Ledamoten Otso Kivekäs motion om planering av Hertonäs och Kasåkerns framtid

HEL 2024-014827
Ärende 16. / 178 §

Ledamoten Otso Kivekäs motion om planering av Hertonäs och Kasåkerns framtid

Helsingfors stadsfullmäktige

Beslut

Stadsfullmäktige betraktade motionen som slutbehandlad.

Dessutom godkände stadsfullmäktige följande hemställningskläm:

 
Fullmäktige godkänner förslaget men förutsätter att staden vid den fortsatta planeringen av detta område utreder möjligheten att undersöka huruvida spårvägen från Degerö kan fortsätta till Kasåkern. (Tuomas Rantanen)

Behandling

Ledamoten Tuomas Rantanen understödd av ledamoten Otso Kivekäs föreslog följande hemställningskläm:

 
Fullmäktige godkänner förslaget men förutsätter att staden vid den fortsatta planeringen av detta område utreder möjligheten att undersöka huruvida spårvägen från Degerö kan fortsätta till Kasåkern.

Stadsfullmäktige godkände först enhälligt stadsstyrelsens förslag.

3 omröstningen

Ledamoten Tuomas Rantanens förslag till hemställningskläm JA, motsätter sig NEJ

JA-förslag: Ledamoten Tuomas Rantanens förslag till hemställningskläm
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 55
Maria Aarnilinna, Hilkka Ahde, Mahad Ahmed, Outi Alanko-Kahiluoto, Amanda Alvesalo, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Nita Austero, Riina Bhatia, Cecilia Ehrnrooth, Elisa Gebhard, Mia Haglund, Oona Hagman, Sandra Hagman, Tiina Halttunen, Ahmad Hassan, Eveliina Heinäluoma, Titta Hiltunen, Jenni Hjelt, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Shawn Huff, Isaac Jyväsjärvi, Natalia Kallio, Maija Karhunen, Arja Karhuvaara, Jenny Kasongo, Elina Kauppila, Otso Kivekäs, Mai Kivelä, Tuuli Kousa, Miapetra Kumpula-Natri, Johanna Laisaari, Matti Lehto, Pirjo Lonka, Ville Merinen, Silvia Modig, Riku Nieminen, Johanna Nuorteva, Silja Paavola, Amanda Pasanen, Jaana Pelkonen, Terhi Peltokorpi, Suvi Pulkkinen, Tuomas Rantanen, Nasima Razmyar, Krishna Regmi, Minna Salminen, Mirita Saxberg, Anni Sinnemäki, Ilkka Taipale, Niilo Toivonen, Alma Tuuva, Reetta Vanhanen, Pinja Vuorinen

Nej-röster: 6
Veli-Pekka Dufva, Teija Makkonen, Janne Rauramo, Risto Rautava, Petri Suhonen, Maarit Vierunen

Blanka: 20
Harry Bogomoloff, Silja Borgarsdottir Sandelin, Maaret Castren, Mika Ebeling, Juha Hakola, Jussi Halla-aho, Sari Helin, Hanna-Leena Hemming, Ville Jalovaara, Atte Kaleva, Terhi Koulumies, Mika Merano, Seija Muurinen, Björn Månsson, Matias Pajula, Sari Sarkomaa, Daniel Sazonov, Seida Sohrabi, Nina Suomalainen, Mikael Vuorinen

Frånvarande: 4
Eija-Riitta Korhola, Wille Rydman, Erkki Tuomioja, Antti Vuorela

Stadsfullmäktige godkände ledamoten Tuomas Rantanens förslag till hemställningskläm.

