Ändring av förvaltningsstadgan, avtalsbefogenheter, stadskansliets organisation, automatiserade beslutsförfaranden och andra ändringar

Stadsfullmäktige godkänner förvaltningsstadgan för Helsingfors stad i enlighet med bilaga 1 från och med 1.1.2026.

Ändringsförslag som gäller avtalsbefogenheter

Bestämmelser om allmänna befogenheter att ingå avtal och genomföra övriga avtalsåtgärder läggs till i förvaltningsstadgan. Det här gör det lättare att göra tolkningar om avtalsbefogenheterna, vilket ofta behövs på grund av antalet avtal. Befogenheterna föreslås utövas av sektornämnderna, revisionsnämnden, direktionerna och kanslichefen, vilka antingen överför befogenheterna till ändamålsenliga tjänsteinnehavare eller behåller dem. Stadsstyrelsen föreslås besluta om de mest betydande stadsövergripande avtalen.

Bakgrund

Staden har inte endast en offentligrättslig myndighetsroll utan är även en betydande privaträttslig aktör och ingår ständigt avtal. Rättsförhållanden mellan offentliga aktörer fastställs i ökande grad genom avtal, och en allt större del av stadens verksamhet hänför sig till avtal. Under de senaste åren har allt större vikt lagts vid ledning och hantering av och tillsyn över avtal samt vid avtalskompetens och beredning av avtalsvillkor.

I förvaltningsstadgan ingår en stor mängd direkt eller indirekt nämnda befogenheter att besluta om olika avtal, exempelvis befogenheten att arrendera mark med arrendeavtal och befogenheten att besluta om en sektors personalärenden, alltså exempelvis ingå arbetsavtal.

Utöver de särskilda befogenheter som ger rätt att besluta om avtal har förvaltningsstadgan saknat bestämmelser om befogenheter som hänför sig till avtal i allmänhet. Befogenheterna har härletts från upphandlingsbefogenheterna, rätten att använda anslag och ledningen av verksamheten. Därför har den tjänsteinnehavare som har upphandlingsbefogenheter och anslag och vars ansvarsområde (verksamhet) ärendet hör till fått ingå avtal.

Eftersom avtalen är många, komplicerade och av varierande slag är det vanligt att avtalsbefogenheterna måste tolkas. Om befogenheterna anges i förvaltningsstadgan kan en del av tolkningssituationerna undvikas. Om beslut om att delegera befogenheterna fattas med stöd av de befogenheter som anges i förvaltningsstadgan flyttas tolkningssituationerna till beredningen av delegeringsbesluten.

Införande av befogenheter att besluta om avtal och motivering av införandet

Befogenheten att besluta om avtal föreslås ingå i sektornämndernas allmänna befogenheter, de allmänna befogenheterna för direktionerna för affärsverken, revisionsnämndens befogenheter och kanslichefens befogenheter i förvaltningsstadgan. Dessa befogenheter föreslås kunna delegeras. Enligt förslaget kan alltså ett organ eller kanslichefen inom sitt verksamhetsområde besluta om grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om avtal.

Stadsstyrelsen föreslås fatta beslut om avtal som gäller hela stadsorganisationen eller två eller fler sektorer om de är ekonomiskt eller principiellt betydande. Annars kan kanslichefen besluta om dem.

Det är ändamålsenligt att sektornämnderna och revisionsnämnden beslutar om avtal inom sina verksamhetsområden, eftersom de även annars beslutar om priser, avgifter, hyror och ersättningar. Beträffande affärsverken är det lämpligt att uppgiften tillfaller direktionen, eftersom den redan har befogenhet att besluta om avtal som gäller försäljning av tjänster. Det faller sig naturligt att kanslichefen i egenskap av stadskansliets ledare innehar uppgiften.

Avtal finns av mycket olika slag, allt från principiellt och ekonomiskt betydande avtal till avtal av teknisk natur. Enligt förslaget ska avtalsbefogenheterna kunna delegeras till en lägre tjänstehavare genom organets eller kanslichefens beslut. Därmed kan avtalsbefogenheterna inom verksamhetsområdet för varje del av organisationen organiseras på ett lämpligt sätt.

Ett avtal kan gälla hela stadsorganisationen eller två eller fler sektorer eller ha konsekvenser för flera verksamhetsområden. Det är ändamålsenligt att stadsstyrelsen fattar beslut om sådana avtal. Även avtal av denna typ kan emellertid vara i högsta grad operativa, tekniska till sin natur och av ringa ekonomisk betydelse, och i så fall är det inte ändamålsenligt att de behandlas av stadsstyrelsen. Kanslichefen eller en av kanslichefen förordnad tjänsteinnehavare föreslås kunna fatta beslut om sådana avtal.

Med sådana stadsövergripande avtal som beskrivs ovan avses inte i sig avtal som gäller eller påverkar hela staden, som exempelvis avtal om stadsmiljön. De centrala konsekvenserna av avtalets innehåll och de åtgärder staden vidtar för att uppfylla sina centrala avtalsförpliktelser ska påverka flera verksamhetsområden för att avtalet ska gälla hela stadsorganisationen eller två eller fler sektorer på det sätt som avses här.

Också enligt den gällande tolkningen beslutar stadsstyrelsen med stöd av sin allmänna behörighet om betydande stadsövergripande avtal. Stadsstyrelsen har fattat beslut om exempelvis ett samarbetsavtal mellan staden och Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab, ett avtal med HAM-stiftelsen om deposition av stadens konstsamling och Stadsakademiavtalet mellan städerna och universiteten i huvudstadsregionen. Varje år är några sådana allmänna avtal aktuella. Enligt den nuvarande tolkningen fattar kanslichefen beslut om mer operativa stadsövergripande avtal. De nya befogenhetsbestämmelserna ska inte ändra denna struktur.

