Valtuustoaloite, runkolinjojen luotettavuuden ja nopeuden parantaminen

HEL 2025-014906
Ärendet har nyare handläggningar

Ledamoten Otso Kivekäs motion om att göra stomlinjerna tillförlitligare och snabbare

Ärende 11. / 141 §

Beslut

Stadsfullmäktige betraktade motionen som slutbehandlad.

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Ledamoten Otso Kivekäs och 28 andra ledamöter föreslår i sin motion att staden i samarbete med HRT snabbt inleder ett projekt för att göra stomlinjerna tillförlitligare och snabbare. Projektet bör börja med de stomlinjer som betjänar östra Helsingfors så att de första åtgärderna kan vidtas redan före renoveringen av Tågvägens metrobro.

Det är viktigt att göra stomlinjerna tillförlitligare och snabbare, och detta stämmer också överens med utvecklingsåtgärderna i rapporten om kollektivtrafiksystemet i en nätverksstad, som publicerades förra året (Stadsmiljöbroschyrer 2025:15). Staden har i samarbete med HRT inlett en utredning om linjerna 59, 500 och 510. I utredningen utnyttjas ett verktyg för uppföljning av smidigheten som utvecklats av HRT.

Det är viktigt att kollektivtrafiken är tillförlitlig och snabb för att den ska vara ett attraktivt och konkurrenskraftigt färdsätt. Detta är särskilt viktigt på linjer med ett stort passagerarantal och en hög turtäthet. För närvarande har staden inte en kontinuerligt tillgänglig lägesbild av hur smidiga och tillförlitliga kollektivtrafiklinjerna är. Förbättringar av kollektivtrafikens infrastruktur och till exempel i förkörsrätten i trafikljus bygger i huvudsak på enstaka uppgifter och responser från HRT och andra källor. Processen för spårvägstrafiken är en del av utvecklingsprogrammet för spårvägstrafiken och därmed mer etablerad, men det finns inte någon motsvarande process för busstrafiken.

HRT har utvecklat ett eget verktyg för uppföljning av smidigheten och därtill en process för uppföljning av tillförlitligheten av buss- och spårvagnslinjer. Verktyget gör det möjligt att följa punktligheten på de olika linjerna och se var förseningarna uppstår. Detta gör det möjligt att analysera utvecklingsbehoven hos linjerna informationsbaserat och förbättrar stadens möjligheter att handla aktivt. Till processen hör ett tätt samarbete med städer för att lösa och åtgärda de problem som identifierats. Ett pilotförsök med processen inleddes i slutet av 2025, och preliminärt ingår bland annat de linjer som nämns i motionen, alltså 500, 510 och 560, i den första granskningsfasen.

HRT planerar restiderna för varje busslinje minst två gånger om året. I samband med att HRT:s stomlinjer inrättades förbättrades och utvecklades infrastrukturen och trafikeringen. Genom att tillåta öppen biljettförsäljning och minska antalet hållplatser som linjerna använder har man försökt minska variationen i restiderna och förkorta dem.

I arbetet för kollektivtrafiksystemet i en nätverksstad kom man fram till att det hårt trafikerade och belastade buss- och spårvagnslinjenätverket, som är viktigt för Helsingfors, inte betonas tillräckligt mycket i HRT:s nuvarande stomnät. I fortsättningen är målet att lyfta fram de mest betydande linjerna i det så kallade nätverket med hög servicenivå, alltså de linjer där tillförlitligheten och snabbheten är allra viktigast. Dessa linjer eller linjepar erbjuder kontinuerliga kollektivtrafiktjänster med en turtäthet på minst 10 minuter och omfattar utöver spårvägstrafiken och stomlinjebussarna också flera så kallade vanliga busslinjer och linjepar, såsom de tvärgående linjerna 52, 56, 57, 59 samt linjeparet 54/554. Därmed kan den önskan om att göra stomlinjerna tillförlitligare och snabbare som framfördes i motionen tolkas omfatta även dessa linjer.

Linjer som hör till nätverket med hög servicenivå bör utvecklas på ett systematiskt sätt. Avsikten är att årligen inleda arbetspaket för planeringen av infrastrukturen på vissa rutter. Arbetet ska börja med de viktigaste rutterna. Tvärgående rutter via Böle, till exempel linjerna 500 och 510, identifierades som de viktigaste objekten. Den näst viktigaste rutten är linje 560. Även HRT:s pilotförsök med en process där smidigheten följs upp och inledandet av processen stöder den här verksamhetsmodellen.

I sitt utlåtande konstaterar HRT att det aktivt strävar efter att göra stomlinjerna smidigare och tillförlitligare. Till exempel har HRT under det senaste året gjort flera ändringar i stomlinje 560 som påverkar dess tillförlitlighet. Tidtabellerna för linjen har justerats och restiderna har korrigerats så att de motsvarar verkligheten för att hantera de brister i punktligheten som förekommit tidigare. Punktligheten på linjen påverkas särskilt av förseningar som trafikljus förorsakar samt en svår trafikmiljö på Ring I under rusningstider. Det förekommer stor variation i hur mycket trafiken stockar sig och hur smidig den är vid trafikljus. Detta leder till att den tid det tar att köra linjen varierar med flera minuter. Också det ständigt ökande passagerarantalet har lett till att linjen är opunktlig. Ett större passagerarantal ökar hållplatsuppehållstiderna på linjerna, vilket återspeglas direkt i de totala restiderna. Det är också viktigt att främja motsvarande samarbete för att förbättra tillförlitligheten hos de ovan nämnda stomlinjerna 500 och 510.

HRT har tagit fram analysmetoder och ett verktyg för att systematiskt identifiera problempunkter i trafiken utgående från data. Verktyget, som kallas Sujuvuuden seuranta (uppföljning av smidigheten), pilottestas. Efter det kan HRT börja samarbeta med kommuner för att utveckla en gemensam infrastrukturprocess med fokus på smidigheten. Målet med infrastrukturprocessen är just nu att lista de platser som förorsakar flest dröjsmål och stör tillförlitligheten hos tidtabellerna mest. Platserna prioriteras enligt sina konsekvenser för ekonomin och passagerarna. Utvecklingen av processen är i sin linda. Stomlinjerna som nämns i motionen tas upp till granskning genast från början. I och med att det nya Sujuvuuden seuranta-verktyget och infrastrukturprocessen tas fram kommer samarbetet mellan HRT och staden att bli allt tätare.

Enligt linjeplanen för västra Helsingfors, som HRT ansvarar för, planeras snabbspårvägslinje 14 och spårvägslinje 5 från Tölö till Eira bli de ändringsbehov som åtgärdas härnäst i linjenätet. Eftersom den planerade spårinfrastrukturen även möjliggör att den nya spårvägslinjen fortsätter från Böle till Munkshöjden har linjeplanen konsekvenser även för busslinjerna 500 och 510, som går mellan Böle och Munksnäs. Avsikten är att linjeplanen ska vara färdig våren 2026. Eventuella ändringar i linjenätet beaktas vid planeringen av förbättringsåtgärder.

HRT planerar och anskaffar ersättande kollektivtrafik för metron för den tid då det avbrott i metrotrafiken som förnyelsen av Tågvägens metrobro förutsätter pågår. För att den ersättande trafiken ska löpa smidigt görs förberedelser för ändringar i de nuvarande trafikarrangemangen. Metron ersätts med en busslinje som kommer att gå via Sörnäs strandväg och Österleden. Målet är att bussarna ska komma fram så obehindrat som möjligt och ha tillgång till en bussfil på hela sträckan. Enligt den nuvarande planen kommer HRT att öka turtätheten i den övriga busstrafiken mellan Hertonäs och Böle samt mellan östra Helsingfors och järnvägen (stambanan). HRT har planer på att stärka spårvägstrafiken för den tid avbrottet pågår utöver att sätta in ersättande bussar.

Stadsmiljösektorn har i samarbete med HRT inlett arbetet för att identifiera de värsta flaskhalsarna på linjerna 59, 500 och 510 och åtgärda dem genom att förbättra infrastrukturen och trafikdirigeringen. Avsikten är att åtgärder genomförs redan innan förnyelsen av Tågvägens metrobro börjar och att även den ersättande busstrafikens behov beaktas i dem. I samband med de första åtgärderna utvecklas också en samarbetsmodell för att systematiskt identifiera behoven av åtgärder som gör kollektivtrafiken smidigare och snabbare samt för att planera och genomföra lösningar.

Som en andra helhet kommer staden senare att inleda en motsvarande process för linje 560. I denna process utnyttjas erfarenheterna från den första helheten.

Under metroavbrottet är det mycket viktigt att linjerna 500, 510 och 59 samt busstrafiken som ersätter metrotrafiken löper smidigt för att östra Helsingfors ska förbli tillgängligt, och detta bör därför prioriteras.

Stadsmiljönämnden och HRT har gett utlåtanden i ärendet. Förslaget stämmer överens med utlåtandena.

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.

Kaupunginhallitus 20.04.2026 § 302

HEL 2025-014906 T 00 00 03

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto katsoo aloitteen loppuun käsitellyksi.

Esittelijä

kansliapäällikkö
Jukka-Pekka Ujula

Lisätiedot

Timo Lindén, kaupunginsihteeri
puhelin: 09 310 36550, timo.linden@hel.fi

Kaupunkiympäristölautakunta 09.12.2025 § 667

HEL 2025-014906 T 00 00 03

Lausunto

Kaupunkiympäristölautakunta antoi kaupunginhallitukselle seuraavan lausunnon:

Valtuustoaloitteessa esitetään, että runkolinjojen luotettavuutta ja nopeutta tulisi parantaa, erityisesti Itä-Helsingissä huomioiden tuleva Junatien sillan uusimisesta johtuva metrokatko.