Se röstningsresultatet i tabellform

Omröstning 1

Medlem Fullmäktigegrupp
Aarnilinna, Maria Vihreä valtuustoryhmä
Ahde, Hilkka Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Ahmed, Mahad Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Alanko-Kahiluoto, Outi Vihreä valtuustoryhmä
Alvesalo, Amanda Vihreä valtuustoryhmä
Arajärvi, Pentti Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Arhinmäki, Paavo Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Austero, Nita Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Bhatia, Riina Vihreä valtuustoryhmä
Ehrnrooth, Cecilia Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä
Gebhard, Elisa Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Haglund, Mia Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Hagman, Oona Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä
Hagman, Sandra Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Halttunen, Tiina Keskustan valtuustoryhmä
Hassan, Ahmad Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Heinäluoma, Eveliina Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Hiltunen, Titta Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Hjelt, Jenni Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Holopainen, Mari Vihreä valtuustoryhmä
Honkasalo, Veronika Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Huff, Shawn Vihreä valtuustoryhmä
Jyväsjärvi, Isaac Vihreä valtuustoryhmä
Kallio, Natalia Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Karhunen, Maija Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Karhuvaara, Arja Kokoomuksen valtuustoryhmä
Kasongo, Jenny Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Kauppila, Elina Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Kivekäs, Otso Vihreä valtuustoryhmä
Kivelä, Mai Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Kousa, Tuuli Vihreä valtuustoryhmä
Kumpula-Natri, Miapetra Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Laisaari, Johanna Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Lehto, Matti Vihreä valtuustoryhmä
Lonka, Pirjo Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Merinen, Ville Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Modig, Silvia Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Nieminen, Riku Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Nuorteva, Johanna Vihreä valtuustoryhmä
Paavola, Silja Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Pasanen, Amanda Vihreä valtuustoryhmä
Pelkonen, Jaana Kokoomuksen valtuustoryhmä
Peltokorpi, Terhi Keskustan valtuustoryhmä
Pulkkinen, Suvi Vihreä valtuustoryhmä
Rantanen, Tuomas Vihreä valtuustoryhmä
Razmyar, Nasima Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Regmi, Krishna Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Salminen, Minna Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Saxberg, Mirita Kokoomuksen valtuustoryhmä
Sinnemäki, Anni Ej fullmäktigegrupp
Taipale, Ilkka Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Toivonen, Niilo Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Tuuva, Alma Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Vanhanen, Reetta Vihreä valtuustoryhmä
Vuorinen, Pinja Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Medlem Fullmäktigegrupp
Dufva, Veli-Pekka Kokoomuksen valtuustoryhmä
Makkonen, Teija Perussuomalaisten valtuustoryhmä
Rauramo, Janne Kokoomuksen valtuustoryhmä
Rautava, Risto Kokoomuksen valtuustoryhmä
Suhonen, Petri Kokoomuksen valtuustoryhmä
Vierunen, Maarit Kokoomuksen valtuustoryhmä
Medlem Fullmäktigegrupp
Bogomoloff, Harry Kokoomuksen valtuustoryhmä
Borgarsdottir Sandelin, Silja Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä
Castren, Maaret Kokoomuksen valtuustoryhmä
Ebeling, Mika Kristillisdemokraattien valtuustoryhmä
Hakola, Juha Kokoomuksen valtuustoryhmä
Halla-Aho, Jussi Perussuomalaisten valtuustoryhmä
Helin, Sari Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Hemming, Hanna-Leena Kokoomuksen valtuustoryhmä
Jalovaara, Ville Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Kaleva, Atte Kokoomuksen valtuustoryhmä
Koulumies, Terhi Kokoomuksen valtuustoryhmä
Merano, Mika Perussuomalaisten valtuustoryhmä
Muurinen, Seija Kokoomuksen valtuustoryhmä
Månsson, Björn Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä
Pajula, Matias Kokoomuksen valtuustoryhmä
Sarkomaa, Sari Kokoomuksen valtuustoryhmä
Sazonov, Daniel Kokoomuksen valtuustoryhmä
Sohrabi, Seida Kokoomuksen valtuustoryhmä
Suomalainen, Nina Kokoomuksen valtuustoryhmä
Vuorinen, Mikael Kokoomuksen valtuustoryhmä
Medlem Fullmäktigegrupp
Korhola, Eija-Riitta Kristillisdemokraattien valtuustoryhmä
Rydman, Wille Perussuomalaisten valtuustoryhmä
Tuomioja, Erkki Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Vuorela, Antti Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Efter fullmäktigegrupp
Fullmäktigegrupp Ja Nej Tomt Bort
Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä 17 0 2 2
Vasemmistoliiton valtuustoryhmä 15 0 0 0
Vihreä valtuustoryhmä 15 0 0 0
Kokoomuksen valtuustoryhmä 3 5 13 0
Keskustan valtuustoryhmä 2 0 0 0
Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä 2 0 2 0
Ej fullmäktigegrupp 1 0 0 0
Kristillisdemokraattien valtuustoryhmä 0 0 1 1
Perussuomalaisten valtuustoryhmä 0 1 2 1

