Helsingin kaupungin ympäristöraportti 2024

Stadsfullmäktige antecknar miljörapporten för Helsingfors stad 2024.

Hanteringen av miljöfrågor inom Helsingfors stad styrs av stadsstrategin, som har godkänts av stadsfullmäktige, samt målen för miljöskydd 2040 och de årliga anvisningarna för utarbetande av budgeten, som båda har godkänts av stadsstyrelsen. Inom helheten för ledning av den ekologiska hållbarheten främjas miljöskyddets mål genom målmedveten verkställighet av de tematiska delområdesprogrammen. Miljöarbetet i sektorerna, förvaltningarna, affärsverken och dottersammanslutningarna stöder stadens miljöledning.

Helsingfors stads miljörapport är ett gemensamt dokument för stadskoncernen, i vilket staden beskriver hur dess mål för miljöskydd framskrider och hurdana miljökonsekvenser dess verksamhet har.

Miljörapporten följer även upp framskridandet av de viktigaste delområdesprogrammen inom miljövården, såsom utsläppsminskningsprogrammet Kolneutralt Helsingfors, riktlinjerna för anpassning till klimatförändringen och åtgärdsprogrammet för cirkulär ekonomi och delningsekonomi. Rapporteringen och miljöbokföringsuppgifterna från sektorerna, förvaltningarna och affärsverken publiceras som öppna data. Hela rapporten publiceras under Ekonomi, strategi och förvaltning på adressen julkaisut.hel.fi/sv. Uppgifterna för rapporten, som har sammanställts och redigerats av miljötjänsterna, har producerats av stadens sektorer, förvaltningar, affärsverk och dottersammanslutningar.

Centrala plock ur miljörapporten

Helsingfors stadsstyrelse godkände i mars 2024 ambitiösa miljöskyddsmål som drar upp riktlinjer för en ekologiskt hållbar framtid och samlar ihop målen inom helheten för ekologisk hållbarhet.

Helsingfors stad har som mål att hanteringen av miljöfrågor ska förbättras kontinuerligt som en naturlig del av allt ledarskap. Sektorerna och affärsverken främjar miljöledning med hjälp av Ekokompassen-miljösystem samt program, certifikat och systematiskt arbete för hållbar utveckling. År 2024 verkade cirka 1 200 ekostödpersoner inom stadens moderorganisation.

Helsingfors nådde sitt strategiska mål att vara det hållbaraste turistmålet i världen när staden fick en förstaplacering i det internationella indexet Global Destination Sustainability, som mäter resmåls hållbarhet.

Stadsstyrelsen godkände Helsingfors nya naturskyddsområdesprogram 23.6.2025 (§ 474). I och med programmet kommer staden att inrätta avsevärt fler nya naturskyddsområden än tidigare. År 2024 inrättades fem nya naturskyddsområden i Helsingfors: Batteribackens naturskyddsområde, naturskyddsområdet Väringsparkens klibbalslund, Fastholmens naturskyddsområde, en utvidgning av Ramsöuddens naturskyddsområde och Baggböleskogens naturskyddsområde. Naturskyddsområdenas andel av Helsingfors landyta ökade med 0,2 procentenheter jämfört med föregående år och uppgår nu till 4,6 procent.

I vattenskyddsarbetet betonas bekämpningen av övergödningen, bevarandet av naturens mångfald och hanteringen av dagvatten. Det nya naturskyddsområdesprogrammet kommer att tiofaldiga arealen för stadens maritima skyddsområden och betonar även små vattenområden. Helsingfors stadsstyrelse godkände Helsingfors och Åbo städers gemensamma åtgärdsprogram för Östersjön för åren 2024–2028 i januari 2024.

Helsingfors har ambitiösa klimatmål och strävar efter att nå nettonollutsläppsmålet (utsläpp och koldioxidupptag i balans) senast år 2040. År 2024 minskade utsläppen av växthusgaser orsakade av invånare, tjänster och industri i Helsingfors med 16 procent från föregående år. Den största orsaken till minskningen av utsläppen var att kolförbränningen upphörde i Hanaholmens kraftverk 1.4.2023. År 2024 användes stenkol inte alls på Hanaholmen.

Stadskoncernens CO2-utsläpp utgjorde 18 procent av hela stadsområdets koldioxidutsläpp, och omkring 92 procent av denna andel orsakades av byggnadernas energiförbrukning. Stadskoncernens totala energikonsumtion minskade med en procent från år 2023. CO2-utsläppen minskade med 13 procent tack vare en minskning av utsläppsfaktorn för fjärrvärme.

Andelen klimatneutral energi av Helen Ab:s produktion ökade till 63 procent. De direkta växthusgasutsläppen minskade med 24 procent.

