Asemakaavan muutos nro 13008, koulukampus, Vanha Helsingintie 5, kaupunkiympäristön toimiala

HEL 2024-014563
Ärendet har nyare handläggningar
Det här är en framställning

Detaljplaneändring för Gamla Helsingevägen 5 i Malm (nr 13008) (omfattar trafikplan)

Beslutsförslag

Stadsfullmäktige godkänner en detaljplaneändring för tomten 1 i kvarteret 38066 samt gatu-, park-, närrekreations- och skyddsgrönområden i 38 stadsdelen (Malm, Nedre Malm) enligt ritning nr 13008, daterad 5.5.2026, och på de grunder som framgår av detaljplanebeskrivningen.

Föredragandens motiveringar

Detaljplaneändringens centrala innehåll

På tomten 38066/1 i Nedre Malm ligger en byggnadshelhet från 1965 som har varit i skolbruk och är skyddad i detaljplanen.

Genom detaljplaneändringen bildas ett kvartersområde för allmänna byggnader (Y). Området planeras få en skola, ett daghem och större idrottslokaler än i nuläget genom att de nuvarande byggnaderna byggs om, byggs ut och delvis rivs. Fem av de befintliga byggnaderna föreslås dessutom att skyddas med beteckningen sr-2 och tillhörande bestämmelser. En del av Stickelbackaparken har reserverats för ett gårdsområde, som utgör en utvidgning av skol- och daghemstomten.

Lösningar för trafik och friluftsleder har planerats för den historiskt värdefulla Gamla Helsingevägens gatuområde och parkområdena vid Stickelbackabäcken. Förhållandena för fotgängare, cyklister och kollektivtrafik förbättras genom utrymmesreserveringar och genom att möjliggöra en sträckning för en cykelväg som hör till bannätverket till parkområdet. I gatuområdet görs det möjligt att anlägga ett parkeringsområde och bättre fungerande busshållplatser samt att separera fotgängarna och cyklisterna genom att möjliggöra utvidgning av gatuområdet med grönzoner i gatans östra kant.

På västra sidan av den historiskt värdefulla Gamla Helsingevägen har skyddsgrönområden (EV och EV/s) anvisats. I skyddsgrönområdet anvisas också en liten byggnadsyta för den befintliga byggnadens ekonomibyggnad.

Stickelbackabäckens natur- och landskapsvärden har utretts, och Stickelbackabäcken anvisas som ett naturskyddsområde (SL) i enlighet med stadens naturskyddsområdesprogram, som innefattar sammanhängande skyddade områden och skyddszoner för att trygga dessa värden. Betydelsen av det värdefulla kulturlandskapet och naturvärdena i parkområdena (VP/s) framhävs genom att parkområdena ges beteckningen /s, som betyder att de ska bevaras.

I nuläget är storleken på skolans YO-tomt 15 639 m² och byggrätten 11 729 m² våningsyta (tomtexploateringstal e=0,75). Av byggrätten har 6 248 m² våningsyta utnyttjats (faktisk tomtexploatering e=0,4). I gatuområdet finns en obebyggd byggnadsyta för en kiosk (60 m² våningsyta) samt ett bostadshus på 44 m² våningsyta som saknar planbeteckning och används som lager.

Den nya tomten för allmänna byggnader (Y) omfattar 23 475 m² och har byggrätt på 11 000 m² våningsyta (tomtexploateringstal e=0,47), vilket gör det möjligt att bygga en skola och ett daghem. På det område som ändras från ett gatuområde till ett skyddsgrönområde (EV/s) anvisas en våningsyta på 50 m² vid den befintliga byggnaden. Detaljplanen möjliggör cirka 700 elevplatser och 250 daghemsplatser. Antalet arbetstillfällen ökar med cirka 170.

Syftet med planen är att utreda och planera ett fungerande skolområde som är anpassat till framtidens behov, där hänsyn tas till det byggnadsarv som finns i de byggnader som för närvarande är skyddade i planen, landskaps- och naturvärdena i närmiljön samt en säker trafik- och rörelsemiljö.

Ett ytterligare mål är att utforma ett funktionellt lokalkoncept som är anpassat till framtidens behov och där husens utbyggnader sammanjämkas med omgivningen och landskapet. Gårdsområdena som anläggs i parkområdet anpassas till landskapet och parkområdena. Stickelbackabäckens strand med närområde planeras som ett trädbevuxet område, vilket gör det möjligt för bland annat flygekorrar att använda området som en förbindelse och tryggar naturvärdena.

Trafikplanen syftar till en smidig och säker rörelsemiljö för alla färdsätt samt till att förbättra fotgängarnas och cyklisternas förhållanden genom att separera gång- och cykeltrafiken från varandra. I närheten av Stickelbackabäckens övergångsbro uppdateras förbindelserna för gång- och cykeltrafik, reserveringen för bron samt Stickelbackabäckens skyddszoner. Målet är att bevara bostadshuset i gatuområdet samt trädbeståndet och gårdsområdet på västra sidan av Gamla Helsingevägen.

Detaljplaneändringen har utarbetats eftersom staden behöver mer utrymme för att bygga skolor och daghem. De nuvarande lokalerna i Nedre Malm blir trånga, och staden växer i Malms stadsförnyelseområde. I planförslaget har man särskilt strävat efter att, inom ramen för byggnadsskyddet och nybyggandet, skapa en lärmiljö med fungerande lokaler samt anpassa det skolområde som utvidgas till parkområdet till den värdefulla natur- och kulturmiljön utan att väsentligt äventyra dess värden.

Under beredningen av detaljplaneändringen har behovet av idrottslokaler och av utrymme för trafik samt skyddssynpunkter väckt diskussion. Efter en mångsidig och interaktiv planeringsprocess möjliggör planlösningen en kompromiss där miljö-, kultur- och rekreationsvärdena står i centrum och där det blir möjligt att förverkliga en användbar och funktionell områdeshelhet för framtiden.