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Ledamoten Otso Kivekäs och 26 andra ledamöter föreslår i sin motion att staden granskar möjligheten att bygga Hertonäs och Kasåkerns områden tätare och delvis för bostadsbruk under den följande fullmäktigeperioden.

Företagsområdena i Hertonäs och Kasåkern bildar en omfattande helhet av företagsområden i östra Helsingfors, men Österleden och metrospåren skiljer områdena från varandra. För närvarande erbjuder områdena verksamhetsplatser för stora företag inom produktion, företag inom handel, depåverksamheter, läroanstalter och många mindre aktörer.

Både Hertonäs och Kasåkerns områden är till en stor del områden för verksamhetslokaler i generalplanen. Om markanvändningen i de områden som nu upptas i generalplanen som områden för verksamhetslokaler ändras till något annat än verksamhetslokaler bör generalplanen alltid ändras eller en delgeneralplan utarbetas. En ändring till en mer blandad struktur skulle oundvikligen ha konsekvenser för företagsområdena och hur områdena fungerar först och främst med tanke på logistiken och produktionsverksamheten av industriella företag på områdena. Sådana ändringar förutsätter näringspolitiskt övervägande, bedömning av konsekvenserna för företag, dialog med företag och fastighetsägare samt näringspolitiska riktlinjer för framtiden av hela Hertonäs och Kasåkerns företagsområden.

Ändringen av Österleden till en stadsboulevard utreds i enlighet med generalplanen 2016 och under 2026 börjar staden utarbeta planeringsprinciper för Österleden mellan Brändö och Kasåkern. Avsikten med arbetet är att förenhetliga stadsstrukturen med kompletteringsbyggande, förbättring av grönförbindelser och minskning av trafikområden samt att göra rörelsemiljön mer gatuaktig när användningsändamålet ändras från en motorvägsliknande led som betjänar fordonstrafik till en led som bättre betjänar olika trafikformer och har mångsidigare kollektivtrafikförbindelser. I planeringsprinciperna granskas även effektivering av markanvändningen på området vid Österleden, utreds möjligheter till och ramar för en mer blandad stadsstruktur och betydande ändringar i trafiksystemen i området. Staden bedömer aktualiteten av områden för kompletteringsbyggande enligt generalplanen från fall till fall.

Uppdateringen av genomförandeprogrammet för generalplanen är på gång. I samband med uppdateringen gås alltid aktualiteten av generalplanehelheten igenom och de eventuella större förändringarna i omvärlden och deras inverkan på planeringen och dess tidsschema granskas. I genomförandeprogrammet fastställs dessutom generalplanens kommande behov av planering, såsom behovet av att utarbeta delgeneralplaner. Staden tar ställning till det eventuella behovet av en delgeneralplanemässig granskning av helheten med Hertonäs och Kasåkerns arbetsplatsområden och dess tidsschema när genomförandeprogrammet tas upp till beslutsfattande hösten 2025. Det är viktigt att trygga verksamhetsförutsättningarna för områdets mest centrala aktörer.

Nuläge för områdena för verksamhetslokaler i Hertonäs och Kasåkern

De flesta tomterna i Hertonäs företagsområde hör planmässigt till ett kvartersområde för industri- och lagerbyggnader. Områdets effektivitet i planen är rätt hög, men den största delen av områdets tomter har inte nått den planlagda effektiviteten på grund av det industriella byggnadssättet. Staden har arrenderat de flesta tomterna till företag på lång sikt och arrendetiderna löper ut mellan slutet av 2020-talet och slutet av 2040-talet. Privatägda markområden finns i synnerhet i områdets södra del och vid Österleden. Antalet arbetstillfällen i Hertonäs företagsområde (ett delområde) har redan flera år varit cirka 5 000 (Områdesdatabasen 2022) och områdets näringsstruktur är relativt mångsidig. Oberoende av det industriella användningsändamålet i planerna och byggnadsbeståndet är bara cirka en fjärdedel av arbetstillfällen industriella till sin bransch. Den största branschen är parti- och detaljhandel, varav en betydande del handlar om bilhandel och reparation.

De flesta tomterna i Kasåkerns företagsområde hör planmässigt till ett kvartersområde för industri- och lagerbyggnader, men såsom i Hertonäs varierar det faktiska användningsändamålet. Helsingfors stad äger de flesta tomterna i området och största delen av arrendeavtalen löper ut 2030 eller 2045. På Kasåkerns delområde finns cirka 2 000 arbetstillfällen (Områdesdatabasen 2022), varav cirka 30 procent ingår i parti- och detaljhandel, 20 procent i transport och förvaring och 17 procent i industriell verksamhet. Filarvägen är områdets huvudgata och längs den löper spårvägslinje 15. Öster om Filarvägen finns ett stort område med en metro-, spårvagns- och bussdepå. I områdets norra del färdigställs under 2025 yrkesinstitutet Stadin ammattiopistos campus som leder till arbetstillfällen och drygt 4 500 studeranden i området. I Filarvägens södra ända finns en koncentration av möbel- och inredningsaffärer och dagligvaruhandel.

Den helhet som Hertonäs och Kasåkern bildar är vid sidan av centrumområdet och Nordsjö hamn en av koncentrationerna av arbetstillfällen i östra Helsingfors. I stadsstrategin 2021–2025 fastställs att staden fortsättningsvis ska kunna erbjuda tomter och andra platser, särskilt i förorterna, åt företag inom produktion och de kreativa branscherna för att stärka en mångsidig näringsstruktur. Sådana företag behöver området för t.ex. godstransport och logistik eller kundtrafik eller har verksamhet som i övrigt ställer särskilda krav på platsen och miljön. De näringspolitiska målen för markanvändning (ELMA) som stadsstyrelsen har godkänt är i linje med stadsstrategin.

Underutnyttjandet av både Hertonäs och Kasåkern är måttligt. Enligt företaget KTI Kiinteistötieto Oy är användningsgraden av produktionslokalerna i områdena cirka 90,5 procent. I Kasåkern underutnyttjas några större fastigheter.

I generalplanen för Helsingfors upptas den södra delen av Hertonäs företagsområde som ett centrumområde och annars som ett område för verksamhetslokaler. För området gäller planeringsprinciper som styr detaljplaneläggning i enlighet med generalplanen. Den södra delen av företagsområdet som ansluter sig till Hertonäs centrum har redan utvecklats i en bostadsdominerad riktning som styrts av planeringsprinciperna och generalplanen förutom byggandet av nya affärslokaler. För Hertonäs del har ändring av markanvändningen från ett företagsområde till ett mer bostadsdominerat område i generalplanens centrumområde C1 inte lett till flera arbetstillfällen. Största delen av Kasåkerns företagsområde upptas i generalplanen som ett område för arbetslokaler och samhällsteknisk service. Omgivningen kring korsningen mellan Depåvägen, Österleden och Viksvägen upptas som ett område för närcentrum. För Kasåkern gäller planeringsprinciperna för Kasåkers industriområde som godkändes 2018.

Stadsstyrelsen anser att det är motiverat att inleda utredningar och beredningar gällande Hertonäs och Kasåkern för att under den kommande fullmäktigeperioden möjliggöra områdets delgeneralplanläggning med avsikt att utveckla området så att det betjänar både företagsverksamhet och boende.

