Ledamoten Outi Alanko-Kahiluotos motion om att tillämpa procentprincipen inom konst vid nya spårvägsprojekt

Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.

Ledamoten Outi Alanko-Kahiluoto och 28 andra ledamöter föreslår i motionen att Helsingfors utreder möjligheten att utvidga tillämpningen av procentprincipen inom konst till nya spårvägslinjer i enlighet med Tammerfors modell. I samband med spårvägslinjen i Tammerfors har det byggts både permanent och icke-permanent konst. Konst finns i själva spårvägsinfrastrukturen och vid spårvägen till exempel som ljus- och ljudverk. Motionen finns som bilaga 1.

Det är värt understöd att skapa konst i samband med spårvägsprojekt. Konst kan skapas till exempel i gatu- och parkprojekt som byggs i samband med spårvägsprojekt eller som en del av ett mer omfattande konstprojekt till exempel på stadsförnyelseområdena. Att skilja kostnaderna för konst från kostnaderna för kollektivtrafiken är viktigt i HRT:s finansieringsmodell. Staden ska besluta om tillämpningen av procentprincipen eller något motsvarande arrangemang i samband med beredningen av och beslutsfattandet om spårvägsprojekt.

Procentsprincipen inom konst

Staden verkställer procentprincipen bland annat i betydande offentliga husbyggnadsprojekt samt i de park- och gatuprojekt som är betydande med tanke på stadsbilden, storleken eller på något annat sätt. Kostnaderna för konst ingår i investeringsprojektet och den eventuella projektplanen. Kostnaderna för konst uppgår högst till en procent av byggkostnaderna och i enskilda husbyggnadsprojekt vanligtvis högst till 100 000 euro. Procentprincipen tillämpas dessutom på vissa stadsförnyelse- och projektområden samt på vissa områden för kompletteringsbyggande. På dessa områden baserar sig finansieringen på en konstavgift som tas ut av byggherrarna.

Konst i spårvägsprojekt

Det mest ändamålsenliga genomförandesättet i spårvägsprojekt är vanligtvis att inkludera eventuella konstverk i de gatu- och parkprojekt som genomförs i samband med spårvägsprojektet. Om spårvägsprojektet ligger på ett projekt- eller stadsförnyelseområde kan konstverk skapas som en del av områdets mer omfattande konstprogram. I så fall kan konstverken inkluderas i stadens konstsamling och det går att utnyttja färdiga verksamhetsmodeller, med vilka konstverkens kvalitet och underhållsmässighet säkerställs.

I metrostationer kan det vara ändamålsenligt att inkludera konstanslaget direkt i spårvägsprojektet. I dessa fall kommer trafikaffärsverket (HST) eller Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab att äga konstverket och svara för dess underhåll. De kan dock köpa kuratering och konservering av konstverken av Helsingfors konstmuseum.

Utöver de enskilda konstverk som finansieras med procentprincipen upplivas offentliga lokaler i Helsingfors med miljökonst, arkitektur, grönska och formgivning. Exempel på sådana i spårvägsprojekt är unika keramikreliefer på plattformsnivån i Järnvägstorgets metrostation, belysta specialstolpar vid hållplatser för snabbspårvägslinjen 15 och planteringar med flera arter vid Fiskehamnens spårväg. Ett exempel på högklassig formgivning i gaturummet är hållplatstaken av akademiker Juha Leiviskä. Alla dessa synpunkter beaktas också i fortsättningen i spårvägsprojekt.

Kostnader för att skapa konst

Vid skapandet av konst ska beaktas att konstens andel av kostnaderna för att bygga och underhålla projektet inte ingår i de infrastrukturersättningar som samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) betalar. Konstens andel ska inte heller inkluderas i projektkostnaderna i projektbedömningen i enlighet med Transport- och kommunikationsverkets anvisningar.

Spårvägen i Tammerfors som nämns i motionen har finansierats enligt andra principer än Helsingforsregionens kollektivtrafikinfrastruktur. Därför kan spårvägen i Tammerfors inte direkt jämföras med Helsingforsregionens kollektivtrafikinvesteringar. Bolaget Tampereen Raitiotie Oy erbjuder spårvägsinfrastrukturen och materielen för Tammerforsregionens kollektivtrafikmyndighet Nysse som i egenskap av myndighet ansvarar för att beställa spårvägstrafikeringen. Nysse betalar inte ersättning för infrastrukturen utan kommunerna delar upp investeringskostnaderna för infrastrukturen sinsemellan.

Om staden planerar konstverk i samband med kollektivtrafikens infrastrukturprojekt ska kostnaderna för konsten skiljas från projektens totalkostnader på ett tydligt sätt så att de inte räknas med i den investeringsandel som ingår i HRT:s infrastrukturersättning. Kostnaderna för konsten ska även täckas med andra medel än den finansiering som har anvisats för kollektivtrafiken. Om det görs ändringar i kollektivtrafikens finansieringsmodell ska staden i samband med dem återgå till den tanke som föreslås i motionen om att tillämpa procentprincipen inom konst vid kollektivtrafikprojekt.

Befogenheter och utlåtanden

Stadsmiljönämnden och samkommunen Helsingforsregionens trafik har gett utlåtanden i ärendet. Förslaget baserar sig på utlåtandena.

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan behandlas svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter i stadsfullmäktige. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.