I samband med detaljplanen har en trafikplan (ritning nr 7991) utarbetats. Enligt trafikplanen kommer Gamla Helsingevägens körbana att stanna kvar nästan på sin nuvarande plats, men gång- och cykeltrafiken kommer att separeras vid skolan. Den nya trottoaren kommer att anläggas på den nuvarande skoltomtens sida, vilket gör det möjligt att bevara den historiska gårdsmiljön, de befintliga träden och det gamla bostadshuset på västra kanten av Gamla Helsingevägens gatuområde. Genom att placera trottoaren enligt ovan breddas gatuområdet mot öster. Dessutom har ändringar anvisats i trafikarrangemangen i korsningen av Gamla Helsingevägen och Rikroken, arrangemangen för gatuövergång och platserna för busshållplatser. I det gatuområde mellan Rikroken och Gamla Helsingevägen som omfattas av den nuvarande detaljplanen anvisas ett parkeringsområde för att skapa en snyggare och trivsammare miljö.

Genomförandet av detaljplaneändringen bidrar i synnerhet till att det blir möjligt att både bevara skyddade byggnader och bygga ut dem efter daghemsbarnens behov. Detta förenhetligar servicenätet och skapar mer kapacitet för fostrans och utbildningens behov.

Planen möjliggör funktionella och tillräckligt stora gårdsområden samt byggandet av en ny, större gymnastiksal som ersätter den nuvarande, vilket främjar barnens hälsa och välbefinnande.

Planen styr bättre än den nuvarande planen bevarandet och skyddet av Stickelbackabäcken och de värdefulla naturområdena, den bebyggda kulturmiljön samt landskapet i bäckens närmiljö utifrån utgångspunkterna för naturskyddsområdesprogrammet 2025–2038.

Planen syftar till att förenhetliga och precisera Gamla Helsingevägens roll samt att skapa en sammanhängande helhet av den bebyggda kulturmiljö med gårdsområden som ligger på vägens västra sida. Som en del av bedömningen av detaljplanens sociala konsekvenser har konsekvenserna för barn och ungdomar bedömts. Konsekvensbedömningen finns i detaljplanebeskrivningen.

Beslut som detaljplanelösningen bygger på

Detaljplaneändringen bidrar till att målen i stadsstrategin 2025–2029 nås i och med att skol- och daghemsprojektet bidrar till första etappen av barns och ungas livsväg. I planen har de mest värdefulla naturvärdena identifierats och vikten av att bevara och skydda har framhävts genom beteckningar för bevarande och skydd. Projektet stöder sig på kollektivtrafik och ligger vid goda bussförbindelser. Projektet bidrar till att målen för Malms stadsförnyelseområde nås.

Planlösningen stämmer överens med generalplanen.

Områdets utgångspunkter och nuläge

Områdets och byggnadernas nuläge

På tomten 38066/1 finns en byggnadshelhet från 1965 som tidigare användes som skola och är skyddad i detaljplanen. Helheten består av sex separata byggnader: huvudbyggnaden, tre paviljonger, en byggnad med en gymnastiksal samt en sidobyggnad som tidigare användes som matsal. Huvudbyggnaden och sidobyggnaden ligger terrasserade i en sluttning. Tomten gränsar i sin västra kant till Gamla Helsingevägens gatuområde. På gatuområdet väster om den befintliga körbanan ligger en uthyrd envåningsbyggnad som används som lager.

Gatuområdets västra del består av ett delvis ostrukturerat trädbevuxet grönområde vars södra del har en grusbelagd plan som används för parkering. Väster om planen intill Rikrokens bostadsområde finns ett trädbevuxet område som enligt detaljplanen utgör ett skyddsgrönområde. Skolans tomt gränsar i sin östra kant till den relativt öppna Stickelbackaparken, där det finns en del träd och ett gräsbevuxet spelplansområde. Parkens nordöstra kant avgränsas av Stickelbackabäcken. I norra delen av planeringsområdet finns en smal bro över Stickelbackabäcken som är avsedd endast för fordonstrafik och skyddad i detaljplanen. Ett nätverk av friluftsleder löper på båda sidor av bron och Stickelbackabäckens fåra. I norra delen av planeringsområdet finns ett område för fornminnen. Södra delen av planeringsområdet gränsar till Gästgivarparkens trädbevuxna område. I planeringsområdet finns ledningar för naturgas, fjärrvärme och vatten.

Detaljplaner som gäller för området

För området gäller detaljplanerna nr 9155 från 1986, nr 12274 från 2018, nr 11710 från 2009 och nr 10850 från 2001.

I de gällande detaljplanerna har området betecknats som kvartersområde för byggnader för undervisningsverksamhet (YO). Byggnadsytan har skyddsbeteckningen sr-1a, exploateringstalet e=0,75 och en maximal fasadhöjd på 12 m. Tomtens norra del ska bevaras som ett öppet landskapsrum med beteckningen ma-1. I planeringsområdet finns dessutom ett gatuområde (Gamla Helsingevägen) med en beteckning för en byggnadsyta där en kiosk får placeras (ki 60), en beteckning för en tunnel för gång- och cykeltrafik (a) och Stickelbackaparkens parkområde (VP), där det finns träd som ska bevaras och Gästgivarparkens område för närrekreation (VL). Stickelbackabäckens kantzon har betecknats som en del av område som i anslutning till vattenområde (W) utgör en skyddszon för våtmarksväxter (s). I parkområdet har dessutom betecknats områdesdelar som är reserverade för allmän gång- och cykeltrafik och en områdesdel som är reserverad för en underjordisk ledning. Gamla Helsingevägens bro över Stickelbackabäcken har betecknats som skyddad med beteckningen (ss-1). I västra kanten av planeringsområdet finns ett skyddsgrönområde (EV).

Helsingfors stad äger marken i planeringsområdet.

Planläggningen inleddes på stadens initiativ.

