Tilinpäätös 2024, Helsingin kaupunki

Stadsfullmäktige godkänner Helsingfors stads, kommun-Helsingfors samt social-, hälsovårds- och räddningssektorns bokslut för år 2024.

Helsingfors stad

Räkenskapsperiodens resultat före förändring av reserver och fonder är 364 902 165,67 euro. I resultatet ingår även resultaten för stadens affärsverk och de fonder som utgör självständiga balansenheter. Resultaten tas upp i affärsverkens och fondernas egen bokföring.

Räkenskapsperiodens resultat för Helsingfors stad ska disponeras enligt följande:

Över-/underskott i de affärsverk som nämns nedan ska överföras till balansräkningens eget kapital för respektive affärsverk enligt förslag från dess direktion.

Affärsverket företagshälsans verksamhet upphörde 31.12.2024 och affärsverkets balansräkning har slagits ihop med stadens balansräkning.

Över-/underskott i de fonder som nämns nedan ska överföras till respektive fonds fondkapital i enlighet med fondens stadgar.

Dessutom ska räkenskapsperiodens resultat för Helsingfors stads övriga verksamhet disponeras enligt följande:

Kommun-Helsingfors

Räkenskapsperiodens resultat före förändring av reserver och fonder är 336 010 350,18 euro. I resultatet ingår även resultaten för stadens affärsverk och de fonder som utgör självständiga balansenheter. Resultaten tas upp i affärsverkens och fondernas egen bokföring.

Räkenskapsperiodens resultat för kommun-Helsingfors ska disponeras enligt följande:

Över-/underskott i de affärsverk som nämns nedan ska överföras till balansräkningens eget kapital för respektive affärsverk enligt förslag från dess direktion.

Affärsverket företagshälsans verksamhet upphörde 31.12.2024 och affärsverkets balansräkning har slagits ihop med stadens balansräkning.

Över-/underskott i de fonder som nämns nedan ska överföras till respektive fonds fondkapital i enlighet med fondens stadgar.

Dessutom ska räkenskapsperiodens resultat för kommun-Helsingfors övriga verksamhet disponeras enligt följande:

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn

Social-, hälsovårds- och räddningssektorns resultat för räkenskapsperioden före förändring av reserver och fonder är 28 891 815,49 euro.

Räkenskapsperiodens resultat ska disponeras enligt följande:

- Räkenskapsperiodens överskott på 28 981 815,49 euro ska upptas bland eget kapital, överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder, i social-, hälsovårds- och räddningssektorns balansräkning.

Bokslut

Kommunens räkenskapsperiod är kalenderåret. Stadsstyrelsen ska upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning. Efter revisionen ska stadsstyrelsen förelägga fullmäktige bokslutet. Stadsfullmäktige ska behandla bokslutet före utgången av juni månad.

Helsingfors har upprättat separata bokslut för Helsingfors stad i sin helhet, kommun-Helsingfors och social-, hälsovårds- och räddningssektorn

Helsingfors stad som helhet är indelad i den statligt finansierade social-, hälsovårds- och räddningssektorn och kommun-Helsingfors, som består av fostrans- och utbildningssektorn, kultur- och fritidssektorn, stadsmiljösektorn, centralförvaltningen och affärsverken. I 2024 års bokslut delas rapporteringen om Helsingfors stads ekonomi in i tre helheter: Helsingfors stad, kommun-Helsingfors och social-, hälsovårds- och räddningssektorn. Helsingfors stads bokslut består av de separata bokslut som upprättats för dessa tre helheter. Från och med 2023 har Helsingfors stads ekonomi som helhet granskats i två delar: kommun-Helsingfors, som är jämförbart med andra kommuner, och den statligt finansierade social-, hälsovårds- och räddningssektorn, som är jämförbar med välfärdsområdena.

Helsingfors stad är den enda kommunen med organiseringsansvar för social- och hälsovård samt räddningsverksamhet. Således saknar Helsingfors stads nyckeltal jämförelseobjekt i Finland från och med 2023.

Fortsatt hög befolkningstillväxt i Helsingfors 2024

Enligt preliminära uppgifter från Statistikcentralen hade Helsingfors 684 589 invånare vid utgången av 2024. Befolkningen ökade med 10 089 personer 2024. Den relativa ökningen var alltså 1,5 procent. Befolkningstillväxten var bara något lägre än den rekordhöga tillväxten året innan. Den största orsaken bakom befolkningstillväxten i Helsingfors var flyttningsvinsten. Inflyttningsöverskottet 2024 var 9 424 personer, vilket var 800 färre än året innan. Inflyttningsöverskottet från utlandet utgjorde 65 procent av det totala inflyttningsöverskottet. År 2023 var inflyttningsöverskottet från utlandet klart högre medan inflyttningsöverskottet från övriga Finland var något lägre än år 2024.