Införandet av allmänna avtalsbefogenheter i förvaltningsstadgan är inte avsett att ändra vare sig upphandlingsbefogenheterna och avtal om vilka beslut fattas utifrån dessa, de befogenheter som gäller personalärenden och avtal om vilka beslut fattas utifrån dessa, direkt eller indirekt föreskrivna befogenheter som hänför sig till överlåtelse av mark eller lokaler, arrende, hyrning av lokaler eller annan i förvaltningsstadgan särskilt föreskriven avtalsverksamhet eller tolkningspraxis som gäller avtal och avtalsförfaranden. Det rör sig om att allmänna avtalsbefogenheter läggs till i förvaltningsstadgan (”om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna”).

I samband med sektorernas faktiska, praktiska verksamhet ingås många avtal och förbindelser av ringa betydelse. För en ändamålsenlig skötsel av verksamheten kan det därmed vara nödvändigt att ge en person i arbetsavtalsförhållande rätt att ingå avtal av ringa betydelse på den behöriga tjänsteinnehavarens ansvar. Det är således ändamålsenligt att i förvaltningsstadgan inkludera en bestämmelse om att en behörig tjänsteinnehavare kan berättiga en underlydande i arbetsavtalsförhållande att förbinda sig till avtal på tjänsteinnehavarens ansvar. Den behöriga tjänsteinnehavaren berättigar personen i arbetsavtalsförhållande genom ett tjänsteinnehavarbeslut.

Införande av befogenheter att göra ändringar i avtal och motivering av införandet

I förvaltningsstadgan föreslås även en bestämmelse som ger sektornämnderna möjlighet att i vissa situationer avsluta ett avtal som ingåtts genom stadsfullmäktiges eller stadsstyrelsens beslut eller göra ringa ändringar i ett sådant avtal. Denna befogenhet ska enligt förslaget i likhet med nämndens egen motsvarande befogenhet kunna delegeras till en tjänsteinnehavare och gälla alla avtal som stadsfullmäktige och stadsstyrelsen godkänt med stöd av såväl allmänna som särskilda avtalsbefogenheter.

I första hand ska avtal avslutas eller ändras av den som är behörig att ingå avtalet. I brådskande lägen kan det emellertid vara i stadens intresse att ett avtal som hör till ett organs behörighet avslutas av en tjänsteinnehavare.

Detta gäller särskilt i fall där den andra avtalsparten har brutit mot sina avtalsenliga förpliktelser och staden måste vidta åtgärder för att avsluta avtalet och avbryta fullgörandet av sina avtalsförpliktelser för att minimera skadan. Andra fall där det kan vara i stadens intresse att avsluta ett avtal är exempelvis avslutande av ett arrendeavtal när ett nytt avtal ingås eller godkännande av den andra avtalspartens uppsägning av ett avtal i enlighet med avtalets uppsägningsgrunder.

Det är inte heller ändamålsenligt att det organ som ingått ett avtal behandlar behövliga ringa ändringar i avtalet. Särskilt i långvariga avtal behövs ofta små ändringar som inte ändrar det ursprungliga avtalet på ett sätt som innebär ändringar i avtalets förutsättningar. Exempel på sådana ändringar är smärre prisjusteringar och ändringar av villkor. En sådan ringa ändring är också godkännande av uppsägning i fall där avtalet sagts upp på ett sätt som avviker något från avtalets uppsägningsvillkor men det ändå är i stadens intresse att godkänna uppsägningen.

Varje sektornämnd föreslås inom sin sektor kunna delegera de befogenheter som gäller dessa till tjänsteinnehavare i sektorn på ett ändamålsenligt sätt.

Ändringar i förvaltningsstadgan

Ordet ”avtal” läggs till i sektornämndernas allmänna befogenheter.

10 kap. 1 § 3 mom. 1 punkten (sektornämndernas allmänna befogenheter)

Sektornämnderna, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser i sin egen sektor enligt vilka en myndighet beslutar om

priser, avgifter, avtal, hyror och ersättningar, liksom också befrielse från en avgift, ersättning eller annan fordran som ska betalas till sektorn

Den bestämmelse enligt vilken direktionen endast beslutar om de avtal som gäller försäljning av tjänster stryks i de allmänna befogenheterna för direktionerna för affärsverken.

11 kap. 1 § 2 mom. 8 punkten (allmänna befogenheter för direktionerna för affärsverken)

Direktionen för affärsverket, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om

prissättning av affärsverkets tjänster [stryks: och avtal som gäller försäljning av tjänster].

En ny punkt läggs till i stadsstyrelsens befogenheter.

8 kap. 1 § 2 mom. 6a punkten (ny, stadsstyrelsens befogenheter)

Stadsstyrelsen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka ett annat organ eller en tjänsteinnehavare beslutar om

ekonomiskt och principiellt betydande avtal som gäller hela stadsorganisationen eller två eller fler sektorer, affärsverk eller förvaltningar

En ny punkt läggs till i kanslichefens befogenheter.

12 kap. 1 § 2 mom. 8b punkten (ny, kanslichefens befogenheter)

Kanslichefen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om

avtal som gäller hela stadsorganisationen eller två eller fler sektorer, affärsverk eller förvaltningar och inte behöver föreläggas stadsstyrelsen samt avtal som gäller stadskansliet

Ordet ”avtal” läggs till i revisionsnämndens befogenheter.

13 kap. 1 § 3 mom. 1 punkten (revisionsnämndens befogenheter)

Revisionsnämnden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka revisionsdirektören beslutar om

priser, avgifter, avtal, hyror och ersättningar, liksom också befrielse från en avgift, ersättning eller annan fordran som ska betalas till revisionskontoret

En möjlighet för anställda i arbetsavtalsförhållande att ingå avtal på en tjänsteinnehavares ansvar läggs till i paragrafen om upphandlingsbefogenheter och beställningsbefogenheter.

20 kap. 8 § 3 mom. (upphandlingsbefogenheter, avtalsbefogenheter och beställningsbefogenheter)

Upphandlingsbefogenheter eller rätten att ingå avtal kan inte delegeras till en anställd i arbetsavtalsförhållande. Om det är nödvändigt att ge en anställd i arbetsavtalsförhållande rätt att göra upphandlingar eller ingå avtal för att sektorns eller affärsverkets verksamhet ska kunna skötas på ett ändamålsenligt sätt, kan en tjänsteinnehavare berättiga en anställd i arbetsavtalsförhållande som är underställd honom eller henne att göra upphandlingar eller ingå avtal på tjänsteinnehavarens ansvar.

En ny punkt läggs till i sektornämndernas allmänna befogenheter.

10 kap. 1 § 3 mom. 10 punkten (ny, sektornämndernas allmänna befogenheter)

Sektornämnderna, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser i sin egen sektor enligt vilka en myndighet beslutar om

avslutande av avtal som hör till sektorns verksamhetsområde och som stadsfullmäktige eller stadsstyrelsen beslutat om utifrån avtalsbrott från den andra partens sida eller när stadens intresse annars kräver det samt om ringa ändringar i avtalen.

Behandling

Ändringarna har beretts i samarbete mellan sektorerna, förvaltningarna och affärsverken. Ändringsförslagen har behandlats i stadens stadgearbetsgrupp 15.9.2025 och 27.10.2025. Stadgearbetsgruppen konstaterade att framställningen är stadgetekniskt oproblematisk.

Revisionsnämndens förslag till ändringar i förvaltningsstadgan

Enligt 121 § i kommunallagen ska revisionsnämnden för stadsstyrelsen bereda ett förslag till bestämmelser om nämndens uppgifter i förvaltningsstadgan. Stadsstyrelsen kan avvika från revisionsnämndens förslag av en grundad anledning som gäller samordningen av förvaltningsstadgan.

Revisionsnämnden föreslog 21.10.2025 (§ 84) stadsstyrelsen följande ändringar i förvaltningsstadgan.

Ändringar i förvaltningsstadgan

4 kap. 4 § i förvaltningsstadgan (revisionskontoret)

Lydelsen i 4 kap. 4 § 2 mom. i förvaltningsstadgan ändras så att revisionskontoret lämnar rapporter till revisionsnämnden om resultaten av sitt utvärderingsarbete och till revisorn om resultaten av sitt revisionsarbete:

4 kap. 4 § 2 mom.

Revisionskontoret utarbetar för godkännande i revisionsnämnden en verksamhetsplan för nämndens mandattid och en årlig utvärderingsplan i samråd med nämnden. Revisionskontoret lämnar rapporter till revisionsnämnden om resultaten av sitt utvärderingsarbete och till revisorn om resultaten av sitt revisionsarbete.

Motivering av ändringen

4 kap. 4 § 2 mom. i förvaltningsstadgan ändras så att revisionskontoret lämnar rapporter till revisionsnämnden om resultaten av sitt utvärderingsarbete och till revisorn om resultaten av sitt revisionsarbete.

Det finns skäl att förtydliga förvaltningsstadgans bestämmelse om revisionskontorets rapporter. Revisionskontoret har till uppgift att biträda revisionsnämnden vid utförandet av dess lagstadgade utvärderingsuppdrag. Rapporterna om resultaten av det utvärderingsarbete som revisionskontoret utför åt revisionsnämnden lämnas till revisionsnämnden.

Revisionskontoret har också till uppgift att bistå stadens revisor vid granskningen av förvaltningen och ekonomin. Revisionskontoret lämnar rapporterna om resultaten av den biträdande revisionen till revisorn. Revisorn lämnar rapporter till revisionsnämnden om revisionsarbetets förlopp och de mest betydande revisionsobservationerna enligt vad som fastställts i avtalet om stadens revisionstjänster. I denna rapportering ingår även revisionskontorets mest centrala observationer från den biträdande revisionen.

13 kap. 1 § i förvaltningsstadgan (revisionsnämndens befogenheter)

Lydelsen i 13 kap. 1 § 2 mom. 9 punkten i förvaltningsstadgan ändras så att revisionsnämnden beslutar om avtalet om revisionen av stadens dottersammanslutningar:

13 kap. 1 § 2 mom. 9 punkten

godkänner en plan om hur revisionen ska organiseras för sammanslutningar och stiftelser som hör till stadskoncernen, utser kandidater till revisorer för dessa, om den inte av särskilda skäl gett nämndens ordförande rätt att utse kandidater, och beslutar om avtalet om revisionen. Revisorn för en dottersammanslutning kan vara en annan än stadens revisor

Lydelsen i 13 kap. 1 § 3 mom. 1 punkten i förvaltningsstadgan ändras så att revisionsnämnden inom sitt ansvarsområde har allmänna befogenheter att ingå avtal och genomföra övriga avtalsåtgärder:

13 kap. 1 § 3 mom. 1 punkten

priser, avgifter, avtal, hyror och ersättningar, liksom också befrielse från en avgift, ersättning eller annan fordran som ska betalas till revisionskontoret

Motivering av ändringen

I 13 kap. 1 § 2 mom. 9 punkten i förvaltningsstadgan förtydligas revisionsnämndens beslutanderätt i fråga om avtalet om revisionen av stadens dottersammanslutningar.

Separata avtal kan ingås om revisionen av Helsingfors stad och revisionen av koncernsammanslutningarna. Enligt kommunallagen ska revisionsnämnden då den organiserar granskningen av förvaltningen och ekonomin se till att granskningen av kommunen och dess dottersammanslutningar samordnas.

Enligt stadens förvaltningsstadga godkänner revisionsnämnden en plan om hur revisionen ska organiseras för sammanslutningar och stiftelser som hör till stadskoncernen och utser kandidater till revisorer för dessa, om den inte av särskilda skäl gett nämndens ordförande rätt att utse kandidater. Någon bestämmelse om ingående av avtal har tidigare inte ingått i denna punkt i förvaltningsstadgan, men det har ansetts höra till i revisionsnämndens verksamhet och befogenheter. Denna ändring i förvaltningsstadgan förtydligar de befogenheter som hänför sig till beslut om avtalet.

Lydelsen i 13 kap. 1 § 3 mom. 1 punkten i förvaltningsstadgan ändras så att revisionsnämnden inom sitt ansvarsområde har allmänna befogenheter att ingå avtal och genomföra övriga avtalsåtgärder.