Kostnader för detaljplaneändringen

Genomförandet av detaljplanelösningen medför kostnader för staden. Kostnaderna för grundberedningen består av sanering av förorenad mark i den omfattning som byggandet kräver på EV- och EV/s-tomterna i detaljplaneområdet.

Kostnaderna för flyttning av ledningar baserar sig på den preliminära översiktsplanen för tekniskt underhåll som upprättats för området.

Kostnaderna för gator och trafikområden består av anläggning av en ny trottoar på norra och södra sidan, omvandling av den nuvarande kombinerade trottoaren och cykelbanan till en cykelväg, flyttning av parkstråket, flyttning av två busshållplatser samt ändring av vägens sträckning och övergångsarrangemangen vid Rikrokens korsningsområde.

Kostnaderna för offentliga tjänster består av renovering och utbyggnad av skolhuset.

Investeringskostnader:

  • Grundberedning 85 000 euro
  • Flyttning av ledningar 400 000 euro
  • Gator och trafikområden 700 000 euro
  • Offentliga servicebyggnader 60 000 000 euro

Växelverkan under beredningen av detaljplanen

Den bifogade rapporten om växelverkan innehåller växelverkan under beredningen av detaljplanen, sammandrag av de ställningstaganden från myndigheter och experter och åsikter från intressenter som kommit in under beredningen av detaljplanen samt bemötandena till påpekandena i dessa.

Samarbete med myndigheter och experter

Detaljplaneändringen har beretts i samarbete med olika parter inom stadsmiljösektorn.

Myndigheternas ställningstaganden om programmet för deltagande och bedömning gällde kulturmiljön: värdena hos kulturarvet och kulturlandskapet, värdena hos det skyddade skolhuset, den välmotiverade partiella rivningen av byggnaderna, den resursvänliga utbyggnaden och anpassningen till omgivningen, gårdsplanen kring Långs gård och den gamla byggnaden som finns där samt värdena hos bron över Stickelbackabäcken och den historiska byplatsen (fast fornlämning); nätverk: det ombads att ange reserveringar för ledningsgränder för vattenförsörjningsnätverken.

Frågorna som togs upp i ställningstagandena har beaktats i planläggningen så att det i detaljplanen anges ingående bestämmelser och beteckningar om värdena hos kulturmiljön och landskapet samt byggnadsskyddet. Reserveringar för vattenförsörjningens ledningsgränder anges i detaljplanen. Bemötandena till ställningstagandena anges i rapporten om växelverkan.

Åsikter

Det kom in fyra skriftliga åsikter om programmet för deltagande och bedömning.

Intressenternas åsikter om programmet för deltagande och bedömning gällde behovet av en områdesgranskning samt: naturen: inverkan på fågelbeståndet, skyddet av Stickelbackabäcken och parkernas naturvärden; kulturarvet: Långs gårds huvudbyggnad och gårdsmiljö, rivningen och utbyggnaden av det skyddade skolhuset; tjänster: en säker och trivsam lärmiljö för alla åldrar; rörelse och trafik: motion, tillgänglighet, parkering och trafikarrangemang samt nätverk: datakommunikationsförbindelser.

Frågorna som togs upp i åsikterna har beaktats i planläggningen så att det i detaljplanen anges bestämmelser och beteckningar i syfte att bevara miljövärdena och trygga levnadsförhållandena för olika arter. Områdets värden består av naturvärden (flygekorrar, fiskbestånd, fågelbestånd, trädbestånd, ängar), den bebyggda kulturmiljön och kulturlandskapet. Detaljplanen och referens-, gårds- och trafikplaner som utarbetats i samband med planen syftar till en säker och trivsam miljö där en lärmiljö som utvecklas för olika åldrar har beaktats. Planen omfattar även en bedömning av konsekvenserna för barn. När det gäller förändringar och genomförande av datakommunikationsförbindelser bedrivs samarbete med berörda aktörer i samband med genomförandeplaneringen. Bemötandena till åsikterna presenteras i rapporten om växelverkan.

Detaljplaneförslaget offentligt framlagt (65 § i lagen om områdesanvändning/markanvändnings- och bygglagen, 27 § i markanvändnings- och byggförordningen)

Förslaget var offentligt framlagt 9.1–9.2.2026.

Det gjordes inga anmärkningar mot förslaget.

Telia Towers Finland Oy, Gasgrid Finland Oy, samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM), Tillstånd- och tillsynsverket, räddningsverket, kultur- och fritidssektorn och stadsmuseet gav utlåtanden.

Påpekandena i utlåtandena gällde behovet av en mobilbasstation, en mer detaljerad beskrivning av möjligheterna till utomhusidrott, behovet av en brandteknisk plan i den fortsatta planeringen, beteckningarna för ledningsgränder på detaljplanekartan, beskrivningarna av trädbeståndet i bilagematerialet, bullerkonsekvenserna och beteckningarna på detaljplanekartan, klimatkonsekvenserna, ramvillkoren för gasledningen samt den myndighet som ansvarar för det arkeologiska kulturarvet enligt planbestämmelsen.

Påpekandena har beaktats genom att möjligheterna till utomhusidrott har beskrivits mer ingående i detaljplanebeskrivningen, beskrivningarna av trädbeståndet i bilagematerialet har korrigerats, klimatkonsekvensera har kompletterats i beskrivningen och en PLANECT-analys av klimatavtrycket har genomförts, en beskrivning av behovet av en brandteknisk plan har lagts till i detaljplanebeskrivningen och Helsingfors stadsmuseum har lagts till som ansvarig myndighet i detaljplanebestämmelsen om fasta fornlämningar.

I den justerade detaljplaneändringen har det inte ansetts vara nödvändigt att på detaljplanekartan ange en reservering för en mobilbasstation i detaljplaneområdet, kompletterande beteckningar för ledningsgränder, ytterligare beteckningar för bullret i gårdsområden eller ytterligare beteckningar eller bestämmelser för en gasledning. Bemötandena till utlåtandena anges i rapporten om växelverkan.

