Hoplaxskolans verksamhetsställen från och med 1.8.2026

Svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning beslutar att från och med 1.8.2026 avstå från Hoplaxskolans verksamhetsställe i Sockenbacka.

Enligt förvaltningsstadgan kap 15 § 2 är det svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning som beslutar, för sin egen språkgrupps del, verksamhetsställen för skolor och läroanstalter och verksamhetsställen i fråga om förskoleundervisning.

Den svenska servicehelheten har under de senaste åren sett över behovet av skolor och daghem i västra Helsingfors. Som resultat av denna granskning föreslås att svenska servicehelheten, för att samordna resurserna och trygga en långsiktigt hållbar verksamhet i området, avstår från enheten i Sockenbacka.

I det västra stordistriktet anordnas undervisning på svenska i Hoplaxskolan. Skolan är en enhetlig grundskola som omfattar årskurserna 1–9 med undervisning på fem olika verksamhetsställen, varav två är belägna i Munksnäs (årskurserna 1–5 och 6–9) och de övriga i Sockenbacka (1–2), Haga (1–5) och Kårböle (1–5). Förskoleundervisning i västra stordistriktet anordnas i Haga, Kårböle och Munksnäs.

Hoplaxskolans verksamhetsställe i Sockenbacka är belägen på Kånalavägen 13. För tillfället deltar 14 elever i undervisningen i årskurserna 1–2 på detta verksamhetsställe.

Hoplaxskolan är en grundskola med ett enhetligt elevupptagningsområde. För att trygga serviceutvecklingen i området har en renovering och ombyggnad vid två av Hoplaxskolans verksamhetsställen pågått. Den slutförda renoveringen av Hoplaxskolans verksamhetsställen i Haga och Munksnäs medför att trygga, hälsosamma och tillräckliga lokaler finns till förfogande, vilket skapar goda förutsättningar för verksamheten och tillgodoser servicebehovet inom området.

Förslaget om att avstå från verksamhetsstället i Sockenbacka utgår från en bedömning av pedagogiska fördelar samt säkerhets- och välmåendeaspekter. Den enhetliga lärstigen för barn och elever i området stärks, eftersom färre övergångar och byten av enhet behövs. I bedömningen konstateras även att barnens sociala nätverk breddas och att barnens individuella stödbehov bättre kan beaktas. Undervisningen kan genomföras tryggt och enhetligt inom hela Hoplaxskolans område.

Förändringen möjliggör en omfördelning av resurser till pedagogisk verksamhet. Genom förändringen får eleverna tillgång till ändamålsenliga undervisningslokaler i alla ämnen, vilket förbättrar lärandeupplevelsen. Även eftermiddagsverksamheten får bättre tillgång till nödvändiga lokaler, och tjänsteproduktionen blir mer stabil. Elevernas rätt till undervisning och vägledning enligt läroplanen stärks, och förutsättningarna att ordna stödformer och stödåtgärder för lärandet förbättras. Genom förändringen blir elevvården mer tillgänglig för barnen, då skolhälsovårdare, skolkurator och skolpsykolog regelbundet finns på plats. Det erbjuds även större möjligheter att delta i aktiviteter som främjar gemenskap, såsom kulturbesök.

Pedagogiska fördelar, välmående- och säkerhetsaspekter

Den grundläggande utbildningen bygger på principen om att var och en har rätt att växa till sin fulla potential som människa och samhällsmedlem. I detta behöver eleven uppmuntran och individuellt stöd. Eleven behöver känna sig hörd och uppskattad i skolgemenskapen, samt känna att hen får stöd för sitt lärande och välbefinnande. Lika viktigt är också erfarenheten av delaktighet och av att tillsammans bidra till det gemensamma arbetet och välbefinnandet. Varje elev har rätt till god undervisning och att lyckas i skolarbetet. Serviceplaneringen på stadsnivå skall basera sig på hållbara ekonomiska lösningar så att resurser kan riktas till den pedagogiska verksamheten, och därmed bidra till en kvalitativ verksamhet på alla verksamhetsställen.

Välmående

Målet för verksamheten inom fostran och utbildning är att ge eleverna verktyg och förutsättningar att klara sig i samhället. De sociala färdigheterna är viktiga för framtiden, men också viktiga för trivseln, motivationen och inlärningen under skoltiden. Genom en mer enhetlig lärstig med färre enhetsbyten stöds kontinuiteten i lärandet och i stödet därtill, och de sociala relationerna stärks, både med tanke på skolkamrater som skolpersonal. En enhet med mer resurser ger eleverna större möjligheter att delta i gemenskapshöjande aktiviteter, till exempel uppträdanden, kulturbesök och kamratstödjande verksamhet. Genom att ordna naturliga mötesplatser för eleverna att träffas får de möjligheter att utvidga sitt sociala nätverk.

Eleverna får också bättre tillgång till elevvårdens tjänster som främjar välmående och stöder lärande och skolgången. I Helsingfors stadsstrategi 2025–2029 framhävs barns och ungas välmående och vikten av att arbeta branschövergripande för att främja, förebygga och tidigt ingripa för att hindra problem från att uppstå eller förvärras. Vid verksamhetsstället i Sockenbacka har eleverna inte dagligen tillgång till elevvårdspersonal såsom skolhälsovårdare, skolkurator och skolpsykolog.

Pedagogiska fördelar

Enligt läroplanen för den grundläggande utbildningen har eleven varje skoldag rätt till läroplansenlig undervisning och till en trygg lärmiljö. Läraren bör följa med och främja elevernas lärande, arbete och välbefinnande. Läraren behöver också upptäcka eventuella svårigheter i god tid samt handleda och stöda eleverna.

I enlighet med läroplanen bör skolans personal samarbeta och fördela arbetet för att kunna bidra till att målen för undervisning och fostran ska uppnås likvärdigt för alla elever. Samarbete behövs i synnerhet vid planering och genomförande av helhetsskapande undervisning, vid bedömning och stöd för lärande samt inom elevvården. I en större enhet kan detta samarbete förverkligas vilket möjliggör genomförandet av likvärdig läroplansenlig undervisning för hela årskullen inom området.

För närvarande undervisas eleverna vid verksamhetsstället i Sockenbacka av en behörig lärare. Detta har inte alltid varit fallet, och under tidigare år har rekryteringen till verksamhetsstället visat sig vara utmanande. Erfarenheten visar, att lärare ofta söker sig till verksamhetsställen där de kan tillhöra ett kollegium och arbeta i lärarteam, detta bland annat för att lärarna då kan dela på arbetsuppgifter och stödja varandra, både med tanke på pedagogik och välmående.

Vid verksamhetsstället i Sockenbacka är elevernas tillgång till undervisning av en behörig lärare totalt beroende av en person, och ansvaret för alla delar av inlärning och välmående ligger för hela skoldagens del odelat på denna lärare. Arbetet i Sockenbackaenhetens enda sammansatta klass är ur lärarens synvinkel utmanande. I praktiken behöver läraren undervisa mer än undervisningsskyldigheten kräver för att eleverna ska få undervisning i enlighet med timfördelningen.

Verksamheten inom grundläggande utbildning bygger på principen om att i ett tidigt skede identifiera elevens behov av stöd, lägga in de stödinsatser eleven behöver samt ha förebyggande verksamhet. I en större enhet stärks förutsättningarna att ordna olika stödformer enligt reformen för stöd för lärande.

Enligt läroplanen för den grundläggande utbildningen har alla elever har rätt till gruppspecifika stödformer. De gruppspecifika stödåtgärderna ska förverkligas systematiskt och flexibelt med beaktande av elevernas och undervisningsgruppernas behov av stöd. Stödformer som ges av en speciallärare behöver planeras in flexibelt för att tillgodose plötsliga och förändrade stödbehov. I och med att specialläraren arbetar vid flera enheter och besöker Sockenbackaenheten en gång i veckan, är det utmanande att planera och förverkliga stödet enligt de krav som läroplanen ställer.

När verksamheterna är samlade i samma byggnad, eller i nära anslutning till varandra, blir undervisningen mer lättillgänglig för eleverna, vilket minskar behovet av transporter och ger bättre tillgång till skolans samlade resurser. Detta gäller framförallt ämnen såsom svenska som andraspråk, undervisning i egen religion och hemspråksundervisning.

Säkerhetsaspekter

En lärare har pedagogiskt ansvar och övervakningsansvar under lektionerna, skollunchen, rasterna samt under övergångssituationer. I enlighet med läroplan och övriga styrande dokument bör läraren kunna ingripa vid olika situationer, föra fostrande samtal samt vid behov kontakta vårdnadshavare. Lärarens pedagogiska ansvar samt övervakningsansvar kan inte delas med en skolgångshandledare.

I de situationer en vikarie behövs finns ingen sådan vid verksamhetsstället, utan vikarien måste brådskande förflyttas från ett annat verksamhetsställe eller separat rekryteras. Den inbyggda stabiliteten som en större enhet har, saknas.

Även med tanke på anordnandet av eftermiddagsverksamhet har Sockenbackaenheten visat sig vara utmanande. Enhetens litenhet medför även här att den inbyggda stabiliteten i en större enhet saknas. Vidare saknar eftermiddagsverksamheten periodvis ändamålsenliga utrymmen, då samma utrymmen under en del av dagen skulle behövas såväl för undervisning som till eftermiddagsverksamhet. I en större enhet får eftermiddagsverksamheten bättre tillgång till de utrymmen de behöver, och serviceproduktionen stabiliseras genom att samma fördelar en större enhet erbjuder även gagnar denna verksamhet.

Lärmiljöer bör enligt läroplanen för den grundläggande utbildningen i Helsingfors, vara pedagogiska, kvalitativa och stå för en hållbar utveckling. Verksamhetsstället i Sockenbacka saknar ändamålsenliga och ljudisolerade utrymmen för speciallärare, elevvårdspersonal, skolhälsovården och skolans administration. Avsaknaden av pedagogiskt ändamålsenliga undervisningsutrymmen kan även i vissa fall utföra en säkerhetsrisk.

Befolkningsprognos och övrig serviceutveckling i området

Befolkningsutvecklingen inom det västra området har i denna beredning beaktats på lång sikt för perioden 2024–2039. Enligt den senaste befolkningsprognosen utfärdad 2025 i Helsingforsregionens öppna statistikbas minskar antalet svenskspråkigt registrerade barn i åldern 7–11 från 380 till 252 i Hoplaxskolans elevupptagningsområde under prognosperioden (bilaga 1). Ett minskande antal barn i ovan nämnda ålderskategori kan under prognosperioden ses i distrikten Sockenbacka, Kårböle, Haga och Munksnäs.

Prognosen för hela staden och för Helsingforsregionen utgår för de svenskspråkigas del inte från fruktsamhetstalen för enbart mödrar med svenska som modersmål, utan också för mödrar med annat modersmål vars barn registreras med svenska som modersmål. Stadsförnyelsen i olika delområden beaktas i befolkningsprognosen genom att räkna en lika stor andel svenskspråkiga som redan bor i området till nybyggda bostadsbestånd.

Prognostiseringen av det framtida servicebehovet grundar sig på aktuell information om stadens befolkningsutveckling och de lokaler som finns till förfogande, samt deras skick. Den svenska servicehelheten inom sektorn för fostran och utbildning följer systematiskt på områdes- och stadsnivå upp behovet av fostrans- och utbildningstjänster. Servicenätet granskas och utvecklas med målsättningen att verksamheten kan förverkligas såväl kvalitativt, ändamålsenligt som kostnadseffektivt.

Inverkan på kostnader för lokaler och verksamhet

I och med att eleverna från Sockenbacka skulle placeras i existerande grupper i Hoplaxskolans övriga verksamhetsställen, är det sannolikt att man kan komma att spara in en lärarlön, dvs ca 46 000 €/år. Tillsvidare anställd personal i Sockenbacka säkras arbete i någon av stadens övriga skolor. 

