Ändring av förvaltningsstadgan, ändringar som gäller stadskansliet och fostrans- och utbildningssektorn

Stadsfullmäktige godkänner förvaltningsstadgan för Helsingfors stad i enlighet med bilaga 1 så att den träder i kraft 1.7.2025 och i enlighet med bilaga 2 så att den träder i kraft 1.8.2025.

En ny term i förvaltningsstadgan: beställningsbefogenheter

Ändringar i förvaltningsstadgan

11 kap. 2 § 1 mom. 8 punkten (allmänna befogenheter för direktörerna för affärsverken) föreslås få följande lydelse:

Direktören för affärsverket, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om

8 beställningsbefogenheter, vilka som har rätt att godkänna utgifter och hur godkännandeförfarandet ska organiseras

12 kap. 1 § 1 mom. 20 punkten (kanslichefens befogenheter) föreslås få följande lydelse:

Kanslichefen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,

20 beslutar om beställningsbefogenheter, vilka som har rätt att godkänna utgifter och hur godkännandeförfarandet ska organiseras

13 kap. 2 § 1 mom. 7 punkten (revisionsdirektörens befogenheter) föreslås få följande lydelse:

Revisionsdirektören, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om

7 beställningsbefogenheter, vilka som har rätt att godkänna utgifter och hur godkännandeförfarandet ska organiseras

14 kap. 1 § 1 mom. 4 punkten (sektorchefernas allmänna befogenheter) föreslås få följande lydelse:

Sektorcheferna, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,

4 beslutar om beställningsbefogenheter, vilka som har rätt att godkänna utgifter och hur godkännandeförfarandet ska organiseras

Rubriken för 20 kap. 8 § föreslås få följande lydelse:

Upphandlingsbefogenheter och beställningsbefogenheter

Det nya 20 kap. 8 § 4 mom. föreslås få följande lydelse:

Med beställningsbefogenheter fastställs rätten för en tjänsteinnehavare eller en anställd i arbetsavtalsförhållande att fatta beslut om beställningar i enlighet med ett upphandlingsbeslut. Om inga beställningsbefogenheter har fastställts iakttas vid beställningar upphandlingsbefogenheterna eller den särskilt fastställda rätten för en anställd i arbetsavtalsförhållande att göra upphandlingar på en tjänsteinnehavares ansvar.

Motivering till ändringarna i förvaltningsstadgan

Upphandling

Den upphandlande enheten är i första hand skyldig att konkurrensutsätta upphandlingar på det sätt som föreskrivs i lag. Enligt upphandlingslagen ska ett skriftligt beslut fattas om en upphandling. Efter upphandlingsbeslutet ska den upphandlande enheten ingå ett separat skriftligt upphandlingskontrakt för att verkställa upphandlingsbeslutet. Med upphandlingskontraktet avtalar den upphandlande enheten och leverantören om utförande av byggentreprenad, upphandling av varor eller utförande av tjänster mot ekonomisk ersättning. Upphandlande enheter inom staden är stadskansliet, revisionskontoret, sektorerna och affärsverken.

Enligt 20 kap. 8 § 1 mom. i förvaltningsstadgan fattas upphandlingsbeslut av ett organ eller en tjänsteinnehavare inom ramen för upphandlingsbefogenheterna.

Med upphandlingsbefogenheterna delegeras befogenheter att göra upphandlingar till tjänsteinnehavare och fastställs bl.a. gränser i euro för tjänsteinnehavarens rätt att fatta beslut om upphandlingar. Upphandlingsbefogenheter kan inte delegeras till anställda i arbetsavtalsförhållande, men en tjänsteinnehavare kan bemyndiga en underlydande i arbetsavtalsförhållande att göra upphandlingar på tjänsteinnehavarens ansvar om det är ändamålsenligt.

Beställningsbefogenheter

Ett beställningsbeslut är till sin karaktär verkställighet av en upphandling och innebär inte utövning av offentlig makt. Med beställningsbefogenheterna fastställs rätten för en myndighet eller en anställd i arbetsavtalsförhållande att fatta beslut om beställningar i enlighet med ett upphandlingsbeslut. Med beställningsbefogenheter avses rätten att i en köpprocess godkänna beställningsförslag i enlighet med ett upphandlingsbeslut. I köpprocesser är en beställning ett godkänt beställningsförslag.

Kanslichefen, direktörerna för affärsverken, revisionsdirektören och sektorcheferna har rätt att besluta vilka som har rätt att godkänna utgifter och hur godkännandeförfarandet ska organiseras. Framöver ska dessa tjänsteinnehavare ha uttryckliga befogenheter att även besluta om beställningsbefogenheter.

Detta innebär att organen inte längre kommer att fatta separata beslut om beställningsbefogenheter som de tidigare har gjort. Beställningsbefogenheter är till sin karaktär verkställighet av en upphandling och organisering av operativ verksamhet. Det är mer ändamålsenligt att en tjänsteinnehavare sköter dessa uppgifter.

Enligt ändringsförslaget ska, om inga beställningsbefogenheter har fastställts, upphandlingsbefogenheterna eller rätten för en anställd i arbetsavtalsförhållande att göra upphandlingar på en tjänsteinnehavares ansvar iakttas vid beställningar.

I anvisningarna för efterlevnad av budgeten finns anvisningar om terminologin för beställningsbefogenheterna, rätten att göra upphandlingar på en tjänsteinnehavares ansvar och beställningsbefogenheterna/rätten att göra beställningar. I förvaltningsstadgan nämns emellertid endast de två förstnämnda.

Skrivningarna om beställningsbefogenheter i Helsingfors stads anvisningar för efterlevnad av budgeten har förorsakat flertydighet, och termen nämns inte i förvaltningsstadgan. Då termen beställningsbefogenheter läggs till i förvaltningsstadgan förenhetligas terminologin och försvinner eventuella skillnader i tolkningen.

Bland kommunerna i huvudstadsregionen används en motsvarande term i Esbo stads förvaltningsstadga, och i Vanda stads förvaltningsstadga finns tydliga skrivningar om delegeringen av beslutanderätt beträffande rätten att göra beställningar.

Ändringsförslagen har behandlats i stadgearbetsgruppen 3.3.2025. Stadgearbetsgruppen konstaterade att de föreslagna ändringarna är stadgetekniskt oproblematiska.

Upphävning av personaldirektörens befogenheter beträffande verkställighet av hyresjusteringar för tjänstebostäder

Ändring i förvaltningsstadgan

12 kap. 3 § 5 punkten i förvaltningsstadgan föreslås upphävas:

Personaldirektören, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna eller personaldirektören har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,

5 verkställer årliga hyresjusteringar för tjänstebostäderna i enlighet med principer fastställda av stadsstyrelsen för tjänstebostäder

Motivering till ändringen i förvaltningsstadgan

Helsingfors stad har genom stadsstyrelsens beslut 5.2.2024 slutat hyra ut tjänstebostäder 1.1.2025. Hyresavtalen för tjänstebostäder ändrades till vanliga hyresavtal 1.1.2025.

Personaldirektören behöver inte längre besluta om verkställigheten av hyresjusteringar för tjänstebostäder. Därför föreslås 12 kap. 3 § 5 punkten i förvaltningsstadgan, som handlar om detta, upphävas såsom onödig.

Ändringsförslaget har behandlats i stadgearbetsgruppen 3.3.2025. Stadgearbetsgruppen konstaterade att den föreslagna ändringen är stadgetekniskt oproblematisk.

Nya beteckningar för stadsjuristen och chefen för den interna revisionen

Ändringar i förvaltningsstadgan

12 kap. 5 § i förvaltningsstadgan föreslås få följande lydelse:

Befogenheter för direktören för juridiska ärenden

Direktören för juridiska ärenden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, stadsstyrelsen i ett enskilt fall beslutar något annat eller direktören för juridiska ärenden har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,

1 för stadens talan i domstolar och där stadens intressen annars ska bevakas

2 för stadens talan då ändring sökts i ett ärende som gäller förvaltningen, om han eller hon omfattar det beslut av någon av stadens myndigheter som ändringssökandet gäller

3 beslutar om rättshjälp till en stadsanställd med anledning av sådant som inträffat i tjänsteutövningen eller arbetet

4 beslutar om åtgärder för indrivning av skadestånd hos en stadsanställd som vållat skada

5 beslutar om skadestånd då staden är skadeståndsskyldig, då ärendet inte kan hänföras till en viss sektor eller då det anses vara skäligt att skadestånd betalas

6 ansöker om egendom som staten fått som arv och tar emot sådan egendom på stadens vägnar, tar likaså emot egendom som donerats eller testamenterats till staden, om dess värde överstiger 100 000 euro eller om inte donatorn eller testatorn har anvisat egendomen till en viss sektor.

