Ändring av förvaltningsstadgan, ändringar med anknytning till organens verksamhet och sammansättningen i affärsverkens direktioner samt flera ändringar som gäller sektorerna och stadskansliet

Stadsfullmäktige godkänner förvaltningsstadgan för Helsingfors stad i enlighet med bilaga 1 så att den träder i kraft 1.6.2025.

Förslag till ändringar i förvaltningsstadgan

I förvaltningsstadgan föreslås flera ändringar som gäller sektorerna och stadskansliet.

Förslaget till Helsingfors stads förvaltningsstadga från och med 1.6.2025 finns som bilaga 1. Av bilaga 2 framgår förslagen till ändringar i förvaltningsstadgan i sin helhet. Stadsmiljönämndens framställning till ändring av förvaltningsstadgan finns som bilaga 3. Social-, hälsovårds- och räddningsnämndens framställning till ändring av förvaltningsstadgan finns som bilaga 4.

Stadsmiljönämndens förslag till ändringar i förvaltningsstadgan

16 kap. 1 § 1 och 2 mom. i förvaltningsstadgan (nya punkter)

Nya punkter om befogenheter införs i 16 kap. 1 § 1 och 2 mom. i förvaltningsstadgan (stadsmiljönämndens särskilda befogenheter) enligt följande:

16 kap. 1 § 1 mom. 9 punkten:

Stadsmiljönämnden beslutar, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, om

9 rivningslov med stöd av 56 § 4 mom. i bygglagen för en byggnad som skyddats i detaljplanen

16 kap. 1 § 2 mom. 23 punkten:

Nämnden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om

23 sådana placeringstillstånd för omställning till ren energi som avses i bygglagen

16 kap. 2 § 2 mom. i förvaltningsstadgan (nya punkter)

Nya punkter om befogenheter införs i 16 kap. 2 § 2 mom. i förvaltningsstadgan (stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektions befogenheter) enligt följande:

Miljö- och tillståndssektionen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om

16 kap. 2 § 2 mom. 12 punkten:

12 förlängning av ett tillstånds eller ett godkännandes giltighetstid i enlighet med 77 § i bygglagen och separat rätt att påbörja arbeten i enlighet med 78 § i bygglagen

16 kap. 2 § 2 mom. 13 punkten:

13 behörigheten hos projekterare, ansvariga arbetsledare och arbetsledare för specialområden samt bestämmelser om att tillsätta en arbetsledare för ett specialområde i enlighet med bygglagen

16 kap. 2 § 2 mom. 14 punkten:

14 stiftande, ändrande och upphävande av byggnadsservitut, samreglering av fastigheter och samreglering som behövs på grund av en tredimensionell fastighet, vilka avses i bygglagen

16 kap. 2 § 2 mom. 15 punkten:

15 inspektioner och undersökningar av byggnadsobjekt, bestämmelser om undersökning av en byggnads skick och anmälan till polisen för förundersökning i enlighet med bygglagen

16 kap. 2 § 2 mom. 16 punkten:

16 mottagning av rivningsanmälan för byggnader och att kräva rivningslov med anledning av anmälan i enlighet med bygglagen

16 kap. 2 § 2 mom. 17 punkten:

17 maximiantalet personer som samtidigt får vistas i möteslokaler och motsvarande i enlighet med bygglagen

16 kap. 2 § 2 mom. 8 punkten i förvaltningsstadgan

I 16 kap. 2 § 2 mom. i förvaltningsstadgan får 8 punkten följande lydelse:

Miljö- och tillståndssektionen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om

8 bygglov och rivningslov i enlighet med markanvändnings- och bygglagen samt i bygglagen avsedda bygglov, placeringstillstånd som inte gäller omställning till ren energi och andra rivningslov än sådana som avses i 56 § 4 mom. i bygglagen samt tillståndsbestämmelser i fråga om dessa tillstånd

16 kap. 9 § 2 mom. i förvaltningsstadgan

I 16 kap. 9 § 2 mom. i förvaltningsstadgan stryks punkterna 3, 7, 8, 10 och 11 och delar av punkt 9. Efter ändringarna har 16 kap. 9 § 2 mom. följande lydelse:

Byggnadstillsynschefen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar eller godkänner grunder och gränser inom vilka en tjänsteinnehavare beslutar om följande uppgifter enligt bygglagen:

1 undantagslov som inte kräver en bedömning av markanvändningskonsekvenserna, undantag från föreskrifter om skydd och lovvillkoren för undantagslov

2 tillstånd för miljöåtgärder samt rätt att påbörja arbeten och tillståndsbestämmelser i fråga om tillstånd för miljöåtgärder

3 upphävd

4 hörande av grannar och begärande av utlåtanden om tillståndsansökningar som ska avgöras av byggnadstillsynen

5 inlämning av uppgifter till det datasystem för den byggda miljön som Finlands miljöcentral förvaltar

6 tillsynen över beviljade tillstånd under byggnadsarbetets gång

7 och 8 upphävda

9 avbrytande av byggnadsarbete

10 och 11 upphävda

12 tillstånds- och tillsynsavgifter samt beviljande av befrielse från avgift eller betalningsanstånd och återbetalning av avgifter utifrån den av miljö- och tillståndssektionen godkända taxan

13 förande av byggnadstillsynsmyndighetens talan då ändring sökts i ett ärende som gäller byggnadstillsynen, om han eller hon omfattar det myndighetsbeslut som ändringssökandet gäller och om inte miljö- och tillståndssektionen i ett enskilt fall beslutar något annat.

Motivering till föreslagna ändringar i förvaltningsstadgan

Ändringar i bygglagen

Med sitt beslut 11.12.2024 (§ 274) godkände Helsingfors stadsfullmäktige ändringar i förvaltningsstadgan som bland annat hade att göra med att den nya bygglagen (751/2023) trädde i kraft. Bygglagen trädde i kraft 1.1.2025, vilket föranledde flera justeringar i förvaltningsstadgan. Dessa trädde i kraft samtidigt med den nya lagen.

