Asemakaavan muutos nro 12936, Kruununhaan tontit 1/4 ja 2/1, 4 ja 5, Aleksanterinkatu 3 ym., Senaatti-kiinteistöt

HEL 2020-011646
Case 8. / 170 §

Detaljplaneändring (nr 12936) för statsrådsborgen, Snellmansgatan 1

Helsinki City Council

Beslut

Stadsfullmäktige godkände en detaljplaneändring för kvarteret 1 och gatuområden i 1 stadsdelen (Kronohagen) enligt ritning nr 12936, daterad 18.3.2025, och på de grunder som framgår av detaljplanebeskrivningen.

Behandling

Förslag om återremiss

Ledamoten Titta Hiltunen understödd av ledamoten Wille Rydman föreslog att stadsfullmäktige skulle återremittera ärendet till stadsstyrelsen för ny beredning med följande motivering:

Ärendet återremitteras för ny beredning så att det gamla tryckeriet bevaras utan att man till övriga delar prutar på värnandet av den historiska helheten så som det framställs i förslaget. Staden främjar en utbyggnad av lokalerna i statsrådsborgen på dessa villkor i så stor utsträckning som möjligt.

1 omröstningen

Fortsatt behandling av ärendet JA, återremiss NEJ

JA-förslag: Behandlingen fortsätter
NEJ-förslag: Ledamoten Titta Hiltunens förslag om återremiss

Ja-röster: 45
Hilkka Ahde, Mahad Ahmed, Amanda Alvesalo, Nita Austero, Harry Bogomoloff, Maaret Castren, Veli-Pekka Dufva, Elisa Gebhard, Oona Hagman, Juha Hakola, Atte Harjanne, Ahmad Hassan, Eveliina Heinäluoma, Sari Helin, Jenni Hjelt, Atte Kaleva, Arja Karhuvaara, Otso Kivekäs, Terhi Koulumies, Miapetra Kumpula-Natri, Johanna Laisaari, Ville Merinen, Seija Muurinen, Matias Pajula, Jenni Pajunen, Jaana Pelkonen, Suvi Pulkkinen, Janne Rauramo, Risto Rautava, Nasima Razmyar, Krishna Regmi, Minna Salminen, Sari Sarkomaa, Mirita Saxberg, Daniel Sazonov, Anni Sinnemäki, Seida Sohrabi, Petri Suhonen, Nina Suomalainen, Iida Tani, Niilo Toivonen, Reetta Vanhanen, Maarit Vierunen, Antti Vuorela, Mikael Vuorinen

Nej-röster: 39
Maria Aarnilinna, Outi Alanko-Kahiluoto, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Riina Bhatia, Silja Borgarsdottir Sandelin, Mika Ebeling, Mia Haglund, Sandra Hagman, Jussi Halla-aho, Tiina Halttunen, Titta Hiltunen, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Shawn Huff, Ville Jalovaara, Natalia Kallio, Jenny Kasongo, Elina Kauppila, Mai Kivelä, Eija-Riitta Korhola, Tuuli Kousa, Pirjo Lonka, Teija Makkonen, Mika Merano, Silvia Modig, Björn Månsson, Riku Nieminen, Johanna Nuorteva, Silja Paavola, Amanda Pasanen, Terhi Peltokorpi, Marcus Rantala, Tuomas Rantanen, Wille Rydman, Ilkka Taipale, Erkki Tuomioja, Alma Tuuva, Pinja Vuorinen

Frånvarande: 1
Maija Karhunen

Stadsfullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag.

See table with voting results

Avvikande meningar

Ledamöterna Maria Aarnilinna, Outi Alanko-Kahiluoto, Pentti Arajärvi, Riina Bhatia, Silja Borgarsdóttir Sandelin, Mia Haglund, Sandra Hagman, Jussi Halla-aho, Titta Hiltunen, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Shawn Huff, Ville Jalovaara, Jenny Kasongo, Mai Kivelä, Eija-Riitta Korhola, Tuuli Kousa, Pirjo Lonka, Teija Makkonen, Mika Merano, Silvia Modig, Björn Månsson, Riku Nieminen, Johanna Nuorteva, Silja Paavola, Marcus Rantala, Tuomas Rantanen, Wille Rydman, Ilkka Taipale och Erkki Tuomioja anmälde avvikande mening till beslutet.

Ledamoten Outi Alanko-Kahiluoto motiverade sin avvikande mening enligt följande:

Rivningen av statsrådsborgens tryckeri har inte motiverats trovärdigt. Jag anmäler avvikande mening till beslutet.

Ledamoten Ville Jalovaara motiverade sin avvikande mening enligt följande:

Inga nödvändiga grunder för att riva tryckeriet har framförts. Jag anmäler avvikande mening till beslutet.

Ledamoten Wille Rydman motiverade sin avvikande mening enligt följande:

Det är möjligt att förbättra säkerheten i statsrådsborgen utan att riva tryckeriet. Det är varken motiverat eller acceptabelt att att riva den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden.

Ledamoten Silvia Modig motiverade sin avvikande mening enligt följande:

Det är kortsiktigt och historielöst att riva statsrådets så kallade tryckeri. De grunder för att riva byggnaden som framförts motiverar inte rivningens nödvändighet.

Ledamoten Mari Holopainen motiverade sin avvikande mening enligt följande:

Jag anmäler avvikande mening till beslutet. Bara en mycket liten del av Finlands byggnadsbestånd är lika historiskt och arkitektoniskt värdefullt. Helsingfors har ett särskilt ansvar att skydda det nationellt betydande byggnadsarvet. En rivning av statsrådets tryckeri vore inte hållbart med tanke på bevarandet av byggnadsarvet. Det är inte heller ekologiskt motiverat eller nödvändigt. Det finns flera alternativ till rivningen som gör det möjligt att såväl garantera säkerheten och bevara byggnadsarvet genom att funktionernas placering ändras endast delvis.