Åtgärder efter den offentliga framläggningen

Det som har framförts i påpekandena har beaktats i den mån det är ändamålsenligt med hänsyn till detaljplanens mål.

Det gjordes ändringar i detaljplanekartans beteckningar eller bestämmelser och i det övriga materialet efter att detaljplanen hållits offentligt framlagd. För ändringarna redogörs detaljerat i detaljplanebeskrivningens sista kapitel. Ändringarna är ringa till sin karaktär och därför var det inte nödvändigt att lägga fram förslaget på nytt.

De ändringar som gjorts efter att förslaget varit offentligt framlagt har diskuterats med berörda parter. De vars intresse ändringarna gäller har blivit separat hörda per e-post eller under ett diskussionsmöte.

Närmare motiveringar

Motiveringarna till detaljplanelösningen och dess konsekvenser framgår mer i detalj av den bifogade detaljplanebeskrivningen.

Bestämmelser som tillämpats

Lagen om områdesanvändning/markanvändnings- och bygglagen (132/1999): 9 §, 51 §, 52 §, 54 §, 55 §, 55 a §, 57 §, 59 §, 62 §, 63 §, 65 §.
Markanvändnings- och byggförordningen (895/1999): 27 §, 28 §, 30 §, 94 §.

Fortsatta åtgärder

När stadsmiljönämnden behandlade detaljplaneändringen godkände den följande anvisningar:

  • Nämnden kräver att man i den fortsatta planeringen ägnar särskild uppmärksamhet åt närheten av Stickelbackabäcken vid saneringen av den förorenade marken och under byggnadsarbetena för att undvika riskabla skador på det känsliga vattenområdet. Nämnden anser att det är viktigt att entreprenörerna har tillgång till tydliga anvisningar och föreskrifter när genomförandet av projektet inleds, och att efterlevnaden av dessa övervakas.
  • Nämnden anser att det är viktigt att de träd som ska planteras i detaljplaneområdet, som ligger i ett stadsförnyelseområde, är så stora som möjligt redan när de planteras.
  • Nämnden anser att det är viktigt att man i den fortsatta planeringen av cykel- och gångförbindelserna i detaljplaneområdet beaktar det parkområde som redan minskar i samband med denna planändring. Nämnden anser att det är viktigt att parkområdet och grönförbindelserna bevaras i tillräckligt stor utsträckning, både för att skapa en trivsam miljö och för att undvika att de värdefulla grönförbindelserna försämras alltför mycket.

Behörighet

Enligt 52 § i lagen om områdesanvändning godkänns detaljplanen av stadsfullmäktige.

Kaupunginhallitus 10.08.2026 § 527

HEL 2024-014563 T 10 03 03

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto hyväksyy 38. kaupunginosan (Malmi, Ala-Malmi) korttelin 38066 tontin 1 sekä katu-, puisto-, lähivirkistys- ja suojaviheralueiden asemakaavan muutoksen 5.5.2026 päivätyn piirustuksen numero 13008 mukaisena ja asemakaavaselostuksesta ilmenevin perustein.

Esittelijä

kansliapäällikkö
Jukka-Pekka Ujula

Lisätiedot

Anna Villeneuve, kaupunginsihteeri
puhelin: 09 310 36045, anna.villeneuve@hel.fi

Kaupunkiympäristölautakunta 05.05.2026 § 258

HEL 2024-014563 T 10 03 03

Esitys

Kaupunkiympäristölautakunta esitti kaupunginhallitukselle

  • 5.5.2026 päivätyn asemakaavan muutosehdotuksen nro 13008 (liite 3) hyväksymistä. Asemakaavan muutos koskee 38. kaupunginosan (Malmi, Ala-Malmi) korttelin 38066 tonttia 1  ja katu-, puisto-, lähivirkistys- ja suojaviheralueita.

Lisäksi lautakunta päätti

  • ettei ehdotusta aseteta uudelleen nähtäville.
  • antaa vuorovaikutusraportista ilmenevät vastineet ehdotuksesta annettuihin lausuntoihin.

Päätösasiakirjat ovat luettavissa kaupunkiympäristön toimialan asiakaspalvelussa, Työpajankatu 8 (puh. 09 310 22111), sekä verkkosivuilla:

Lautakunta edellytti, että jatkosuunnittelussa kiinnitetään erityistä huomiota pilaantuneen maan puhdistustöiden ja rakentamisen yhteydessä Longinojan läheisyyteen, jotta vältetään herkälle vesialueelle riskialttiit vahingot. Lautakunta piti tärkeänä, että alueen toteutuksen käynnistyessä urakoitsijoilla on käytettävissään selkeät ohjeet ja määräykset ja että niiden noudattamista valvotaan.

Lautakunta piti tärkeänä, että kaava-alueelle, joka sijoittuu kaupunkiuudistusalueelle, istutettavat puut ovat jo istutusvaiheessa mahdollisimman suurikokoisia.

Lautakunta piti tärkeänä, että kaava-alueelle sijoittuvan pyöräily- ja jalankulun yhteyden jatkosuunnittelussa huomioidaan tämän kaavamuutoksen yhteydessä jo kaventuva puistoalue. Lautakunta piti tärkeänä, että puistoalue ja viheryhteydet säilyvät riittävän laajoina niin viihtyvyyden kannalta ja siten, etteivät arvokkaat viheryhteydet heikenny liikaa.

Käsittely

Ville Lehmuskoski: Esittelijän muutoksena korjataan liitteessä 4 sivulla 14: "Koulun kohdalla nopeusrajoitusta lasketaan Vanhalla Helsingintiellä 30 km/h:ssa." muotoon: "Koulun kohdalla nopeusrajoitusta lasketaan Vanhalla Helsingintiellä 30 km:iin tunnissa."

Asian aikana kuultavana oli arkkitehti Petri Saarikoski.
Asiantuntija poistui kuulemisensa jälkeen kokouksesta.