Stadsstyrelsen betonar att det är viktigt att se till att Helsingfors näringsstruktur förblir mångsidig och att företag fortsättningsvis har möjligheter att växa. Detta förutsätter att det också i fortsättningen finns såväl lokaler och tomter som möjliggör olika funktioner som hela företagsområden. Stadens roll är att skapa mångsidiga förutsättningar för den verksamhet som den privata sektorn producerar, i synnerhet genom tomtöverlåtelse och planering av markanvändning samt genom att förstärka den företagsvänliga atmosfären i sitt område.

Befogenheter

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.

Stadsmiljönämnden har gett ett utlåtande om motionen.

Kaupunginhallitus 26.05.2025 § 379

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto katsoo aloitteen loppuun käsitellyksi.

Käsittely

Vastaehdotus:
Tuomas Rantanen: Lisätään esittelijän perusteluihin kaupunkiympäristölautakunnan päätöksen mukainen lisäys: "Kaupunginhallitus katsoo, että on perusteltua käynnistää Herttoniemen ja Roihupellon yritysalueita koskevat selvitykset ja valmistelut, jotka mahdollistavat alkavalla valtuustokaudella alueen osayleiskaavoituksen tavoitteena sen kehittäminen sekä yritystoimintaa että asumista palvelemaan."

Kannattaja: Daniel Sazonov

Kaupunginhallitus päätti yksimielisesti hyväksyä Tuomas Rantasen vastaehdotuksen mukaan muutetun ehdotuksen.

Esittelijä
kansliapäällikkö
Jukka-Pekka Ujula
Lisätiedot

Anna Villeneuve, kaupunginsihteeri, puhelin: 09 310 36045

anna.villeneuve@hel.fi

Kaupunkiympäristölautakunta 15.04.2025 § 228

Lausunto

Kaupunkiympäristölautakunta antoi kaupunginhallitukselle seuraavan lausunnon:

Valtuustoaloitteessa ehdotetaan Herttoniemen ja Roihupellon alueiden tiiviimmän ja osin asumiskäyttöön rakentamisen tarkasteluun ottamista ensi valtuustokauden aikana.

Herttoniemen ja Roihupellon yritysalueet muodostavat laajan yritysaluekokonaisuuden Itä-Helsinkiin, mutta Itäväylä ja metrorata erottavat nämä alueet toisistaan. Alueet tarjoavat nykyisellään sijaintipaikkoja isoille tuotannollisille yrityksille, kaupan alan yrityksille, varikkotoiminnoille, oppilaitoksille sekä lukuisille pienemmille toimijoille.

Sekä Herttoniemen että Roihupellon alueet ovat suurelta osin yleiskaavassa toimitila-aluetta. Yleiskaavassa nyt toimitila-alueiksi merkittyjen alueiden maankäytön muuttaminen muuhun, kuin toimitilakäyttöön edellyttää aina yleiskaavan muuttamista tai osayleiskaavaa. Muutos sekoittuneempaan rakenteeseen aiheuttaisi väistämättä vaikutuksia yritysalueisiin ja niiden toimivuuteen, ennen kaikkea alueiden teollisten yritysten logistisen ja tuotannollisen toiminnan kannalta. Muutokset edellyttäisivät elinkeinopoliittista harkintaa, yritysvaikutusten arviointia, vuoropuhelua yritysten ja kiinteistönomistajien kanssa sekä elinkeinopoliittista linjausta Herttoniemen ja Roihupellon yritysalueiden tulevaisuudesta.

Itäväylän muuttamista kaupunkibulevardiksi tutkitaan yleiskaavan 2016 mukaisesti ja vuoden 2026 aikana on käynnistymässä Kulosaaresta Roihupeltoon ulottuva Itäväylän suunnitteluperiaatetyö. Työn tavoitteena on kaupunkirakenteen eheyttäminen lisärakentamisella, viheryhteyksien parantamisella ja liikennealueita pienentämällä sekä liikkumisympäristön muuttuminen katumaisemmaksi, kun käyttötarkoitus moottoritiemäisestä autoliikennettä palvelevasta väylästä muutetaan eri liikennemuotoja paremmin palvelevaksi ja joukkoliikenneyhteyksiltään monipuolisemmaksi. Suunnitteluperiaatteissa tutkitaan myös Itäväylää ympäröivän alueen maankäytön tehostamista, selvitetään sekoittuneemman kaupunkirakenteen mahdollisuuksia ja reunaehtoja, sekä huomattavia muutoksia liikennejärjestelmiin alueella. Yleiskaavan mukaisten täydennysrakentamisalueiden ajantasaisuus arvioidaan tapauskohtaisesti.