Kaupunkiympäristön toimiala pitää aihetta tärkeänä ja vastikään julkaistussa Verkostokaupungin joukkoliikennejärjestelmä -raportissa esitettyjen kehittämistoimenpiteiden mukaisena. Kaupunki käynnistää vuoden 2026 alusta yhteistyössä HSL:n kanssa linjojen 59, 500 ja 510 osalta selvitystyön, hyödyntäen HSL:n kehittämää sujuvuuden seurannan työkalua.

Joukkoliikenteen luotettavuus ja nopeus ovat tärkeitä, jotta joukkoliikenne toimii oikeasti houkuttelevana ja kilpailukykyisenä kulkumuotona. Erityisen tärkeää tämä on suurten matkustajamäärien tiheästi kulkevilla linjoilla. Tällä hetkellä kaupungilla ei ole jatkuvasti käytettävissä olevaa tilannekuvaa eri joukkoliikennelinjojen sujuvuudesta ja luotettavuudesta. Joukkoliikenteen infrastruktuurin ja esimerkiksi liikennevaloetuuksien parantaminen perustuvat pääosin HSL:ltä ja muista lähteistä saataviin yksittäisiin tietoihin ja palautteisiin. Raitioliikenteen osalta prosessi on vakiintuneempaa osana Raitioliikenteen kehittämisohjelmaa, mutta bussiliikenteen osalta vastaavaa jatkuvaa prosessia ei ole.

HSL on kehittänyt omaa sujuvuuden seurannan työkalua ja sen ohessa prosessia bussi- ja raitiolinjojen luotettavuuden seurantaan. Työkalun avulla on mahdollista seurata eri linjojen täsmällisyyttä ja sitä, missä kohdissa linjoja viiveet syntyvät. Näin on mahdollista analysoida linjojen kehittämistarpeita tietoon perustuen, ja kaupungilla on paremmat mahdollisuudet toimia aktiivisesti.

Prosessiin kuuluu kiinteästi yhteistyö kaupunkien kanssa tunnistettujen ongelmakohtien ratkaisemiseksi ja korjaamiseksi. Prosessin pilotointi on aloitettu loppuvuodesta 2025 Helsingin kaupungin kanssa ja alustavasti ensi vaiheen tarkasteluissa ovat mukana mm. aloitteessa mainitut linjat 500, 510 ja 560. Pidemmällä aikavälillä prosessin kautta syntyy HSL:llä vuosittain lista vaikuttavimmista kehittämistä kaipaavista kohteista, jotka voidaan viedä kaupungilla suunnittelun kautta toteutukseen.

Verkostokaupungin joukkoliikennejärjestelmä -työssä (Kaupunkiympäristön aineistoja 2025:15) tunnistettiin, että Helsingille tärkeiden, tiheästi liikennöityjen ja hyvin kuormittuneiden bussi- ja raitiolinjojen verkosto ei tule täysipainoisesti esiin HSL:n nykyisessä runkolinjastossa. Siksi jatkossa tavoitteena on nostaa esiin ns. korkean palvelutason verkostosta merkittävimpiä linjoja, joiden liikennöinnin luotettavuus ja nopeus ovat kaikkein tärkeimpiä. Nämä linjat tai linjaparit tarjoavat jatkuvasti korkeintaan 10 minuutin vuorovälillä kulkevaa joukkoliikennepalvelua ja sisältävät raideliikenteen ja runkolinjabussien lisäksi myös useita ns. normaaleja bussilinjoja ja linjapareja, kuten poikittaislinjat 52, 56, 57, 59 sekä linjapari 54/554. Siten aloitteen toiveen runkolinjaston luotettavuuden ja nopeuden parantamisesta voidaan tulkita kattamaan myös nämä linjat.

Verkostokaupungin joukkoliikennejärjestelmä -työssä tunnistettiin myös, että korkean palvelutason verkoston reittejä on syytä lähteä kehittämään järjestelmällisesti. Tarkoituksena on käynnistää vuosittain tiettyjen reittien infrastruktuurin parantamisen suunnitteluun keskittyviä työpaketteja, merkittävimmistä reiteistä alkaen. Pasilan kautta kulkevat poikittaiset reitit, mm. linjat 500 ja 510, tunnistettiin tärkeimmiksi kohteiksi. Seuraavaksi tärkeimpänä on linjan 560 reitti. HSL:n sujuvuuden seurannan prosessin pilotointi ja käynnistäminen tukee myös tätä toimintamallia.

HSL:n vastuulla olevassa Länsi-Helsingin linjastosuunnitelmassa on suunniteltu Vihdintien pikaraitiolinjasta 14 ja Töölöstä Eiraan kulkevasta raitiolinjasta 5 seuraavia linjastomuutostarpeita. Koska suunniteltu raitiotieinfra mahdollistaa myös uuden raitiolinjan jatkamisen Pasilasta Munkkivuoreen, ulottuvat linjastosuunnitelman vaikutukset myös Pasilan ja Munkkiniemen välisiin bussilinjoihin 500 ja 510. Linjastosuunnitelman on tarkoitus valmistua keväällä 2026. Linjastoon mahdollisesti tulevat muutokset huomioidaan parantamistoimia suunniteltaessa.

Junatien metrosillan uusimista on suunniteltu siten, että metroliikenne tulee olemaan poikki Hakaniemen ja Kulosaaren välillä useita kuukausia vuoden 2027 aikana. Tämän katkon aikana sekä metroa korvaavat bussit että linjat 59, 500 ja 510 tulevat todennäköisesti olemaan hyvin kuormittuneita Herttoniemen ja kantakaupungin välillä. On siis hyvin perusteltua varmistaa näiden bussireittien sujuva ja luotettava kulku koko metrokatkon ajan, sekä myös sitä seuraavan Kulosaarensillan uusimisen ajan. Välittömästi työmaiden ympäristössä tarvittaneen myös väliaikaisia toimenpiteitä, mutta pysyvät sujuvoittamistoimenpiteet linjojen varsilla parantavat niiden kulkua kokonaisuutena ja myös työmaiden valmistuttua.

Kaupunkiympäristön toimiala käynnistää vuoden 2026 alusta yhteistyössä HSL:n kanssa työn linjojen 59, 500 ja 510 reittien pahimpien pullonkaulojen tunnistamiseksi ja niiden parantamiseksi kehittämällä infrastruktuuria ja liikenteenohjausta. Toimenpiteitä pyritään toteuttamaan jo ennen Junatien metrosillan uusimisen alkamista ja niissä huomioidaan myös metroa korvaavan bussiliikenteen tarpeita. Ensimmäisten toimenpiteiden yhteydessä kehitetään myös yhteistyön mallia joukkoliikenteen sujuvoittamis- ja nopeuttamistoimenpiteiden systemaattiseen tarpeiden tunnistamiseen, ratkaisujen suunnitteluun ja toteuttamiseen.

Myöhemmin tullaan toisena kokonaisuutena käynnistämään vastaava prosessi linjan 560 osalta, hyödyntäen ensimmäisestä kokonaisuudesta saatuja kokemuksia.

Lautakunta korosti, että metrokatkon aikana linjojen 500, 510 ja 59 sekä metroa korvaavan bussiliikenteen sujuva kulku on ensiarvoisen tärkeää Itä-Helsingin saavutettavuuden kannalta ja siksi sitä on syytä priorisoida.

Käsittely

Vastaehdotus:
Otso Kivekäs: Lisätään lausuntoehdotuksen loppuun:
Lautakunta korostaa, että metrokatkon aikana linjojen 500, 510 ja 59 sekä metroa korvaavan bussiliikenteen sujuva kulku on ensiarvoisen tärkeää Itä-Helsingin saavutettavuuden kannalta ja siksi sitä on syytä priorisoida.

Kannattaja: Johanna Laisaari

Kaupunkiympäristölautakunta päätti yksimielisesti hyväksyä Otso Kivekkään vastaehdotuksen mukaan muutetun ehdotuksen.

Esittelijä

vs. kaupunkiympäristön toimialajohtaja
Rikhard Manninen

Lisätiedot

Niko Setälä, projektipäällikkö
09 310 37031, niko.setala@hel.fi

Detta beslut publicerades 16.05.2026

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen

Föredragande

Titel
Stadsstyrelsen

Upplysningar

Bilagor

2. Lausunto, Helsingin seudun liikenne -kuntayhtymä, 27.11.2025
Bilagan publiceras inte på internet.

I beslutsdokumenten nämns bilagor som inte publiceras på nätet. Bort lämnas bilagor som innehåller sekretessbelagda uppgifter och bilagor som innehåller uppgifter som kan äventyra integritetsskyddet eller en näringsidkares affärs- eller yrkeshemligheter, eller sådana som man inte av tekniska orsaker kunnat överföra till elektroniskt format. (Offentlighetslagen § 621/1999, Lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation § 917/2014, Dataskyddslagen § 1050/2018, Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården § 812/2000, Lagen om patientens ställning och rättigheter § 785/1992, Lagen om offentlig upphandling och koncession § 1397/2016). Upplysningar om stadsstyrelsens beslutshandlingar fås också från Helsingfors stads registratorskontor.