Vastaehdotus 1: Lisätään esitysehdotukseen:
Jenni Hjelt: "Lautakunta edellyttää, että jatkosuunnittelussa kiinnitetään erityistä huomiota pilaantuneen maan puhdistustöiden ja rakentamisen yhteydessä Longinojan läheisyyteen, jotta vältetään herkälle vesialueelle riskialttiit vahingot. Lautakunta pitää tärkeänä, että alueen toteutuksen käynnistyessä urakoitsijoilla on käytettävissään selkeät ohjeet ja määräykset ja että niiden noudattamista valvotaan."

Kannattaja: Elina Kauppila

Kaupunkiympäristölautakunta päätti yksimielisesti hyväksyä Jenni Hjeltin vastaehdotuksen 1 mukaan muutetun ehdotuksen.

Vastaehdotus 2: Lisätään esitysehdotukseen:
Jenni Hjelt: "Lautakunta pitää tärkeänä, että kaava-alueelle, joka sijoittuu kaupunkiuudistusalueelle, istutettavat puut ovat jo istutusvaiheessa mahdollisimman suurikokoisia."

Kannattaja: Elina Kauppila

Kaupunkiympäristölautakunta päätti yksimielisesti hyväksyä Jenni Hjeltin vastaehdotuksen 2 mukaan muutetun ehdotuksen.

Vastaehdotus 3: Lisätään esitysehdotukseen:
Jenni Hjelt: "Lautakunta pitää tärkeänä, että kaava-alueelle sijoittuvan pyöräily- ja jalankulun yhteyden jatkosuunnittelussa huomioidaan tämän kaavamuutoksen yhteydessä jo kaventuva puistoalue. Lautakunta pitää tärkeänä, että puistoalue ja viheryhteydet säilyvät riittävän laajoina niin viihtyvyyden kannalta ja siten, etteivät arvokkaat viheryhteydet heikenny liikaa."

Kannattaja: Elina Kauppila

Kaupunkiympäristölautakunta päätti yksimielisesti hyväksyä Jenni Hjeltin vastaehdotuksen 3 mukaan muutetun ehdotuksen.

Esittelijä

kaupunkiympäristön toimialajohtaja
Ville Lehmuskoski

Lisätiedot

Petri Saarikoski, arkkitehti
puhelin: 09 310 73544, petri.saarikoski@hel.fi

Hanna Ilmonen, projektipäällikkö, Teknistaloudelliset asiat
puhelin: 09 310 37255, hanna.ilmonen@hel.fi

Katariina Kasvinen, liikenneinsinööri, Liikennesuunnittelu
puhelin: 09 310 38932, katariina.kasvinen@hel.fi

Tiina Olli, lupa-arkkitehti, Rakennusvalvonta
puhelin: 09 310 26489, tiina.olli@hel.fi

Sini Moilanen, maisema-arkkitehti, Kaupunkitila- ja maisemasuunnittelu
puhelin: 09 310 38527, sini.moilanen@hel.fi

Kaisa Jama, tiimipäällikkö, Asemakaavoitus
puhelin: 09 310 22980, kaisa.jama@hel.fi

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 12.2.2026

HEL 2024-014563 T 10 03 03

Helsingin kaupunkiympäristön toimiala / Maankäyttö ja kaupunkirakenne / Asemakaavoituspalvelu on pyytänyt kaupunginmuseon lausuntoa Vanha Helsingintie 5 koskevasta, 9.1.2026 päivätystä asemakaavan muutoksen ehdotuksesta. Perustehtävänsä mukaisesti kaupunginmuseo tarkastelee hanketta rakennetun kulttuuriympäristön ja -maiseman sekä arkeologisen kulttuuriperinnön vaalimisen näkökulmasta ja esittää kantanaan seuraavaa.

Asemakaavan muutos koskee Ala-Malmilla osoitteessa Vanha Helsingintie 5 sijaitsevaa tonttia 38066/1 ja sitä ympäröiviä puisto- ja katualueita. Tontilla sijaitseva rakennuskokonaisuus on arkkitehti Osmo Siparin suunnittelema ja valmistunut 1965. Rakennusten historiaa on selvitetty rakennushistoriaselvityksessä (Freese & Schulman 2025). Asemakaavan muutoksen tavoitteena on selvittää ja suunnitella tulevaisuuden tarpeisiin soveltuvan toimivan koulukampuksen, päiväkodin ja liikuntatilojen toteuttaminen nykyisiä suojeltuja rakennuksia perusparantamalla, laajentamalla ja osittain purkamalla. Longinojanpuiston aluetta tutkitaan koulun ja päiväkodin tontin laajennuksena piha-alueiksi. Suunnitelmassa pyritään ratkaisuun, jossa riittävällä tavalla otetaan huomioon nykyisten kaavalla suojeltujen rakennusten rakennusperintö, lähiympäristön maisema- ja luonnonarvot sekä mm. turvalliseen liikenne- ja liikkumisympäristöön tähtäävät tavoitteet. Kampuksen tilakonseptin tulee olla toimiva ja tulevaisuuden tarpeisiin sovitettavissa. Rakennusten laajennukset tulee sovittaa ympäristöön ja maisemaan. Puiston alueelle toteutettavat piha-alueet tulee sovittaa maisemaan ja puistoalueisiin toimivaksi kokonaisuudeksi. Longinojan ranta lähialueineen tulee suunnitella toimivana puustoisena mm. liito-oravienliikkumisen mahdollistavana reittinä. Longinojan luonnon- ja maisema-arvojen turvaamiseksi suunnitellaan riittävät yhtenäiset suojavyöhykkeet. Vanhan Helsingintien katualueilla ja Longinojan varren puistoalueilla suunnitellaan liikenteen ja ulkoilureittien kehittämistä ja päivittämistä asemakaavaan. Vanhan Helsingintien länsipuolella katualueella oleva asuinrakennus, puusto ja pihapiiri on tavoitteena säilyttää ja luoda siistimpää ja viihtyisämpää ympäristöä.