Totalproduktionen inom ekonomin började öka något i slutet av 2024 – arbetsmarknadsläget blev svagare

Totalproduktionen inom Finlands ekonomi (BNP) började öka i slutet av 2024. Jämfört med motsvarande tidpunkt året innan ökade produktionen mest inom industrin. Den ökade även inom informations- och kommunikationsbranschen och olika sakkunnigtjänster. BNP:s totala volym år 2024 torde dock bli något lägre än året innan med anledning av att utvecklingen var svag under de två första kvartalen.

Arbetsmarknadsläget försvagades klart år 2024. Vid utgången av 2024 fanns det 52 procent färre lediga jobb som anmälts till arbets- och näringsbyrån än året innan. Trots detta uppstod matchningsproblem mellan lediga jobb och arbetslösa arbetssökande inom många branscher.

Nylands sysselsättningsgrad (kvartalens medelvärde för personer i 15–64 års ålder) var 73 procent år 2024, vilket var 1,7 procentenheter lägre än året innan och nästan tre procentenheter lägre än två år tidigare. Enligt arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik fanns det 45 037 arbetslösa arbetssökande i Helsingfors vid utgången av 2024. År 2024 ökade antalet arbetslösa i Helsingfors med i genomsnitt 11 procent från året innan. I december 2024 var arbetslöshetsgraden i Helsingfors 12,5 procent, vilket var 0,9 procentenheter högre än ett år tidigare.

Den totala bostadsproduktionen sjönk avsevärt 2024

Konjunkturbilden har varit svag inom byggnadsbranschen under de två senaste åren. År 2024 blev totalt 4 061 nya bostäder klara i Helsingfors. Under året inleddes byggandet av 2 931 bostäder och 3 609 bostäder beviljades bygglov. Antalet bostäder under byggnad har minskat och var cirka 5 700 vid utgången av 2024. Bostadsproduktionsnivån är beroende av bostadsmarknadsläget, som är problematiskt. I synnerhet den åtstramade bostadsfinansieringen torde fortfarande hämma antalet byggstarter, även om efterfrågan på bostadsmarknaden skulle börja återhämta sig. En lägre startnivå innebär att antalet färdiga nya bostäder ökar tidigast under de närmaste åren.

Tillgången på personal förbättrades 2024

År 2024 blev det lättare att hitta personal jämfört med de föregående åren. Lediga befattningar tillsattes i högre grad än tidigare. Tillgången på personal var i likhet med de föregående åren sämst i social-, hälsovårds- och räddningssektorn samt i småbarnspedagogiken. Antalet lediga anställningar minskade medan antalet ansökningar som tagits emot ökade kraftigt. Staden fortsatte med aktiva åtgärder för att förbättra tillgången på personal.

Befolkningsökningen kräver investeringar

Utfallet av kommun-Helsingfors ekonomi var något bättre än budgeterat. Räkenskapsperiodens resultat var 336 miljoner euro, vilket överstiger prognosen i budgeten med 138 miljoner euro. Utfallet för år 2023 var 437 miljoner euro, men detta berodde på att social- och hälsovårsreformens så kallade skatteeftersläpningar, det vill säga de kommunal- och samfundsskatter från 2022 som redovisats med en högre skattesats och utdelning, höjde de totala skatteintäkterna för 2023 med 222 miljoner euro. Resultatet för 2024 var på motsvarande nivå som resultaten för 2022 och 2021.

Utgifterna enligt ansvarsprincipen, det vill säga det ekonomiska målet i stadsstrategin som dimensionerar driftsekonomins verksamhetskostnader, ökade med cirka 4,7 procent 2024. Ökningen var större än målnivån på 3,1 procent, som har uppdaterats enligt befolkningstillväxten och den senaste prognosen för prisindexet för basservice. Den huvudsakliga orsaken till att utgifterna ökat mer än väntat var genomförandet av stödet på tre nivåer, som förutsätts i lagstiftningen om småbarnspedagogik, ändringar i personalstrukturen samt ökningen av utgifterna inom småbarnspedagogiken som orsakats av att det relativa antalet barn under tre år ökat. En annan viktig orsak till överskridningen var att staden använde behovsprövade statsandelar för yrkesutbildningen och ett tilläggstillstånd. Bland annat dessa faktorer ledde till att kostnaderna på budgetmomentet för de tjänster som staden producerar inom fostrans- och utbildningssektorn ökade med 6,7 procent, det vill säga 84 miljoner euro, från 2023 års nivå. Ökningen överskred klart ökningen av de utgifter som räknas in i ansvarsprincipen och fick utgiftsökningen att överskrida målnivån.

