Ryhmäaloite, Vihr., asunnottomuuden poistamiseksi tarvitaan uusia keinoja

Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.

Gröna fullmäktigegruppen föreslår i sin gruppmotion att staden gör upp en omfattande plan för en servicestig för rusmedelsfria bostadslösa med beaktande av de omständigheter som föreslås i motionen i syfte att avskaffa bostadslösheten. Motionen finns som bilaga 1.

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn erbjuder tjänster för bostadslösa personer inom boendestödet, tjänsterna för unga och vuxensocialarbetet. Tjänsterna är förebyggande, uppsökande och korrigerande.

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn har förbundit sig vid målet att avskaffa bostadslösheten. Helsingfors har lyckats halvera den totala bostadslösheten och långtidsbostadslösheten på fyra år. Vid utgången av 2024 visade det sig dock att minskningen av antalet ensamstående bostadslösa har slutat minska och istället börjat öka svagt.

Inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn har man i de nuvarande verksamhetsstrukturerna särskilt granskat bostadslöshetens utveckling och orsaker samt tagit fram lösningar. Ökningen av vräkningar till följd av fattigdom och ekonomiska svårigheter har lett till att antalet bostadslösa har ökat. Man söker därför aktivt både individuella och systematiska lösningar på den bostadslöshet som detta orsakar för att vända den oroväckande utvecklingen.

Personer som är bostadslösa eller riskerar att bli det får alltid hjälp utifrån sin situation och sina krafter och erbjuds tjänster enligt behov och funktionsförmåga. Till exempel med hjälp av boenderådgivningstjänster har man nått avsevärt fler bostadslösa än förut och förebyggt bostadslöshet. Om särskilt stöd behövs kan man i samarbete med klienten utnyttja hälso- och välfärdscentralernas mångsidiga och mångprofessionella serviceutbud.

Helsingfors deltar också i ett riksomfattande projekt i miljöministeriet regi med syfte att eliminera långtidsbostadslösheten. Projektet avslutas sommaren 2027. Projektet genomförs i samarbete mellan social-, hälsovårds- och räddningssektorns boendestöd, vuxensocialarbetet och stadsmiljösektorn. Ett av projektets mål är att förebygga vräkningar genom att koncentrera resurser som vuxensocialarbetet fått som projektfinansiering till arbete med personer eller familjer som riskerar att bli bostadslösa. I och med projektet garanteras alla som bor i enheter för tillfälligt boende eller i en enhet enligt modellen Bostad först en egen kontaktperson inom socialarbetet som tillsammans med klienten bygger upp ett nätverk av social- och hälsovårdstjänster och kamratstöd som stöder klientens mål. Den nya verksamhetsmodellen är bestående.

Projektet kommer också att öka kunskapen om förebyggande och eliminering av bostadslöshet. De verksamhetsmodeller som utvecklats inom projektet, de genomförda experimenten, tillgänglig statistik och de sätt som verksamheten organiseras på granskas i en undersökning, vars resultat ska utnyttjas i utvecklingen av bostadslöshetsarbetet i Helsingfors.

Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden föreslår att de åtgärder som vidtagits i och med projektet och de åtgärder som planeras även föreläggs nämnden för kännedom 2026 och när projektet avslutas 2027. Nämnden föreslår att särskild vikt fästs vid tjänster för kvinnor och rusmedelsfria personer samt vid ökad säkerhet vid enheter för nödinkvartering.

Inom vuxensocialarbetet har man i flera år samarbetat med stadsmiljösektorns bostadsförmedling och Heka (Helsingfors stads bostäder Ab) så att till exempel praxisen för att förorda bostad för har utvecklats. Detta har lett till att allt fler helsingforsare som är bostadslösa eller riskerar att bli det får en bostad tack vare vuxensocialarbetets stöd. Dessa samarbetsmetoder ska vidareutvecklas.

Vuxensocialarbetet ordnar också tillfälligt boende om de som behöver stöd inte själva har möjlighet att ordna sitt boende. Till den tillfälliga boendeprocessen hör att en anställd inom vuxensocialarbetet tillsammans med klienten gör en bedömning av servicebehovet där klientens och familjens resurser och behov av stöd kartläggs på ett omfattande sätt. Detta tillfälliga boende riktar sig särskilt till personer som inte har svårigheter med funktionsförmågan och behov av särskilt stöd på grund av problem med missbruk eller den psykiska hälsan.

Det uppsökande närarbetet och andra ambulerande tjänster når ut till personer som sover på gatan och i offentliga lokaler, ger råd och handleder samt följer vid behov med till behövliga tjänster. En stor del av de klienter som får handledning är bostadslösa. Det uppsökande närarbetet samarbetar intensivt med olika tjänsteleverantörer. Enligt det uppsökande närarbetets sociala rapport har de anställda upplevt att samarbetet inom tjänsterna för bostadslösa löper smidigt och servicekedjorna för inkvartering av personer som övernattat utomhus fungerar väl.