Voting 1

Member Political group
Ahde, Hilkka Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Ahmed, Mahad Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Alvesalo, Amanda Vihreä valtuustoryhmä
Austero, Nita Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Bogomoloff, Harry Kokoomuksen valtuustoryhmä
Castren, Maaret Kokoomuksen valtuustoryhmä
Dufva, Veli-Pekka Kokoomuksen valtuustoryhmä
Gebhard, Elisa Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Hagman, Oona Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä
Hakola, Juha Kokoomuksen valtuustoryhmä
Harjanne, Atte Vihreä valtuustoryhmä
Hassan, Ahmad Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Heinäluoma, Eveliina Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Helin, Sari Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Hjelt, Jenni Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Kaleva, Atte Kokoomuksen valtuustoryhmä
Karhuvaara, Arja Kokoomuksen valtuustoryhmä
Kivekäs, Otso Vihreä valtuustoryhmä
Koulumies, Terhi Kokoomuksen valtuustoryhmä
Kumpula-Natri, Miapetra Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Laisaari, Johanna Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Merinen, Ville Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Muurinen, Seija Kokoomuksen valtuustoryhmä
Pajula, Matias Kokoomuksen valtuustoryhmä
Pajunen, Jenni Kokoomuksen valtuustoryhmä
Pelkonen, Jaana Kokoomuksen valtuustoryhmä
Pulkkinen, Suvi Vihreä valtuustoryhmä
Rauramo, Janne Kokoomuksen valtuustoryhmä
Rautava, Risto Kokoomuksen valtuustoryhmä
Razmyar, Nasima Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Regmi, Krishna Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Salminen, Minna Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Sarkomaa, Sari Kokoomuksen valtuustoryhmä
Saxberg, Mirita Kokoomuksen valtuustoryhmä
Sazonov, Daniel Kokoomuksen valtuustoryhmä
Sinnemäki, Anni No council group
Sohrabi, Seida Kokoomuksen valtuustoryhmä
Suhonen, Petri Kokoomuksen valtuustoryhmä
Suomalainen, Nina Kokoomuksen valtuustoryhmä
Tani, Iida Vihreä valtuustoryhmä
Toivonen, Niilo Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Vanhanen, Reetta Vihreä valtuustoryhmä
Vierunen, Maarit Kokoomuksen valtuustoryhmä
Vuorela, Antti Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Vuorinen, Mikael Kokoomuksen valtuustoryhmä
Member Political group
Aarnilinna, Maria Vihreä valtuustoryhmä
Alanko-Kahiluoto, Outi Vihreä valtuustoryhmä
Arajärvi, Pentti Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Arhinmäki, Paavo Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Bhatia, Riina Vihreä valtuustoryhmä
Borgarsdottir Sandelin, Silja Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä
Ebeling, Mika Kristillisdemokraattien valtuustoryhmä
Haglund, Mia Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Hagman, Sandra Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Halla-Aho, Jussi Perussuomalaisten valtuustoryhmä
Halttunen, Tiina Keskustan valtuustoryhmä
Hiltunen, Titta Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Holopainen, Mari Vihreä valtuustoryhmä
Honkasalo, Veronika Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Huff, Shawn Vihreä valtuustoryhmä
Jalovaara, Ville Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Kallio, Natalia Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Kasongo, Jenny Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Kauppila, Elina Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Kivelä, Mai Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Korhola, Eija-Riitta Kristillisdemokraattien valtuustoryhmä
Kousa, Tuuli Vihreä valtuustoryhmä
Lonka, Pirjo Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Makkonen, Teija Perussuomalaisten valtuustoryhmä
Merano, Mika Perussuomalaisten valtuustoryhmä
Modig, Silvia Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Månsson, Björn Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä
Nieminen, Riku Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Nuorteva, Johanna Vihreä valtuustoryhmä
Paavola, Silja Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Pasanen, Amanda Vihreä valtuustoryhmä
Peltokorpi, Terhi Keskustan valtuustoryhmä
Rantala, Marcus Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä
Rantanen, Tuomas Vihreä valtuustoryhmä
Rydman, Wille Perussuomalaisten valtuustoryhmä
Taipale, Ilkka Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Tuomioja, Erkki Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Tuuva, Alma Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Vuorinen, Pinja Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
0 Blank
Member Political group
Karhunen, Maija Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
By political group
Political group Ayes Noes Blank Absent
Kokoomuksen valtuustoryhmä 21 0 0 0
Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä 16 5 0 0
Vihreä valtuustoryhmä 6 9 0 0
No council group 1 0 0 0
Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä 1 3 0 0
Keskustan valtuustoryhmä 0 2 0 0
Kristillisdemokraattien valtuustoryhmä 0 2 0 0
Perussuomalaisten valtuustoryhmä 0 4 0 0
Vasemmistoliiton valtuustoryhmä 0 14 0 1

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Detaljplaneändringens centrala innehåll

Detaljplaneändringen gäller kvarter 1 och ett gatuområde (en del av Snellmansgatan och Regeringsgatan) i 1 stadsdelen (Kronohagen). På tomt 4 på adressen Snellmansgatan 1 finns en yttre byggnad i empirestil som byggts år 1822–53 och ett tidigare tryckeri som byggts år 1897–1900 på innergården. Helheten utgör statsrådsborgen och den används av statens centralförvaltning.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen) har genom ett skyddsbeslut 7.6.2022 (UUDELY/10762/2021, skyddsbeslut) med stöd av lagen om skyddande av byggnadsarvet skyddat statsrådsborgen med undantag av den delen av byggnaden på innergården som tidigare tjänade som tryckeri.

NTM-centralen har genom sitt beslut 16.2.2024 (UUDELY/16050/2023, beslut, förkastat) förkastat en skyddsframställning som gäller den före detta tryckeribyggnaden på statsrådsborgens innergård och konstaterar att det inte finns grund för ett skilt förbud mot äventyrande av byggnadsarvet. Förvaltningsdomstolen har 11.2.2025 genom sitt beslut (791/2025) förkastat besvären i saken. Beslutet har ännu inte vunnit laga kraft.

Målet för detaljplaneändringen är att göra det möjligt att bevara kvarteret för dess ursprungliga syfte för att användas av statens centralförvaltning genom att bygga ut statsrådsborgen med en modern byggnad för förvaltning och kontorsfunktioner på ett sätt som byggnadstekniskt och till utrymmet sett bevarar de ursprungliga gamla yttre borgbyggnaderna från tunga förändringar och beaktar områdets historiska värden. Byggnadsdelen på innergården, den så kallade gårdsflygeln som tidigare användes som tryckeri, rivs för att bereda plats för nybyggnaden. Målet är att avsevärt förbättra den högsta statsledningens förutsättningar att arbeta med beaktande av de säkerhetskrav som ställs på statsrådets beslutsfattande och dess beredning.

I detaljplanen har staden framför allt strävat efter att hitta en lösning för att kunna bygga en nybyggnad på innergården så att den anpassas till den skyddade statsrådsborgen och stadsbilden av kvartersgårdens omgivning så att nybyggnaden inte förändrar statsrådsborgens helhetsroll i stadsbilden och i stadsrummet på lång sikt eller Helsingfors maritima fasad.

Våningsytan för nybyggnaden och den befintliga byggnadsdelen är totalt 24 400 m² vy. Våningsytan som betjänar de nya kansli- och förvaltningsfunktionerna uppgår till totalt 3 350 m² vy. Tomtens exploateringstal är 2,65. Dessutom får källarlokaler som iakttar det huvudsakliga användningsändamålet och andra underjordiska lokaler byggas på hela detaljplaneområdet utöver den våningsyta som anvisats i detaljplanen.

Genomförandet av detaljplaneändringen har särskilt den effekten att kvarterets nuvarande förvaltnings- och kanslifunktioner kan byggas ut för att motsvara statsförvaltningens behov i framtiden och ändringen kan göras utan att äventyra kvarterets yttre byggnader med förändringstryck som inte kan sammanjämkas.

Stadsmiljönämnden föreslog stadsstyrelsen 7.11.2023 att detaljplaneändringen nr 12799 ska godkännas. Stadsfullmäktige återemitterade 29.5.2024 (112 §) detaljplanen för ny beredning så att områdets obestridliga historiska värden beaktas i avsevärt högre grad, i första hand genom att bevara det gamla tryckeriet som tidigare förslagits att ska rivas eller i andra hand genom att nybyggnaden anpassas till den gamla helhet som blir kvar på ett sätt som bättre respekterar dess ursprungliga form.

Under beredningen har staden utrett ett bevarande av det före detta tryckeriet samt utbyggnadsalternativ så att tryckeriet bevaras delvis eller att det höjs med 1,5 meter för att möjliggöra användning av de underjordiska utrymmena. På grund av tekniska problem och ineffektiv verksamhet har staden dock förkastat dessa alternativ och bestämt sig att föreslå att det före detta tryckeriet rivs.

Under beredningen av detaljplaneändringen har staden beaktat 4 a § i lagen om områdesanvändning. Genom detaljplaneändringen säkerställer staden även att försvarets verksamhetsförutsättningar inte försämras.

Detaljplaneändringen har ändrats så att den bättre beaktar statsrådsborgens och kvartersgårdens historiska värden på så sätt att nybyggnaden har sänkts med en våning och byggnadens stomme har gjorts smalare och smäckrare i form av en rektangel. Byggnadens arkitektur har också ändrats så att den bättre beaktar den historiska omgivningen och gårdens stadsbildsmässiga värde har fått större betydelse.

Förslaget om detaljplaneändring som utgår från den justerade projektplanen fick det nya plannumret 12936. Projektets diarienummer och projektnummer är de samma som den återemitterade detaljplaneändringens.

Beslut som detaljplaneändringen bygger på

Detaljplanen bidrar till att staden kan nå sina strategiska mål genom att stadsstrukturen utvecklas på ett hållbart sätt, i första hand genom att förnya och komplettera den befintliga byggda miljön med iakttagande av områdenas särdrag.

Områdets förutsättningar och nuläge

På området finns statsrådsborgen som planerats av Carl Ludvig Engel. Byggnaden har tre till fyra våningar, på Alexandersgatans sida delvis två våningar. Byggnaden har nått sin skepnad som följer de ursprungliga planerna under åren 1822–1853 som en del av Helsingfors monumentala centrum i empirestil. Mitt på kvartersgården byggdes åren 1897–1900 ett tryckeri i tre vångar planerat av arkitekt Ricardo Björnberg. I huset verkade Senatens tryckeri. Kvarteret fick sin nuvarande skepnad genom förhöjningar och nya byggnadsdelar som byggts i den Engelska arkitekturens anda fram till åt 1918. Kejserliga Senaten omvandlades våren 1917 till det självständiga Finlands Senatshus och i november 1918 blev det statsrådsborgen.

För området gäller en detaljplan från 1988.

Kvartersområdet ägs av staten. Detaljplanen har utarbetats på ansökan och innehållet har diskuterats med den sökande.

Detaljplaneändringens kostnader

Detaljplaneändringen medför inga direkta kostnader för staden. En ökning av byggrätten i centrum höjer ändå kostnaderna för underhåll av stadens allmänna områden och försnabbar deras behov av ombyggnad.

Detaljplaneändringen höjer områdets värde. Värdet på den byggrätt som planläggs har fastställts i samband med förhandlingarna om markanvändningsavtal och det villkorliga avtalet undertecknades 24.4.2025. Avtalet träder i kraft när tomtchefens beslut om markanvändningsavtalet (16.4.2025, 22 §, på finska) har vunnit laga kraft.

Växelverkan under beredningen av detaljplanen

Den bifogade rapporten om växelverkan innehåller sammandrag av de ställningstaganden från myndigheter och åsikter från intressenter som kommit in under beredningen av detaljplaneändringen samt bemötandena till påpekandena i dessa.

Myndighetssamarbete

I samband med beredningen av detaljplaneändringen har staden förutom olika aktörer i stadsmiljösektorn också samarbetat med Museiverket, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland och kultur- och fritidssektorn.

Myndigheternas ställningstaganden om programmet för deltagande och bedömning och beredningsmaterialet gällde det underjordiska arkeologiska kulturarv som eventuellt finns på området och som föranleder att förhandlingar enligt 13 § i lagen om fornminnen ska föras, värderingsschemat som beskriver värden och hur väl delar har bevarats och som för gårdsflygelns del ska kompletteras samt att datanätskablar på området i god tid före projektet inleds ska iakttas. Frågorna i ställningstagandena har beaktats i planläggningsarbetet så att en förhandling enligt lagen om fornminnen har förts och en bestämmelse gällande det förfarande som avses i 13 § i lagen om fornminnen och som gäller utförande av tillräckliga arkeologiska undersökningar av eventuella objekt har lagts till på detaljplanekartan. Värderingsschemat har kompletterats för gårdsflygelns del.

Åsikter

Det kom in en åsikt om programmet för deltagande och bedömning och beredningsmaterialet. Åsikten gällde genomskinliga glasytor som är farliga för fåglar. Åsikten har beaktats i planläggningen så att i bemötandet till frågan konstateras att största delen av statsrådsborgens nybyggnad byggs så att fasadytan rappas eller består av natursten. Glasväggarna behandlas i den mån det är möjligt på ett sådant sätt att fåglarna upptäcker dem. Detaljplanen ändrades inte med anledning av anmärkningen.

Detaljplaneförslaget offentligt framlagt (65 § i markanvändnings- och bygglagen/lagen om områdesanvändning) 9.1–7.2.2025

Detaljplaneförslaget hölls offentligt framlagt under 30 dagar.

Anmärkningar

Det kom in fem anmärkningar mot planförslaget.

Påpekandena i anmärkningarna gällde kravet att inte riva det före detta tryckeri som ligger på en bebyggd kulturmiljö och som är en del av den historiska helheten av Senatstorgets omgivning och en kulturhistoriskt betydande byggnad i stadsbilden och stadsstrukturen. Det föreslogs att detaljplaneändringen skulle återemitteras för ny beredning så att tryckeriet skyddas och staden verkligen försöker hitta och utreda alternativa lösningar. Staden ska utarbeta en mer omfattande helhetsplan över statsrådets och ministeriernas markanvändning, verksamhetslokaler och andra användningsbehov som gäller hela området. Detaljplaneändringen uppfyller inte innehållskraven i markanvändnings- och bygglagen, eftersom tillräckliga konsekvensbedömningar inte har gjorts. Planläggningsprocessen bör inte fortsätta innan beslutet om klagomål om NTM-centralens beslut att avslå skyddsframställningen gällande tryckeriet har avgjorts. I anmärkningarna frågades huruvida det verkligen är nödvändigt att på lång sikt koncentrera och utvidga statsförvaltningens funktioner på den särskilt värdefulla platsen. Detta detaljplaneprojekt som har en central betydelse är ett prejudikat som äventyrar bevarandet av vårt byggnadsarv. I anmärkningarna ansågs att det är en allvarlig brist i detaljplanen att kvarterets stadsbildsmässiga utredning begränsades bara till kvarterets byggnader vid gatan. Ett fördärvande av kvarterets borghelhet skulle öka stadens beredvillighet att i olika skeden göra ändringar i kvarterets alla byggnader. Det ansågs att projektet slösar resurser och främjar klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald. I anmärkningarna frågades huruvida staden håller på att ge bort sitt planläggningsmonopol och sin stadsbildsmässiga och funktionella helhetsbedömning.

