Social-, hälsovårds- och räddningsnämndens utlåtande till stadsstyrelsen om Nora Grotenfelts m.fl. fullmäktigemotion som gäller höjning av ambitionsnivån för de svenskspråkiga tjänsterna för att säkerställa likabehandling

Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden gav följande utlåtande till stadsstyrelsen om Nora Grotenfelts och fyra andra ledamöters fullmäktigemotion om en höjd ambitionsnivå för de svenskspråkiga tjänsterna samt om att inleda ett åtgärdsprogram för att säkerställa likabehandling:

”I motionen föreslås åtgärder vilka har som målsättning att trygga tillräckliga språkfärdigheter hos personalen, locka och hålla kvar svenskspråkig personal samt på ett strukturerat sätt följa upp att de svenskspråkiga tjänsterna håller måttet. Fullmäktigegruppen föreslår att Helsingfors inleder ett åtgärdsprogram vars syfte är att höja ambitionsnivån för att garantera jämn kvalitet och tillgänglighet i stadens svenskspråkiga tjänster.

Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden konstaterar att arbetet för att främja en höjning av ambitionsnivån inom sektorn redan påbörjats. De föreslagna åtgärderna kommer i stort att vidtas i och med sektorns tvåspråkighetsplan som är under uppdatering.

Stadsstyrelsen godkände 28.2.2022 § 161 stadens jämställdhets- och likabehandlingsplan som gäller social-, hälsovårds- och räddningssektorns tjänster, och en av de stadsövergripande åtgärderna är att uppdatera sektorernas tvåspråkighetsplaner. För att främja tvåspråkighet samt säkerställa högklassig service på jämlika villkor på båda nationalspråken har sektorövergripande mål och åtgärder fastställts i tvåspråkighetsplanen. De gemensamma målen är att förbättra tillgången till svenskspråkig personal, att säkerställa personalens kvarhållande, att trygga fungerande servicekedjor på svenska samt att utveckla kommunikationen till svenskspråkiga kunder.

Hösten 2024 beslutade sektorchefen 17.10.2024 § 229 att tillsätta en arbetsgrupp för svenskspråkiga tjänster i syfte att främja hela sektorns tvåspråkighet. Det nya beslutet om arbetsgruppen motsvarar dagens behov bättre.

Rekrytering av svenskspråkig personal

Sektorn deltar med insatser i svenskspråkiga evenemang för rekrytering och lärosäten i Finland. Under 2024 inleddes en utredning om möjligheten att delta i nordiska rekryterings- och arbetsgivarevenemang under de kommande åren. På basis av utredningen bokades deltagande i två rekryteringsevenemang i Stockholm våren 2025. Deltagande i nordiska rekryteringsevenemang bedöms årligen och i fortsättningen är deltagandet i rekryteringsevenemanget Medrek mycket sannolikt. Det nordiska samarbetet har främjats även genom att rekrytera säsongsarbetare till sektorn via den nordiska tjänsten Nordjobb. Dessutom har tillgängligheten för svenskspråkig personal förbättrats tillsammans med Seure, som är partner för inhyrd arbetskraft.

Sektorn publicerar årligen 2 000–4 000 platsannonser. Under 2024 publicerades 2153 platsannonser med vilka arbetstagare till 4749 lediga platser söktes. I nuläget rekommenderas platsannonser på svenska om arbetet kräver kunskaper i svenska, men det är i sista hand den rekryterande chefen som bestämmer om språket i annonsen. Enligt de sektorsövergripande åtgärderna i tvåspråkighetsplanen ska platsannonser för arbetsuppgifter som kräver kunskaper i svenska framöver publiceras samtidigt på båda språken.

Inom ramen för resurserna ordnar social-, hälsovårds- och räddningssektorn praktik och handledning för dem som studerar för en examen inom social- och hälsovården. Svenskspråkiga praktikplatser har erbjudits och det har varje år funnits svenskspråkiga praktikanter. Sektorn samarbetar systematiskt, regelbundet och tätt med svenskspråkiga lärosäten i huvudstadsregionen. I dessa samarbetsforum bedöms praktiksamarbetet och behovet av praktikplatser samt utvecklas nya mallar i syfte att säkerställa tillräckligt med handledda praktikperioder på svenska. Varje producent av köptjänster ansvarar själv för praktikplatser och samarbete med lärosäten som de erbjuder. Information om möjligheterna till praktik, läroavtal, examensarbeten eller jobb ges på svenska på webbsidan För studerande och praktikanter | Helsingfors stad.

