Social-, hälsovårds- och räddningsnämndens utlåtande till stadsstyrelsen om Svenska folkpartiets gruppmotion om användning av artificiell intelligens inom social-, hälsovårds- och räddningstjänster

Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden ger följande utlåtande till stadsstyrelsen om Svenska folkpartiets gruppmotion om användning av artificiell intelligens inom social-, hälsovårds- och räddningstjänster:

"I motionen föreslås att staden snabbt ska tillägna sig egen expertis inom generativ artificiell intelligens, med beaktande av informationssäkerhet, risker och begränsningar. Dessutom presenteras en färdplan för hur Helsingfors ska införa generativ artificiell intelligens i social-, hälsovårds- och räddningsväsendets verksamhet, särskilt inom primärvården, för att effektivisera tjänsterna, förbättra utbudet och tillgången samt minska personalens arbetsbelastning.

Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden konstaterar att social-, hälsovårds- och räddningssektorn i Helsingfors under våren 2025 utarbetar en färdplan för artificiell intelligens som en del av utbildningen om artificiell intelligens för sektorns ledning, och denna ska framöver fungera som plan för hur man ska gå vidare. Färdplanen skapas i workshoppar där man beaktar perspektivet på användningen av och användningsmöjligheterna för artificiell intelligens, informationssäkerhet och -skydd samt ändamålsenlighet. Användningen av artificiell intelligens och de fördelar som eftersträvas genom användningen granskas inom sektorn med tanke på olika ledningsnivåer, ledning genom information, de yrkespersoner som utför kundarbete och kommuninvånarnas perspektiv. Målet är att identifiera de bästa, mest användarvänliga och kostnadseffektiva digitala lösningarna, där generativ artificiell intelligens är ett alternativ att beakta, och tillämpa dem utifrån behoven. Generativ artificiell intelligens är en form av artificiell intelligens, men kanske inte den tekniska lösning som bäst uppfyller behoven.

Utvecklingen av artificiell intelligens sker på flera olika nivåer och i samarbete med olika aktörer i enlighet med finansministeriets anvisningar. AI-utvecklingen och -rutinerna inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn utvecklas stadsövergripande, tillsammans med stadskansliet och de övriga sektorerna. Dessutom är sektorn en del av det riksomfattande ekosystem för artificiell intelligens som grundats av social- och hälsovårdsministeriet och utvecklar tillsammans med det
den riksomfattande visionen för artificiell intelligens under våren. Samarbete och samutveckling sker med ministerier, olika välfärdsområden, Södra Finlands samarbetsområde och tjänsteleverantörer som erbjuder AI-lösningar. Målet är att möjliggöra en säker och laglig användning av artificiell intelligens för att förbättra serviceutbudet samt tjänsternas tillgänglighet och kostnadseffektivitet.

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn har noterat processerna för att använda och införa artificiell intelligens samt de etiska principerna för artificiell intelligens. Hela personalens AI-kompetens säkerställs i enlighet med EU:s AI-Act genom att erbjuda gemensamma kurser för staden och följa upp detta. I fråga om digitalisering genomförs behovsbaserad och transparent utveckling, där idéerna i regel kommer från medborgarna och från arbetet med kunderna. Sektorn utreder multiprofessionellt alternativen för den bästa möjliga digitala lösningen och man utreder vilka AI-lösningar som erbjuder den bästa förmågan med tanke på behoven.

Utgångspunkten för AI-utvecklingen är kontrollerad upphandling, testning, pilotprojekt, implementering och fortsatt användning. Sektorn följer noga med vad som görs i andra välfärdsområden och i den övriga social- och hälsovårdsbranschen, och man deltar i den gemensamma utvecklingen då det är möjligt. Syftet med den gemensamma utvecklingen är att påskynda införandet av AI-lösningar genom att förkorta utredningstiderna för konsekvensbedömningarna avseende dataskydd och systemleverantörernas kapacitet. Sektorn drar nytta av den AI-utveckling som sker i andra välfärdsområden och tredje sektorn genom att följa deras verksamhet och genom utvecklingsarbete tillsammans med dem. Det system som införts i Nummela för att sammanfatta samtal mellan läkare och patienter, som beskrivs i motionen, är under utredning och diskuteras med Västra Nylands välfärdsområde och CostaLabs, som levererat det system som användes i projektet.

Målet är att skapa en övergripande förståelse för riskerna innan AI-lösningar tas i drift. När man inför AI-lösningar eller testar sådana iakttar man nationella, internationella och stadens gemensamma anvisningar och regelverk samt DigiFinlands nationella utredning om tillämpning av artificiell intelligens, samt den lagstiftning som innehåller rekommendationer för gemensam tolkning. I fråga om dataskydd och informationssäkerhet görs alltid en konsekvensbedömning avseende dataskydd och en mognadsbedömning för informationssäkerheten samt en konsekvensbedömning avseende grundläggande rättigheter enligt EU:s AI-Act. Lagstiftningen som gäller social- och hälsovården, fördröjer införandet av artificiell intelligens inom social- och
hälsovårdsbranschen, exempelvis lagstiftningen om medicintekniska produkter har betydande konsekvenser för AI-lösningar inom hälso- och sjukvården.

Inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn har man identifierat ett behov av att utveckla organisationens mognadsnivå, och den har stärkts genom att utbilda personalen, rekrytering och en gemensam AI-färdplan. Till organisationens mognadsnivå hör också en förståelse för vad som krävs för att implementera artificiell intelligens och hur information behandlas och hanteras. Inom sektorn har man identifierat ett behov av rutiner för att säkerställa kvaliteten hos information som den artificiella intelligensen behöver, och beredningen av dessa ska inledas.

Inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn i Helsingfors utreds för närvarande flera olika AI-lösningar och de krav som ställs på dem, och samtidigt lär man sig av AI-lösningar som redan tillämpas, såsom Chatbotten Hester. Utvecklingen av artificiell intelligens går längs flera linjer, varav de viktigaste är datadrivet ledarskap, Apottis utveckling av artificiell intelligens och AI-lösningar som integreras där samt självständiga AI-lösningar eller AI-lösningar som integreras i andra digitala system. Sektorn har i egna försök och projekt tillämpat olika digitala lösningar som utnyttjar artificiell intelligens. Med en AI-assistent för socialvården strävar man efter att göra det lättare att identifiera och hitta tjänster inom tredje sektorn, som yrkespersoner kan erbjuda klienter och patienter parallellt med eller i stället för offentliga tjänster. Sektorn har man också testat en AI-textkonverterare som är integrerad i bedömningen av vårdbehovet. Syftet är att skapa en journalanteckning i textform utifrån en strukturerad mall för bedömning av vårdbehovet, som kan läggas in i patientdatasystemet. Syftet med dessa är att spara arbetstid och möjliggöra ett närvarande bemötande för de kommuninvånare som anlitar tjänsterna.

Bedömning av konsekvenserna för välfärd och hälsa

Artificiell intelligens kan användas för att förbättra serviceutbudet och tjänsternas tillgänglighet. Dessutom blir servicen mer verkningsfull och kostnadseffektiv och yrkespersonerna får mer tid för kundmöten i stället för att göra anteckningar."

Stadskansliet har bett om ett utlåtande från social-, hälsovårds- och räddningsnämnden till stadsstyrelsen om Svenska folkpartiets gruppmotion om användning av artificiell intelligens inom social-, hälsovårds- och räddningstjänster. Utlåtandet önskades senast
27.6.2025.