I anmärkningarna påpekades att den internationella opartiska expertorganisationen ICOMOS, som har över 10 000 expertmedlemmar inom kulturarvsbranschen i 153 länder, och dess avdelning i Finland har publicerat ett internationellt kulturarvsalarm om projektet för rivning av Statsrådets kanslis tryckeri. Organisationen rapporterar regelbundet om projektets framskridande till sina medlemmar.

Myndighetsutlåtanden

Myndighetsutlåtanden om detaljplaneförslaget kom in medan förslaget var offentligt framlagt. Påpekandena i utlåtandena gällde behovet att flytta och skydda kablar i samband med eventuella grundberedningsarbeten, det att områdets vattenförsörjning har byggts klart och ändringen av detaljplanen inte förutsätter utbyggnad av vattenförsörjningen eller flyttning av befintliga vattenförsörjningslinjer, behovet att underhålla och förnya områdets vattenförsörjningslinjer samt behovet att separera områdets kombinerade avloppssystem vilket förutsätter byggande av ett nytt dagvattenavlopp och orsakar grävningsarbeten i området i framtiden, det att det föreligger skäl för fastigheterna att om möjligt redan på förhand förbereda sig för att separera tomtens dagvatten från spillvatten i samband med fastighetsrenoveringar, läget av den befintliga elledningens sträckning nära den byggnad som ska rivas och detaljplaneförslagets enlighet med det gällande beslutet om byggnadsskydd av statsrådsborgen. Dessutom påpekades att detaljplaneförslaget gör det möjligt att riva den kulturhistoriskt värdefulla gårdsflygeln om det visar sig att vara nödvändigt för att kunna erbjuda statsrådet ändamålsenliga verksamhetslokaler i kvarteret förutsatt att målen med byggnadsskyddet av statsrådsborgen uppfylls samt att om det planeras grävningsarbeten eller andra åtgärder, såsom borrning, på detaljplaneändringsområdets gatuområden eller de underjordiska utrymmena under gatuområdena, ska man i god tid begära ett utlåtande av Helsingfors stadsmuseum, eftersom området är skyddad i enlighet med lagen om fornminnen. NTM-centralen har konstaterat att förslaget till detaljplaneändring följer dess beslut om byggnadsskydd.

Inga ändringar gjordes i detaljplaneförslaget.

Helen Elnät Ab, samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM), Museiverket, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen), Deski/Telia Finland Oyj och stadsmuseet gav utlåtanden om detaljplaneförslaget.

Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT), fostrans- och utbildningssektorn och äldrerådet i Helsingfors meddelade att de inte har någonting att yttra.

Åtgärder efter att förslaget varit offentligt framlagt

Myndigheternas möte med Nylands närings-, trafik- och miljöcentral och Museiverket gällande detaljplaneändringen för statsrådsborgen ordnades 11.2.2025. NTM-centralen konstaterade då att skyddsbeslutet 7.6.2022 (UUDELY/10762/2021, skyddsbeslut) med stöd av lagen om skyddande av byggnadsarvet gäller och att detaljplaneförslaget iakttar skyddsbeslutet. Förvaltningsdomstolen har med ett beslut daterat 11.2.2025 (Beslut 791/2025, dnr 1521/03.04.04.04.24/2024) förkastat besvären över NTM-centralens beslut (UUDELY/16050/2023, beslut, förkastat) att förkasta den skyddsframställning som gällde tryckeriet.

I rapporten om växelverkan anges anmärkningarna och myndighetsutlåtandena om detaljplaneförslaget i sammandrag och bemötandena till påpekandena i dessa.

Med beaktande av målen med planen är det inte ändamålsenligt att ändra förslaget med anledning av påpekandena i samband med det offentliga framläggandet.

Närmare motiveringar

Motiveringarna till detaljplaneändringen framgår mer i detalj av den bifogade detaljplanebeskrivningen.

Befogenheter

Enligt 52 § i lagen om områdesanvändning godkänns detaljplanen av kommunfullmäktige.

Fortsatta åtgärder

Man har begärt besked om beslutet att godkänna planen.

När fullmäktiges beslut verkställs kommer stadsstyrelsen att förutsätta att staden vid verkställandet av detaljplanen i samband med bygglovet fäster särskild uppmärksamhet vid de planbestämmelser som förutsätter att den nya byggnaden är av hög kvalitet och byggs av värdefullt material och att den anpassas till den värdefulla skyddade miljön.

Kaupunginhallitus 19.05.2025 § 325

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto hyväksyy 1. kaupunginosan (Kruununhaka) korttelin 1 ja katualueiden asemakaavan muutoksen 18.3.2025 päivätyn piirustuksen numero 12936 mukaisena ja asemakaavaselostuksesta ilmenevin perustein.

Käsittely

Palautusehdotus:
Titta Hiltunen: Palautetaan valmisteluun niin, että vanha Painotalo säilytetään ilman, että tingitään esityksen sisältämästä historiallisen kokonaisuuden vaalimisesta muilta osin. Valtioneuvoston linnan toimitilojen laajentamista edistetään näiden reunaehtojen sisällä niin paljon kuin mahdollista.

Kannattaja: Tuomas Rantanen

Asian käsittelyn keskeyttämisestä äänestettiin ennen keskustelun jatkamista.

Vastaehdotus:
Daniel Sazonov: "Lisätään jatkotoimenpiteet-otsikon alle seuraavaa:

Kaupunginvaltuuston päätösten täytäntöönpanon yhteydessä kaupunginhallitus tulee edellyttämään, että kaavaa toteutettaessa, rakennusluvan yhteydessä kiinnitetään erityistä huomiota niihin kaavamääräyksiin, joilla on asetettu tulevan rakennuksen toteutukselle vaatimus korkeasta laatutasosta ja arvokkaista materiaaleista ja sen sovittamisesta suojeltuun arvokkaaseen ympäristöön."

Kannattaja: Paavo Arhinmäki

Kaupunginhallitus hyväksyi yksimielisesti Daniel Sazonovin vastaehdotuksen mukaisesti muutetun ehdotuksen.

Kaupunginhallitus hyväksyi myös yksimielisesti Daniel Sazonovin ja Johanna Laisaaren kannattaman vastaehdotuksen, että tätä päätösehdotusta ei lisätä uuden kaupunginvaltuuston ensimmäisen kokouksen esityslistalle 2.6.2025 asioiden suuren määrän takia, vaan tämä päätösehdotus lisätään kaupunginvaltuuston 18.6.2025 esityslistalle.

1 äänestys

JAA-ehdotus: Asian käsittelyä jatketaan
EI-ehdotus: Titta Hiltusen palautusehdotuksen mukaisesti

Jaa-äänet: 8
Elisa Gebhard, Johanna Laisaari, Matias Pajula, Sari Sarkomaa, Daniel Sazonov, Juhana Vartiainen, Maarit Vierunen, Ozan Yanar

Ei-äänet: 7
Paavo Arhinmäki, Titta Hiltunen, Shawn Huff, Minna Lindgren, Mika Raatikainen, Marcus Rantala, Tuomas Rantanen

Kaupunginhallitus päätti jatkaa asian käsittelyä äänin 8 - 7.

12.05.2025 Pöydälle

05.05.2025 Pöydälle

20.05.2024 Ehdotuksen mukaan äänestyksin

13.05.2024 Pöydälle

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 22.9.2022

Esittelijä
kansliapäällikkö
Jukka-Pekka Ujula
Lisätiedot

Anna Villeneuve, kaupunginsihteeri, puhelin: 09 310 36045

anna.villeneuve@hel.fi

Kaupunkiympäristölautakunta 15.04.2025 § 223

Esitys

Kaupunkiympäristölautakunta esitti kaupunginhallitukselle

  • 18.3.2025 päivätyn asemakaavan muutosehdotuksen nro 12936 (liite nro 3) hyväksymistä. Asemakaavan muutos koskee 1. kaupunginosan (Kruununhaka) korttelia 1 sekä katualueita.

Lisäksi lautakunta päätti

  • ettei ehdotusta aseteta uudelleen nähtäville
  • antaa vuorovaikutusraportista ilmenevät vastineet valmisteluaikana esitettyihin mielipiteisiin, kannanottoihin sekä julkisena nähtävilläoloaikana saatuihin lausuntoihin ja muistutuksiin. Päätösasiakirjat ja vuorovaikutusraportti ovat luettavissa kaupunkiympäristön toimialan asiakaspalvelussa, Työpajankatu 8 (puh. 09 310 22111), sekä internet-sivuilla: Päätöksenteko
  • ilmoittaa päätöksestään ja vuorovaikutusraportista muodostuvan MRL 65 §:n mukaisen kunnan perustellun kannanoton niille kaavasta muistutuksen tehneille, jotka ovat ilmoittaneet osoitteensa.
Käsittely

Asian aikana kuultavina olivat arkkitehti Kajsa Lybeck ja yksikön päällikkö Janne Prokkola. Asiantuntijat poistuivat kuulemisensa jälkeen kokouksesta.

Palautusehdotus:
Tuomas Nevanlinna: Kaavaehdotus tulee palauttaa uudelleen valmisteltavaksi, jotta se täyttäisi asemakaavan sisällölle säädetyt oikeudelliset vähimmäisvaatimukset. Vuonna 2019 on laadittu strateginen toimitilasuunnitelma Valtioneuvoston ja sen ministeriöiden sijoittumiselle ajoittuu ajanjaksoon ennen pandemiaa ja toteuttaa tuolloin päätettyjä linjauksia. Suunnitelman mukaan Valtioneuvoston toimitiloja on tarkoitus keskittää ensisijaisesti kortteleiden K1 (Valtioneuvoston linna) ja K2 (Hallituskadun, Snellmaninkadun, Kirkkokadun ja Ritarikadun rajaama linnan pohjoispuolen kortteli) muodostamaan kampukseen. Vuoden 2025 esitys uudisrakennukselle on n. 40 % pienempi maanpäällisiltä osiltaan, samalla kun sen pinta-ala on kasvanut, joten alkutilanteen ”imperatiivit” ovat selvästikin hajonneet osavaatimuksiksi, joita tulisi tarkastella korttelikokonaisuudessa niin että myös suojelunäkökulma toteutuu. Asemakaavamuutoksen selvityksissä tulee aidosti pyrkiä suunnittelemaan Painotalon säilyttämistä mahdollistavia, Valtioneuvoston linnan korttelin kulttuurihistoriallista arvoa vaalivaa ratkaisua. Vaikka kehittämishankkeen keskeisenä tavoitteena on hanketoimijoillakin välttää tarpeettomat muutokset kehärakennukselle, asemakaavamuutoksen valmistelun liiteasiakirjoista ei löydy yhtäkään dokumenttia, jossa olisi analysoitu ja arvotettu Valtioneuvoston linnan sisäpihoja ja niiden kulttuurihistoriallista ja rakennustaiteellista arvohierarkiaa. Painotalon lännenpuoleinen piha-alue yhdistyy linnan Senaatinpuolisen juhlaportaikon näkyminä linnan arvokkaimpaan kokonaisuuteen. Lähtökohdaksi tulee asettaa Valtioneuvoston korttelin länsipihan nykyisen mitoituksen ja laajuuden säilyttäminen sekä Painotalon siihen rajautuvien osien ja julkisivujen säilyttäminen muuttumattomana. Hankeosapuolien tulisi huolellisesti tutkia yhdessä Museoviraston kanssa yhtenä painotalon säilyttävänä vaihtoehtona laajennusosan toteuttaminen Painotalon itäiselle puolelle. Valtioneuvoston linnan säilyttämisen kannalta paras ratkaisu löytyisi siirtämällä laajennusosaan esitetyt toiminnot viereiseen, pohjoispuoleiseen kortteliin, josta on tullut osa valtioneuvoston tilakokonaisuutta.

Kannattaja: Mia Haglund

Hylkäysehdotus:
Tuomas Nevanlinna: Kaavaehdotuksesta nro 12799 kehitetty uusi kaavaehdotus nro 12936 esitetään hylättäväksi lainvastaisena. Se ei edelleenkään täytä asemakaavalle maankäyttö- ja rakennuslain 54 §:ssä säädettyjä oikeudellisia sisältövaatimuksia koska se mahdollistaa Painotalon purkamisen, eikä siten vaali rakennettua ympäristöä, vaan johtaisi rakennetun ympäristön erityisten arvojen hävittämiseen.

Kannattaja: Mia Haglund

1 äänestys

JAA-ehdotus: Asian käsittelyä jatketaan
EI-ehdotus: Tuomas Nevanlinnan palautusehdotuksen mukaisesti.

Jaa-äänet: 8
Tarik Ahsanullah, Otso Kivekäs, Olli-Pekka Koljonen, Sami Kuusela, Katri Penttinen, Risto Rautava, Anni Sinnemäki, Joona Turtiainen

Ei-äänet: 4
Mia Haglund, Tuomas Nevanlinna, Amanda Pasanen, Mika Raatikainen

Tyhjä: 0

Poissa: 1
Silja Borgarsdottir Sandelin

Kaupunkiympäristölautakunta päätti jatkaa asian käsittelyä äänin 8-4 (1 poissa).

2 äänestys

JAA-ehdotus: Esityksen mukaan.
EI-ehdotus: Tuomas Nevanlinnan hylkäysehdotuksen mukaisesti.

Jaa-äänet: 8
Tarik Ahsanullah, Otso Kivekäs, Olli-Pekka Koljonen, Sami Kuusela, Katri Penttinen, Risto Rautava, Anni Sinnemäki, Joona Turtiainen

Ei-äänet: 3
Mia Haglund, Tuomas Nevanlinna, Amanda Pasanen

Tyhjä: 1
Mika Raatikainen

Poissa: 1
Silja Borgarsdottir Sandelin

Kaupunkiympäristölautakunta päätti hyväksyä esittelijän ehdotuksen äänin 8-3 (1 tyhjä, 1 poissa).

01.04.2025 Pöydälle

18.03.2025 Pöydälle

07.11.2023 Ehdotuksen mukaan

31.10.2023 Pöydälle

24.10.2023 Pöydälle

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 22.9.2022

Esittelijä
kaupunkiympäristön toimialajohtaja
Ville Lehmuskoski
Lisätiedot

Kajsa Lybeck, arkkitehti, puhelin: 09 310 37052

kajsa.lybeck@hel.fi

Janne Prokkola, yksikön päällikkö, puhelin: 09 310 37233

janne.prokkola@hel.fi

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 23.1.2025

Helsingin kaupungin kaupunkiympäristön toimialan asemakaavoituspalvelu on pyytänyt Helsingin kaupunginmuseolta lausunnon Valtioneuvoston linnan asemakaavan muutoksesta. Asemakaavan muutosalue käsittää Helsingin Kruununhaan kaupunginosassa, Senaatintorin itälaidalla sijaitsevan Valtioneuvoston linnan hallintokorttelin sekä sen länsi- ja pohjoispuoliset katualueet Snellmaninkadulla ja Hallituskadulla. Itä- ja eteläpuolelta muutosalue rajautuu Ritarikadun ja Aleksanterinkadun ajoratoihin. Suunnittelualue sijaitsee suurimmaksi osaksi valtion omistamalla kiinteistöllä, jonka arkeologisesta kulttuuriperinnöstä vastaa Museovirasto. Helsingin kaupunginmuseo lausuu asiasta asemakaavan suunnittelualueeseen kuuluvien katualueiden arkeologisen kulttuuriperinnön osalta.

Suunnittelualue sijaitsee kokonaisuudessaan muinaismuistolain (295/1963) rauhoittaman kiinteän muinaisjäännöksen Vironniemen Helsingin vanhan asemakaava-alueen (tunnus muinaisjäännösrekisterissä 1000006099) alueella. Paikalla sijaitsee historiallisen ajan kaupunkiasutuksen jäännöksiä. Alueella on tällä hetkellä voimassa oleva asemakaava nro 8980.

Kaavamuutoksen tavoitteena on Valtioneuvoston linnan laajentaminen nykyaikaiselle hallinto- ja virastorakennukselle korttelin rakennuskokonaisuuden sisäpihalla. Tavoitteena on säästää alkuperäiset vanhat ulkokehän rakennukset rakennusteknisesti ja tilallisesti raskailta muutoksilta ja ottaa huomioon alueen historialliset arvot. Hallituskadun Snellmaninkadun ja Ritarikadun välinen osuus muutetaan jalankulun ja pyöräilyn kaduksi, jolla korttelin huoltoajo on sallittu. Piha-alueen nykyiset pintamateriaalit ja ladontamallit sekä Snellmaninkadun ja Hallituskadun historiallisesti arvokkaat katualueet ja rakenteet määrätään säilytettäviksi tai palautettaviksi mahdollisuuksien mukaan.

Kaupunkiympäristölautakunta esitti 7.11.2023 kaupunginhallitukselle aikaisemman asemakaavan muutoksen nro 12799 hyväksymistä. Valtuusto palautti päätöksellään 29.5.2024 kaavan nro 12799 uudelleen valmisteltavaksi siten, että alueen kiistattomat historialliset arvot huomioidaan merkittävästi paremmin. Palautuksen syy liittyi hallintokorttelin keskellä sijaitsevan painotalon purkamiseen ja uuden hallintorakennuksen suunnitelmiin. Kaavan 12799 valmistelun yhteydessä oli käyty 6.2.2023 muinaismuistolain 13. §:n mukainen neuvottelu ja kaavaratkaisuun on kirjattu määräys kiinteän muinaisjäännöksen riittävien arkeologisten tutkimusten toteuttamisen varmistamiseksi.

Suunnittelualueen historia

Suunnittelualueen seutua ryhdyttiin rakentamaan 1640-luvulla, jolloin Helsinki siirrettiin Vantaanjoen rannalta Koskelasta nykyisen kantakaupungin paikalle Vironniemelle. Tuolloinen kaupunkirakentaminen keskittyi Suurtorin ympäristöön, joka sijaitsi osin nykyisen Senaatintorin kohdalla. Vanhin säilynyt tarkka kartta Vironniemen Helsingistä on vuodelta 1696. Tätä edeltäviltä viideltä vuosikymmeneltä ei ole tarkkoja tietoja minkälaisia rakennuksia ja tonttimaita asemaakaavan suunnittelualueen kohdalla on ollut. Vuonna 1654 Helsinkiä tuhonnut tulipalo ylsi alueelle polttaen varhaisemman rakennuskannan. Viimeistään 1690-luvulla alueella on sijainnut useita taloja piharakennuksineen sekä kellotapuli. Ne paloivat Suuren Pohjan sodan aikaisessa Helsingin taistelussa 1713 kellotapulia ja nykyisen Valtioneuvoston linnan korttelin kaakkoiskulmassa sijainnutta kivitaloa lukuun ottamatta. Taistelun jälkeen Vironniemelle rakennettiin isovihana tunnetulla miehistyskaudella 1713–1721 venäläisten varikkolinnoitus, jonka sisäosien kohdalle asemakaavan suunnittelualue sijoittuu. Sodan jälkeen alueelle rakennettiin uusia taloja mm. koulurakennus nykyisen Valtioneuvoston linnan pohjoissiiven ja osin Hallituskadun kohdalle. Tonttialueet ja rakennukset ovat ulottuneet myös nykyisten Snellmaninkadun, Hallituskadun, Ritarikadun ja Aleksanterinkadun kohdille. Valtioneuvoston linnan rakentaminen aloitettiin 1818, jolloin korttelin varhaisempi rakennuskanta purettiin rakennustöiden laajentuessa.