Hoplaxskolans verksamhetsställe i Sockenbacka verkar i stadens lokaler och uppsägningstiden för lokalerna är 12 månader. I fall man avstår från Sockenbacka-enhetens utrymmen minskar hyreskostnaderna på årsnivå med ca 100 000 €.

Konsekvenser för barn

Enligt 3 a § (11.3.2022/163) och 6 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) ska barnets bästa i första hand beaktas vid planering och anordnande av samt beslutsfattande om grundläggande utbildning. Enligt Helsingfors stadsstrategi 2025–2029 säkerställs att bedömning av konsekvenserna för barn införs i hela staden, och att varje beslut inom fostrans- och utbildningssektorn ska grunda sig på en helhetsbedömning av hur beslutet påverkar barnens vardag, lärande och välbefinnande.

I denna beredning har en omfattande barnkonsekvensanalys (bilaga 2) gjorts, där barns, vårdnadshavares, personals och direktionens synpunkter har beaktats.

Inom den svenska servicehelheten beaktas elevernas enhetliga lärstig från förskoleundervisningen och vidare till den grundläggande utbildningen. Enligt Helsingfors stadsstrategi 2025–2029 säkerställs att varje skola i Helsingfors är en bra och högklassig närskola, där eleverna erbjuds högklassig och mångsidig undervisning samt det stöd varje elev behöver. Enligt stadsstrategin bör det säkerställas att varje skola har lokaler som stöder lärandet.

Som en del av beredningen har en utredning genomförts för att bedöma vilka konsekvenser ett eventuellt beslut att avstå från verksamhetsstället i Sockenbacka skulle medföra för skolvägens längd för de elever som berörs av förändringen. Elevdata baserar sig på uppgifter från elevantagningen till förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen läsåret 2025–2026. Dessa elever påbörjar årskurs 1 och 2 höstterminen 2026. Avstånden och resetiden har beräknats utifrån förskolebarnens nuvarande placering. För elever i årskurs 1 har avståndet mätts till den närmast belägna enheten inom Hoplaxskolan. Resultaten visar att samtliga elever i årskurs 1 har en närskola på ett avstånd mindre än 3,2 km från hemadressen, förutsatt att verksamheten på Kånalavägen upphör. I genomsnitt är avståndet 2,6 km. Samtidigt framgår det att samtliga elevers skolväg överstiger 2 km oavsett val av verksamhetsställe, vilket innebär att eleverna är berättigade till HRT:s resekort som stöd för skolresan. Förskoleundervisningen anordnas i Haga, Kårböle och Munksnäs. I undervisningen deltar sammanlagt 10 barn med hemadress i Sockenbacka distrikt. Avståndet mellan barnens hem och nuvarande verksamhetsställe uppgår i genomsnitt till 2,8 km. Enligt mätningar utförda med HRT:s Reseplanerare understiger restiden med kollektivtrafik 30 minuter för samtliga elever som berörs av förändringen.

Skolresan för elever i Helsingfors stads grundskolor förverkligas i enlighet med 7 kap. 32 § i lagen om grundläggande utbildning. Elever i Helsingfors stads grundskolor får understöd för sina skolresor enligt de principer som utbildningsnämnden har slagit fast vid sitt möte 30.1.2007 § 13.