Yleiskaavan toteuttamisohjelman päivitys on käynnissä. Päivityksen yhteydessä käydään aina yleiskaavallisen kokonaisuuden ajantasaisuus läpi ja tarkastellaan toimintaympäristössä mahdollisesti tapahtuneita suurempia muutoksia sekä niiden vaikutusta suunnitteluun ja sen aikataulutukseen. Lisäksi toteuttamisohjelmassa määritetään tulevat yleiskaavalliset suunnittelutarpeet, kuten osayleiskaavojen laatimisen tarve. Mahdolliseen Herttoniemen ja Roihupellon työpaikka-alueiden kokonaisuuden osayleiskaavallisen tarkastelun tarpeeseen ja aikatauluun otetaan kantaa syksyllä 2025, kun toteuttamisohjelma tulee päätöksentekoon. Alueen keskeisimpien toimijoiden toimintaedellytykset on tärkeä turvata.

Herttoniemen ja Roihupellon toimitila-alueiden nykytila

Herttoniemen yritysalueella valtaosa tonteista on kaavallisesti teollisuus- ja varastorakennusten korttelialuetta. Alueen kaavoitettu tehokkuus on ollut varsin korkea, mutta suurimmalla osalla alueen tonteista ei ole teollisen rakentamistavan takia päästy lähelle kaavoitetun tehokkuuden määrää. Valtaosa alueen tonteista on kaupungin pitkäaikaisesti yrityksille vuokraamia, vuokra-aikojen päättymiset vaihtelevat 2020-luvun lopulta 2040-luvun loppuun. Yksityistä maanomistusta on etenkin alueen eteläosassa ja Itäväylän varrella. Herttoniemen yritysalueen (osa-alue) työpaikkamäärä on jo useamman vuoden pysytellyt noin 5 000 työpaikan (Aluesarjat 2022) tuntumassa ja alueen toimialarakenne on suhteellisen monipuolinen. Kaavojen ja rakennuskannan teollisesta käyttötarkoituksesta huolimatta vain noin neljännes työpaikoista on toimialaltaan teollista. Suurin toimiala on tukku- ja vähittäiskauppa, josta merkittävä osa on autojen kauppaan tai korjaamiseen liittyvää.

Roihupellon yritysalueella suurin osa tonteista on kaavallisesti teollisuus- ja varastokäytössä, mutta kuten Herttoniemessä, kiinteistöjen todellinen käyttö vaihtelee. Helsingin kaupunki omistaa valtaosan alueen tonteista, ja suurin osa vuokrasopimuksista päättyy pääsääntöisesti vuosina 2030 tai 2045. Roihupellon osa-alueella on noin 2 000 työpaikkaa (Aluesarjat 2022), joista noin 30 % tukku- ja vähittäiskauppaa, 20 % kuljetusta ja varastointia sekä 17 % teollista toimintaa. Viilarintie on alueen pääkatu, jota pitkin kulkee myös raidelinja 15. Viilarintien itäpuolella on laaja metro-, raitiotie- ja bussivarikkoalue. Alueen pohjoisosaan valmistuu vuoden 2025 aikana Stadin ammattiopiston kampus, joka tuo alueelle työpaikkoja ja runsaat 4 500 opiskelijaa. Viilarintien eteläpäässä on huonekalu- ja sisutuskauppakeskittymä sekä päivittäistavarakauppaa.