Esillä olevassa asemakaavan muutoksen ehdotuksessa suunnittelualue on pääosin osoitettu yleisten rakennusten korttelialueeksi Y, jolle on määritetty viiden olemassa olevan rakennuksen mukaiset rakennusalat. Niitä on täydennetty niitä yhteen kytkevillä ja täydentävillä uudisrakennusten rakennusaloilla. Olemassa oleville, jo voimassa olevassa asemakaavassa suojelluille kolmelle paviljonkirakennukselle, päärakennukselle ja entiselle kirjasto-/ruokalaosalle on esitetty suojelumääräys sr-2.: ”Rakennustaiteellisesti, historiallisesti tai kaupunkikuvallisesti arvokas rakennus, jota ei saa purkaa. Muutostyöt tulee tehdä rakennuksen arvoon sekä alkuperäisiin ominaispiirteisiin, rakenteisiin, tiloihin ja materiaaleihin soveltuvalla tavalla. Rakennukseen voidaan liittää uudisrakennus ja avata rakennusten välille yhteyksiä. Uudisrakentaminen tulee sovittaa suojellun rakennuksen arkkitehtuuriin ja ympäröivään kaupunkikuvalliseen kokonaisuuteen. Uudisrakentamisessa tulee noudattaa suojellun rakennuksen suorakulmaista koordinaatistoa ja mittasuhteita. Rakennuksessa tehtävissä korjaus-, muutos- ja lisärakentamissuunnitelmista tulee kuulla kulttuuriympäristön asiantuntijaviranomaista.” Kaikille rakennusaloille on annettu myös ohjeellinen rakennuksen vesikaton ylin korkeusasema niin, että suojeltuja rakennuksia ei voida korottaa niiden ominaisluonteen vastaisesti ja että uudisrakennusosat eivät nouse olevia rakennuksia korkeammiksi ja hallitsevammiksi. Alkuperäinen koulurakennus ja sen piha-alue muodostavat kokonaisuuden, jonka luonteen säilyminen on haluttu varmistaa antamalla korttelialueen kadun puoleiselle osalle määräys sk: ”Kaupunki- tai kyläkuvallisesti tärkeä alueen osa. Piha-alue muodostaa rakennuksen kanssa saumattoman kokonaisuuden, joka tulee säilyttää avoimena ja jota tulee hoitaa ja kunnostaa alkuperäisiä ominaispiirteitä kunnioittaen niin, että sen kulttuurihistoriallinen ja kaupunkikuvallinen arvo säilyy.” Koulun ja päiväkodin piha-alueita on tarpeen laajentaa puistoalueelle. Liittyminen puistoon tulee toteuttaa saumattomasti ja pääsääntöisesti aitaamatta ja niin, että Longinojanpuiston ja Y-korttelialueen muodostaman kokonaisuuden kulttuurimaiseman ja sen kaupunkikuvallinen arvo säilyy. Päiväkodin ja erityisryhmien pihat voidaan kuitenkin erottaa muusta pihasta aitauksin. Koulu-päiväkotirakennuksen itäpuolelle on mahdollista sijoittaa toimintaa palvelevia katoksia ja talousrakennuksia sovittamalla ne arkkitehtuuriin ja kulttuurimaisemaan.

Suunnittelualueeseen kuuluva, luonnonsuojelualueohjelman mukainen Longinojan reuna-alue on osoitettu luonnonsuojelualueeksi SL, joka on luonnonsuojelualueohjelman perusteella suojeltavaksi tarkoitettu. Tämän ja Y-korttelialueen välinen vyöhyke sekä Longinojan pohjoispuolelle sijoittuvat, Vanha Helsingintietä reunustavat alueet Karviaispuistosta on osoitettu puistoksi, joka on kaupunkikuvallisesti, maisemallisesti, kulttuurihistoriallisesti tai puistohistoriallisesti arvokas VP/s. Alueella on myös luonnon monimuotoisuuden kannalta tärkeitä arvoja. Alueelle osoitetut avoimena maisematilana säilytettävät alueen osat ja niitä, reittejä ja siltoja koskevat määräykset ovat pääsääntöisesti voimassa olevan asemakaavan mukaiset, myös suojeltavaa siltaa koskeva määräys, jonka mukaan sillan rakenteelliset ominaispiirteet ja ulkonäkö tulee säilyttää.

Helsinkiläisen maisemakulttuurin kannalta arvokkaassa Longinojan kartano- ja tilakeskusten kulttuurimaisemassa kulkeva Vanha Helsingintie on merkittävä historiallinen tielinja. Se on osa vanhaa tärkeää kulkuyhteyttä Vanhankaupungin ja Helsingin pitäjän kirkon välillä, ja se on näkyvissä jo 1700-luvun kartoissa. Vanha Helsingintien länsipuolella Filpuksen tilan puutarhamaiseen pihapiiriin kiinteästi liittyvä tien reunavyöhyke onkin kaavaehdotuksessa osoitettu suojaviheralueeksi, jolla ympäristö tulee säilyttää EV/s. Kaavamuutoksella pyritään nostamaan alueen kaupunkikuvallista ja kulttuurihistoriallista merkitystä. Alueella on puuston ja pihapiirin arvoja, muun muassa kookkaita lehtikuusia. Alueella sijaitsevan vanhan pienen asuinrakennuksen paikka merkitään talousrakennuksen rakennusalaksi merkinnällä t.

