Ledamoten Johanna Laisaaris motion om att utvidga restaurangkommittéernas verksamhet i skolorna

Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.

Ledamoten Johanna Laisaari och 32 andra ledamöter föreslår i sin motion att en restaurangkommitté tillsätts i varje skola, gymnasium och läroanstalt i Helsingfors för att öka barn och ungas delaktighet i skolbespisningen. Motionen finns som bilaga 1.

Det är viktigt att elever och studerande tycker att maten smakar gott och att den stöder lärandet och välbefinnandet. Att involvera elever och studerande i utvecklingen av skolbespisningen är viktigt och man har konstaterat att det ökar intresset för skolmåltiderna. Fostrans- och utbildningssektorns servicehelheter påminner skolor och läroanstalter om att tillsätta restaurangkommittéer. Ansvaret för att starta restaurangkommittéer ligger hos skolor och läroanstalter på andra stadiet.

Närings- och måltidsrekommendationerna (skolmåltidsrekommendationen Vi äter och lär oss tillsammans, Statens näringsdelegation 2017 och De finländska näringsrekommendationerna, Statens näringsdelegation 2024) styr hur skolmåltiderna planeras och ordnas. De ger riktlinjerna för hur skolbespisningen planeras och genomförs. Enligt måltidsrekommendationerna ska elevernas delaktighet i skolmåltiderna stödjas på olika sätt och de ska få möjlighet att påverka hur skolmåltiderna planeras och utvecklas utifrån sin ålder och mognad. Möjligheterna att påverka hur skolbespisningen ordnas engagerar eleverna att äta skolmat. Nämnden konstaterar att man i måltidsrekommendationerna betonar betydelsen av växtbaserade livsmedel ur både hälsans och miljöns synvinkel. Nämnden betonar att också djurens välmående ska beaktas i valet av maten.

Enligt skolhälsoenkäten 2023 äter i genomsnitt 64,4 % av eleverna i årskurs 4–5 i Helsingfors skolor skollunchens huvudrätt alla skoldagar. I Helsingfors äter 44,8 % av eleverna i årskurs 8–9, 39,6 % av gymnasieeleverna och 52,6 % av eleverna i yrkesläroanstalter inte skollunch dagligen. Enligt sektorns uppföljning av deltagandet i måltider äter cirka 90 % av eleverna i årskurs 1–6, cirka 80 % inom den grundläggande utbildningen, och cirka 70 % av eleverna i årskurs 7–9 skollunch. Av studerande i gymnasier och yrkesinstitutet Stadin ammatti- ja aikuisopisto äter cirka 54–75 % lunch.

Skolmåltiden kan lämnas oäten av flera skäl. Maten som serveras upplevs inte nödvändigtvis som god och smaklig eller måltidssituationen som trivsam. Man kanske ägnar sig åt något annat som man upplever som trevligare under mattiden. Att övervaka måltidssituationen eller att komma till skolmåltiderna tillsammans med den egna läraren ökar deltagandet i skollunchen.

Genom engagemang i restaurangkommittéer och smakpaneler ser man till att maten är omtyckt och lockande. Syftet är också att öka intresset för skolmåltiderna och att höja måltidernas nyttjandegrad.

Restaurangkommittén är en grupp i skolan där elever och studerande, personalen för måltidstjänsten och skolans övriga personal tillsammans kan diskutera och utveckla det egna verksamhetsställets bespisning. I restaurangkommittén kan man ställa frågor och ge respons på skolmaten. Där kan man också utveckla måltidssituationen och måltidsmiljön, till exempel restaurangens gemensamma regler, köandet eller ljudmiljön. I smakpaneler, som ordnas av matserviceproducenterna som stickprov i skolor cirka en gång per år, får elever och studerande smaka på och utvärdera nya maträtter i planeringsskedet.

Utbildningsverket har 25.5.2024 anvisat skolor och läroanstalter på andra stadiet att tillsätta restaurangkommittéer eller att integrera deras verksamhet i redan befintliga strukturer. En modell för att starta restaurangkommittéverksamheten har skapats. Fostrans- och utbildningssektorn beslutade 2018 att sektorns servicehelheter ska uppmuntra skolor och läroanstalter på andra stadiet att tillsätta restaurangkommittéer under läsåret, om verksamheten ännu inte har inletts.

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.