Herttoniemen ja Roihupellon muodostama kokonaisuus on keskusta-alueiden sekä Vuosaaren sataman ohella yksi Itä-Helsingin työpaikkakeskittymistä. Kaupunkistrategiassa 2021–2025 linjataan, että monipuolisen elinkeinorakenteen vahvistamiseksi kaupungin tulisi pystyä myös jatkossa tarjoamaan tontteja ja muita sijaintipaikkoja erityisesti esikaupunkialueilta tuotannollisille ja luovien alojen yrityksille. Tällaisten yritysten toiminnassa aluetta tarvitaan esimerkiksi tavarankuljetuksen ja logistiikan tai asiakasliikenteen tarpeisiin tai niiden toiminta asettaa muutoin tilalle ja ympäristölle erityisiä vaatimuksia. Kaupunginhallituksen hyväksymät Elinkeinopoliittiset tavoitteet maankäytölle (ELMA) ovat linjassa kaupunkistrategian kanssa.

Sekä Herttoniemen että Roihupellon alueiden vajaakäyttö on maltillista, KTI Kiinteistötieto Oy:n mukaan molempien alueiden tuotannollisten tilojen käyttöaste on noin 90,5 %. Roihupellon alueella on muutamia isompia kiinteistöjä vajaakäytöllä.

Helsingin yleiskaavassa Herttoniemen yritysalue on eteläosastaan keskusta-aluetta ja muutoin toimitila-aluetta. Alueella on voimassa yleiskaavan mukaiset asemakaavoitusta ohjaavat suunnitteluperiaatteet. Yritysalueen Herttoniemen keskustaan liittyvä eteläosa on jo kehittynyt suunnitteluperiaatteiden ja yleiskaavan ohjaamana asuntopainotteiseen suuntaan uutta liiketilarakentamista lukuun ottamatta. Herttoniemen osalta yleiskaavan C1-keskusta-alueelle ei maankäytön muutos yritysalueesta asumispainotteisemmaksi ole tuonut lisää työpaikkoja. Roihupellon yritysalue on osoitettu yleiskaavassa valtaosin toimitila- tai yhdyskuntateknisen huollon alueeksi. Varikkotien, Itäväylän ja Viikintien risteyksen ympäristö on osoitettu lähikeskusta-alueeksi. Roihupellon alueella on voimassa vuonna 2018 hyväksytyt Roihupellon teollisuusalueen suunnitteluperiaatteet.

Kaupunkiympäristölautakunta katsoi, että on perusteltua käynnistää Herttoniemen ja Roihupellon yritysalueita koskevat selvitykset ja valmistelut, jotka mahdollistavat alkavalla valtuustokaudella alueen osayleiskaavoituksen tavoitteena sen kehittäminen sekä yritystoimintaa että asumista palvelemaan.

Käsittely

Vastaehdotus:
Otso Kivekäs: Lisätään lausuntoehdotuksen loppuun: "Kaupunkiympäristölautakunta katsoo, että on perusteltua käynnistää Herttoniemen ja Roihupellon yritysalueita koskevat selvitykset ja valmistelut, jotka mahdollistavat alkavalla valtuustokaudella alueen osayleiskaavoituksen tavoitteena sen kehittäminen sekä yritystoimintaa että asumista palvelemaan."

Kannattaja: Olli-Pekka Koljonen

Kaupunkiympäristölautakunta päätti yksimielisesti hyväksyä Otso Kivekkään vastaehdotuksen mukaan muutetun ehdotuksen.

08.04.2025 Pöydälle

Esittelijä
kaupunkiympäristön toimialajohtaja
Ville Lehmuskoski
Lisätiedot

Pasi Rajala, yleiskaavapäällikkö, puhelin: 09 310 20417

pasi.rajala@hel.fi

Elina Luukkonen, erityisasiantuntija, puhelin: 09 310 37073

elina.luukkonen@hel.fi

Detta beslut publicerades 24.06.2025

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen

Föredragande

Stadsstyrelsen

Mer information fås av

Anna Villeneuve, stadssekreterare, telefon: 09 310 36045

anna.villeneuve@hel.fi