Skatteinkomsterna överskred budgeten med totalt 27 miljoner euro. I statsandelar inflöt cirka 41 miljoner euro mer än budgeterat. Överföringsberäkningarna i anslutning till social- och hälsovårdsreformen uppdaterades i november 2023, alltså efter beredningen av budgeten för 2024, och höjde Helsingfors statsandelar jämfört med budgeten.

På grund av befolkningsökningen behövs investeringar i servicelokaler, exempelvis skolor, samt i stadsstrukturen och en fungerande kollektivtrafik. Kommun-Helsingfors investeringsutgifter uppgick till 822,7 miljoner euro 2024, vilket är 26,5 miljoner euro mindre än 2023.

Den jämförbara investeringsnivån stiger till cirka 990 miljoner euro när Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab:s investeringar i kollektivtrafiken tas i beaktande. Detta är 45 miljoner euro mindre än det motsvarande utfallet för 2022.

Helsingfors ska finansiera såväl servicekostnader som investeringar med sina inkomster från skatter och övriga källor. Staden kunde finansiera nästan alla investeringar med internt tillförda medel.

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, som är ett viktigt nyckeltal för den ekonomiska balansen i en växande stad, var negativt, –94,8 miljoner euro (23,2 miljoner euro 2023 och –8,8 miljoner euro 2022). Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde blev 358 miljoner euro större än budgeterat eftersom investeringsnivån var klart lägre än budgeterat (220 miljoner euro lägre än i budgeten) och verksamhetsbidraget högre än väntat (93 miljoner euro högre än i budgeten).

Årsbidraget i förhållande till den faktiska investeringsnivån, det vill säga andelen internt tillförda medel för investeringar i procent, var 88 procent 2024 (99 procent 2023 och 97 procent 2022). Indikatorn sjönk från de föregående två årens nivå. Andelen internt tillförda medel 2024 låg på en genomsnittlig nivå jämfört med de 21 största städerna i Finland (C21-städerna).

Staden amorterade sina långfristiga lån med 41,5 miljoner euro 2024. Inga nya långfristiga lån upptogs. Lånestocken vid årets slut var 852,5 miljoner euro (kommun-Helsingfors och social-, hälsovårds- och räddningssektorn totalt).

Utfallet av social-, hälsovårds- och räddningssektorns ekonomi bättre än förväntat

Social-, hälsovårds- och räddningssektorns resultat för räkenskapsåret var 28,9 miljoner euro, vilket var 33,4 miljoner euro bättre än budgeterat. Årsbidraget överskred avskrivningarna och de internt tillförda medlen visar överskott. Det bör dock konstateras att social-, hälsovårds- och räddningssektorns investeringar skiljer sig från de övriga välfärdsområdenas. Helsingfors stad investerar i sektorns husbyggnadsprojekt och hyr ut objekten för sektorns verksamhet.

Utfallet av sektorns verksamhetsbidrag var 21,0 miljoner euro bättre än i budgeten. Detta beror på att verksamhetsintäkterna hade ökat och var 64,3 miljoner euro högre än i budgeten. Verksamhetsutgifterna var 43,3 miljoner euro högre än i budgeten. Den största orsaken till utgiftsöverskridningen var att sektorn köpte kundservice för 53,4 miljoner euro mer än budgeterat. Avskrivningarna blev 6,7 miljoner euro mindre än budgeterat.

Stadskoncernens bokslut

I bokslutet 2024 delas rapporteringen om Helsingfors stads ekonomi in i tre helheter även i fråga om koncernerna: Helsingfors stadskoncern, koncernen kommun-Helsingfors och den statligt finansierade koncernen social-, hälsovårds- och räddningssektorn. I Helsingfors stadskoncerns siffror ingår social-, hälsovårds- och räddningssektorns betydande inkomst- och utgiftsposter. Koncernen social-, hälsovårds- och räddningssektorns ekonomi finansieras av staten och har särredovisats från Helsingfors övriga stadskoncerns ekonomi. Därför ska man i första hand granska den med andra kommuner jämförbara koncernen kommun-Helsingfors siffror och den med välfärdsområdena jämförbara koncernen social-, hälsovårds- och räddningssektorns siffror i stället för Helsingfors stadskoncerns siffror.

Helsingfors stadskoncerns resultat 2023 var cirka 448,9 miljoner euro. Resultatet försämrades med cirka 7,9 miljoner euro jämfört med 2023 (2023: 456,9 miljoner euro). Stadskoncernens överskott uppgick enligt resultaträkningen till 430,2 miljoner euro och försämrades med 10,5 miljoner euro från året innan.

Med beaktande av stadskoncernens investeringar visade verksamhetens och investeringarnas kassaflöde ett underskott på −1 011 miljoner euro 2024 och låg 454 miljoner euro under 2023 års nivå (2023: −557 miljoner euro). Kommun-Helsingfors inverkan på verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i stadskoncernen var –95 miljoner euro. Helen-koncernens rörelsevinst var 159 miljoner euro och dess bruttoinvesteringar uppgick till 600 miljoner euro. Helen-koncernens höga investeringsnivå 2024 och 2023 hade en betydande inverkan på underskottet i verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i stadskoncernens finansieringsanalys.