Redan innan bygglagen trädde i kraft antog riksdagen lagen om ändring av bygglagen (897/2024, den så kallade ändringsserien) i slutet av 2024. Ändringarna trädde i kraft samtidigt med den nya bygglagen, 1.1.2025. Ändringsserien ledde till ändringar i befogenheterna, men dessa beaktades inte i förvaltningsstadgan. Därför måste förvaltningsstadgan justeras så att den motsvarar den förändrade lagstiftningen.

Ändringsserien innebar ändringar i bygglagen i syfte att lätta den administrativa bördan och minska byråkratin i enlighet med regeringsprogrammet. Exempelvis lades ett nytt placeringstillstånd till i lagen för att påskynda industriprojekt inom omställningen till ren energi. Dessutom gavs kommunerna möjlighet att under vissa förutsättningar bevilja rivningslov för byggnader som skyddats i detaljplanen.

Ändringsförslag som gäller stadsmiljönämndens särskilda befogenheter (16 kap. 1 § 1 och 2 mom.)

Enligt den nya punkten 9 i 16 kap. 1 § 1 mom. i förvaltningsstadgan beslutar stadsmiljönämnden om rivningslov för en byggnad som skyddats i detaljplanen när det är fråga om en situation som avses i 56 § 4 mom. i bygglagen. Enligt 56 § 4 mom. i bygglagen kan kommunen bevilja tillstånd att riva en byggnad som är skyddad enligt en detaljplan om alla villkor i bestämmelsen uppfylls. Enligt den ändring som nu föreslås i förvaltningsstadgan ska stadsmiljönämnden ha befogenheter att bevilja rivningslov för skyddade byggnader, eftersom ett behörigt organ, i regel stadsfullmäktige, även har fattat beslutet om den detaljplan där byggnaden har skyddats. Beslut om rivning av byggnader som inte är skyddade fattas enligt ordalydelsen i 56 § 1 mom. i bygglagen av kommunens byggnadstillsyn.

Enligt den nya punkten 23 i 16 kap. 1 § 2 mom. i förvaltningsstadgan beslutar nämnden om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om placeringstillstånd för omställning till ren energi. Lagändringen (897/2024) innebar att bygglagen fick en ny 43 a § med bestämmelser om ett nytt tillståndsinstrument, placeringstillstånd för omställning till ren energi. Med ett placeringstillstånd för omställning till ren energi kan processen för granskningen av områdesanvändningen i fråga om vissa, i bygglagen angivna industriprojekt göras smidigare utan detaljplan eller generalplan, i vilken det bestäms att planen får användas som grund för beviljande av bygglov. För att bygglov ska kunna beviljas behöver projektet utöver placeringstillstånd för omställning till ren energi även en granskning av förutsättningarna för genomförande, som görs efter att placeringstillståndet avgjorts.

Beviljandet av placeringstillstånd för omställning till ren energi hör till kommunens prövningsrätt. Placeringstillstånd för omställning till ren energi handlar om granskning av områdesanvändningen. Syftet är att förbigå planläggningen och på så sätt påskynda genomförandet av projekt inom omställningen till ren energi. Därför är det ändamålsenligt att stadsmiljönämnden har befogenheterna att bevilja tillståndet. Vid behov kan befogenheterna delegeras till en tjänsteinnehavare.

Ändringsförslag som gäller miljö- och tillståndssektionens och byggnadstillsynschefens befogenheter (16 kap. 2 § och 9 §)

I Helsingfors förvaltningsstadga har 21 § 4 mom. i markanvändnings- och bygglagen tolkats så att byggnadstillsynsmyndighetens befogenheter har kunnat delegeras direkt till byggnadstillsynschefen i 16 kap. 9 § 1 mom. i förvaltningsstadgan. Även delar av byggnadstillsynsmyndighetens befogenheter i enlighet med bygglagen har delegerats till byggnadstillsynschefen i den förvaltningsstadga som trädde i kraft 1.1.2025. Lagen 897/2024 medförde dock en ändring i 99 § i bygglagen. I riksdagens miljöutskotts betänkande MiUB 15/2024 konstateras följande om ändringen:

”Enligt 99 § i bygglagen är kommunens byggnadstillsynsmyndighet behörig att sköta myndighetsuppgifter inom byggnadstillsynen. Paragrafen innehåller ingen bestämmelse om att kommunens byggnadstillsynsmyndighet kan delegera lagstadgade befogenheter till en tjänsteinnehavare eller någon annan aktör. Bygglagen innehåller inte heller någon bestämmelse som ger fullmäktige rätt att överföra behörighet som enligt lag tillkommer byggnadstillsynsmyndigheten på en tjänsteinnehavare.”

Således är det motiverat att ändra Helsingfors förvaltningsstadga så att den följer den bygglag som trädde i kraft 1.1.2025 och riksdagens miljöutskotts tolkning av delegeringen av befogenheter. Punkterna 3, 7, 8, 10 och 11 samt till största delen punkt 9 i 16 kap. 9 § 2 mom. i förvaltningsstadgan gäller byggnadstillsynsmyndighetens befogenheter. Det är därmed ändamålsenligt att flytta dem från byggnadstillsynschefens befogenheter till 16 kap. 2 § 2 mom., där de blir nya punkter 12–17.

Enligt förvaltningsstadgan har miljö- och tillståndssektionen befogenheter att själv besluta om ärenden i enlighet med 16 kap. 2 § 2 mom. eller överföra dem till en tjänsteinnehavare för avgörande. De övriga punkterna i 16 kap. 9 § 2 mom. gäller kommunens befogenheter, som kan delegeras direkt till en tjänsteinnehavare i förvaltningsstadgan.