Helsingin kaupunginmuseon kanta

Valtioneuvoston linnan korttelia ympäröivien katualueiden kohdalla on kirjallisten lähteiden perusteella sijainnut rakennuksia, tonttialueita ja kulkuväyliä jo 1640-luvulta lähtien. Katualueiden alla saattaa olla historiallisten rakenteiden jäännöksiä, esineistöä sekä kulttuurikerroksia, jotka ovat muinaismuistolain perusteella rauhoitettuja. Mikäli asemakaavan muutosalueen katualueille suunnitellaan kaivutöitä tai niiden kohdalla sijaitseviin maan alaisiin kerroksiin kohdistuvia muita toimenpiteitä, kuten kairauksia, on asiasta pyydettävä hyvissä ajoin lausunto Helsingin kaupunginmuseolta.

Lisätiedot

John Lagerstedt, tutkija, puhelin: 310 28328

john.lagerstedt@hel.fi

Kaupunkiympäristön toimiala Palvelut ja luvat -palvelukokonaisuus Kaupunkimittauspalvelut Kartat ja paikkatiedot Yksikön päällikkö 25.11.2024 § 55

Päätös

Yksikön päällikkö päätti hyväksyä asemakaavan
12936 pohjakartan kaupunginosassa 1 Kruunuhaka. Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.

Päätöksen perustelut

Helsingin kaupungin kaupunkiympäristön toimialan kaupunkimittauspalvelut on valmistanut asemakaavan pohjakartan:

Asemakaavan numero: 12936
Kaupunginosa:1 Kruunuhaka
Kartoituksen työnumero: 33/2024
Pohjakartta valmistunut: 18.9.2024
Tasokoordinaatisto: ETRS-GK25
Korkeusjärjestelmä: N2000

Pohjakartta täyttää maankäyttö- ja rakennuslain (132/1999) 54a §:n asettamat vaatimukset.

Kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden asiakkuusjohtaja on päätöksellä (4§/1.6.2017) siirtänyt hallintosäännön 16 luvun 8 § 2 momentin 7 kohdan toimivallan hyväksyä kaavoja varten valmistetut pohjakartat kaupunkiympäristön toimialan palvelut ja luvat -palvelukokonaisuuden kaupungingeodeetille sekä kartat ja paikkatiedot -yksikön päällikölle.

Kaupunkiympäristön toimiala Palvelut ja luvat -palvelukokonaisuus Kaupunkimittauspalvelut Kartat ja paikkatiedot Yksikön päällikkö 10.03.2023 § 17

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 22.9.2022

Lisätiedot

Riina Helander, tiimipäällikkö, puhelin: 310 31865

riina.helander@hel.fi

Antti Veijalainen, vs. tiimipäällikkö, puhelin: 09 310 31876

antti.veijalainen@hel.fi

Timo Tolkki, yksikön päällikkö, puhelin: 09 310 31883

timo.tolkki@hel.fi

Stadsfullmäktige 29.05.2024 § 112

Beslut

Stadsfullmäktige återremitterade ärendet för ny beredning.

Behandling

Förslag

Ledamoten Tuomas Rantanen understödd av ledamoten Marcus Rantala föreslog att stadsfullmäktige skulle återremittera ärendet till stadsstyrelsen för ny beredning så att områdets obestridliga historiska värden beaktas i avsevärt högre grad, i första hand genom att det gamla tryckeriet vars rivning föreslås bevaras eller i andra hand genom att nybyggnaden anpassas till den gamla helhet som blir kvar på ett sätt som bättre respekterar dess ursprungliga form.

Ledamoten Thomas Wallgren föreslog att stadsfullmäktige skulle återremittera ärendet för ny beredning så att fullmäktige föreläggs ett nytt förslag där man redogör för hur statsrådets säkerhet kan säkerställas och dess funktionella behov tillgodoses utan att tryckeriet rivs eller varför föredraganden anser att detta inte är möjligt.

Ledamoten Wille Rydman föreslog att stadsfullmäktige skulle förkasta stadsstyrelsens förslag.

Ärendet återremitterades för ny beredning, varvid ledamoten Thomas Wallgrens förslag till återremiss och ledamoten Wille Rydmans förslag till förkastande inte togs upp till behandling.

1 omröstningen

Fortsatt behandling av ärendet JA, återremiss NEJ

JA-förslag: Behandlingen fortsätter
NEJ-förslag: Ledamoten Tuomas Rantanens förslag till återremiss

Ja-röster: 40
Hilkka Ahde, Mahad Ahmed, Sirpa Asko-Seljavaara, Harry Bogomoloff, Maaret Castrén, Mika Ebeling, Elisa Gebhard, Tuula Haatainen, Juha Hakola, Harry Harkimo, Joel Harkimo, Eveliina Heinäluoma, Fardoos Helal, Anniina Iskanius, Atte Kaleva, Arja Karhuvaara, Emma Kari, Otso Kivekäs, Otto Meri, Seija Muurinen, Matti Niiranen, Dani Niskanen, Tom Packalén, Matias Pajula, Jenni Pajunen, Pia Pakarinen, Mari Rantanen, Risto Rautava, Nasima Razmyar, Laura Rissanen, Sari Sarkomaa, Mirita Saxberg, Daniel Sazonov, Anni Sinnemäki, Osmo Soininvaara, Nina Suomalainen, Elina Valtonen, Reetta Vanhanen, Maarit Vierunen, Ozan Yanar

Nej-röster: 44
Alviina Alametsä, Outi Alanko-Kahiluoto, Pentti Arajärvi, Paavo Arhinmäki, Silja Borgarsdottir Sandelin, Fatim Diarra, Nora Grotenfelt, Mia Haglund, Oona Hagman, Jussi Halla-aho, Mari Holopainen, Veronika Honkasalo, Shawn Huff, Nuutti Hyttinen, Ville Jalovaara, Anna Karhumaa, Elina Kauppila, Mai Kivelä, Laura Kolehmainen, Pia Kopra, Vesa Korkkula, Laura Korpinen, Minja Koskela, Minna Lindgren, Petra Malin, Nina Miettinen, Sami Muttilainen, Björn Månsson, Tuomas Nevanlinna, Johanna Nuorteva, Amanda Pasanen, Mikko Paunio, Terhi Peltokorpi, Petrus Pennanen, Mika Raatikainen, Marcus Rantala, Tuomas Rantanen, Wille Rydman, Pekka Sauri, Ilkka Taipale, Erkki Tuomioja, Thomas Wallgren, Sinikka Vepsä, Sanna Vesikansa

Frånvarande: 1
Teija Makkonen

Stadsfullmäktige återremitterade ärendet till stadsstyrelsen för ny beredning.

Föredragande
Stadsstyrelsen
Upplysningar

Tanja Sippola-Alho, stadssekreterare, telefon: 09 310 36154

tanja.sippola-alho@hel.fi

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 31.5.2023

Helsingin kaupungin Kaupunkiympäristön asemakaavoituspalvelu on pyytänyt Helsingin kaupunginmuseolta lausuntoa Valtioneuvoston linnan asemakaavan muutosehdotuksesta nro 12799. Helsingin kaupunginmuseo lausuu asiasta arkeologisen kulttuuriperinnön osalta. Museovirasto antaa lausunnon rakennusperinnön suojelun näkökulmasta.