Asemakaavan muutoksen osallistumis- ja arviointisuunnitelmavaiheessa kaupunginmuseo piti tärkeänä, että nykyisellään hyvin vajaalla käytöllä olevan koulukokonaisuuden rakennuksiin saadaan käyttäjiä ja sitä kautta rakennukset valvonnan ja aktiivisen hoidon ja ylläpidon piiriin. Kaupunginmuseon näkemyksen mukaan jo oleva asemakaavallinen suojelu kuitenkin ehdottomasti edellytti, että uuden koulu- ja päiväkotikokonaisuuden suunnittelussa olevat tilat tulee ottaa uuden kokonaisuuden lähtökohdaksi. Jotta tarvittavat lisätilat saadaan sovitettua alueelle ja ratkaistua myös toiminnalliseksi kokonaisuudeksi, voi kuitenkin olla tarpeen tutkia jonkin olevan osan korvaamista uudisrakennuksella. Olevasta kokonaisuudesta jonkin tai joidenkin osien purkamiselle tuli kuitenkin olla erittäin painavat perustelut. Myös olevien tilojen muutoksissa tuli ymmärtää ja arvostaa kohteen alkuperäistä arkkitehtuuria ja ominaispiirteitä ja sovittaa muutokset tähän vähäeleiseen kokonaisuuteen ja sen hienovaraisiin yksityiskohtiin. Kaupunginmuseo korosti myös, että olevan rakennuksen mahdollisimman laaja säilyttäminen ja tarvittaessa täydentäminen uudella rakentamisella on resurssiviisasta rakentamista ja ekologisen kestävyyden kannalta paras ratkaisu. Olevan suojellun koulurakennuskokonaisuuden lisäksi suunnittelualueeseen liittyy myös muita kulttuurihistoriallisia ja maisemallisia arvoja kuten Vanha Helsingintie ja sen varteen keskittynyt maatalousasutukseen ja - toimintaan liittyvä rakennuskanta sekä Longinojan avara peltomaisema ja nykyinen puistoalue. Näihin liittyvät moninaiset arvot asettavat mahdollisesti puistoalueelle toteuttaville koulun ja päiväkodin laajennuksille ja muokattavalle pihalle poikkeukselliset laatuvaatimukset ja edellyttävät herkkää sovittamista monin tavoin arvokkaaseen maisemaan. Lisäksi koulun lähiympäristölle jo aiemmin asetettujen vaalimistavoitteiden tuli säilyä ja ohjata suunnittelua.

Kaupunginmuseo toteaa, että Vanha Helsingintie 5 koulu- ja päiväkotikokonaisuuden mahdollistavaa asemakaavan muutosta on tehty yhteistyössä kaupunginmuseon kanssa. Vaikka asemakaavaehdotus nyt mahdollistaa olemassa olevan, suojellun liikuntasalin purkamisen, viisi olemassa olevaa, suojeltua rakennusta säilyy jatkossakin suojeltuina, päivitetyllä suojelumerkinnällä ja -määräyksellä. Asemakaavan mahdollistamien uudisosien arkkitehtuuria ohjataan olevat rakennukset huomioon ottavaksi niin korkeudeltaan, mittasuhteiltaan kuin sijoittelultaan samansuuntaiseen suorakulmaiseen koordinaatistoon. Kaavaratkaisun myötä puistoalueen koko pienenee ja koulutontin koko eli koulun piha-alue laajenee, mutta uuden kokonaisuuden lähtökohtana on sen sovittaminen kulttuurimaisemaan ja kaupunkikuvaan ja näiden arvojen säilyminen. Edellä mainitun lisäksi kaupunginmuseo katsoo, että esillä olevan asemakaavaehdotuksen viiteaineisto osoittaa, että Vanha Helsingintie 5 suojeltu rakennuskokonaisuus pääosin säilyttäen ja sitä taitavasti täydentäen on tähän Longinojan arvokkaaseen kulttuurimaisemaan mahdollista toteuttaa lasten päiväkoti- ja koulupolun mahdollistava kokonaisuus, joka ilmasto- ja resurssiviisaasti säilyttää mahdollisimman laajalti olemassa olevaa rakennusperintöä ja siihen sitoutuneita moninaisia kulttuurihistoriallisia ja sosiaalisia arvoja ja samalla avartaa ja lisää ymmärrystä kaupunkimaiseman moninaisesta kerroksisesta kudelmasta.

Arkeologinen kulttuuriperintö

Suunnittelualueen pohjoisosassa sijaitsee osa muinaismuistolain (295/1963) perusteella rauhoitetusta kiinteästä muinaisjäännöksestä Sonaby malm Malmby Storby (Malmi), jonka tunnus on muinaisjäännösrekisterissä 1000001715. Kohde on historiallisen ajan kylänpaikka. Kohde sijaitsee suunnittelualueella kahdessa osassa Longinojan pohjoispuolella Vanhan Helsingintien molemmin puolin.

Sonabyn kylä mainitaan historiallisissa lähteissä ensimmäisen kerran vuonna 1417.

Sonaby malmin vanhin kartta on vuodelta 1702. Alueella oli tuolloin kuusi erillistä tonttimaata. Malmbyn talot olivat kolmella tonttimaalla. Ensimmäinen (Storby) koostui neljästä talosta: Pers, Länsmans, Filpus, Örskis. Vanhan Helsingintien itäpuolinen osa Storbystä on tuhoutunut suurelta osin tien levennystöiden ja parkkipaikan rakentamisen yhteydessä. Vanhan Helsingintien länsipuoleisella Persin talon tontilla saattaa olla paikoin fragmentteja vanhemmasta asutuksesta. Kaikilla edellä mainituilla alueilla, myös Vanhan Helsingintien itäpuolella, saattaa olla maan alla säilyneitä rakennusten tai kulttuurikerrosten jäänteitä.

Kiinteiden muinaisjäännösten sm-osa-aluevaraukset on merkitty asemakaavaan oikein. Sen sijaan sm-aluetta koskevan kaavamääräyksen viimeinen lause: ”Aluetta koskevista toimenpiteistä on neuvoteltava museoviraston kanssa.” on muutettava muotoon: ”Aluetta koskevista toimenpiteistä on neuvoteltava Helsingin kaupunginmuseon kanssa.”

Helsingin kaupunginmuseolla ei kulttuuriympäristön vaalimisen näkökulmasta ole muuta huomautettavaa Vanha Helsingintie 5 asemakaavan muutoksen ehdotukseen.

