Valtuustoaloite, kalsiumkloridin käytöstä luovuttava Helsingissä

Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.

Ledamoten Otto Meri och 34 andra ledamöter föreslår i sin motion att Helsingfors vidtar åtgärder för att förbjuda användningen av kalciumklorid i sitt vinterunderhåll.

Den 1 oktober 2024 (§ 505) återremitterade stadsmiljönämnden ärendet för ny beredning utgående från att man i den fortsatta beredningen ska utreda hur kalciumklorid används i de övriga största städerna i Finland och på sådana områden i Helsingfors där privata aktörer har hand om vinterunderhållet. I den fortsatta beredningen utreds särskilt praxis i användningen av kalciumklorid och sätt att antingen sluta använda kalciumklorid eller avsevärt minska användningen. Dessutom utreds möjligheten att ersätta kalciumklorid med andra ämnen eller vinterunderhållsmetoder.

Utredning om användningen av kalciumklorid i vinterunderhållet och dess påverkan på sällskapsdjur

Stadsmiljösektorns underhållsenhet har utrett hur sällskapsdjur påverkas av olika salter som används i vägunderhållet. Underhållsenheten beställde en utredning (Kalsiumkloridi katujen kunnossapidossa, bilaga 2) av Ramboll CM Oy. Syftet var att i detalj utreda grunderna för användningen av kalciumklorid i halkbekämpning och dammbindning samt hur kalciumklorid används i andra finländska städer och på gatuområden vars underhåll fastigheter ansvarar för.

Det utreddes vilka negativa konsekvenser kalciumkloriden eventuellt har, särskilt för sällskapsdjur, och vilka andra kemikalier som kan användas i halkbekämpningen. I utredningen användes bland annat referentgranskade forskningsartiklar, facklitteratur, intervjuer och nätpublikationer.

Användningen av kalciumklorid i underhållet i Helsingfors

Helsingfors anskaffar kalciumklorid som en färdigblandad 32-procentig saltlösning som vid behov späds ut ytterligare med vatten beroende på åtgärderna. Kalciumkloridlösning används i följande åtgärder inom underhållet:

Alternativa halkbekämpningsmedel i vinterunderhållet

Kalciumklorid har hygroskopiska egenskaper, vilket betyder att det suger upp vatten och fukt och därför smälter is snabbare än natriumklorid. Lösningen späds dessutom snabbt ut om vägen inte är torr. Kalciumklorid smälter is till och med i temperaturer under -15 °C. Vid sidan av kalciumklorid är natriumklorid, magnesiumklorid samt olika formiater och acetater de mest kända kemiska halkbekämpningsmedlen. Natriumklorid, det mest traditionella halkbekämpningsmedlet, är billigt och effektivt. Magnesiumklorid sänker i likhet med andra klorider fryspunkten för vatten och smälter is i temperaturer ner till -15 °C. Formiater förorsakar mindre korrosion än klorider i betong och metaller. Därför är de särskilt lämpade för halkbekämpning på flygplatser. Kalciummagnesiumacetat lämpar sig bäst för förebyggande halkbekämpning. GranLux består av makadamkorn som har impregnerats med en vätska som smälter is.

Helsingfors testade halkbekämpningsmedel på cykelleder med effektiviserat vinterunderhåll vintersäsongerna 2015–2017. Vintern 2015–2016 testades kaliumformiat på huvudcykellederna. Det konstaterades smälta is effektivt, men det höga priset begränsade användningen. Samma vinter testades även GranLux, som visade sig vara ineffektivt. Det gjorde snön klibbig, störde funktionen hos cyklarnas skivbromsar och smälte inte nytt snöfall på vägytan.

Utifrån försöket såg kalium- och natriumklorid ut att erbjuda ett bättre nytto-kostnadsförhållande än kaliumformiat och GranLux. Borstsaltning med kalciumklorid i lösningsform visade sig vara den allra effektivaste metoden, eftersom cykellederna hölls isfria och säkra. Användningen av saltlösning gjorde det även behagligare att cykla om våren, eftersom sandningsmakadam försämrar luftkvaliteten.

Vintersäsongen 2016–2017 testades två olika metoder: på två cykelleder användes borstsaltning och på en effektiviserad plogning för att hålla ytan snöfri. Under försöket samlades respons aktivt in från cyklister. Resultaten visade att borstsaltning ledde till klart säkrare vägar som var lättare att cykla på än bara plogning och sandningsmakadam.

Nedan finns en tabell över halkbekämpningsmedel och deras egenskaper:

*Prisuppgifterna för natrium-, kalcium- och magnesiumklorid, kaliumformiat och kaliumacetat är från 2025. Prisuppgifterna för GranLux är från 2018.

Användning av halkbekämpningsmedel och kalciumklorid på gatuområden vars underhåll fastigheter ansvarar för

Enligt utredningen använder fastighetsskötselbolag främst makadam för halkbekämpning på trottoarer. Även magnesiumklorid används i liten skala. En del fastigheter använder kalciumklorid i kornform för halkbekämpning i sina trappor. Under den gångna vintersäsongen har användningen av kalciumklorid varit småskalig.

Användning av halkbekämpningsmedel och kalciumklorid i andra städer och länder

Av de städer som deltog i utredningen används kalciumklorid allmänt även i Esbo, Tammerfors, Uleåborg och Åbo för dammbindning samt för halkbekämpning på körbanor och/eller cykelleder, precis som i Helsingfors. Även andra kemiska halkbekämpningsmedel används i städerna. I Lahtis torde endast formiatprodukter användas i områden där grundvatten bildas. Mängden kalciumklorid som används varierar mellan olika städer och från år till år. Alla städer använder kalciumklorid i lösningsform, men i Esbo och Uleåborg används det även i kornform. Endast Åbo har fått respons som gäller hundars tassar. Där handlade responsen om gång- och cykelvägar med effektiviserat vinterunderhåll. Utifrån responsen förkortade Åbo sträckan med effektiviserat vinterunderhåll.

I Sverige är borstsaltning av cykelvägar vanligt i många kommuner. I första hand används natriumklorid, som i vissa fall blandas med kalciumklorid för att smälta is effektivare. Stockholm har även börjat värma upp cykelleder och trottoarer, vilket gör det lättare att ta sig fram om vintrarna.

I Förenta staterna är natriumklorid det populäraste halkbekämpningsmedlet eftersom det är billigt och lättillgängligt. År 2014 användes cirka 28 ton natriumklorid för saltning av körbanor. Även kalciumklorid är ett vanligt halkbekämpningsmedel i Förenta staterna.

Kalciumkloridens negativa verkningar

Kalciumklorid kan vara skadligt för såväl sällskapsdjur som miljön, men enligt utredningen är dess verkningar inte märkbart större än de som natrium- eller magnesiumklorid ger upphov till. Påtagliga skador hos hundar har varken rapporterats i Helsingfors eller i andra finländska städer. Om vårarna, då användningen av kalciumklorid är störst, har inga smärtsamma symptom observerats.

Natrium- och kalciumklorid kan emellertid irritera hundars tassar, särskilt om de är såriga. Dessutom är saltlösningen lika kall som luften, vilket kan leda till köldskador och smärta. De leder i Helsingfors där borstsaltning används saltas i regel inte vid lägre temperaturer än -8 °C, vilket betyder att vätskan på vägytan kan vara lika kall. Kalciumklorid binder även fukt, vilket kan leda till att tassarna förblir fuktiga i en längre tid. Detta ökar inflammationsrisken. Eftersom det är den kalla vätskan som är problemet försvinner risken inte nödvändigtvis om kalciumkloriden ersätts med ett annat halkbekämpningsmedel som sänker vattnets fryspunkt.

En hund måste svälja en mycket stor mängd kalciumklorid för att få allvarliga symptom eller dö, vilket är mycket osannolikt. Efter en promenad kan hunden dock slicka sina tassar och få i sig kalcium- eller natriumklorid, vilket kan förorsaka milda och övergående magsymptom.