Asemakaavan muutosalue koskee 1. kaupunginosan (Kruununhaka) korttelin 1 tonttia 4, joka sijaitsee osoitteessa Snellmaninkatu 1 sekä katualuetta (osa Snellmaninkatua ja Hallituskatua). Suunnittelualue sijaitsee kokonaisuudessaan muinaismuistolain (295/1963) rauhoittaman kiinteän muinaisjäännöksen Vironniemen Helsingin vanhan asemakaava-alue (tunnus muinaisjäännösrekisterissä 1000006099) alueella. Paikalla sijaitsee historiallisen ajan kaupunkiasutuksen jäännöksiä.

Kaavaratkaisun tavoitteena on mahdollistaa korttelin säilyminen edelleen alkuperäisessä valtion keskushallinnon käytössä, laajentamalla Valtioneuvoston linnaa sisäpihalle rakennettavalla uudisrakennuksella. Sisäpihalta suunnitellaan purettavaksi pihasiiven entisenä painotalona toiminut rakennuksen osa. Tavoitteena on parantaa ylimmän valtiojohdon työskentelyedellytyksiä ja turvallisuutta.

Valtioneuvoston linnan korttelin sisäpihalla sekä korttelia ympäröivien katualueiden kohdalla on kirjallisten lähteiden perusteella sijainnut rakennuksia, tonttialueita ja kulkuväyliä jo 1640-luvulta lähtien. Korttelin piha-alueen ja sitä ympäröivien katualueiden alla saattaa olla historiallisten rakenteiden jäännöksiä, esineistöä sekä kulttuurikerroksia. Tätä olettamusta tukevat myös Valtioneuvoston korttelin rakennusten alta sekä lähiympäristöstä aikaisemmissa arkeologisissa tutkimuksissa tehdyt löydöt ja pihan kairauksissa havaitut tiilien jäännökset. Koska asemakaavan muutos vaikuttaa kiinteään muinaisjäännökseen järjestettiin 6.2.2022 asiaa käsittelevä muinaismuistolain 13. §:n mukainen neuvottelu, jossa sovittiin rakennettavalle alueelle kohdistettavista arkeologisista tutkimuksista.

Asemakaavan muutosehdotuksen kartasta puuttuu suunnittelualuetta koskeva osa-aluemerkintä sm. Kaavakarttaa tulee täydentää tältä osin. Museoviraston antamien ohjeiden perusteella kaupungeissa, jossa on nykyisen rakenteen alla historiallisia kerrostumia tai rakenteita, tulee alue osoittaa asemakaavassa osa-aluemerkinnällä pistekatkoviiva ja sm. Aluemerkintöihin liitetään tässä tapauksessa määräys: ”Muinaismuistolailla (295/1963) rauhoitettu kiinteä muinaisjäännös. Alueen kaivaminen, peittäminen, muuttaminen, vahingoittaminen, poistaminen ja muu siihen kajoaminen on kielletty. Aluetta koskevista tai siihen liittyvistä suunnitelmista on pyydettävä Helsingin kaupunginmuseon lausunto.” Asemakaavan muutoksen selostukseen tulisi myös lisätä mainita koko muutosaluetta koskevasta sm-merkinnästä.

Muinaismuistolain 13 §:n mukaisten neuvottelujen perusteella tutkitut alueet voidaan poistaa Museoviraston päätöksellä riittävien tutkimusten jälkeen. Valtioneuvoston linnan korttelissa se tarkoittaa tässä tapauksessa vain niitä asemakaavan muutosalueen osia, jotka tullaan nyt tutkimaan ja voidaan sen jälkeen vapauttaa rakentamiselle. Kiinteän muinaisjäännöksen asettamat rajoitukset jäävät kuitenkin muualla asemakaavan muutosalueella voimaan.

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 22.9.2022

Lisätiedot

John Lagerstedt, tutkija, puhelin: 310 28328

john.lagerstedt@hel.fi

This decision was published on 24.06.2025

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

  • av den som beslutet avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part)
  • av en kommunmedlem
  • av en myndighet i ärenden som hör till dess verksamhetsområde
  • av förbund på landskapsnivå och kommuner för vars område den markanvändning som anges i planen har konsekvenser eller för vars område byggnadsordningen har konsekvenser
  • av en registrerad lokal eller regional sammanslutning i ärenden som hör till dess verksamhetsområde.
Besvärstid

Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast den sista dagen av besvärstiden under besvärsmyndighetens öppettid.

En kommunmedlem, en part eller en annan aktör som har besvärsrätt anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Besvär får anföras på den grunden att

  • beslutet har tillkommit i felaktig ordning
  • den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter
  • beslutet annars strider mot lag.
Besvärsmyndighet

Besvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Besvär anförs primärt via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Förvaltningsdomstolens besöksadress är:

E-postadress:
helsinki.hao@oikeus.fi
Adress:
Banbyggarvägen 5
 
00520 HELSINGFORS
Faxnummer:
029 56 42079
Telefonnummer:
029 56 42000

Förvaltningsdomstolen är öppen måndag–fredag kl. 8.00-16.15.

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges

  1. det beslut i vilket ändring söks, (det överklagade beslutet);
  2. till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas (yrkandena); 
  3. grunderna för yrkandena;
  4. vad besvärsrätten grundar sig på om det överklagade beslutet inte avser ändringssökanden själv.

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla uppgift om postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

Till besvärsskriften ska fogas

  1. det överklagade beslutet med besvärsanvisning;
  2. utredning om när ändringssökanden har fått del av beslutet, eller annan utredning om när besvärstiden börjat löpa;
  3. de handlingar som ändringssökanden åberopar som stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har lämnats till myndigheten.
Rättegångsavgift

Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift med stöd av lagen om domstolsavgifter (1455/2015) för behandlingen av ärendet. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

E-postadress:
helsinki.kirjaamo@hel.fi 
Postadress:
PB 10
 
00099 HELSINGFORS STAD
Besöksadress:
Helsingfors stads registratorskontor
 
Norra esplanaden 11-13
Telefonnummer:
09 310 13700
 

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.

Presenter information

Stadsstyrelsen

Ask for more info

Anna Villeneuve, stadssekreterare, telefon: 09 310 36045

anna.villeneuve@hel.fi

Attachments

The decision documents refer to appendices that are not available online. The City of Helsinki does not publish any appendices that contain confidential information or information that could compromise the protection of privacy or a private trader's business or trade secret when published. The published documents also exclude appendices that cannot be made available in an electronic format due to technical reasons. (Act on the Openness of Government Activities 621/1999, Information Society Code 917/2014, Data Protection Act 1050/2018, Act on the Status and Rights of Social Welfare Clients 812/2000, Act on the Status and Rights of Patients 785/1992, Act on Public Procurement and Concession Contracts 1397/2016). You can also request decision documents from the City of Helsinki Registrar's Office.