Sektorn har slutit ett ramavtal med Yrkeshögskolan Arcada Ab om praktik och handledning för studerande inom social- och hälsovårdsbranschen. Arcada är en av fyra yrkeshögskolor vars studenter har förstahandsrätt att reservera en praktikplats vid sektorn (i Jobiili). Med studerande från Novia ingås engångsavtal om praktik. Ett praktikantavtal med Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet är under beredning.

Personalens språkkunskaper

Enligt åtgärderna i tvåspråkighetsplanen ska personalens kunskaper i svenska förstärkas. Eventuellt kan det i framtiden utredas om språkkunskapskraven i finska kan sänkas i de svenskspråkiga enheterna.

Sektorns enhet för kompetensutveckling erbjuder kurser i svenska åt personalen inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn, och kurserna är en del av personalens kontinuerliga yrkesrelaterade fortbildning. Kurserna är gratis för deltagarna och deltagandet sker på arbetstid. Under 2024 erbjöd sektorn bland annat sex olika gemensamma kurser i svenska, där hänsyn togs till språkkunskapsnivåerna, de olika yrkesgrupperna samt de som inte tidigare hade studerat svenska. Dessutom kan sektorns servicehelheter, tjänster och arbetsenheter separat budgetera och skaffa servicespecifika språkkurser. Det ordnas även kurser i finska för dem som talar främmande språk.

I tvåspråkighetsplanen bearbetas som bäst en modell för språkambassadörer inom Helsingfors social-, hälsovårds- och räddningsväsende. I förslaget beaktas sektorns behov, övrig praxis som tillämpas och andra organisationers goda erfarenheter av liknande koncept. Om modellen för språkambassadörer införs, ska det göras i sektorns alla tjänster. Språkambassadörernas uppgift är att arbeta för en positiv tvåspråkig språkmiljö och att uppmuntra kollegerna att använda och utveckla sina kunskaper i svenska. Detta kan göras exempelvis med gemensamma samtalsstunder med låg tröskel, diskussioner i korridorer, genom att dela information eller gemensamma kaffepauser.

Helsingfors stad använder personalsystemet Sarastia. Det är möjligt att från systemet få information om personalens modersmål, förutsatt att uppgiften har antecknats i systemet. I den pågående planeringen av den stadsövergripande reformen av HR-systemet har behov av att anteckna och följa upp personalens modersmål och språkkunskaper identifierats.

Service på svenska

Sektorns tjänster produceras på två språk och personalen betjänar på båda nationalspråken. Service på svenska produceras antingen centraliserat i svensk- eller tvåspråkiga team och enheter eller i samband med den finskspråkiga servicen. Vissa tjänster produceras på svenska helt eller delvis som köptjänst.

Upphandlingsexperterna ansvarar för att kraven gällande språkkunskaper tydligt beskrivs i anbudsförfrågningar och avtal samt att de språkliga rättigheterna beaktas i konkurrenshandlingarna. De ansvarar även för att språkkunskapskraven tas upp till diskussion och blir beaktade under beredningen av upphandlingen. Servicehelheterna ser till att de språkliga rättigheterna tillgodoses i de tjänster som helheterna har ansvaret för att ordna. Sektorn skaffar även olika förnödenheter, möblemang, datasystem och övrigt för vilka de språkliga rättigheterna inte är avgörande. Enligt åtgärderna i tvåspråkighetsplanen ska leveransen av service på svenska beaktas i upphandlingen av tjänster och i upphandlingsavtalen.

Det ligger på den rekryterande chefens ansvar att säkerställa att personalen har tillräckliga språkkunskaper för att trygga service på svenska. Vid rekryteringen ges vikt åt kunskaper i svenska, ifall detta anses vara väsentligt för uppgiften och arbetet.

De båda nationalspråken beaktas vid inledning av kundrelationen och i kundstyrningen såsom återuppringning, chatten samt uppmaningar att boka tid. I samband med reformen av telefonsystemet har hänsyn tagits till betjäning på svenska. Vissa telefontjänster har centraliserade svenskspråkiga linjer och vissa erbjuder telefontider då kunderna betjänas på svenska.