Bestämmelser om allmänna befogenheter att ingå avtal och genomföra övriga avtalsåtgärder läggs till i förvaltningsstadgan på stadsnivå. Bestämmelser om befogenheterna gör det lättare att göra tolkningar om avtalsbefogenheterna, vilket ofta behövs på grund av antalet avtal. Framöver är det tänkt att stadsstyrelsen ska besluta om de största stadsövergripande avtalen.

I förvaltningsstadgan ingår en stor mängd direkt eller indirekt nämnda befogenheter att besluta om olika avtal. Utöver de särskilda befogenheter som ger rätt att besluta om avtal har förvaltningsstadgan saknat bestämmelser om befogenheter som hänför sig till avtal i allmänhet. Befogenheterna har härletts från upphandlingsbefogenheterna, rätten att använda anslag och ledningen av verksamheten. Därför har den tjänsteinnehavare som har upphandlingsbefogenheter och anslag och vars ansvarsområde (verksamhet) ärendet hör till fått ingå avtal.

Ändringen innebär att förvaltningsstadgan får en bestämmelse enligt vilken revisionsnämnden är behörig att besluta om avtal. Avtal finns av mycket olika slag, allt från principiellt och ekonomiskt betydande avtal till avtal av teknisk natur. Dessa befogenheter föreslås kunna delegeras. Enligt förslaget kan alltså revisionsnämnden inom sitt verksamhetsområde besluta om grunder och gränser enligt vilka revisionsdirektören beslutar om avtal.

Besluten om avtal som gäller hela stadsorganisationen eller två eller fler sektorer eller har konsekvenser för flera verksamhetsområden ska fattas av stadsstyrelsen eller på vissa villkor av kanslichefen. Detta ska dock enligt förslaget inte gälla exempelvis avtalet om stadens revisionstjänster, eftersom det föreskrivs i förvaltningsstadgan att revisionsnämnden ingår revisionsavtalet och övervakar att det följs.

Införandet av allmänna avtalsbefogenheter i förvaltningsstadgan är inte avsett att ändra vare sig upphandlingsbefogenheterna och avtal om vilka beslut fattas utifrån dessa, de befogenheter som gäller personalärenden och avtal om vilka beslut fattas utifrån dessa, direkt eller indirekt föreskrivna befogenheter som hänför sig till överlåtelse av mark eller lokaler, arrende, hyrning av lokaler eller annan i förvaltningsstadgan särskilt föreskriven avtalsverksamhet eller tolkningspraxis som gäller avtal och avtalsförfaranden. Det rör sig om att allmänna avtalsbefogenheter läggs till i förvaltningsstadgan (om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna).

21 kap. 3 § i förvaltningsstadgan (planering av revisionen och rapportering)

Lydelsen i 21 kap. 3 § 1 mom. i förvaltningsstadgan ändras så att revisorn utarbetar en revisionsplan för sin mandattid och årligen en revisionsplan för räkenskapsperioden.

21 kap. 3 § 1 mom.

Revisorn utarbetar en revisionsplan för sin mandattid och årligen en revisionsplan för räkenskapsperioden. Dessa lämnas till revisionsnämnden för kännedom. Revisorn lämnar rapporter till revisionsnämnden om utfallet av revisionsplanerna, om revisionsarbetets förlopp och om observationer under revisionsarbetet på ett med nämnden överenskommet sätt.

I 21 kap. 3 § 2 mom. i förvaltningsstadgan stryks den bestämmelse enligt vilken revisionsberättelsen ska omfatta ett utlåtande om stadsstyrelsens framställning till behandling av räkenskapsperiodens resultat:

21 kap. 3 § 2 mom.

Revisorn förelägger revisionsnämnden en revisionsberättelse före utgången av april och denna föreläggs sedan stadsfullmäktige.

Motivering av ändringen

Termen arbetsprogram, som har att göra med planeringen av revisionen, stryks i 21 kap. 3 § 1 mom. i förvaltningsstadgan och ersätts med termen revisionsplan, som används i god revisionssed inom offentlig förvaltning.

Revisorn utarbetar en revisionsplan för sin mandattid och dessutom årligen en revisionsplan för räkenskapsperioden. Dessa lämnas till revisionsnämnden för kännedom.

I 21 kap. 3 § 2 mom. i förvaltningsstadgan stryks den bestämmelse enligt vilken revisorn i revisionsberättelsen ska ge ett utlåtande om stadsstyrelsens framställning till behandling av räkenskapsperiodens resultat såsom onödig.

Innehållet i revisionsberättelsen bestäms enligt kommunallagen och god revisionssed inom offentlig förvaltning. Stadsstyrelsens framställning till behandling av resultatet är årligen föremål för revision via revisionshelheten. Om det vid granskningen konstateras att det är skäl att rikta en anmärkning mot framställningen rapporteras detta i enlighet med normal praxis i revisionen.

Behandling

Ändringsförslagen har behandlats i stadens stadgearbetsgrupp 27.10.2025. Stadgearbetsgruppen konstaterade att framställningen är stadgetekniskt oproblematisk.

Beslutsfattande om specialprojekt

Motivering av ändringen i förvaltningsstadgan

Förvaltningsstadgan ändras så att stadsstyrelsen beslutar om projektplaner för så kallade specialprojekt, det vill säga byggprojekt som är sekretessbelagda av säkerhets- eller beredskapsskäl.

Enligt den gällande förvaltningsstadgan (7 kap. 1 § 1 mom. 3 punkten) godkänner stadsfullmäktige stadens projektplaner då de kalkylerade kostnaderna överstiger 10 miljoner euro. Till stadsstyrelsens allmänna befogenheter hör godkännande av projekt med kalkylerade kostnader på 5–10 miljoner euro. Stadsstyrelsen har fastställt beslutsbefogenheter för stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden så att sektionen godkänner projekt med kalkylerade kostnader på mindre än 5 miljoner euro.

Framöver föreslås stadsstyrelsen godkänna alla projektplaner för byggprojekt som är sekretessbelagda av säkerhets- eller beredskapsskäl oberoende av de kalkylerade kostnaderna. Denna befogenhet är avsedd att vara delegerbar till en tjänsteinnehavare.

En projektplan sekretessbeläggs av säkerhets- eller beredskapsskäl om villkoren i 24 § 1 mom. 7, 8 eller 10 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) uppfylls. Byggprojekt som är sekretessbelagda av säkerhets- eller beredskapsskäl är projekt där man genomför för stadens säkerhet eller beredskap kritiskt byggande eller förbättrar eller utrustar skyddsrum.

Eftersom stadsfullmäktiges sammanträden är offentliga är det inte ändamålsenligt att behandla sekretessbelagda projektplaner i stadsfullmäktige. Det förtroendeorgan som förefaller lämpligast att fatta beslut om dessa projekt är stadsstyrelsen. Förtroendevalda behöver inte nödvändigtvis fatta beslut om alla projektplaner, utan en del kan delegeras till en tjänsteinnehavare.

Enligt stadsstrategin förbättrar staden sitt befolkningsskydd och investerar i byggande och ombyggnad av skyddsrum. Anslagen till investeringar i skyddsrum anvisas i budgeten. Stadskansliet förvaltar skyddsrummen och fattar beslut om behovsutredningar. Stadskansliet ska enligt förslaget också fatta beslut om behovsutredningar för övriga byggprojekt som är sekretessbelagda av säkerhets- eller beredskapsskäl. Användarorganisationen, stadsmiljösektorn och stadskansliet föreslås ha hand om beredningen tillsammans.

Ändringar i förvaltningsstadgan

Stadsfullmäktiges befogenheter begränsas i fråga om specialprojekt:

7 kap. 1 § 1 mom. 3 punkten (stadsfullmäktiges befogenheter)

Stadsfullmäktige, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar

om projektplaner för projekt i stadens regi då de kalkylerade kostnaderna överstiger 10 miljoner euro, med undantag för av säkerhets- eller beredskapsskäl sekretessbelagda projektplaner

Beslutsfattande om specialprojekt läggs till i stadsstyrelsens befogenheter:

8 kap. 1 § 2 mom. 6b punkten (ny, stadsstyrelsens befogenheter)

Stadsstyrelsen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka ett annat organ eller en tjänsteinnehavare beslutar om

av säkerhets- eller beredskapsskäl sekretessbelagda projektplaner för projekt i stadens regi

Stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden ska inte längre ha befogenhet att behandla specialprojekt:

16 kap. 3 § 1 mom. 2 punkten (befogenheter för stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden)

Sektionen för byggnader och allmänna områden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,

gör en framställning hos stadsstyrelsen i sådana ärenden som hänför sig till sektionens verksamhetsområde och som hör till stadsstyrelsens eller fullmäktiges befogenheter, med undantag för av säkerhets- eller beredskapsskäl sekretessbelagda projektplaner.

16 kap. 3 § 2 mom. 3 punkten (befogenheter för stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden)

Sektionen för byggnader och allmänna områden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om

godkännande av projektplaner och andra planer för lokalprojekt inom gränser fastställda av stadsstyrelsen med undantag av projekt som genomförs genom förhyrning av affärslokaler och i vilka beslut om förhyrning av affärslokaler fattas i enlighet med 16 kap. 3 § 2 mom. 2 punkten i förvaltningsstadgan samt av säkerhets- eller beredskapsskäl sekretessbelagda projekt

Kanslichefen får befogenhet att fatta beslut om behovsutredningar:

12 kap. 1 § 2 mom. 4a punkten (ny, kanslichefens befogenheter)

Kanslichefen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om

godkännande av behovsutredningar för av säkerhets- eller beredskapsskäl sekretessbelagda lokalprojekt

Ändringsförslag som gäller stadskansliets organisation

Förvaltningsstadgan ändras i syfte att omorganisera stadskansliets avdelningsstruktur så att stadskansliet får en ny avdelning, dit digitaliseringsenheten och informationshanteringsenheten, som för närvarande finns vid strategiavdelningen respektive förvaltningsavdelningen, flyttas.

Stadskansliets avdelnings- och ledningsstruktur har granskats under år 2025. Syftet med granskningen har varit att ta reda på hur stadskansliets avdelnings- och ledningsstruktur bäst kan stödja stadskansliets verksamhet, genomförandet av strategin och samarbetet inom stadskansliet och med sektorerna. Till granskningens mål hörde bland annat att underlätta verkställandet av stadsövergripande mål, stärka stadskansliets förmåga att reagera på stadens strategiska behov och prioriteringar samt stärka stadskansliets roll i strategiska och styrande uppgifter inom stadskoncernen.

Enligt stadsstrategin ”[ser vi] till att staden upprätthåller en driftsäker och pålitlig digital servicemiljö. Vi garanterar informationssäkerheten i stadens tjänster. Vi förbättrar vår digitala försörjningsberedskap.” Den nya avdelningen med fokus på digitalisering, informationshantering och informationsförvaltning kan säkerställa att stadsstrategin genomförs målinriktat genom att sörja för högklassig informationshantering och informationssäkerhet som en enhetlig helhet. Med informationshanteringen, informationsförvaltningen och informationssäkerheten vid samma avdelning kan de pågående åtgärderna för att utveckla informationssäkerheten bättre omsättas i praktiken.

Möjligheterna och riskerna i stadens omvärld hänför sig i allt högre grad till digitala tjänster och system. Staden ser en betydande produktivitetsökande potential i ett effektivt utnyttjande av sina gemensamma informationsresurser i beslutsfattandet och för att förbättra serviceproduktionen och utveckla högklassiga och säkra digitala arbetsmiljöer som betjänar arbetet. Med hjälp av den nya digitaliseringsavdelningen kan staden bättre hantera identifierade risker som gäller utspridd och fragmenterad information, mångfalden av system och anknytande utmaningar som gäller informationshantering, dataskydd och informationssäkerhet.

