Grunderna för antagning till förskoleundervisning fr.o.m. 1.1.2026

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Enligt 15 kap. 2 § 1 mom. 1 punkten i förvaltningsstadgan har svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning i uppgift att besluta för sin egen språkgrupps del om grunderna för antagning till förskoleundervisning.

Ändringar från nuvarande grunderna för antagning till förskoleundervisning

Ändringen i grunderna för antagning till förskoleundervisning beror på reformen i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) och ändringar i formuleringen om stöd för lärande som gjorts gällande situationer där barnets förskoleundervisningsplats anordnas någon annanstans än i det egna elevupptagningsområdet enligt hemadress om barnets behov av barnspecifika stödåtgärder förutsätter det.

För förskoleundervisning anordnad av privata serviceproducenter, har i grunderna för antagning till förskoleundervisning lagts till uttalande om att tillgodose barnets behov av stöd. Om barnets behov av barnspecifika stödåtgärder förutsätter det, kan barnets förskoleundervisning också anordnas på ett kommunalt verksamhetsställe.

Förpliktelser som styr anordnandet av förskoleundervisningen

Förskoleundervisningen regleras i lagen om grundläggande utbildning (628/1998). Om förskoleundervisning anordnas i ett daghem, följs dessutom lagen om småbarnspedagogik (540/2018).

Kommunen är skyldig att ordna förskoleundervisning för barn som bor på kommunens område. Kommunen är skyldig att ordna förskoleundervisning separat för svensk- och finskspråkiga invånare (4 § i lagen om grundläggande utbildning). Barnet ska anvisas en förskoleundervisningsplats inom ett verksamhetsställe som anordnar förskoleundervisning. Verksamhetsstället som anordnar förskoleundervisning ska ligga så att resan dit från barnets hem är trygg och kort. (6 § i lagen om grundläggande utbildning.)

Ansökan till förskoleundervisning ska göras innan förskoleundervisningen inleds på det sätt utbildningsanordnaren förutsätter. Utbildningsanordnaren ska på förhand informera om de platser där förskoleundervisning anordnas, när undervisningen inleds och avslutas och om förfarandet för ansökan till förskoleundervisning. Om barnets boningsort eller vårdnadshavarens arbets- eller studiesituation förändras eller om andra motsvarande särskilda skäl föreligger kan ansökan till förskoleundervisning göras vid en senare tidpunkt än den kommunen meddelat (23 a § i förordningen om grundläggande utbildning.)

Kontinuiteten i lärstigen

Grunderna för antagning till förskoleundervisning grundar sig på principen om att en förskoleundervisningsplats anvisas åt barnet inom det egna elevupptagningsområdet enligt hemadress och på ett sådant verksamhetsställe som barnets blivande närskola har utsetts till samarbetsskola för. Staden är indelad i elevupptagningsområden och inom varje område finns det en grundskola. Förskolorna följer grundskolornas elevupptagningsområden. Inom ett elevupptagningsområde för förskoleundervisningen kan det finnas en eller flera förskolor. Förskolan och närskolan utarbetar årligen planen för gemensamt lärande, genom att beskriva samarbetet mellan förskole- och nybörjarundervisningen. Småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen lägger grunden för livslångt lärande. Då antagningen till förskoleundervisningen förverkligas på beskrivet sätt, säkerställs kontinuiteten i lärstigen från barnets förskola till närskolan.

Konsekvenser för barn

Målet för reformen i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) är att stärka barnets rätt att få de stödformer och stödåtgärder som hen behöver för att delta i förskoleundervisningen och uppnå målen i läroplanen. Reformen grundar sig främst på undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande. Tidiga stödåtgärder stärks med hjälp av vilka barnet får stöd för sitt lärande i ett så tidigt skede som möjligt och med låg tröskel. Det har bedömts att stödformer som är tillräckliga och sätts in i rätt tid kan minska behovet av starkare stödåtgärder på lång sikt.

Detta beslut publicerades 10.11.2025

Anvisningar om hur man begär omprövning

Den som är missnöjd med beslutet kan framställa en skriftlig begäran om omprövning. Ändring i beslutet får inte sökas genom besvär hos domstol.

Rätt att begära omprövning

Omprövning får begäras

Den tid inom vilken omprövning ska begäras

Omprövning ska begäras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Begäran om omprövning ska inlämnas till Helsingfors stads registratorskontor senast den bestämda tidens sista dag under registratorskontorets öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i den bestämda tiden. Om sista dagen av den bestämda tiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får begäran om omprövning inlämnas första vardagen därefter.

Omprövningsmyndighet

Omprövning begärs hos Helsingfors stads fostrans- och utbildningsnämnd.

Omprövningsmyndighetens kontaktuppgifter är:

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.

Formen för och innehållet i begäran om omprövning

Begäran om omprövning ska göras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I begäran om omprövning ska uppges

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor