Valtuustoaloite, nuorisotakuun toteutumisen varmistaminen ja kehittäminen Helsingissä

Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.

Ledamoten Natalia Kallio och 27 andra ledamöter föreslår i sin motion att Helsingfors grundligt utreder varför ungdomsgarantin inte förverkligas i staden och identifierar orsakerna till att långtidsarbetslösheten ökar särskilt bland unga. I motionen föreslås dessutom att Helsingfors ska öka resurserna och tillgängligheten för de tjänster som ingår i ungdomsgarantin samt vidareutveckla ungdomsgarantin så att den omfattar alla unga vuxna under 30 år, oavsett när de tagit sin examen eller vilken arbetserfarenhet de har. Enligt motionen ska Helsingfors bedriva ett nära samarbete med läroanstalterna, den tredje sektorn inklusive ungdomsorganisationerna samt arbetsgivarna. Motionen finns som bilaga 1.

De ungas sysselsättning i Helsingfors

Den ökande ungdomsarbetslösheten har varit ett av de mest framträdande fenomenen på arbetsmarknaden under de senaste åren. I Helsingfors fanns det i juni 2026 sammanlagt 10 543 arbetslösa arbetssökande under 30 år. I juni 2026 var antalet arbetslösa unga 3 566 (51 %) fler än i juni 2022. Ungdomsarbetslösheten har fortsatt att öka under 2026, men ökningstakten har avtagit markant jämfört med året innan. Antalet arbetslösa under 30 år ökade i juni med 5 % jämfört med föregående år, medan ungdomsarbetslösheten vid samma tidpunkt föregående år ökade med 26 %.

Ökningen i såväl ungdomsarbetslösheten som långtidsarbetslösheten bland unga beror främst på att arbetsmarknaden är svag och efterfrågan på arbetskraft har minskat avsevärt. Ungas sysselsättning reagerar i regel snabbast på förändringar på arbetsmarknaden, både under konjunkturnedgångar och konjunkturuppgångar. Förutom den allmänna situationen på arbetsmarknaden kan även teknologiska förändringar, såsom den ökade användningen av artificiell intelligens, ha bidragit till att antalet arbetstillfällen på nybörjar- eller ingångsnivå har minskat. Denna utveckling kan ha stor inverkan särskilt på de ungas situation på arbetsmarknaden, eftersom ungas inträde på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning oftast sker via uppgifter på ingångsnivå. Det finns tecken på en minskad efterfrågan på arbetskraft särskilt inom teknologi- och tjänstesektorerna, men för att kunna bedöma hur stor inverkan de teknologiska förändringarna har krävs mer ingående undersökningar.

Ungdomsgarantin i Helsingfors

Syftet med ungdomsgarantin är att erbjuda varje ung person en arbetsplats, en studieplats för vidareutbildning, en läroavtalsplats eller en praktikplats inom fyra månader efter att personen har blivit arbetslös eller fullgjort sin utbildning. Regleringen av ungdomsgarantin bygger på en EU-förordning som antogs år 2013.

Våren 2020 utvidgade Europeiska unionens råd sin rekommendation om anordnandet av ungdomsgarantin och utsträckte rekommendationen så att den omfattar alla personer under 30 år som har varit arbetslösa i fyra månader eller som har utexaminerats från en formell utbildning. Helsingfors har förbundit sig att följa rådets rekommendation om att anordna åtgärder i enlighet med ungdomsgarantin för alla personer under 30 år som tillhör målgrupperna. Den tidigare begränsningen, enligt vilken ungdomsgarantin endast omfattade personer under 25 år och nyutexaminerade under 30 år, gäller inte längre.

I och med att målgruppen har utvidgats omfattas nu majoriteten av Helsingforsborna under 30 år av ungdomsgarantin. År 2024 fanns det sammanlagt 101 962 unga mellan 20 och 29 år i Helsingfors. I april 2026 hade totalt 5 820 Helsingforsbor under 30 år varit arbetslösa i minst 13 veckor, det vill säga 3 månader, i följd. Merparten av arbetslöshetsperioderna är dock korta, vilket innebär att antalet arbetslösa unga som omfattas av ungdomsgarantin är något lägre än siffran ovan. Det finns inga exakta siffror för dem som varit arbetslösa i minst fyra månader, men antalet kan antas ha uppgått till cirka 5 000.

Den andra målgruppen för ungdomsgarantin, de som har avlagt en officiell examen, omfattar största delen av de unga under 30 år. År 2024 hade 81 631 (80 %) av de 20–29-åriga unga i Helsingfors avlagt en examen efter grundskolan, det vill säga hade en officiell examen som ingår i målgruppen för ungdomsgarantin. Varje år avlägger cirka 15 000 unga i Helsingfors en officiell examen.

Helsingfors erbjuder inga tjänster som endast är till för unga som omfattas av ungdomsgarantin, utan de sysselsättningsfrämjande tjänsterna för unga är tillgängliga för alla unga. Därför finns det ingen separat statistik över de tjänster som erbjuds unga som omfattas av ungdomsgarantin. Staden utreder hur förverkligandet av ungdomsgarantin i fortsättningen kan följas upp bland under 30-åringar. Uppföljningen ska ta fram information om hur många NEET-unga som får en arbetsplats, studieplats, läroavtalsplats eller praktikplats i enlighet med ungdomsgarantin inom fyra månader och hur många NEET-unga som inte får någon plats. Utgångspunkten för att anordna och tillhandahålla tjänster är alltid den ungas behov av tjänster, vilket bedöms tillsammans med den unga.

Tjänster som främjar ungas sysselsättning i Helsingfors

Utvecklingen av tjänster för unga har i stadsstrategin lyfts fram som en av tre prioriteringar i utvecklingen av tjänster som främjar sysselsättningen. Nu när ansvaret för sysselsättningstjänsterna har övergått till kommunerna har Helsingfors stad en utmärkt möjlighet och ett ansvar att främja ungas sysselsättning med hänsyn till alla aktörer. Samordningen och utvecklingen av hela stadens tjänster leds med hjälp av det koordinerande nätverket för vägledning av och tjänster för unga (det så kallade NOP-nätverket)

NOP-nätverket fungerar som ett internt och externt samarbetsforum för staden. Helsingfors stads sektorer och andra aktörer som tillhandahåller tjänster för unga samt Helsingfors stadsfaktatjänster, Nuorisotutkimusseura och Försvarsmakten är medlemmar i nätverket. Nätverkets mandattid är från 1.6.2026 till 31.12.2029. Nätverkets uppgift är att systematiskt främja samarbetet mellan staden och andra aktörer för att samordna tjänsterna och minska fragmenteringen av tjänsterna för unga vuxna. NOP-nätverket kommer framöver även att ansvara för styrningen av Navigatorns verksamhet.

Enligt EU-förordningen om ungdomsgarantin består ungdomsgarantisystemet av fyra steg som genomförs mångprofessionellt i samarbete med olika aktörer: kartläggning, uppsökande verksamhet, beredning och anbud. Helsingfors använder alla fyra steg för att främja sysselsättningen bland unga. Arbetet är mångprofessionellt och staden drar nytta av partnerskap i stor skala.

Det främsta målet för Helsingfors tjänster som främjar ungas sysselsättning är att förebygga att unga blir arbetslösa och slås ut från utbildning eller arbetsmarknaden. I Helsingfors samarbetar läroanstalterna, ungdomstjänsterna, social- och hälsovårdstjänsterna och sysselsättningstjänsten sektorsövergripande för att säkerställa att de unga inte lämnas utan tillräckliga tjänster. Exempelvis skickar läroanstalterna vidare uppgifter om studerande som har avbrutit sina studier till det uppsökande ungdomsarbetet, så att de inte hamnar utanför tjänsternas räckvidd.

De viktigaste insatserna för att nå ut till de unga är Navigatorn och det uppsökande ungdomsarbetet. Navigatorn är en lättillgänglig rådgivnings- och vägledningsplats för alla unga i åldern 15–29 år i Helsingfors, där de unga kan få mångprofessionellt stöd och information om vilka möjligheter de har. Ungdomarna får stöd på plats, online och vid evenemang av experter inom bland annat arbetssökning, socialt arbete, uppsökande ungdomsarbete, studiehandledning, utbildningsrådgivning, ekonomi- och skuldrådgivning samt bostadsrådgivning. På Navigatorn kan man dessutom träffa en yrkesvalspsykolog, en handledare i företagande och en speciallärare. Navigatorn riktar sig till alla unga i Helsingfors, och både arbetslösa arbetssökande, studerande och personer i arbete kan utnyttja dess tjänster. Även till exempel studerande som snart utexamineras och studerande som söker arbete kan få stöd hos Navigatorn.

Genom Navigatorns verksamhet fick staden år 2025 kontakt med sammanlagt 14 705 unga genom individuella möten, gruppträningar, evenemang, samarbete med läroanstalterna och digitala tjänster. Navigatorns kundlokaler kommer under 2026 att flyttas till köpcentret Itis i Östra centrum. Målet är att Navigatorn ska bli ännu lättillgängligare och nå ännu fler.

Det uppsökande ungdomsarbetet i Helsingfors stöder unga som för närvarande inte studerar eller arbetar och dem som i övrigt önskar förändring i sitt liv. Det uppsökande ungdomsarbetet riktar sig till personer under 29 år, och Helsingfors uppsökande ungdomsarbete riktar sig i huvudsak till ungdomar över 18 år som är på väg in i vuxenlivet. Det uppsökande ungdomsarbetet når ut till unga som antingen står utanför tjänsterna, som riskerar att hamna utanför eller som trots att de får stödtjänster behöver någon som följer dem, ger vägledning och för förtroliga samtal.