Helen-koncernens bruttoinvesteringar uppgick till totalt 600 miljoner euro 2024 (2023: 462 miljoner euro). Av dessa investeringar var 325 miljoner euro vind- och solkraftsinvesteringar för optimering av elproduktionen och energisystemet och 217 miljoner euro investeringar i värme och nedkylning (bland annat elpannor).

Andra bolag som gjorde betydande investeringar under 2024 var: Helsingfors stads bostäder Ab (364 miljoner euro), koncernen Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab (163 miljoner euro) och Helsingin Asumisoikeus Oy (143 miljoner euro).

Stadskoncernens lånestock var 8 240 miljoner euro, alltså 12 036 euro per invånare (2023: 7 412 miljoner euro). Av detta utgjorde 853 miljoner euro Helsingfors stads lånestock. Helsingfors stads lånestock minskade med 53 miljoner euro och dottersammanslutningarnas och samkommunernas (i fråga om samkommunerna i förhållande till stadens ägarandel) sammanlagda lånestock ökade med cirka 881 miljoner euro (2023: 943 miljoner euro). Bland dottersammanslutningarna ökade följande dottersammanslutningars lånestock mest: Helen-koncernen (cirka 250 miljoner euro), Helsingfors stads bostäder Ab (cirka 226 miljoner euro) och Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab (cirka 149 miljoner euro).

Den relativa skuldsättningen inom Helsingfors stadskoncern ökade till 102,7 procent, medan den var 95,7 procent år 2023. Åren 2021–2018 låg den relativa skuldsättningen ännu på omkring 88 procent.

Prognos för framtida utveckling

Genomförandet och finansieringen av ett tioårigt investeringsprogram på cirka 10 miljarder euro i enlighet med stadens budget 2025 i en osäker ekonomisk omvärld utgör en risk för stadens ekonomiska hållbarhet.

Utöver investeringsprogrammet investerar staden stort i kollektivtrafiken och verksamhetslokaler och bokför investeringarna i dottersammanslutningars balansräkningar, vilkas verksamhet huvudsakligen finansieras av staden. Investeringarna finansieras med lån som staden går i borgen för. Stadens borgensansvar ökade 2024 och ökningen förblir kraftig under de närmaste åren i takt med att Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab:s spårprojekt, Varikkokiinteistöt Oy:s och bl.a. Fastighets Ab Verksamhetslokalerna i Helsingfors projekt där skolor och centraler för hälsa och välbefinnande byggs framskrider. Med beaktande av den allmänna ekonomiska utvecklingen bör den framtida utvecklingen av stadens helhetsansvar (lånestock, borgen samt långfristiga arrende- och hyresavtal) samt hållbarheten i stadens finansiella ställning bedömas omsorgsfullt årligen i samband med budgetberedningen och vid beslut om inledning av stora investeringsprojekt och om tidsplaner för dessa. Om utvecklingen av stadens helhetsansvar rapporteras som en del av budgeten och bokslutet.

Dessutom beräknas kommun-Helsingfors årsbidrag försämras avsevärt från de föregående årens nivå under den senare hälften av 2020-talet. Minskningen av årsbidraget beror på att kommunalskattesatsen och kommunernas andel av samfundsskatten har minskat och ökningen i euro saktat ner till följd av vårdreformen. Dessutom har verksamhetsutgifterna, såsom kostnaderna för kollektivtrafiken, ökat kraftigt.

En reform av statsandelssystemet för basservicen har inletts i enlighet med Orpos regeringsprogram. Reformen syftar till att möjliggöra tillgång på basservice överallt i Finland, beakta läget i stagnerande kommuner och stärka de växande städernas investeringsförmåga. Finansministeriet har tillsatt utredare med uppdrag att lägga fram ett förslag till ett nytt statsandelssystem för basservicen, men förslaget har inte behandlats politiskt. Reformen av statsandelssystemet för basservicen kan försämra utvecklingen av kommun-Helsingfors statsandelsinkomster.

Regeringens avsikt att minska den offentliga ekonomins underskott kan leda till att finansieringen till kommunerna och välfärdsområdena minskar. I finansministeriets utkast till regeringens proposition med förslag till lag om ändring av välfärdsområdenas finansiering föreslås bland annat besparingar av engångsnatur från övergångsutjämningarna för att genomföra statsfinansiella besparingar. Besparingen skulle i praktiken gälla endast Helsingfors. Den skulle dessutom väsentligt försvaga finansieringsmodellens sporrande effekt och förutsägbarhet.