När digitaliseringsenhetens och informationshanteringsenhetens funktioner slås ihop till en ny digitaliseringsavdelning förtydligas den stadsövergripande utvecklingen och styrningen av digitaliseringen, organiseringen av stadsövergripande centrala informationssystem och digitala tjänster samt samarbetet mellan digitaliserings- och informationshanteringsexperter. Ändringen säkerställer att kopplingen mellan informationshanteringen å ena sidan och utveckling med anknytning till digitaliseringen samt stadens helhetsarkitektur å andra sidan är ännu starkare än förr.

Ansvarsfördelningen inom ledningen av informationssäkerheten och organiseringen av verksamheten över sektorsgränserna beskrivs i riktlinjerna för informationssäkerhet, som ska föreläggas stadsstyrelsen och av vilka en uppdatering pågår. Dessutom strävar man efter att förenhetliga bestämmelserna om uppgifter som anknyter till informationssäkerhet i stadskansliets, sektorernas och affärsverkens verksamhetsstadgor.

Ändringar i förvaltningsstadgan

4 kap. 2 § 2 mom. i förvaltningsstadgan (centralförvaltningen, revisionskontoret och sektorerna, stadskansliet) ändras så att stadskansliet består av sju avdelningar i stället för de tidigare sex. Den nya, sjunde avdelningen är digitaliseringsavdelningen.

4 kap. 2 § 2 mom. 1a punkten i förvaltningsstadgan (ny):

Digitaliseringsavdelningen, som svarar för styrningen av digitaliseringen och informationsförvaltningen samt ledningen av ärendehanteringen och dokumentförvaltningen. Avdelningen svarar för styrningen av informationssäkerheten på stadsnivå.

I 4 kap. 2 § 2 mom. i förvaltningsstadgan får 2 punkten följande lydelse:

Förvaltningsavdelningen, som svarar för verksamhetsförutsättningarna för stadsfullmäktige, stadsstyrelsen och borgmästarkollegiet, styrningen av förvaltningsförfarandet, stadskansliets utvecklings- och stödtjänster samt den juridiska intressebevakningen och de juridiska experttjänsterna.

I 4 kap. 2 § 2 mom. i förvaltningsstadgan får 4 punkten följande lydelse:

Strategiavdelningen, som svarar för stadens strategiska utveckling och samordning av strategiskt viktiga helheter och projekt, statistik- och forskningsverksamhet och internationella ärenden samt styr säkerheten och beredskapen på stadsnivå.

Avdelningschefen för den nya avdelningen, digitaliseringsdirektören, läggs till som nytt 1 moment i 5 kap. 3 § i förvaltningsstadgan (övriga ledande tjänsteinnehavare vid stadskansliet):

Digitaliseringsavdelningen leds av digitaliseringsdirektören.

Behandling

Ändringsförslagen har behandlats i stadens stadgearbetsgrupp 27.10.2025. Stadgearbetsgruppen konstaterade att framställningen är stadgetekniskt oproblematisk.

Tjänsteinnehavare som beslutar om åtgärder för hantering av störningssituationer och undantagsförhållanden i samarbetsområdena för social- och hälsovården

Den föreslagna ändringen i förvaltningsstadgan gäller den nya 50 a § (27.6.2025/822) om hantering av störningssituationer och undantagsförhållanden i samarbetsområdena för social- och hälsovården i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021). I den nya författningen förutsätts att det i Helsingfors stads förvaltningsstadga anges en tjänsteinnehavare som fattar beslut om ibruktagande av de i samarbetsavtalet bestämda åtgärderna, om det behövs med anledning av störningssituationens omfattning eller sakens brådskande natur eller av någon annan motsvarande anledning.

I 50 a § i lagen om ordnande av social- och hälsovård föreskrivs om de frågor beträffande hantering av störningssituationer och undantagsförhållanden i samarbetsområdena för social- och hälsovården som ska bestämmas i samarbetsavtalet mellan välfärdsområden. I 50 a § 2 mom. förutsätts att en tjänsteinnehavare som anges i förvaltningsstadgan för det välfärdsområde som är huvudman för ett universitetssjukhus ska fatta beslut om ibruktagande av de åtgärder som avses i 1 mom. 3–6 punkten, om det behövs med anledning av störningssituationens omfattning eller sakens brådskande natur eller av någon annan motsvarande anledning. I 50 a § 4 mom. förutsätts att det i Helsingfors stads förvaltningsstadga anges en tjänsteinnehavare som fungerar som tjänsteinnehavare enligt 2 mom. till den del som befogenheterna enligt lagen inte tillkommer en tjänsteinnehavare som anges i HUS-sammanslutningens förvaltningsstadga.

Genom en bestämmelse i förvaltningsstadgan hör det till tjänsteinnehavarens befogenheter att med stöd av 50 a § 1 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård och det som bestämts i samarbetsavtalet besluta om

3) det stöd och den styrning som Helsingfors stad ska ordna för de andra välfärdsområdena i samarbetsområdet vid störningssituationer som ett enskilt välfärdsområde inte har tillräckliga social- och hälsovårdsresurser för att hantera

4) de principer enligt vilka de förfaranden som avses på olika nivåer på regleringen av beredskapen kan tas i bruk eller enligt vilka Helsingfors stad kan besluta om förfarandena

5) rätten för Helsingfors stad att leda den verksamhet vid ett eller flera välfärdsområden i samarbetsområdet som gäller hanteringen av störningssituationer inom social- och hälsovården och att fördela social- och hälsovårdsresurser mellan välfärdsområdena i samarbetsområdet

6) de principer enligt vilka de andra välfärdsområdena i samarbetsområdet kan stödja Helsingfors stad vid störningssituationer som dessa inte själva har tillräckliga social- och hälsovårdsresurser för att hantera.

I en regeringsproposition (RP 210/2024) konstateras dessutom att det i samarbetsavtalet för Södra Finlands samarbetsområde ska bestämmas om de förfaranden genom vilka välfärdsområdesstyrelserna (i Helsingfors stadsstyrelsen) meddelas om användningen av åtgärderna.