Maisa är en portal för e-kommunikation där stadsborna kan sköta sina ärenden hos social- och hälsovården. I portalen kan man välja betjäningsspråk och appen kan visas på finska, svenska eller engelska. Bland andra meddelanden, beslut, kalkyler, enkäter och sammanfattningar av besöken visas åt kunden på valt språk. Ansökningar i samband med kundrelationen kan göras på finska eller svenska. Alla blanketter och enkäter som skickas till kunderna finns på finska och svenska. Maisa-meddelanden besvaras huvudsakligen på det språk på vilket kunden har skickat meddelandet. Även i Maisa erbjuds för tillfället grupper på finska, svenska och engelska.

I enlighet med hälso- och sjukvårdslagen har en kund rätt att välja vårdplats för icke-akut vård bland alla Finlands offentliga hälsostationer och sjukhus. I Helsingfors kan kunden välja en hälsostation att kontakta. Primärt är den egna hälsostationen den som finns i kundens bostadsområde, men man kan byta hälsostation inom Helsingfors eller välja en från ett annat välfärdsområde.

Svenskspråkig service finns centraliserat i sydvästra, nordöstra och södra Helsingfors i Munksnäs, Kvarnbäckens och Femkantens hälsostationer. På dessa hälsostationer kan man välja läkare eller skötare enligt språk. Detta fungerar rätt bra med knappa resurser. Tillgång på personal med kunskaper i svenska är ett problem i huvudstadsregionen. I det nordöstra området bor 2 214 svenskspråkiga och 995 bor i Malms stordistrikt. Som en liten enhet kunde Malm vara mycket sårbar.

Insamling av information om hur svenskspråkiga tjänster fungerar och deras kvalitet samt om service på eget språk

Lagen om tillsyn inom social- och hälsovården trädde i kraft 1.1.2024 och sektorn har utvecklat och vidareutvecklat praxis för att förankra denna. Under 2025 bereds en mer strukturerad frågeställning för rapportering av egenkontrollen.

Fritt formulerade bedömningar om likabehandling avseende tvåspråkighet samlades in från servicehelheterna för egenkontrollens kvartalsrapportering under 2024. Det lades till en sammanfattning i serviceenheternas planer för egenkontroll. Sammanfattningen publiceras på båda nationalspråken oavsett enhetens servicespråk och de tvåspråkiga serviceenheterna publicerar hela egenkontrollplanen på båda språken. Enligt åtgärderna i tvåspråkighetsplanen ska utfallet för service på svenska uppföljas som en del av egenkontrollen.

Helsingforsborna kan ge respons på sektorns service via flera kanaler, exempelvis stadens responstjänst, verksamhetsställets responsenheter eller via länkar samt genom att besvara olika enkäter. Alla responskanaler är tillgängliga på båda nationalspråken, alltså kan respons på svenska alltid ges. I stadens responstjänst, där det är möjligt att begära svar på inlämnad respons, besvaras respons som lämnats på svenska alltid på svenska. Patient- och socialombuden betjänar på finska, svenska och engelska.

Insamlingen av respons utvecklas som en del av sektorns servicestrategi samt projektet för hållbar tillväxt (2023–2025). Sektorn kommer att införa ett responssystem som efter bearbetning möjliggör automatiserad datainsamling och sms-förfrågan till kunderna efter besöket. Meddelandet skickas på svenska åt de svenskspråkiga och avsikten är att rikta en egen fråga till dem om huruvida de har fått betjäning på sitt modersmål när de anlitade sektorns tjänster. Efter utvecklingen kan även nöjdheten granskas enligt språkgrupp. Från och med år 2025 har det till statistiken lagts till en variabel ”service ges inte på eget språk”. Dessa utvecklingsåtgärder förbättrar framöver märkbart informationen om de svenskspråkiga kundernas upplevelse om servicen.

Information till personalen, svenskspråkig kommunikation och anvisningar

Sektorns svenskspråkiga tjänster har fått mer synlighet på intranätet och sektorns intranät-sida för svenskspråkiga tjänster har länkar till sidor där det samlats kontaktuppgifter för tjänsternas konsultation åt de professionella.