I det uppsökande närarbetets sociala rapport behandlas varken den brist på utbildning hos personalen inom den tillfälliga inkvarteringen som nämns i gruppmotionen, de äldre eller den organiserade brottsligheten, och där lyfts inte heller fram hur dessa faktorer hänger samman med övernattning utomhus. Personalen inom den tillfälliga inkvarteringen har den utbildning inom social- och hälsovården som krävs för arbetsuppgifterna inom stadens egna och köpta tjänster, och ytterligare utbildning ges vid behov. Organiserade kriminella gruppers verksamhet har inte upptäckts i enheterna.

För rusmedelsfria personer i behov av nödinkvartering har vid enheten på Drumsö reserverats 20 platser för nödinkvartering, som ligger i en annan byggnad än nödinkvarteringen för rusmedelsanvändare. I genomsnitt används rusmedelsfri nödinkvartering av 10 klienter per natt. Varje gäst har kunnat erbjudas ett eget rum.

Sanduddsgatans servicecentral har en separat nödinkvartering för kvinnor, dit manliga klienter inte har tillträde. Under tiden 1.1–30.7.2025 har utnyttjandegraden för nödinkvarteringen vid Sanduddsgatans servicecentral varit 81 procent och utnyttjandegraden för nödinkvartering på Drumsö 58 procent. På Drumsö och Sanduddsgatan finns måltids- och sanitetslokaler samt plats för förvaring av ägodelar i de gemensamma lokalerna, så för närvarande kan inte helt separata lokaler för kvinnor och rusmedelsfria erbjudas.

Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden föreslår att man inom sektorn planerar metoder för att ordna tjänster så att kvinnor och rusmedelsfria erbjuds helt separata lokaler så att de rum som används gemensamt, såsom matsal och duschutrymmen, också är helt separata för kvinnor och rusmedelsfria. Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden anser att de nuvarande service- och samarbetsstrukturerna räcker till för att bemöta problemen med och förebygga bostadslöshet och anser inte att en separat plan enligt Gröna fullmäktigegruppens gruppmotion behövs.

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn fortsätter att samordna boendesocialarbetet och andra social- och hälsovårdstjänster för att tjänsterna ännu bättre ska motsvara behoven hos de klienter som är bostadslösa eller riskerar att bli det.

Målet med det omfattande samarbetsnätverket är att förebygga kriser i boendesituationen, möjliggöra smidigare övergångar till de boendeformer som behövs och effektivisera utnyttjandet av boendekapaciteten. Befintliga tjänster och nya utvecklingsåtgärder förbättrar tjänsterna för de bostadslösa och för dem som riskerar att bli det, så det finns inget behov av att inrätta en separat arbetsgrupp eller servicestig för tjänster för rusmedelsfria klienter.

Helsingfors kommer att fortsätta sitt långsiktiga arbete för att förebygga och avskaffa bostadslösheten. Det strategienliga åtgärdsprogrammet för 2023–2025 för att avskaffa bostadslösheten utarbetades som ett samarbete mellan social-, hälsovårds- och räddningssektorn, stadsmiljösektorn och stadskansliet. Med hjälp av åtgärderna i åtgärdsprogrammet har man kunnat minska bostadslösheten fram till år 2024.

I stadsstrategin 2025–2029 kommer målet fortfarande att vara att bostadslösheten ska avskaffas före 2030. I enlighet med strategin utarbetas ett bostadslöshetsprogram som utan avbrott fortsätter det arbete som redan utförts för att minska bostadslösheten.

Bedömning av verkningarna på hälsa och välbefinnande

Bostadslöshet har en försvagande inverkan på en persons välbefinnande, hälsa och delaktighet. Bostadslöshet bland barnfamiljer försvårar särskilt utvecklingen av en trygg vardag och en god uppväxtmiljö för barnen och ökar känslan av utanförskap. Bostadslöshet kan bäst förebyggas med hjälp av förebyggande rådgivningstjänster och intensivt socialt arbete och åtgärder mot problemen med boende samt genom att nätverkssamarbetet och kunnandet i boendesocialarbetet stärks på bred front och tjänster riktas till dem som behöver dem.

Befogenheter och utlåtanden

Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden har gett ett utlåtande i ärendet. Förslaget stämmer överens med utlåtandet.

Enligt 30 kap. 12 § 2 mom. i förvaltningsstadgan besvaras en gruppmotion av stadsstyrelsen. Svaret behandlas i stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts. I övrigt tillämpas på gruppmotioner det som i 11 § i samma kapitel är föreskrivet om fullmäktigemotioner.