Enligt 4 kap. 8 § i förvaltningsstadgan svarar social-, hälsovårds- och räddningssektorn för de uppgifter som föreskrivs för välfärdsområden i lagen om ordnande av social- och hälsovård, lagen om ordnande av räddningsväsendet, hälso- och sjukvårdslagen, socialvårdslagen och annan lagstiftning samt för räddningsväsendets uppgifter enligt räddningslagen. Enligt 5 kap. 9 § i förvaltningsstadgan leds verksamheten och förvaltningen i social-, hälsovårds- och räddningssektorn av sektorchefen i social-, hälsovårds- och räddningssektorn.

I enlighet med förvaltningsstadgan är det ändamålsenligt med en bestämmelse om hanteringen av störningssituationer och undantagsförhållanden i samarbetsområdet för social- och hälsovården enligt 50 a § i lagen om ordnande av social- och hälsovård som en av social-, hälsovårds- och räddningssektorns uppgifter.

De lagstadgade befogenheter som gäller åtgärder i störningssituationer och under undantagsförhållanden gäller beslutsfattandet i Helsingfors stads social- och hälsovård och kräver ledning av hela sektorn. Befogenheterna är avsedda för användning av social-, hälsovårds- och räddningssektorns resurser enligt vad som bestäms i samarbetsavtalet. Dessutom ska stadens krisledningsförfaranden tillämpas även i användningen av dessa befogenheter.

Således föreslås en bestämmelse om befogenheterna i förvaltningsstadgan enligt vilken sektorchefen i social-, hälsovårds- och räddningssektorn fungerar som tjänsteinnehavare enligt 50 a § 4 mom. 2 punkten i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Detta är tänkt att genomföras med hjälp av ett nytt moment med detta innehåll i 18 kap. 3 § i förvaltningsstadgan.

Den nya 50 a § i lagen om ordnande av social- och hälsovård trädde i kraft 1.8.2025. Samtidigt föreskrevs att förvaltningsstadgan ska bringas i överensstämmelse med lagen inom nio månader från ikraftträdandet av lagen. Enligt förslaget träder den stadgeändring som lagen förutsätter i kraft i Helsingfors stad 1.1.2026, alltså inom den tidsfrist som anges i lagen.

Den föreslagna ändringen i förvaltningsstadgan behandlades i stadens stadgearbetsgrupp 27.10.2025. Då föreslog stadgearbetsgruppen preciseringar i stadgeändringen. När preciseringarna hade gjorts behandlade stadgearbetsgruppen ärendet 30.10.2025 och ansåg de föreslagna ändringarna vara stadgetekniskt oproblematiska.

Ändring i förvaltningsstadgan

18 kap. 3 § 4 mom. (nytt)

Sektorchefen i social-, hälsovårds- och räddningssektorn fungerar som tjänsteinnehavare enligt 50 a § 4 mom. 2 punkten i lagen om ordnande av social- och hälsovård.

Befogenheter att införa automatiserade beslutsförfaranden

Motivering av ändringen i förvaltningsstadgan

Med automatiserat beslutsfattande avses ett förfarande där en myndighet genom automatisk databehandling träffar ett avgörande som avslutar behandlingen av ett ärende utan att avgörandet granskas och godkänns av en fysisk person.

I 8 b kap. i förvaltningslagen föreskrivs om förutsättningarna för automatiserat avgörande. I 6 a kap. i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen föreskrivs om införande och användning av automatiserade beslutsförfaranden, alltså de krav som en myndighet ska uppfylla innan den inför automatiserade beslutsförfaranden samt efter att automatiserade beslutsförfaranden har införts i exempelvis ett informationssystem eller en digital tjänst.

Enligt 53 e § i förvaltningslagen kan en myndighet avgöra ett ärende automatiserat endast när det i ärendet inte ingår omständigheter som förutsätter prövning från fall till fall eller när de i ärendet ingående omständigheter som förutsätter prövning från fall till fall har bedömts av en tjänsteman eller någon annan som handlägger ärendet. Ett sådant beslut kan fattas endast utifrån behandlingsregler som har utarbetats med stöd av tillämplig lag och förhandsprövning. En annan förutsättning för automatiserade avgöranden är att den person som avgörandet avser till alla delar får begära omprövning av avgörandet. Av ett förvaltningsbeslut ska framgå om ärendet har avgjorts automatiserat samt var det beslut om införande som avses i 28 d § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen finns att tillgå.

Dokumentering av uppgiftsfördelning och behandlingsregler

Enligt 28 a § i 6 a kap. i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen ska en myndighet dokumentera uppgiftsfördelningen mellan de personer som ansvarar för fullgörandet av de skyldigheter som föreskrivs 6 a kap. samt behandlingsreglerna för ett automatiserat beslutsförfarande. I de handlingar som utgör dokumentationen ska myndigheten ange datum för godkännandet och den som godkänt handlingen, vars uppgift det är att granska att innehållet i handlingen är lagenligt.

Beslut om införande av automatiserade beslutsförfaranden

Enligt 28 d § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen ska den myndighet som ansvarar för verksamhetsprocessen fatta ett beslut innan ett automatiserat beslutsförfarande införs. Beslutet om införande ska innehålla åtminstone de motiveringar där förutsättningarna för införandet och de tillämpade bestämmelserna anges, en förteckning över de handlingar som ligger till grund för beslutet om införande, planerat datum för införandet och tidpunkten för beslutet, uppgift om vem som fattat beslutet och kontaktuppgifter till myndigheten för ytterligare uppgifter om hur det automatiserade beslutsförfarandet används.

Beslut om införande ska dessutom fattas i fråga om sådana ändringar som förutsätter en ny bedömning av förutsättningarna för införandet.

Befogenhet att besluta om införande av automatiserade beslutsförfaranden

För tydlighetens skull är det ändamålsenligt att i förvaltningsstadgan fastställa den myndighet som beslutar om uppgiftsfördelningen enligt 6 a kap. i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen och den myndighet som ansvarar för verksamhetsprocessen enligt 28 d § i samma lag och beslutar om införande av automatiserade beslutsförfaranden.