Direktören för juridiska ärenden, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, stadsstyrelsens koncernsektion beslutar något annat eller direktören för juridiska ärenden har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta, för stadens talan vid bolags-, koncern- och årsstämmor och om beslut fattas utan bolagsstämma i ett ärende som inte är ekonomiskt betydande eller principiellt vittgående.

22 kap. 5 § 4 mom. i förvaltningsstadgan föreslås få följande lydelse:

Den interna revisionen leds av direktören för intern revision.

Motivering till ändringarna i förvaltningsstadgan

Kanslichefen har 16.5.2025 (§ 76) fattat beslut om att ändra vissa tjänstebeteckningar i stadskansliet. I och med beslutet ändrades de i förvaltningsstadgan förekommande tjänstebeteckningarna stadsjurist och chef för den interna revisionen till direktör för juridiska ärenden och direktör för intern revision. Tjänstebeteckningarna behöver även ändras i förvaltningsstadgan.

Bakom ändringen ligger Helsingfors stads strukturmodell för roller inom ledningen, som har tillämpats på de befattningar som omfattas av Helsingfors stads system med totallön sedan 1.1.2023. Modellen är ett redskap för att beskriva hur krävande befattningarna inom ledningen är och inordna dem i en hierarki.

I samband med strukturmodellen för roller och systemet med totallön bestämdes att möjligheten till en beteckning som slutar på direktör i likhet med den totala arbetstiden binds till svårighetsklasserna H4–H10. Beteckningar som slutar på direktör har införts vid rekryteringar under den tid då den nya strukturmodellen för roller tillämpats. Genom kanslichefens beslut har beteckningar i dessa löneklasser, främst sådana som slutar på chef, ändrats så att de slutar på direktör.

En annan orsak till ändringen av stadsjuristens finska tjänstebeteckning (kaupunginlakimies) är att Helsingfors stad övergår till könsneutrala tjänste- och befattningsbeteckningar. Beslutet har inte påverkat någons lön. Tjänsteinnehavarna har getts tillfälle att höras om grunderna för ändringen.

Kanslichefen beslutar om ändringar av tjänstebeteckningar inom stadskansliet.

Stadgearbetsgruppen har konstaterat att de föreslagna ändringarna är stadgetekniskt oproblematiska.

Ändringsförslag i förvaltningsstadgan som gäller fostrans- och utbildningssektorn

Ändringar i förvaltningsstadgan

4 kap. 5 § 2 mom. i förvaltningsstadgan (fostrans- och utbildningssektorns uppgifter och organisation)

3 och 4 punkten i 4 kap. 5 § 2 mom. i förvaltningsstadgan ändras så att grundläggande utbildning för vuxna läggs till i båda punkterna och lekparksverksamheten stryks i 4 punkten, med andra ord så att de får följande lydelse:

3 Servicehelheten gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete, som svarar för den finska gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen, verkstadsverksamheten för unga och grundläggande utbildningen för vuxna. Servicehelheten svarar också för det finska fria bildningsarbetet.

4 Svenska servicehelheten, som svarar för den svenska småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen och övriga undervisningen i enlighet med lagen om grundläggande utbildning, gymnasieutbildningen, verkstadsverksamheten för unga och grundläggande utbildningen för vuxna. Servicehelheten svarar också för det svenska fria bildningsarbetet.

15 kap. 2 § i förvaltningsstadgan (fostrans- och utbildningsnämndens finska och svenska sektions befogenheter)

15 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten i förvaltningsstadgan flyttas till den nya 2a punkten i 15 kap. 1 § 2 mom. enligt följande:

Fostrans- och utbildningsnämndens svenska och finska sektion, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar för sin egen språkgrupps del om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om

2a ordnandet och dimensioneringen av undervisningen vid enskilda skolor i enlighet med lagen om grundläggande utbildning och av gymnasie- och yrkesutbildningen vid enskilda läroanstalter

15 kap. 3 § 3 punkten i förvaltningsstadgan (särskilda befogenheter för direktionerna för skolorna och gymnasierna)

15 kap. 3 § 3 punkten i förvaltningsstadgan föreslås ändras så att den del som handlar om rätten för en studerande vid gymnasiet som är part i en förundersökning och misstänkt för brott att delta i undervisningen stryks enligt följande:

Direktionerna för skolorna och gymnasierna, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,

3 avstänger en elev vid grundskolan eller en studerande vid gymnasiet för högst en månad och beslutar att avstängningen får verkställas innan beslutet om avstängning har vunnit laga kraft.

15 kap. 5 § i förvaltningsstadgan (befogenheter för direktören för småbarnspedagogiken)

Ett omnämnande av intensifierat stöd och stödtjänster inom det allmänna stödet läggs till i 4 punkten och en ny punkt 5 läggs till i 15 kap. 5 § i förvaltningsstadgan enligt följande:

Direktören för småbarnspedagogiken, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna eller direktören för småbarnspedagogiken har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,

4 beslutar om stödtjänster inom det allmänna stödet samt om anordnande av intensifierat stöd och särskilt stöd för ett barn inom småbarnspedagogiken

5 beslutar om ordnande av elevspecifika stödåtgärder och avvikande ordnande av undervisning för en elev inom förskoleundervisningen.

15 kap. 6 § 2 punkten i förvaltningsstadgan (befogenheter för direktören för grundläggande utbildning)

En hänvisning till ordnande av elevspecifika stödåtgärder, avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen och avvikande ordnande av undervisning läggs till i 15 kap. 6 § 2 punkten i förvaltningsstadgan enligt följande:

Direktören för grundläggande utbildning, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna eller direktören för grundläggande utbildning har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,

2 beslutar om ordnande av elevspecifika stödåtgärder, avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen och avvikande ordnande av undervisning för en elev inom den grundläggande utbildningen

15 kap. 7 § i förvaltningsstadgan (befogenheter för direktören för gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete)

I 15 kap. 7 § i förvaltningsstadgan läggs nya punkter 4 och 5 till enligt följande:

Direktören för gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna eller direktören för gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,

4 beslutar om specialundervisning för en studerande inom gymnasieutbildningen

5 beslutar om avvikande studiearrangemang för en studerande i den grundläggande utbildningen för vuxna.

15 kap. 8 § i förvaltningsstadgan (befogenheter för direktören för svenska servicehelheten)

En hänvisning till intensifierat stöd och stödtjänster inom det allmänna stödet för ett barn i 4 punkten, en ny punkt 4a, en hänvisning till ordnande av elevspecifika stödåtgärder, avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen och avvikande ordnande av undervisning i 6 punkten och nya punkter 6a och 6b läggs till i 15 kap. 8 § i förvaltningsstadgan enligt följande:

Direktören för svenska servicehelheten, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna eller direktören för svenska servicehelheten har förordnat någon annan tjänsteinnehavare detta,

4 beslutar om stödtjänster inom det allmänna stödet samt om anordnande av intensifierat stöd och särskilt stöd för ett barn inom den svenska småbarnspedagogiken

4a beslutar om ordnande av elevspecifika stödåtgärder och avvikande ordnande av undervisning för en elev inom den svenska förskoleundervisningen

6 beslutar om ordnande av elevspecifika stödåtgärder, avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen och avvikande ordnande av undervisning för en elev inom den svenska grundläggande utbildningen

6a beslutar om specialundervisning för en studerande inom den svenska gymnasieutbildningen

6b beslutar om avvikande studiearrangemang för en studerande inom den svenska grundläggande utbildningen för vuxna.

Motivering till ändringarna i förvaltningsstadgan

I förvaltningsstadgan föreslås ändringar till följd av ändringar i lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen beträffande stödet till elever respektive studerande. Dessutom föreslås att punkten om ordnande och dimensionering av undervisningen vid enskilda skolor i enlighet med lagen om grundläggande utbildning och av gymnasie- och yrkesutbildningen vid enskilda läroanstalter flyttas till ett annat ställe i förvaltningsstadgan så att det blir möjligt att delegera befogenheterna. Samtidigt föreslås några tekniska justeringar och tillägg i förvaltningsstadgan. En närmare motivering följer nedan.

Förslag till ändringar i förvaltningsstadgan som följer av ändringar i stödet inom förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen

Stödet för lärande och skolgång i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt på andra stadiet reformeras. Lagen om ändring av lagen om grundläggande utbildning (1090/2024) träder huvudsakligen i kraft 1.8.2025. Lagen om ändring av gymnasielagen (801/2024) träder i kraft 1.8.2025.

I förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen har man frångått begreppen intensifierat stöd och särskilt stöd och i stället infört bestämmelser om gruppspecifika stödformer och elevspecifika stödåtgärder. De nya elevspecifika stödåtgärderna kräver ett förvaltningsbeslut. I förvaltningsstadgan behövs bestämmelser om befogenheterna att fatta sådana beslut i stället för de nuvarande bestämmelserna om stöd. Förvaltningsbeslut ska inte endast fattas om elevspecifika stödåtgärder, utan även om avvikande ordnande av undervisning inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt om avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen inom den grundläggande utbildningen.

Det är ändamålsenligt att direktören för småbarnspedagogiken liksom nu har befogenheterna att fatta beslut om de nya stödåtgärderna inom förskoleundervisningen och direktören för grundläggande utbildning inom den grundläggande utbildningen. Direktören för svenska servicehelheten kommer liksom nu att ha motsvarande befogenheter inom den svenska servicen. Befogenheterna kommer att kunna delegeras till en lägre tjänsteinnehavare.

En gymnasiestuderande kommer i fortsättningen att ha rätt till specialundervisning om övrigt stöd för lärande i enlighet med gymnasielagen inte räcker till och den studerande behöver specialundervisning för att genomföra gymnasiets lärokurs. Ett förvaltningsbeslut ska fattas om specialundervisningen, och därför behövs bestämmelser om befogenheterna att fatta beslut om specialundervisning i förvaltningsstadgan. Det är ändamålsenligt att direktören för gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete, och inom den svenska servicen direktören för svenska servicehelheten, har befogenheterna att fatta beslut om specialundervisning. Även dessa befogenheter kommer att kunna delegeras till en lägre tjänsteinnehavare.

Reformerna av stödet innebär att ett förvaltningsbeslut ska fattas om avvikande studiearrangemang för en studerande inom den grundläggande utbildningen för vuxna. Det är ändamålsenligt att det är direktören för gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete som har befogenheterna att göra detta. Inom den svenska servicen har motsvarande befogenheter lagts till för direktören för svenska servicehelheten. Även dessa befogenheter kommer att kunna delegeras till en lägre tjänsteinnehavare.

Förslag till ändring av förvaltningsstadgan gällande ordnande och dimensionering av undervisningen vid enskilda skolor i enlighet med lagen om grundläggande utbildning och av gymnasie- och yrkesutbildningen vid enskilda läroanstalter

De befogenheter som gäller ordnande och dimensionering av undervisningen vid enskilda skolor i enlighet med lagen om grundläggande utbildning och av gymnasie- och yrkesutbildningen vid enskilda läroanstalter föreslås flyttas till andra momentet på det aktuella stället i förvaltningsstadgan (15 kap. 2 §) så att det blir möjligt att delegera befogenheterna till en tjänsteinnehavare. Med tanke på organiseringen av verksamheten, processerna för antagning av elever och studerande och tidsschemana är det ändamålsenligt att sektionen om den så vill kan delegera de mer detaljerade besluten om dimensionering till en tjänsteinnehavare.

Övriga ändringsförslag

I 4 kap. 5 § 2 mom. i förvaltningsstadgan beskrivs fostrans- och utbildningssektorns fyra servicehelheter. Grundläggande utbildning för vuxna har lagts till bland uppgifterna för servicehelheten gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete i 2 mom. 3 punkten och bland uppgifterna för svenska servicehelheten i 4 punkten. Trots att servicehelheten gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete ordnar grundläggande utbildning för vuxna har det hittills inte nämnts i förvaltningsstadgan.

15 kap. 3 § i förvaltningsstadgan gäller befogenheterna för direktionerna för skolorna och gymnasierna. I 1 mom. 3 punkten i denna paragraf har den del som handlar om att direktionen beslutar huruvida en studerande vid gymnasiet som är part i en förundersökning och misstänkt för brott har rätt att delta i undervisningen strukits. Till följd av ändringen av gymnasielagen kan en studerandes rätt att delta i undervisningen inte begränsas även om studeranden är part i en förundersökning och misstänkt för brott.

I 15 kap. 5 § i förvaltningsstadgan har befogenheterna att besluta om stödtjänster inom det allmänna stödet samt anordnande av intensifierat stöd för ett barn inom småbarnspedagogiken lagts till bland befogenheterna för direktören för småbarnspedagogiken. Det är ändamålsenligt att direktören för småbarnspedagogiken har befogenheter att besluta om stödtjänster inom det allmänna stödet samt anordnande av intensifierat stöd för ett barn inom småbarnspedagogiken på samma sätt som om särskilt stöd. Stödet i enlighet med lagen om småbarnspedagogik har inte reformerats. Inom den svenska servicen har motsvarande befogenheter lagts till för direktören för svenska servicehelheten.

Ändringsförslagen har behandlats i stadens stadgearbetsgrupp 31.3.2025. Stadgearbetsgruppen konstaterade att framställningen är stadgetekniskt oproblematisk.