Kravnivån på byggandets energieffektivitet förblev oförändrad, dvs. stadens egna ny- och ombyggnadsprojekt skulle planeras och byggas så att energieffektiviteten överskrider den nationella kravnivån. I de nybyggnader som togs i bruk 2024 och i de då inlämnade ansökningarna om bygglov underskreds föreskriftsnivån avsevärt i fråga om både servicebyggnader och bostadsproduktion.

Staden fortsatte att anpassa sig till klimatförändringen genom att främja beredskapen inför störtregn och värmeböljor samt prioritera grönstrukturer.

Passagerarantalet i kollektivtrafiken ökade jämfört med året innan men har ännu inte återgått till nivån före coronapandemin. HRT satte in cirka 120 nya elbussar och trafikerade nästan 42 procent av bussmaterielens kilometrar med elbussar. Antalet elbilar fortsatte öka. Andelen laddningsbara bilar av alla bilar i trafik i Helsingfors uppgick till 20,7 procent (16,7 procent 2023).

Spårvägstrafiken inleddes på spårvägen mellan Böle och Fiskehamnen i augusti och helt nya områden kom att omfattas av spårvägstrafiken. Cykelnätverket byggdes ut bland annat med nya avsnitt på Östra banan och Bölebanan, och cykel- och gångförbindelsen under järnvägsstationens bangård, Kajsatunneln, blev färdig.

Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion godkände stadens nya luftvårds- och bullerbekämpningsplan 2024–2029 i maj 2024. I planen beaktas redan EU:s nya luftkvalitetsdirektiv, som trädde i kraft i december 2024. Direktivet fastställde bindande gränsvärden för luftföroreningar för EU. Gränsvärdena träder i kraft 2030 och är mycket strängare än hittills. Luftkvaliteten i Helsingfors är i internationell jämförelse relativt god, men gatudammet, avgaserna från trafiken och utsläppen från småskalig vedeldning skadar fortfarande människors hälsa och gör miljön mindre trivsam. Vägtrafiken är den största bullerkällan i Helsingfors.

Försöket med dubbdäcksförbud för genomfartstrafik pågick på Lönnrotsgatan för tredje året. Staden kommunicerade brett om fördelarna med friktionsdäck på olika kommunikationskanaler med tanke på både luftskydd och bullerbekämpning. Andelen friktionsdäck i Helsingfors har börjat öka under de senaste åren och är i genomsnitt cirka 43 procent.

Helsingfors har förbundit sig att vara föregångare i att främja miljöansvar i upphandlingar. Mätt i antal upphandlingar under 2024 tillämpade stadens viktigaste sektorer och affärsverk miljökriterier i genomsnitt i 69,8 procent av de upphandlingar som överskred gränsvärdet.

Stadskoncernen har som mål att halvera konsumtionen av kött- och mjölkprodukter fram till 2025 jämfört med 2019. Till exempel har användningen av kött i Servicecentralen Helsingfors matservice minskat med cirka 30 procent i skolor och daghem från 2019 till 2024.

Prioritetsområdena i Helsingfors åtgärdsprogram för cirkulär ekonomi och delningsekonomi är byggande, upphandlingar samt miljömedvetenhet och hållbar konsumtion. År 2024 utnyttjades 297 728 ton återanvändningsbara schaktmassor (32 procent av alla återanvändningsbara schaktmassor) i byggnadsobjekt. Genom att återvinna schaktmassor sparades 0,2 miljoner liter bränsle, 755 ton CO2-utsläpp och 2,1 miljoner euro.

Fostrans- och utbildningssektorn fortsatte med lärstigen för hållbar utveckling. Stora Räntans naturcentrum organiserade öäventyr (844 barn och 197 vuxna deltog), naturskoledagar (2 313 barn och unga med lärare deltog), läger, utbildningar, utflykter och evenemang. Staden stödde miljöfostran även genom HRM:s miljörådgivning. Totalt 6 325 barn och unga i Helsingfors deltog i miljölektioner och cirka 1 300 skolelever och studerande i Helsingfors kom på besök.

Stadens miljökostnader, inklusive avskrivningar, uppgick totalt till 96,8 miljoner euro (1,7 % av stadens alla verksamhetskostnader). Miljökostnaderna minskade med 0,8 procent från år 2023. De största kostnaderna orsakades av främjande av klimat- och miljövänliga mobilitetssätt samt renhållning av områden och avfallshantering.

Miljöinvesteringarna uppgick till sammanlagt 96,9 miljoner euro (12,9 % av stadens alla investeringar i anläggningstillgångar). År 2024 ökade miljöinvesteringarna med 10 procent jämfört med året innan. De största investeringarna gjordes i klimat- och miljövänlig mobilitet, klimatskydd och sanering av förorenad mark. Stadens miljöintäkter var 5,7 miljoner euro (0,5 procent av stadens verksamhetsintäkter).