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn tillämpar de stadsövergripande anvisningarna för arbetarskyddet, såsom bedömning av faror, vilka delvis har översatts till svenska. Företagshälsovårdens videopresentation finns på svenska på stadens intranät. Dessutom har bland annat temakort för arbetarskyddet översatts till svenska.

Helsingfors stad gör alla webbsidor på hel.fi på finska och svenska, även servicebeskrivningarna. All service på svenska har samlats under webbplatsen ”Service på svenska inom social- och hälsovården”. Webbsidornas språkversioner är länkade på så sätt att användare lätt kan förflytta sig mellan språkversionerna.

I beskrivningen av de svenskspråkiga tjänsterna syns ikonen ”Ruotsinkielistä palvelua/Service på svenska” vid de serviceställen som erbjuder service på svenska. Servicebeskrivningarna på hel.fi ska uppdateras under de kommande åren för hela staden. En målsättning är att underlätta användningen av dem. Sektorns kommunikationsenhet har föreslagit att det lättare borde kunna läggas till rätt språk för servicebeskrivningen under menyn ”servicespråk”.

De svenskspråkiga kunderna och invånarna får ta del också av annat innehåll som producerats av kommunikationen, såsom kundmeddelanden, webbnyheter, broschyrer och infoskärmar. Under 2024 publicerades till exempel 80 webbnyheter på svenska. Sektorn publicerar information på svenska också i sociala medier. Kommunikationsenheten har gett riktlinjer för beställning av blanketter, och i dem står det att blanketterna ska göras på båda nationalspråken.

Under 2025 vidareutvecklas kommunikationen om de svenskspråkiga tjänsterna och den svenskspråkiga kundkommunikationen ska förbättras. Enligt åtgärderna i den kommande tvåspråkighetsplanen ska det skapasriktlinjer för svenskspråkig kommunikation i tjänsterna; säkerställas att klienter och patienter får sina administrativa beslut och vid behov dokument på det kontaktspråk de väljer, på svenska eller finska; och utarbetas skriftliga klient- och patientanvisningar på båda nationalspråken. En åtgärd är att skapa riktade och förenklade anvisningar för den svenskspråkiga kommunikationen inom tjänsterna. Anvisningarna ska beskriva hur kommunikationen om tjänsterna på svenska sker, hur logotypen används och hur översättningar beställs.

Sammanfattning

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn har inlett åtgärder för att höja ambitionsnivån för de svenskspråkiga tjänsterna samt för att säkerställa likabehandling och tillgänglighet. De åtgärder som föreslås i fullmäktigemotionen kommer i stort att vidtas i samband med sektorns tvåspråkighetsplan som nu uppdateras, och delvis även på grundval av de åtgärds- och uppföljningsförslag som nämns i nationalspråksnämndens årsberättelse.

Konsekvensbedömning

Social- och hälsovård ska i tvåspråkiga välfärdsområden ordnas så att kunderna blir betjänade på det språk de väljer, antingen finska eller svenska. Helsingfors stads social-, hälsovårds- och räddningssektor jämställs med ett tvåspråkigt välfärdsområde, alltså en myndighet där var och en har rätt att använda finska eller svenska. När andelen av minoritetsspråket är under 30 % av befolkningen i området finns ett behov av att särskilt beakta säkerställandet av tillgången till jämlika och kvalitativa tjänster på båda nationalspråken. Sektorn har i synnerhet fäst vikt vid detta. Det är avgörande att tjänsterna kan anställa tillräckligt med kompetent personal för att kunna främja och upprätthålla likvärdig och kvalitativ service på svenska i Helsingfors, på det sätt som avses i lag.

Enligt 25 kap. 1 § i förvaltningsstadgan ska Helsingfors stads förvaltning och tjänster ordnas så att invånarna kan få betjäning på sitt eget språk, finska eller svenska, inom stadens alla verksamhetsområden och så att invånarnas och servicetagarnas språkliga rättigheter tryggas även i övrigt. Enligt lagen har kunden rätt att välja betjäningsspråk, finska eller svenska, inom social- och hälsovården. Likvärdiga tjänster av god kvalitet säkerställer också att kundernas språkliga rättigheter tillgodoses.”