Att minska användningen av kalciumklorid

Trots sina beklagliga nackdelar har kalciumklorid en viktig roll i vinterunderhållet. Tack vare det bildas varken is eller halka på de cykelleder där borstsaltning och effektiviserat vinterunderhåll tillämpas. Många fotgängare har önskat att borstsaltning även skulle användas på trottoarerna för att också de skulle bli säkrare att röra sig på. Användningen av gatusalt minskar även sandningsbehovet och förbättrar luftkvaliteten i och med att det bildas mindre gatudamm. Kalciumklorid behövs särskilt om vårarna för att binda gatudamm. Om staden slutade använda kalciumklorid skulle problemet med gatudamm förvärras kännbart. Kalciumklorid bör ersättas med ett dammbindningsmedel med motsvarande egenskaper utan övergångstid. Magnesiumklorid och kalciummagnesiumacetat skulle kunna vara fungerande alternativ. De har använts för dammbindning i Norden.

Saltning är ett effektivt sätt att förebygga halka, men mängden salt och användningssätten kan ändras. I Helsingfors har halkbekämpningsmedel testats på cykelleder med effektiviserat vinterunderhåll, men staden fortsätter att utreda hur lämpliga och lättillgängliga alternativa halkbekämpningsmedel, som magnesiumklorid, kalciummagnesiumacetat eller något nytt medel som baserar sig på vegetabiliskt fett, är. I vinter kan sådana medel eventuellt testas. Underhållsenheten kommer att testa anvisningarna om saltning och göra nödvändiga ändringar i dem för att lindra symptomen hos hundar. Eftersom symptom förekommer särskilt vid kallt väder utreder staden särskilt hur den kan minska mängden kalciumklorid när temperaturen är klart under noll.

Sammanfattning

Halkbekämpning är viktigt även med tanke på hundarnas säkerhet, eftersom de kan råka ut för bristningar eller till och med benbrott om de halkar. Salt och minusgrader är en särskilt skadlig kombination för hundar, eftersom de tillsammans kan förorsaka köldskador i tassarna. Kalciumklorid och andra gatusalter sänker vattnets fryspunkt. Därför kan vätskan på gatan ha en temperatur flera grader under noll. Hundar har reagerat på saltningen av körbanor vid låga temperaturer, vilket tyder på att kalcium- och natriumklorid, som används i Helsingfors, kan förorsaka symptom när vädret är kallt.

Däremot verkar användningen av salt nära nollstrecket enligt utredningen inte ha några kännbara negativa verkningar på hundar. Om vårarna, då användningen av kalciumklorid för dammbekämpning är störst, har ingen smärta i tassarna rapporterats. Inte heller har symptom i matsmältningskanalen eller det centrala nervsystemet observerats i Helsingfors.

För att skydda sitt sällskapsdjur kan man använda tassvax eller tofflor eller rengöra tassarna omsorgsfullt efter promenader. Det är också en bra idé att undvika leder där borstsaltning används.

Utifrån de uppgifter om tid och plats som kommer in via responskanalen kan underhållsenheten bedöma var och i vilka förhållanden hundar drabbas av tassymptom. Så här kan staden utreda om symptomen beror på vilket halkbekämpningsmedel som används eller mängden halkbekämpningsmedel. Exakt respons hjälper staden att utveckla sina handlingssätt och vid behov justera saltanvändningen.

Staden kommer att minska användningen av kalciumkloridlösning genom att se över anvisningarna om borstsaltning och testa nya metoder, särskilt när temperaturen är klart under noll. I vinter ska staden testa eventuella alternativa halkbekämpningsmedel för att minska symptomen bland hundar.

Stadsmiljönämnden har gett ett utlåtande i ärendet. Förslaget stämmer överens med utlåtandet.

Stadsstyrelsen förutsätter att stadsmiljösektorn utreder hur den kan sluta använda natriumklorid och kalciumklorid eller minska användningen av dessa ämnen, som ibland förorsakar smärta i hundars tassar. Samtidigt ska sektorn dock förebygga halka och ta hänsyn till människors säkerhet.

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts. Efter att stadsmiljönämnden återremitterat ärendet för fortsatt beredning för utredningar har den utsatta tiden på åtta månader överskridits.