År 2025 inkom 2 496 kontaktförfrågningar till det uppsökande ungdomsarbetet i Helsingfors. Av dessa nåddes 1 223 unga, och kontakterna var 788. Antalet unga som nåddes ökade med 303 personer jämfört med 2024. En stor del av de unga hänvisades till det uppsökande ungdomsarbetet från läroanstalterna eller tog själva kontakt.

Helsingfors sysselsättningstjänst ansvarar för tjänsterna för arbetslösa under 30 år, och dess främsta mål är att främja sina kunders sysselsättning. I Helsingfors ordnas sysselsättningstjänsterna utifrån de arbetssökandes situation på arbetsmarknaden, vilket innebär att de tjänster och det stöd för sysselsättningen som de arbetssökande erbjuds är anpassade efter deras situation. Det finns ingen separat tjänsteprocess inom ramen för ungdomsgarantin, utan de tjänster som erbjuds varje ungdom baseras på dennes behov.

Sysselsättningstjänsten inledde i augusti 2026 intensifierade insatser för att främja ungas sysselsättning. Åtgärderna riktar sig till unga under 30 år som är kunder hos Sysselsättningstjänsten och till ungdomar som har arbetat för Helsingfors stad inom projektet Nya början under 2026. Målet är att ta fram effektivare verksamhetsmodeller som gör det möjligt för ungdomar att snabbare komma in på arbetsmarknaden eller få tillgång till tjänster som främjar sysselsättning.

Dessutom har Helsingfors stad tillsammans med sina samarbetspartner skapat ett nytt sätt att utforma och utveckla tjänster som främjar sysselsättningen. Genom grannskapsallianser skapas tjänster som produceras lokalt och ligger nära områdets invånare och företag för att tillgodose varje områdes servicebehov. En av alliansernas prioriteringar är att främja studievägar för ungdomar utan utbildning och att leda ungdomar in på arbetsmarknaden. Målet är också att förebygga avhopp på andra stadiet och att få ungdomar att fortsätta sin utbildning.

Ungas sysselsättning främjas även genom sommarföretagande för unga. Sommarföretagande för unga ger 15–29-åringar i Helsingfors möjlighet att prova på att driva ett eget företag under sommaren och få stöd. Genom sommarföretagande kan unga testa sina egna affärsidéer under sommaren på ett tryggt sätt och under handledning. De unga lär sig grunderna i företagande, får prova på försäljning i praktiken och samlar erfarenhet av företagande. Under programmet får de unga företagsutbildning, personligt stöd från en entreprenörskapsrådgivare samt en företagssedel värd 300 euro för att täcka startkostnaderna för verksamheten.

Helsingfors stöder även arbetsgivarna när det gäller anställningskostnader. Vid anställning av personer under 30 år kan arbetsgivaren utnyttja ett särskilt rekryteringsstöd för unga. Den som anställs ska ha varit arbetslös i minst tre månader. Stödet kan uppgå till så mycket som 50 procent av lönekostnaderna, högst 1 500 euro per månad, i minst tre och högst sex månader. Efter stödet för rekrytering av unga kan arbetsgivaren dessutom ansöka om Helsingforstillägget i upp till 12 månader om den så önskar. Även Helsingforstillägget uppgår till 50 % av lönekostnaderna, högst 1 500 euro per månad. Som ett alternativ till rekryteringsstödet för unga och Helsingforstillägget kan arbetsgivarna även utnyttja lönesubvention.

Eftersom utnyttjandet av rekryteringsstöd förutsätter att det finns en arbetsgivare som rekryterar har det svaga läget på arbetsmarknaden begränsat utnyttjandet av rekryteringsstöd under de senaste åren. Resurserna för de olika stödåtgärderna räcker till för att täcka en betydligt större användning av stöden om och när arbetsmarknaden återhämtar sig.

I början av 2026 inledde Helsingfors stad projektet Nya början, där staden erbjöd hundra högskoleutbildade ungdomar en anställning. Staden hoppas att de sex månader långa arbetsperioderna ska fungera som en språngbräda in i arbetslivet för de unga. I augusti 2026 inledde Sysselsättningstjänsten ett projekt som ska hjälpa unga att få jobb snabbare och där även de som deltagit i projektet Nya början får hjälp med att komma in på arbetsmarknaden. Planeringen av ett uppföljningsprojekt som ska genomföras under 2027 pågår.

Helsingfors främjar sysselsättningen bland ungdomar och andra arbetslösa även med hjälp av sysselsättningspenningen. Sysselsättningspenningen ersatte lönesubventionen inom stadens egna uppgifter från och med år 2025. Social-, hälsovårds- och räddningssektorn kan även i fortsättningen utnyttja lönesubvention vid rekrytering. De anställningsförhållanden som stöds med hjälp av sysselsättningspenningen pågår i 12 månader och målet är att Helsingfors ska använda sysselsättningspenningen för uppgifter där arbetet fortsätter även efter den stödda perioden.

Befogenheter

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.