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 14.3.2025

Lisätiedot

Anne Salminen, tutkija
puhelin: 310 36501, anne.salminen@hel.fi

John Lagerstedt, tutkija
puhelin: 310 28328, john.lagerstedt@hel.fi

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Toimialan yhteiset palvelut 5.2.2026

HEL 2024-014563 T 10 03 03

Helsingin kaupungin kaupunkiympäristön toimiala pyytää kulttuurin ja vapaa-ajan toimialan liikuntapalvelujen ja nuorisopalvelujen lausuntoa asemakaavan muutoksesta, joka koskee Ala-Malmin korttelin 38066 tonttia 1 ja katu-, puisto-, ja lähivirkistys- ja suojaviheralueita. Kaavan nimi on Vanha Helsingintie 5, asemakaavan muutos.

Nuorisopalveluilla ei ole tällä hetkellä tiedossa tarvetta sijoittaa omia tiloja kaavamuutosalueelle sijoittuvan koulukampuksen yhteyteen. Nuorisopalveluiden alueellinen kehittäminen ja tilasuunnittelu painottuvat tässä vaiheessa hangaarin, eli Malminkentän vanhan lentokonehallin ympäristöön, jonne suunnitellaan nuorisopalveluja seuraavien 10 vuoden aikajänteellä. Valmistelu niihin liittyen on kesken. Malmin nuorisotalon nykyinen sijainti (Kunnantie 3) ei ole toiminnan kannalta optimaalinen, mutta nyt käsittelyssä oleva sijainti ei ratkaise tuota ongelmaa.

Liikuntapalvelujen osalta nähdään myönteisenä, että asemakaavan muutos mahdollistaa alueen jalankulun ja pyöräilyn yhteyksien kehittämisen. Longinojan puistoalueen uudet jalankululle ja polkupyöräilylle varatut reitit tulee suunnitella ja toteuttaa huolellisesti siten, että niistä ei ole vaaraa alueen tunnistetuille arvoille.

Asemakaavan muutos vastaa koulun sisäliikuntaolosuhteiden kehittämisen tarpeisiin. Koulun piha-alueelle jäävä tila ei kuitenkaan mahdollista oppijoiden ulkoliikunnan monipuolista toteuttamista koulun alueella, joten kaavamateriaaleihin olisi hyvä lisätä kattavammin tietoa lähialueen ulkoliikuntamahdollisuuksista. Esimerkiksi Ala-Malmin liikuntapuisto sijaitsee noin puolen kilometrin päässä suunnittelualueesta, ja puiston kehitystyö on käynnistymässä. Kaupunkiympäristön toimialan puisto- ja viheraluesuunnittelu käynnistää liikuntapuiston perusparannuksen vuoden 2026 aikana. Perusparannuksen myötä alueen liikkumisolosuhteet tulevat paranemaan ja monipuolistumaan. Myös liikuntapuiston huoltorakennuksen uusimisen suunnittelu on käynnistymässä kulttuurin ja vapaa-ajan toimialan ja kaupunkiympäristön toimialan yhteistyönä.

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala korostaa sujuvien kevyen liikenteen yhteyksien merkitystä koulukampukselta hangaarin suuntaan, koska hangaariin ja sen lähialueelle on suunnitteilla vapaa-ajan palveluja.

Lisätiedot

Eija Pyyhtiä, erityissuunnittelija
puhelin: 09 310 39074, eija.pyyhtia@hel.fi

Juho Liski, erityissuunnittelija
puhelin: 09 31024876, juho.liski@hel.fi

Kaupunkiympäristön toimiala Palvelut ja luvat -palvelukokonaisuus Kaupunkimittauspalvelut Kartat ja paikkatiedot Yksikön päällikkö 01.12.2025 § 54

HEL 2024-014563 T 10 03 03

Päätös

Yksikön päällikkö päätti hyväksyä asemakaavan 13008 pohjakartan kaupunginosassa 38 Malmi. Pohjakartta täyttää alueidenkäyttölain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.

Päätöksen perustelut

Helsingin kaupungin kaupunkiympäristön toimialan kaupunkimittauspalvelut on valmistanut asemakaavan pohjakartan:

Asemakaavan numero: 13008
Kaupunginosa: 38 Malmi
Kartoituksen työnumero: 35/2025
Pohjakartta valmistunut: 27.8.2025
Tasokoordinaatisto: ETRS-GK25
Korkeusjärjestelmä: N2000

Pohjakartta täyttää alueidenkäyttölain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.

Kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden asiakkuusjohtaja on päätöksellä (4§/1.6.2017) siirtänyt hallintosäännön 16 luvun 8 § 2 momentin 7 kohdan toimivallan hyväksyä kaavoja varten valmistetut pohjakartat kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden kaupungingeodeetille sekä kartat ja paikkatiedot -yksikön päällikölle.

Lisätiedot

Kari Rajala, paikkatietosuunnittelija
puhelin: 09 310 31976, kari.rajala@hel.fi

Timo Tolkki, yksikön päällikkö
puhelin: 09 310 31883, timo.tolkki@hel.fi

Nimistötoimikunta 10.09.2025 § 54

HEL 2024-014563 T 10 03 03

Nimistönsuunnittelija Johanna Lehtonen esitteli alueen suunnittelutilannetta.

Nimistötoimikunta päätti esittää alueelle seuraavan uuden nimen:

Karviaispuisto – Stickelparken

(puisto)

Perustelu: Liitynnäinen, Karviaismäen (Stickelbacka) ja alueen muiden samanalkuisten nimien mukaan. Asutusnimi Stickelbacka tunnetaan alueella jo 1700-luvun kartoissa.

Lisätiedot

Johanna Lehtonen, nimistönsuunnittelija
puhelin: 09 310 37386, johanna.lehtonen@hel.fi

Föredragande

Titel
Stadsstyrelsen

Upplysningar