Ledamoten Atte Kalevas motion om att införa ett gränsvärde för koldioxidavtryck för att göra grundberedningen koldioxidsnål

Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.

Ledamoten Atte Kaleva och 26 andra ledamöter föreslår i sin motion att koldioxidavtryck börjar användas som styrredskap för koldioxidsnål grundberedning i Helsingfors och att ett tillräckligt ambitiöst gränsvärde för grundberedningens koldioxidavtryck fastställs.

Ett gränsvärde för koldioxidavtrycket för byggnaders livscykel har införts när Helsingfors stad bygger flervåningshus, och gränsvärdet är ett krav i de nyaste detaljplanerna och bygglov som man ansökt om utifrån dem. Gränsvärdet gäller ändå inte byggnadernas grundbyggnad eller tomternas grundkonstruktioner eller grundförstärkningar som görs som grundberedning av områden. Vid beräkningen av byggnaders koldioxidavtryck iakttas miljöministeriets styrning, som inte beaktar utsläpp från grundbyggnaden eller grundberedningen. Grundberedningen innefattar som begrepp ett brett utbud av åtgärder som förbättrar områdets byggbarhet, bland annat förstärkning av mjuk mark, muddring, grävning, schaktning, fyllnad, rivning av konstruktioner, flyttning av ledningar samt sanering av förorenad mark (Principerna för nyttoanvändning av schaktmassor, stenmassor och rivningsmaterial inom jordbyggnad, 23.8.2019, Helsingfors stad).

Grundbyggnad, i fråga om såväl byggnader som grundförstärkning och grundberedning, skiljer sig från byggandet av byggnadens stomme på det sättet att grundbyggnadsarbetenas omfattning och vilka grundkonstruktioner som har byggts framkommer först i samband med de ovannämnda byggarbetena. Alla tomter och områden är unika till sina grundförhållanden, och två i övrigt identiska byggnader skiljer sig alltid från varandra i fråga om grundkonstruktionerna. Det är omöjligt att på förhand undersöka grundförhållandena i fullständig detalj. Därför är det inte ändamålsenligt att ställa upp allmänna gränsvärden för grundberedning enligt modellen för gränsvärden för koldioxidavtryck för husbyggnad, och inom branschen har man konstaterat, också internationellt, att det inte är möjligt att ställa upp alltomfattande och meningsfulla gränsvärden.

Staden styr ändå aktivt grundberedningens koldioxidsnålhet i grundförstärkningen på andra sätt. I åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors finns till exempel en åtgärd som går ut på att halvera utsläppen från grundberedningen av Malms flygplats före år 2030. Staden har vidtagit konkreta åtgärder för att halvera utsläppen från grundberedningen av Malms flygplats enligt förslaget i åtgärdsprogrammet: på Malms flygplats har staden utfört och planerar provbyggande, med vars hjälp man för den egentliga grundberedningen och grundbyggnaden kan undersöka lämpliga klodioxidsnåla grundförstärkningsmetoder, fastställa de lämpligaste bindemedlen med förnybara råvaror och låga utsläpp, optimera mängden bindemedel, optimera pålarnas belastningsklassificering och materialstyrka för att undvika överdimensionering samt utreda möjligheterna att utnyttja stabiliserade schaktmassor på området. Till provbyggnadshelheten på Malms flygplats hör provstabiliseringar med tio alternativa bindemedel eller blandningar av bindemedel med låga utsläpp, ett vertikaldränerat och markbyggt provfält samt ett träpålat och med träpålar grundförstärkt provfält. Alla provstrukturer undersöks och övervakas.

Alla resultat från Malms flygplats utnyttjas i hela staden för att styra grundberedningen och grundbyggnaden i en koldioxidsnål riktning. Dessutom slutar man använda kalkcement i grundförstärkningen i hela staden, vilket är en åtgärd som togs med i åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors år 2024.

Utöver koldioxidsnålheten undersöks möjligheterna att lagra kol permanent i jordmånen, dvs. kolnegativ grundförstärkning. Kol kan bindas i marken till exempel genom att använda träpålar som grundförstärkning i stället för andra typer av pålar eller pelarstabilisering. Vissa objekt med träpålar har redan byggts och flera planeras. Däremot kräver användning av träpålar i byggnadsgrunden särskilt övervägande. I Aalto-universitetets forskningsprojekt DeMiCo, som staden deltar i, undersöks användningen av biokol som en del av bindemedelsblandningar för stabilisering. De första positiva resultaten har redan erhållits:

För att främja koldioxidsnålhet vid styrningen av grundberedningsplaneringen tillämpar stadsmiljösektorns geotekniska sakkunniga en modell där lämpligheten hos olika metoder för grundförstärkning granskas utifrån utsläpp. I första hand undersöks möjligheten att använda träpålar som metod för grundförstärkning, i andra hand granskas lämpligheten hos andra koldioxidsnåla metoder för grundförstärkning i förhållande till den kvalitetsnivå som krävs (förbelastning, vertikal dränering, ursparing), varefter stabilisering med koldioxidsnåla bindemedel eller i sista hand pålning kan komma på fråga. I enlighet med verksamhetsplanen för stadsmiljösektorns grundläggningsteam ska modellen vidareutvecklas under 2025 genom att utreda och ge noggrannare anvisningar om användningen av träpålar och vertikal dränering i grundförstärkningen.

Vid sidan av koldioxidsnåla metoder har det också en stor inverkan att olika former, placeringar och kvalitetsnivåer för markanvändningen fastställs redan när markanvändningen planeras med beaktande av områdets geotekniska villkor och grundbyggnadens koldioxidsnålhet. En förutsättning för en koldioxidsnål grundberedning är att en sakkunnig i grundbyggnad deltar i detaljplaneprojekten.

Stadsmiljönämnden har gett ett utlåtande i ärendet. Förslaget stämmer överens med utlåtandet.

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.