra bedömningen samt göra slutsatser som en del av beslutsförslag. Konsekvenserna av besluten bedöms ur många olika synvinklar, och i förhandsbedömningen av konsekvenserna kombineras olika perspektiv för att granska ett och samma tema. Enligt de nuvarande anvisningarna beaktas i beredningen på förhand konsekvenserna för invånarna, miljön, organisationen och personalen samt ekonomin.

Man har skapat hjälpmedel och modeller för att bestämma hur förhandsbedömningen av de viktigaste konsekvenserna ska gå till. I arbetet bedöms exempelvis konsekvenserna för invånarnas hälsa och välbefinnande, boende och boendemiljö, likabehandling och säkerhet. Hjälpmedel och modeller ger stödfrågor, såsom hur beslutet påverkar människornas välfärd och hälsa, levnadsförhållanden och boendemiljö, områdets företag, boende, människor med olika kulturbakgrund eller olika språkgrupper, sexuella eller könsminoriteter, likvärdigheten mellan olika befolkningsgrupper, olika tjänster, genomförandet av stadsövergripande arbete samt naturens mångfald, klimaten och stadsbilden. Ordet segregation har inte lyfts fram som en skild synvinkel i de nuvarande bedömningsmodellerna. De gällande anvisningarna styr dock beredaren att uppta de ovannämnda synvinklarna i beslutets motiveringar och på så sätt beakta även segregationstemat. Ett nytt verktyg är modellen för bedömning av konsekvenserna för barn som godkändes våren 2024 och som instruerar beredaren att beskriva den bedömning av konsekvenserna för barn som har gjorts på en egen rubrik i beslutsförslaget.

Våren 2024 har beredarnas anvisningar om förhandsbedömning av beslut uppdaterats, en ny sida på intranätet skapats för att stödja arbetet och utbildningar och tillställningar ordnats bland annat om bedömning av konsekvenserna för barn. Staden fortsätter att öka personalens kunskaper och utveckla anvisningarna om förhandsbedömning av beslut i beredningen.

Budgetberedningen styr för sin del förhandsbedömningen av beslut

Som en del av de tekniska anvisningarna för förslag till budget och ekonomiplan för 2026 instrueras att förhandsbedömningen av beslutens konsekvenser ska inkluderas i nämndernas budgetförslag. Enligt modellen ska man granska de betydande konsekvenserna för invånarna, miljön, organisationen och personalen samt ekonomin I beredningen av målen för 2026 fästs särskild uppmärksamhet vid könskonsekvensbedömning och beaktandet av barn och familjer i en särskilt utsatt situation och som riskerar diskriminering. Dessutom ingår i budgetförslagen de stadsövergripande målen för förebyggande av segregation som används i synnerhet för att främja och utveckla ett stadsövergripande arbete för att förebygga segregation och lindra dess konsekvenser.

Modellen för bedömning av konsekvenserna för barn är ett exempel på att segregationssynvinklar beaktas i förhandsbedömningen av beslut

Ett exempel på utvecklingen av förhandsbedömningen av beslutens konsekvenser är att man inom fostrans- och utbildningssektorn har modellen för bedömning av konsekvenserna för barn som utgångspunkt för planeringen av servicenätet. Beredningsprocesserna grundar sig i fortsättningen på denna modell som har som mål att förbättra delaktigheten, prognostiseringen, bedömningen av de totala konsekvenserna och invånarorienteringen. Även inom stadsmiljösektorn har man inlett ibruktagandet av modellen för bedömning av konsekvenserna för barn. Avsikten är att i alla detaljplaner bedöma detaljplanens konsekvenser för under 18-åriga barn som en del av bedömningen av de sociala konsekvenserna av detaljplanen. Som en del av arbetet och utvecklingen stärks förhandsbedömningen av konsekvenserna för segregation.

Helsingfors stad har ett mångsidigt utbud av modeller för bedömning av beslutens konsekvenser ur olika perspektiv. Dessutom har beredarna tillgång till rikligt med statistik- och forskningsuppgifter om läget med segregationen och dess utveckling i olika bostadsområden och mellan olika befolkningsgrupper. Staden vidtar åtgärder för förebyggande av segregation på ett omfattande sätt inom alla sektorer. Genom programgruppen för förebyggande av segregation och med hjälp av budgeten styrs och utvecklas många mål- och åtgärdshelheter. En omfattande verktygslåda med bedömningsmodeller och arbetsredskap som har kompletterats på det sätt som beskrivs ovan används för bedömningen av konsekvenserna av segregationens olika delfaktorer och dimensioner för beslut. Staden fortsätter att utveckla bedömningsmodellerna så att den kan förbättra bedömningen av konsekvenserna av segregationens olika delfaktorer.

Enligt 30 kap. 12 § 2 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsstyrelsen förelägga fullmäktige en gruppmotion som undertecknats av mer än hälften av fullmäktigegruppens medlemmar och som har rubriken gruppmotion.