Motivering till ändringen i 16 kap. 2 § 2 mom. 8 punkten i förvaltningsstadgan

Enligt 76 § i bygglagen kan kommunen i tillståndsbeslutet ge bestämmelser om byggnadsobjektet, byggnadsarbetet eller en åtgärd samt om begränsning av eventuella olägenheter till följd av dem. Således har de befogenheter som gäller tillståndsbestämmelser anvisats kommunen i bygglagen. I den motsvarande paragrafen (141 §) i markanvändnings- och bygglagen nämndes kommunen inte. Befogenheterna att utfärda tillståndsbestämmelser har ansetts följa tillståndsbehörigheten. Befogenheterna att bevilja bygglov och de flesta rivningslov är i bygglagen direkt anvisade byggnadstillsynsmyndigheten, medan kommunen är behörig att bevilja placeringstillstånd. Därför behövs en precisering beträffande miljö- och tillståndssektionens befogenheter i befogenheterna att utfärda tillståndsbestämmelser. I fråga om tillstånd för miljöåtgärder har detta beaktats i 16 kap. 9 § 2 mom. 2 punkten i förvaltningsstadgan. I behörigheten att bevilja rivningslov görs en precisering som går ut på att miljö- och tillståndssektionen är behörig i fråga om andra rivningslov än sådana som avses i 65 § 4 mom. i bygglagen, eftersom stadsmiljönämnden är behörig i sådana rivningslov som avses i detta moment.

Behandling i stadgearbetsgruppen

Förslagen till ändringar i förvaltningsstadgan har behandlats vid stadgearbetsgruppens sammanträden 3.2.2025, 3.3.2025 och 10.3.2025.

Ändringsförslag som gäller organens verksamhet och förtroendevaldas årsarvoden

30 kap. 18 § i förvaltningsstadgan (frågestund) föreslås få följande lydelse:

Under frågestunden har ledamöterna tillfälle att muntligt ställa frågor till borgmästaren eller en biträdande borgmästare om en viss angelägenhet inom dennes sektor som hänför sig till stadens verksamhet.

En ledamot som vill ställa en fråga ska lämna in den i skriftlig form till ordföranden enligt stadskansliets anvisningar.

Ordföranden, om möjligt efter att ha diskuterat saken med vice ordförandena, väljer vilka frågor som ställs under frågestunden och beslutar om den närmare behandlingen av frågestundsfrågorna vid fullmäktiges sammanträden. Ordföranden kan begränsa diskussionen enligt sin prövning.

Då borgmästaren eller en biträdande borgmästare har svarat på frågan har frågeställaren rätt att få ordet först. Ledamöternas anföranden räcker högst en minut och hålls på den egna platsen. Fullmäktige fattar inte beslut om det som behandlas under diskussionen.

Fullmäktige fattar beslut om när frågestunderna hålls. Fullmäktiges ordförande kan av särskilda skäl flytta en frågestund som fullmäktige fattat beslut om till ett annat ordinarie fullmäktigesammanträde.

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

Förvaltningsstadgans nuvarande bestämmelser om frågestunderna är onödigt detaljerade. Syftet med ändringarna är att förvaltningsstadgan ska möjliggöra ett smidigt frågestundsförfarande (så att frågor kan slås ihop, ordföranden kan fokusera diskussionen på en fråga o.s.v.).

Bestämmelsen om längden på anförandena under frågestunden ska motsvara nuvarande praxis. Vid behov kan ordföranden ge borgmästarkollegiet instruktioner om längden på svaret. I fortsättningen ska bestämmelser om detta dock inte ingå i förvaltningsstadgan.

Målet med ändringen är att tidpunkten för en frågestund ska kunna ändras smidigare. I praktiken behöver frågestunden flyttas om många omfattande ärenden ska behandlas vid sammanträdet. Enligt den nuvarande modellen krävs ett beslut av fullmäktige för att en frågestund ska kunna flyttas.

Betydande ändringar i frågestundspraxis eftersträvas inte. Också hittills har ordföranden kommit överens om förfarandet med grupperna. I sammanträdesförfarandet har man också i nuläget avvikit från förvaltningsstadgan exempelvis beträffande längden på anförandena: i stället för det som anges i förvaltningsstadgan har anförandena i praktiken varit en minut långa.

29 kap. 7 § 1 mom. i förvaltningsstadgan (närvaro- och yttranderätt) föreslås få följande lydelse:

Borgmästaren, biträdande borgmästarna och kanslichefen har närvaro- och yttranderätt vid stadsfullmäktiges sammanträden. När ärenden som revisionsnämnden berett behandlas har revisionsdirektören närvaro- och yttranderätt. När ärenden som ett tillfälligt utskott berett behandlas har utskottets ordförande närvaro- och yttranderätt. Kanslichefen beslutar om övriga personers närvaro.

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

Revisionsdirektören får närvaro- och yttranderätt vid behandlingen av ärenden som beretts av revisionsnämnden, vilket motsvarar nuvarande praxis. Om en bestämmelse om detta förs in i förvaltningsstadgan behöver kanslichefen inte längre fatta ett separat beslut i frågan.

En bestämmelse i förvaltningsstadgan om närvaro- och yttranderätt för ordföranden för ett tillfälligt utskott behövs om en fullmäktigeersättare väljs till ordförande.

29 kap. 12 § 2 mom. och de nya 3 och 4 mom. i förvaltningsstadgan (tolkning av förslag) föreslås få följande lydelse:

Då alla anföranden har hållits förklarar ordföranden diskussionen avslutad. Därefter ska ordföranden förelägga organet en redogörelse om de förslag som framställts under diskussionen för godkännande.

Ordföranden har till uppgift att avgöra om ett förslag gäller bordläggning, återremiss eller förkastande, eller om förslaget är ett motförslag eller ett förslag till hemställningskläm. Om ett förslag saknar anknytning till ärendet eller inte hör till organets befogenheter ska ordföranden inte ta upp det till omröstning.

För att göra behandlingen av förslag tydligare kan ordföranden slå ihop motförslag som hänför sig till samma helhet eller dela upp ett motförslag som hänför sig till olika helheter i två eller flera delar.

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

En utvidgning av ordförandens befogenheter i enlighet med förslagen motsvarar nuvarande praxis, enligt vilken förslag vars behandling inte hör till organets befogenheter inte behandlas. Således bär ordföranden det slutliga ansvaret för vilka ärenden som tas upp till behandling och för sin del även för tillsynen över beslutens laglighet.

29 kap. 16 § 2 mom. i förvaltningsstadgan (förslag om förkastande) föreslås få följande lydelse:

Om ett förslag som innebär att grundförslaget helt och hållet förkastas måste tas upp till omröstning, ska detta ställas sist mot det förslag som vunnit bland de övriga förslagen. Organet röstar inte om förkastande av ärendet mer än en gång.

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

Syftet är att förtydliga förfarandet för motivering av förslag om förkastande. Enligt den föreslagna ändringen ska endast ett beslut om förkastande av beslutet fattas. Det ska emellertid gå att framställa flera förslag om förkastande av ett och samma ärende. I omröstningen ställs emellertid alltid förkastandet av ärendet mot det förslag som annars utgör beslutet.

29 kap. 9 § 3 mom. i förvaltningsstadgan (fullmäktiges föredragningslista och sammanträdeskallelse) föreslås få följande lydelse:

Ärendena upptas på fullmäktiges föredragningslista i en av ordföranden bestämd ordning. Fullmäktiges ordförande kan flytta behandlingen av ett till föredragningslistan berett ärende till ett annat sammanträde än det föreslagna. På ett övrigt organs föredragningslista upptas ärendena i en av föredraganden bestämd ordning Om organet har flera föredragande bestämmer organet ordningen på föredragandena.

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

Ändringen görs för att fullmäktiges ordförande ska få en starkare autonom ställning i förhållande till stadsstyrelsens beredningsuppgift. Stadsstyrelsen må föreslå att ärenden ska behandlas vid vissa sammanträden, men med tanke på de praktiska arrangemangen är det motiverat att ge ordföranden en större möjlighet att ändra tidpunkten då ärenden behandlas från stadsstyrelsens förslag.

Ordföranden kan emellertid inte vägra att ta upp ett ärende till behandling eller att ta upp det på fullmäktiges föredragningslista. Ordföranden får endast flytta ärenden till ett fastslaget sammanträdesdatum. Ordföranden kan dock sammankalla ett nytt sammanträde, där ärendet tas upp till behandling.

30 kap. 11 § 3 mom. och 14 § 4 mom. i förvaltningsstadgan (att delge fullmäktigeledamöterna hemställningsklämmar och motioner) föreslås få följande lydelse:

30 kap. 11 § 3 mom.:

Organet ska ge ett svar på en motion till den som väckt motionen inom åtta månader från att motionen väckts. Den ledamot som väckt motionen ska ges tillfälle att ta del av svaret.

30 kap. 14 § 4 mom.:

I fråga om en godkänd hemställningskläm ska stadsstyrelsen tillställa den som föreslagit hemställningsklämmen en skriftlig utredning om åtgärderna med anledning av hemställningsklämmen inom ett år efter att den godkändes.

Motivering till ändringarna i förvaltningsstadgan

Delgivningen av beslut har förbättrats i och med att delgivningen har flyttats till det allmänna datanätet. Om det nuvarande, administrativt tunga förfarandet tillämpas innebär det i praktiken ett omfattande skickande av utdrag som gäller behandlade motioner till ledamöterna.

Svaret ska fortsättningsvis delges den som väckt motionen på samma sätt som delgivningen till en part går till. Svaret på en gruppmotion delges den som väckt motionen på samma sätt som svaret på en fullmäktigemotion.

30 kap. 14 § 2 och 3 mom. i förvaltningsstadgan (formulering av hemställningsklämmar) föreslås få följande lydelse:

30 kap. 14 § 2 mom.:

I ärenden som gäller förande av remissdebatt eller organets interna organisation får hemställningsklämmar inte godkännas.

30 kap. 14 § 3 mom.:

För ett beslut om godkännande av en hemställningskläm fordras att det understöds av minst 43 ledamöter. Om flera understödda förslag till hemställningsklämmar har framställts under diskussionen tas vart och ett av dem separat upp till omröstning.

Motivering till ändringarna i förvaltningsstadgan

Klämmar är åtskilda från den egentliga behandlingen av ärendet och kan varken strida mot beslutet eller ändra det. En normal parlamentarisk omröstningsordning är inte ändamålsenlig i fråga om hemställningsklämmar.

Ordförandens befogenheter att vägra att ta upp förslag till behandling föreslås utvidgas till att omfatta hemställningsklämmar som strider mot förslaget eller saknar anknytning till ärendet.

Definitionen av beredning av ärenden måste preciseras. I praktiken har det varit möjligt att göra klämmar i en del ärenden av beredningskaraktär. Det är motiverat att fastställa en tydlig omröstningsordning för hemställningsklämmar som motsvarar nuvarande praxis.

Det nya 30 kap. 11 § 9 mom. i förvaltningsstadgan (hur motioner förfaller) föreslås få följande lydelse:

Behandlingen av motioner som lämnats in innan fullmäktigeperioden tagit slut slutförs under den nya fullmäktigeperioden. Motioner får inte innehålla underskrifter som samlats in under föregående fullmäktigeperiod räknat från när motionen lämnas in.

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

När en ny fullmäktigeperiod tar vid uppstår en situation där en motion kan ha underskrifter från såväl den gamla som den nya fullmäktigeperioden. Det är även möjligt att den som väckt motionen och ett avsevärt antal av dem som undertecknat inte längre är ledamöter.

Det vore entydigt och klarare än för närvarande om motioner (fullmäktige-, budget- och gruppmotioner) som skrivits i mötesapplikationen men inte lämnats in förföll när fullmäktigeperioden tar slut. Bestämmelsen innebär i praktiken att motioner som inte lämnats in försvinner ur systemet när fullmäktigeperioden löper ut.

29 kap. 3 § 3 mom. i förvaltningsstadgan (sammanträdet ställs in eller flyttas) föreslås få följande lydelse:

Om tiden för sammanträdet ändras på det sätt som avses i 2 § 3 mom. ska ändringarna meddelas innan kallelsen till sammanträdet har sänts, om inte tiden för sammanträdet av särskilda skäl behöver ändras med kort varsel.

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

Det har uppstått situationer där sammanträdet för ett organ har behövt ställas in eller flyttas till en annan tidpunkt med kort varsel. Bestämmelsen ökar flexibiliteten i sammanträdesverksamheten. I första hand ska sammanträdet ställas in innan föredragningslistan skickas ut.

För närvarande är tidsfristerna för att ställa in och sammankalla ett sammanträde sinsemellan motstridiga. Ett sammanträde kan sammankallas med kortare varsel än det kan ställas in.

31 kap. 2 § 3 mom. i förvaltningsstadgan (fastställande av andel av årsarvode) föreslås upphävas. Bestämmelsen har följande lydelse:

Då någon som är berättigad till årsarvode är varaktigt förhindrad att sköta sitt uppdrag upphör hans eller hennes rätt till årsarvode. Ersättaren har rätt till den del av årsarvodet som står i proportion till de hela kalendermånader den som är berättigad till årsarvode varit förhindrad att sköta sitt uppdrag.

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

Enligt 31 kap. 1 § i förvaltningsstadgan beslutar stadsfullmäktige om arvodena, storleken på ersättningarna och hur ersättningarna begränsas. Fullmäktige har beslutat närmare om arvodena som en del av sitt beslut om ekonomiska förmåner. Det föreslås att fullmäktige beslutar om en princip som motsvarar 31 kap. 2 § 3 mom. som en del av det beslutet.

Den bestämmelse som föreslås upphävas är synnerligen detaljerad jämfört med övriga bestämmelser i förvaltningsstadgan. Momentet är delvis oklart formulerat, eftersom man veterligen har avsett situationer då en förtroendevald har avgått mitt under perioden. Då slutar och börjar rätten till arvode i kalendermånadsskiftet. Formuleringen bör förtydligas.

Problemet är att modulen för sammanträdesarvoden, som är den nuvarande betalningsplattformen för arvoden, inte tillåter att årsarvoden betalas enligt det ovan angivna. Däremot kan en relativ andel av arvodet betalas enligt antalet dagar.

I praktiken anses avskedet ha beviljats den dag då organet har fattat beslut i ärendet. Om beslutet har fattats av fullmäktige anses avskedet ha trätt i kraft genom stadsstyrelsens verkställighetsbeslut, om inte avskedet har beviljats från ett visst datum.

Syftet är att utveckla årsarvodesmodellen mot en modell där ett månatligt arvode, lika stort för varje månad, betalas för förtroendeuppdrag. Om den föreslagna ändringen genomförs måste avgående förtroendevaldas rätt till arvode ses över på nytt. Om bestämmelsen ingår i beslutet om ekonomiska förmåner blir det enklare att ändra modellen.

Årsarvodesmodellen ska införas centraliserat innan den nya fullmäktigeperioden tar vid. Ändringen motsvarar rådande praxis. Stadgearbetsgruppens behandling av ändringen kan förhoppningsvis påskyndas så att den kan tas med i nästa ändring av förvaltningsstadgan.

Ändringsförslagen har behandlats i stadgearbetsgruppen 31.3.2025.

Ändringsförslag som gäller bestämmelser om affärsverkens direktioner och ledande tjänsteinnehavare

Ändringar i förvaltningsstadgan

2 kap. 13 § 2 mom. i förvaltningsstadgan (direktionen för trafikaffärsverket) föreslås få följande lydelse:

Direktionen har sju ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.

2 kap. 20 § 3 mom. (direktionen för affärsverket servicecentralen), 21 § 3 mom. (direktionen för affärsverket byggtjänsten), 22 § 3 mom. (direktionen för affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten) och 22a § 3 mom. (direktionen för affärsverket sysselsättningstjänsten) i förvaltningsstadgan föreslås få följande lydelse:

Stadsstyrelsen väljer ledamöterna och ersättarna i direktionen för sin mandattid. Stadsstyrelsen väljer dessutom en ordförande och en vice ordförande för direktionen bland dess ordinarie ledamöter.

5 kap. 4 § 2 mom. i förvaltningsstadgan (ledande tjänsteinnehavare vid affärsverken inom centralförvaltningen) föreslås få följande lydelse:

Verkställande direktören är föredragande i direktionen för affärsverket i fråga. Direktionens ordförande är verkställande direktörens chef.

5 kap. 7 § 10 mom. i förvaltningsstadgan (ledande tjänsteinnehavare i stadsmiljösektorn) föreslås få följande lydelse:

Verksamheten vid trafikaffärsverket leds av verkställande direktören för trafikaffärsverket, som är underställd dess direktion. Verkställande direktören är föredragande i direktionen för trafikaffärsverket. Verkställande direktören för trafikaffärsverket utses för högst sju år. Direktionens ordförande är verkställande direktörens chef.

Punkterna 7 och 8 i 11 kap. 1 § 1 mom. i förvaltningsstadgan (allmänna befogenheter för direktionerna för affärsverken) föreslås upphävas:

Direktionerna för affärsverken, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,

7 beslutar om premieringar utifrån resultat eller prestationer när det gäller de verkställande direktörerna för affärsverken

8 beslutar om andra frågor när det gäller tjänsteförhållanden för affärsverkens verkställande direktörer

Ett nytt 3 mom. föreslås införas i 11 kap. 1 § i förvaltningsstadgan (allmänna befogenheter för direktionerna för affärsverken):

Direktionen för affärsverket, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en direktionens ordförande beslutar om

1 premieringar utifrån resultat eller prestationer när det gäller affärsverkens verkställande direktörer

2 andra frågor när det gäller tjänsteförhållanden för affärsverkens verkställande direktörer.

Motivering till ändringarna i förvaltningsstadgan

Trafikaffärsverket svarar för metrotrafiken och den infrastruktur för kollektivtrafik som hänför sig till metron. I motiveringarna till stadsfullmäktiges beslut om bolagisering av trafikaffärsverkets verksamhet (22.9.2021, 282 §) konstateras att de delar som hör till metrotrafiken senare separat ska överlåtas till stadstrafikbolaget, när den pågående rättegången mot Siemens-koncernen om metrons automatisering har avgjorts. Rättegången har emellertid dragit ut på tiden. Under tiden har affärsverket aktivt fortsatt med sin verksamhet och står inför betydande infrastrukturprojekt. Därför är det ändamålsenligt att stärka direktionen genom att öka antalet ledamöter från fem till sju.

I arbetet för att utveckla ledarskapet i affärsverken har man kommit fram till att det är ändamålsenligt att ordförandena för affärsverkens direktioner är tjänsteinnehavare i staden. Enligt kommunallagen ska ett affärsverk ha en direktion, men i övrigt är affärsverken en del av centralförvaltningens och stadsmiljösektorns linjeorganisation. Om direktionernas ordförande är tjänsteinnehavare stöder det ledarskapet i linjeorganisationen. Man kan ställa upp gemensamma mål och stödja uppnåendet av dessa som en del av hela stadens gemensamma diskussion om mål, och en ordförande som även är tjänsteinnehavare kan fortsätta denna diskussion i direktionen och med verkställande direktören.

En ordförande som även är tjänsteinnehavare kan dessutom vara chef för verkställande direktören i enlighet med linjeorganisationsprincipen. En tjänsteinnehavare känner till stadens förfaranden och processer och bidrar med kontinuitet i verksamheten bättre än en förtroendevald eller en extern ordförande.

Då en tjänsteinnehavare är ordförande för direktionen och chef för verkställande direktören är det ändamålsenligt att göra det möjligt för direktionen att delegera de befogenheter som gäller ärenden som gäller verkställande direktörens tjänsteförhållande till ordföranden.

Det föreslås emellertid inte att det ska skrivas in i förvaltningsstadgan att ordföranden ska vara en tjänsteinnehavare. Tjänsteinnehavare kan väljas till ordförande för affärsverkens direktioner enligt bestämmelserna i den gällande förvaltningsstadgan, vilket i hög grad även har gjorts.

Ändringsförslagen har behandlats i stadgearbetsgruppen 10.3.2025.

Ändring i beskrivningen av förvaltningsavdelningens verksamhetsområde

Ändring i förvaltningsstadgan

4 kap. 2 § 2 mom. 2 punkten i förvaltningsstadgan föreslås få följande lydelse:

Förvaltningsavdelningen, som svarar för verksamhetsförutsättningarna för stadsfullmäktige, stadsstyrelsen och borgmästarkollegiet, styrningen av förvaltningsförfarandet, ledningen av ärendehanteringen och dokumentförvaltningen, stadskansliets utvecklings- och stödtjänster samt den juridiska intressebevakningen och de juridiska experttjänsterna.

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

Beskrivningen av förvaltningsavdelningens verksamhetsområde behöver ändras eftersom ändringar har gjorts i organisationen. Stadskansliets utvecklings- och stödtjänster har centraliserats till förvaltningsavdelningen. Termen expeditionstjänster används inte längre.

Ändringsförslagen har behandlats i stadgearbetsgruppen 10.3.2025.

Ändringsförslag i förvaltningsstadgan beträffande särskilda befogenheter för direktören för trafikaffärsverket

Ändring i förvaltningsstadgan

En ny 4 punkt föreslås införas i 16 kap. 14 § 1 mom. förvaltningsstadgan, som gäller särskilda befogenheter för direktören för trafikaffärsverket:

Direktören för trafikaffärsverket, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,

4 beslutar inom ramen för affärsverkets besittningsrätt om uthyrning och annan upplåtelse av metrostationer och metroinfrastruktur, när uthyrningen eller upplåtelsen gäller ingående av hyres- eller placeringsavtal med teleoperatörer eller myndigheter för att förvalta kommunikationsnät.

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

HST (trafikaffärsverket) förvaltar de metrostationer och den infrastruktur som det äger inom Helsingfors stads område. En stor del av stationerna och infrastrukturen ligger under jord, vilket betyder att täckningen i kommunikationsnäten är dålig om deras infrastruktur byggs ovan jord, vilket i sin tur medför säkerhetsrisker och dålig service för metrons användare. För att lösa problemen har HST under de senaste 30 åren ingått cirka 50 avtal med aktörer som förvaltar kommunikationsnät, främst mobiloperatörer, om placering av basstationer, förstärkare och antenner på metrostationer och i metrons infrastruktur eller avtalat om nyttjanderätten till kablar i sambruk.

Av dessa avtal har många ingåtts före 2017. I och med de många ombyggnaderna av metrostationer och metroinfrastruktur har det blivit aktuellt att uppdatera dem. Enligt de flesta avtal får HST ingen ersättning för de lokaler eller objekt som det upplåter till operatörerna och där anordningar har placerats, eftersom det ligger i alla parters intresse att näten fungerar och eventuella ersättningar oftast vore små.

I samband med uppdateringsbehoven har det visat sig att nätoperatörerna önskar ingå tills vidare gällande placeringsavtal, oftast med en uppsägningstid på 12 månader, eftersom avtalen är intimt förknippade med deras kärnaffärsverksamhet. Med tanke på kommunikationsnätens funktionalitet är långvariga och förutsägbara avtal önskvärda. Fungerande kommunikationsnät gynnar Helsingfors stad och dess invånare.

Enligt förvaltningsstadgan ska alla sådana avtal om användning av lokaler och placering av anordningar föreläggas stadsstyrelsen för beslut, eftersom de befogenheter som direktionen kan delegera enligt 11 kap. 1 § 2 mom. 6 punkten i förvaltningsstadgan är begränsade till avtal som gäller tills vidare med en uppsägningstid på högst sex månader.

Det är inte förvaltningsmässigt ändamålsenligt att behandla de ovan beskrivna avtalen och uppdateringen av dem i stadsstyrelsen, varför ett tillägg i trafikaffärsverkets ordförandes befogenheter föreslås.

I de föreslagna befogenheterna ingår ingen övre gräns för längden på avtalet eller uppsägningstiden, men de är begränsade till avtal om kommunikationsnät. De föreslagna befogenheterna kan anses vara klart avgränsade och ökar inte en enskild tjänsteinnehavares möjlighet att ingå ohållbara avtal som är bindande för staden.

Ändringsförslaget har behandlats i stadgearbetsgruppen 31.3.2025.

Delegering av befogenheterna att lämna ut stadsfullmäktiges handlingar

Ändring i förvaltningsstadgan

Ett nytt 2 mom. föreslås införas i 24 kap. 3 § i förvaltningsstadgan (beslut om att en handling lämnas ut):

Begäranden om att ta del av stadsfullmäktiges handlingar avgörs av stadskansliets förvaltningsdirektör.

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

Enligt huvudregeln i 14 § i offentlighetslagen ska beslut om att en myndighetshandling lämnas ut fattas av den myndighet som innehar handlingen. I kommuner kan den myndighet som fattar beslut om utlämnande av handlingar vara ett organ. Fullmäktige kan dock i sin förvaltningsstadga ge ett kommunalt organ som verkar som en i lagen avsedd myndighet rätt att i den utsträckning organet beslutar, till en underlydande tjänsteinnehavare delegera myndighetens beslutanderätt när det gäller utlämnande av handlingar.

Enligt 24 kap. 3 § i förvaltningsstadgan kan ett organ med stöd av 14 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet delegera beslutanderätt till en underställd tjänsteinnehavare när det gäller utlämnande av handlingar.

Stadskansliets förvaltningsdirektör är den tjänsteinnehavare som närmast kan tänkas använda beslutanderätt när det gäller utlämnande av handlingar, eftersom förvaltningsdirektören leder förvaltningsavdelningen, som enligt 4 kap. 2 § i förvaltningsstadgan svarar för ledningen av ärendehanteringen och dokumentförvaltningen. Vid förvaltningsavdelningen bereds dessutom en betydande del av alla beslutsförslag för organ som bereds vid stadskansliet.

I praktiken tillämpas beslutanderätten om utlämnande av handlingar till exempel i situationer där en handling inte lämnas ut till den som begärt handlingen trots dennes begäran. I en sådan situation har den som begär information rätt att få ett överklagbart förvaltningsbeslut i ärendet.

Ändringsförslaget har behandlats i stadgearbetsgruppen 14.4.2025.

Överföring av organuppgifter som gäller förebyggande rusmedelsarbete från stadsstyrelsen till kultur- och fritidsnämnden

Ändring i förvaltningsstadgan

En ny 4 punkt föreslås införas i 17 kap. 1 § i förvaltningsstadgan:

Kultur- och fritidsnämnden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,

4 är det kommunala organ med ansvar för det förebyggande rusmedelsarbetet som avses i lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet.

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

Enligt 5 § i lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet ska kommunen utse ett organ med ansvar för arbetet, som ansvarar för organiseringen av det lagstadgade förebyggande rusmedelsarbetet. Stadsstyrelsen beslutade 14.5.2018 (§ 350) att organet med ansvar för det förebyggande rusmedelsarbetet är stadsstyrelsen. En ny bedömning av vilket organ som bör ha uppgiften har gjorts som en del av reformen av lednings- och samordningsstrukturen för främjande av välfärd, hälsa och säkerhet. Enligt stadsstyrelsen beslut 13.1.2025 (§ 19) utses kultur- och fritidsnämnden till ansvarigt organ.

I samband med totalreformen av social- och hälsovården placerades samordningen av det lagstadgade förebyggande rusmedelsarbetet på stadsnivå i kultur- och fritidssektorn, där även kontaktpersonerna för stadens förebyggande rusmedelsarbete samt ordföranden för Helsingfors mångprofessionella arbetsgrupp för förebyggande rusmedelsarbete och styrningen av gruppens verksamhet finns. Med kultur- och fritidsnämnden som ansvarigt organ stärks ledarskapet och samordningen i det förebyggande rusmedelsarbetets lagstadgade grundstrukturer och förläggs dessa till samma sektor, vilket säkerställer ett enhetligt genomförande.

Ändringsförslaget har behandlats i stadgearbetsgruppen 14.4.2025.

Ändring av organisationsnamnet på sektorernas förvaltningar till gemensamma tjänster

Ändringar i förvaltningsstadgan

Den första meningen i 5 kap. 6–9 § 1 mom. i förvaltningsstadgan, som gäller sektorernas ledande tjänsteinnehavare, föreslås få följande lydelse:

5 kap. 6 § 1 mom.

Verksamheten och de gemensamma tjänsterna i fostrans- och utbildningssektorn leds av sektorchefen i fostrans- och utbildningssektorn, som är föredragande i fostrans- och utbildningsnämnden och dess sektioner och för biträdande borgmästaren för sektorn.

5 kap. 7 § 1 mom.

Verksamheten och de gemensamma tjänsterna i stadsmiljösektorn leds av sektorchefen i stadsmiljösektorn, som är föredragande i stadsmiljönämnden och i sektionen för byggnader och allmänna områden och för biträdande borgmästaren för sektorn.

5 kap. 8 § 1 mom.

Verksamheten och de gemensamma tjänsterna i kultur- och fritidssektorn leds av sektorchefen i kultur- och fritidssektorn, som är föredragande i kultur- och fritidsnämnden och dess sektioner och för biträdande borgmästaren för sektorn.

5 kap. 9 § 1 mom.

Verksamheten och de gemensamma tjänsterna i social-, hälsovårds- och räddningssektorn leds av sektorchefen i social-, hälsovårds- och räddningssektorn, som är föredragande i social-, hälsovårds- och räddningsnämnden och dess sektioner och för biträdande borgmästaren för sektorn.

Motivering till ändringarna i förvaltningsstadgan

Sommaren 2024 ändrades organisationsnamnen på sektorernas förvaltningar till gemensamma tjänster och tjänstebeteckningen för sektorernas förvaltningsdirektörer till direktör för gemensamma tjänster. Ordet förvaltning blev kvar i 5 kap. 6–9 § 1 mom., som gäller sektorernas ledande tjänsteinnehavare och där det skulle ändras till gemensamma tjänster. Organisationsnamnen föreslås ändras till gemensamma tjänster även här.

Ändringsförslag som gäller social-, hälsovårds- och räddningsnämndens sektioner

Ändringar i förvaltningsstadgan

18 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten och 2a § 1 mom. 5 punkten i förvaltningsstadgan, som har följande lydelse, föreslås upphävas:

18 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten

Social-, hälsovårds- och räddningsnämndens sektion för individärenden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om

2 i lagen om missbrukarvård avsedda framställningar hos förvaltningsdomstolen om att en person på grund av våldsamhet ska förordnas till vård oberoende av sin vilja.


18 kap. 2a § 1 mom. 5 punkten

Social-, hälsovårds- och räddningsnämndens räddningssektion, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,

5 beslutar om eller godkänner de grunder och gränser på grundval av vilka en tjänsteinnehavare beslutar om fördelning av understödsanslag som står till räddningsväsendets disposition och övervakning av användningen av understöden.

Motivering till ändringarna i förvaltningsstadgan

Sektionen för individärenden

Orsaken till att sektionen för individärenden föreslås förlora befogenheter är att det i lagen om missbrukarvård från och med 1.1.2023 inte längre ingår någon bestämmelse enligt vilken socialnämnden borde göra en framställning hos förvaltningsdomstolen om att en person på grund av våldsamhet ska förordnas till vård oberoende av sin vilja under högst 30 dygn.

I Helsingfors stad har social-, hälsovårds- och räddningsnämndens sektion för individärenden haft dessa befogenheter som enligt lagen tillkommit socialnämnden, och när lagen ändrades förbisågs behovet av att justera förvaltningsstadgans bestämmelse om befogenheterna.

Således föreslås att 18 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten i förvaltningsstadgan om att göra en i lagen om missbrukarvård avsedd framställning hos förvaltningsdomstolen om att en person på grund av våldsamhet ska förordnas till vård oberoende av sin vilja stryks i befogenheterna för sektionen för individärenden. I praktiken har sektionen för individärenden inte gjort en enda framställning hos förvaltningsdomstolen utifrån bestämmelsen under sin mandatperiod 2021–2025.

Räddningssektionen

Orsaken till att räddningssektionen föreslås förlora befogenheter har att göra med fördelningen av de understödsanslag som står till räddningsväsendets disposition och övervakningen av användningen av understöden. Sedan social- och hälsovården slogs ihop med räddningsväsendet 1.1.2023 är det social-, och hälsovårds- och räddningsnämnden som fattar beslut i dessa frågor.

Stadsfullmäktige fattade beslut om ändringar i förvaltningsstadgan i anknytning till sammanslagningen 16.3.2022 (§ 62). Då visste man ännu inte hur beslutsfattandet om stadens understödsanslag skulle gå till efter social- och hälsovårdsreformen med hänsyn till social- och hälsovårdens och räddningsväsendets separata statliga finansiering. Före sammanslagningen var såväl social- och hälsovårdsnämnden som räddningsnämnden utifrån bestämmelser i förvaltningsstadgan behöriga att besluta om fördelningen av de understödsanslag som stod till deras disposition och övervakning av användningen av understöden. På grund av den öppna situationen beslutade man att befogenheterna i förvaltningsstadgan skulle finnas hos social-, hälsovårds- och räddningsnämnden, som ersatte de ovan nämnda organen, och räddningssektionen, som är underställd nämnden.

Stadsstyrelsens reformsektion för social- och hälsovården samt räddningsväsendet beslutade 6.6.2022 (§ 27) att beslutsfattandet om beviljande av understöd fördelas enligt de anslag ur vilka understöden beviljas. Om man i planen för användning av social-, hälsovårds- och räddningssektorns statliga finansiering med allmän täckning förbereder sig på att bevilja understöd fattas beslutet i social-, hälsovårds- och räddningssektorn av nämnden eller utifrån delegering av en tjänsteinnehavare. I den understödsverksamhet som baserar sig på kommun-Helsingfors budgetfinansiering fattas beslutet i centralförvaltningen av stadsstyrelsen eller utifrån delegering av en tjänsteinnehavare. Understöd som finansieras med medel som erhållits genom arv som tillfallit staten hör till kommun-Helsingfors, och besluten om dem fattas i centralförvaltningen. Beslutet om användning av arv som tillfallit staten har justerats så att de kan användas för understödsverksamhet som främjar välfärd och hälsa. Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden ger ett utlåtande om understöd för främjande av välfärd och hälsa innan de tas upp till beslutsfattande i centralförvaltningen.

I lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) fastställs kommunernas och välfärdsområdenas uppgifter inom främjande av välfärd och hälsa. I motiveringstexten till 7 § 4 mom. i lagen om ordnande av social- och hälsovård konstateras att tryggande av verksamhetsförutsättningarna för organisationer kan innebära exempelvis att organisationer beviljas understöd enligt prövning. Den statliga finansieringen med allmän täckning kan användas för understöd till organisationer. De understöd som bekostas med den statliga finansieringen ska stödja social-, hälsovårds- och räddningssektorns välfärds- och hälsofrämjande arbete med koppling till välfärdsområdenas lagstadgade uppgifter (social-, hälsovårds- och räddningstjänster).

Utifrån det ovanstående fattar antingen social-, hälsovårds- och räddningsnämnden eller stadsstyrelsen beslut om organisationsunderstöd till social- och hälsovård och räddningsväsende. Det finns inget separat anslag ur vilket räddningssektionen kan bevilja understöd, och därmed har räddningssektionen inte beviljat några understöd ur räddningsväsendets anslag sedan social- och hälsovården och räddningsväsendet sammanslogs. Således föreslås att 18 kap. 2a § 1 mom. 5 punkten i förvaltningsstadgan om räddningssektionens befogenheter att besluta om fördelning av de understödsanslag som står till räddningsväsendets disposition och övervakning av användningen av understöden upphävs som en teknisk ändring.

Ändringsförslagen har behandlats i stadgearbetsgruppen 14.4.2025.