Enligt förslaget godkänner den behöriga beslutsfattaren uppgiftsfördelningen och nödvändiga uppdateringar av uppgiftsfördelningen, men inget separat protokollsbeslut om uppgiftsfördelningen behövs. Uppgiftsfördelningen hör till de handlingar som ligger till grund för beslutet om införande. I uppgiftsfördelningen fastställs de personer som ansvarar för skyldigheterna enligt 6 a kap. i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen, såsom den som godkänner behandlingsreglerna och de personer som ansvarar för kvalitetssäkring, kvalitetskontroll och hantering av felsituationer.

Enligt förslaget ska en uppdaterad version av handlingen om uppgiftsfördelningen samt dess versionshistorik förvaras tillsammans med beslutet om införande. Samma gäller för övriga handlingar som ligger till grund för beslutet om införande. Befogenheterna föreslås vara delegerbara så att de exempelvis i sektorerna kan delegeras till direktörerna för servicehelheterna i fråga om de servicehelheter som de leder. I så fall skulle sektorchefen fatta beslut om införande då beslutet gäller flera servicehelheter.

Separata myndigheter ska enligt förslaget besluta om införande av automatiserade beslutsförfaranden i fråga om verksamhetsprocesser som hör till deras uppgifter. Med en separat myndighet avses en sådan kommunal myndighet som sköter en i lag särskilt föreskriven myndighetsuppgift. Exempelvis föreskrivs i bygglagen om byggnadstillsynsmyndigheten och dess uppgifter, och stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion sköter myndighetsuppgifterna.

Ändringar i förvaltningsstadgan

12 kap. 1 § (kanslichefens befogenheter) 2 mom. 8c punkten (ny)

Kanslichefen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om

8c uppgiftsfördelningar vid automatiserade beslutsförfaranden enligt 6 a kap. i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen samt i egenskap av den myndighet som ansvarar för verksamhetsprocessen som avses i 28 d § i samma lag om införande av beslutsförfarandena till den del som det inte handlar om separata myndigheters verksamhetsprocesser

14 kap. 1 § (sektorchefernas allmänna befogenheter) 2 mom. 4b punkten (ny)

Sektorcheferna, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om

4b uppgiftsfördelningar vid automatiserade beslutsförfaranden enligt 6 a kap. i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen samt i egenskap av den myndighet som ansvarar för verksamhetsprocessen som avses i 28 d § i samma lag om införande av beslutsförfarandena till den del som det inte handlar om separata myndigheters verksamhetsprocesser

11 kap. 2 § (allmänna befogenheter för direktörerna för affärsverken) 1 mom. 1a punkten (ny)

Direktören för affärsverket, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om

1a uppgiftsfördelningar vid automatiserade beslutsförfaranden enligt 6 a kap. i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen samt i egenskap av den myndighet som ansvarar för verksamhetsprocessen som avses i 28 d § i samma lag om införande av beslutsförfarandena till den del som det inte handlar om separata myndigheters verksamhetsprocesser

Behandling

Ändringsförslagen har behandlats i stadens stadgearbetsgrupp 13.10 och 27.10.2025. Stadgearbetsgruppen konstaterade att framställningen är stadgetekniskt oproblematisk.

Ändring av innovationsfondens namn till tillväxt- och livskraftsfonden

I enlighet med stadsstrategin 2025–2029 omvandlas och utökas innovationsfonden så att den möjliggör investeringar i tillväxt och livskraft. Fondens stadgar och namn ändras så att de motsvarar strategin. I förvaltningsstadgan stryks hänvisningen till innovationsfonden och ersätts med en hänvisning till tillväxt- och livskraftsfonden.

I 8 kap. 2 § 1 mom. i förvaltningsstadgan får 6 punkten följande lydelse:

Stadsstyrelsens näringslivssektions befogenheter

Stadsstyrelsens näringslivssektion beslutar, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, om

6 användningen av tillväxt- och livskraftsfonden

Behandling

Ändringsförslaget har behandlats i stadens stadgearbetsgrupp 27.10.2025. Stadgearbetsgruppen konstaterade att framställningen är stadgetekniskt oproblematisk.

Anställning i tjänsteförhållande utan offentligt ansökningsförfarande

I 23 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten i förvaltningsstadgan föreskrivs om anställning i tjänsteförhållande utan offentligt ansökningsförfarande när tjänsten tillsätts på nytt bland dem som tidigare sökt den.

Punkten föreslås förtydligas genom att hänvisningen till att upphäva tjänsteförhållandet under prövotiden ersätts med en hänvisning till att avsluta tjänsteförhållandet under prövotiden, vilket på ett mer omfattande sätt uttrycker den lämpliga grunden för att tillsätta tjänsten bland dem som tidigare sökt den utan offentligt ansökningsförfarande. Det händer även att tjänsteinnehavare säger upp sig under prövotiden. Dessutom ändras namnet på lagen i början av momentet enligt den gällande lagen till lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden.

Ändring i förvaltningsstadgan

I 23 kap. 2 § 1 mom. i förvaltningsstadgan får början på momentet samt 2 punkten följande lydelse:

Anställning i tjänsteförhållande utan offentligt ansökningsförfarande

Utöver det som föreskrivs i 4 § 3 mom. i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden kan en person anställas i ett tjänsteförhållande utan offentligt ansökningsförfarande

2 då det är fråga om tillsättande av en tjänst på nytt bland dem som tidigare sökt tjänsten och som uppfyller behörighetskraven, efter att den som utsetts till innehavare av tjänsten har sagt upp sig före den dag tjänsteförrättningen är avsedd att inledas eller uppgett sig inte ta emot tjänsten, eller också av den orsaken att tjänsteförhållandet avslutas under prövotiden eller av den orsaken att beslutet om anställning för tjänsten har upphävts med ett lagakraftvunnet beslut och ärendet har lämnats tillbaka för ny behandling

Behandling

Ändringsförslaget har behandlats i stadens stadgearbetsgrupp 15.9.2025. Stadgearbetsgruppen konstaterade att framställningen är stadgetekniskt oproblematisk.