Befolkningsprognosen för svenskspråkigt registrerade barn i åldern 7–11 år visar en minskning i Hoplaxskolans elevupptagningsområde under åren 2024–2039. Detta kräver framförhållning med tanke på planeringen av lokal- och servicenätverket. De trygga, hälsosamma och tillräckliga lokaler som finns till förfogande skapar goda förutsättningar för verksamhet och tillgodoser servicebehovet inom området, även vid ett beslut om att avstå från verksamheten i Sockenbacka. Vid ett dylikt beslut antas eleverna till ett närliggande verksamhetsställe. Eleverna antas enligt de principer för antagning av elever till de svenska grundskolorna i Helsingfors som slagits fast av svenska sektionen på mötet 16.11.2021 § 32 Ärende/5. Avståndet mellan verksamhetsstället i Sockenbacka (Kånalavägen 13) i förhållande till övriga verksamhetsställen är 3,3 km till verksamhetsstället i Kårböle (Sorolavägen 2), 3,3 km till verksamhetsstället i Haga (Stormyrvägen 22) och 4,5 km till verksamhetsstället i Munksnäs (Locklaisvägen 9). De pedagogiska, lokal- och personalrelaterade fördelarna som beskrivits ovan uppväger enligt föredragande den konsekvens beslutet att avstå från verksamhetsstället i Sockenbacka skulle ha på skolvägen för berörda elever.

Delaktiggörande och annan gemensam beredning

Processen för delaktiggörande genomfördes under hösten 2025. Hoplaxskolans direktion förde en remissdiskussion den 16 september och lämnade sedan in sitt utlåtande för ärendet. Eleverna hördes den 19 september inom ramen för en omfattande barnkonsekvensanalys. Ett informationsmöte för vårdnadshavare och invånare hölls den 29 september. Samma dag hördes personalen. Under perioden 29 september till 13 oktober samlades respons från allmänheten in genom en webbenkät.

Eleverna framhöll vikten av en trivsam och mångsidig skolgård samt betydelsen av trygga och närvarande vuxna i skolmiljön. De upplevde inte bussresor eller trafiken som främmande. Eleverna berättade också att de ibland besöker andra enheter inom Hoplaxskolan med kollektivtrafik i sällskap av sin lärare och redan känner sig bekanta med flera av skolans verksamhetsställen. En sammanfattning på elevernas synpunkter finns i bilaga 3.

Direktionen tog i sitt utlåtande (bilaga 4) inte tydlig ställning till förslaget att avstå från Sockenbackaenheten, men lyfte fram vissa synpunkter. Direktionen framhöll att förslaget att avstå från Sockenbackaenheten har fördelar särskilt ur ett pedagogiskt och välmående­perspektiv, samt att tryggheten kan stärkas genom ett större lärarkollegium. De noterade även att ekonomiska och fastighetsrelaterade faktorer spelar en mindre roll. Direktionen lyfte samtidigt vikten av att beakta den pågående stadsutvecklingen i Sockenbacka, Haga och Kårböle, som kan påverka elevunderlaget framöver. De framhöll också att skolvägens längd och trygghet för yngre elever behöver beaktas samt att alternativa lösningar för verksamheten i Sockenbacka kunde utredas. De föreslagna fördelarna bör enligt direktionen i första hand vägas emot förlusten av svensk närservice för familjer som är bosatta i Sockenbacka.

I tillfället för vårdnadshavare och invånare deltog fyra personer. De frågeställningar och synpunkter som lyftes var överensstämmande med direktionens. Vårdnadshavare och invånare gavs även möjlighet att framföra sina synpunkter genom en webbenkät, i vilken de kunde bedöma vilka aspekter som förväntas förbättras respektive försämras till följd av den planerade förändringen. Bland vårdnadshavare till nuvarande elever framkom främst oro gällande skolresor och tryggheten i samband med dessa. Vårdnadshavare som tidigare haft barn i skolan betonade behovet av ändamålsenliga undervisningsutrymmen och efterfrågade förtydliganden kring vilka lösningar som bäst stödjer undervisningen. Invånare med yngre barn i området, som potentiellt kan bli framtida elever, framhöll något mera än de andra respondentkategorierna fördelarna med en större enhet med tillgång till fler tjänster och stödfunktioner. Resultaten från enkäten redovisas i bilaga 3.

Helsingfors stad har i sin personalstrategi förbundit sig till att trygga fastanställning för ordinarie personal. Vid förändringar i servicenätet beaktas de anställdas önskemål gällande placering av personal.

Sammanfattning:

Föredraganden konstaterar att processen har präglats av dialog och delaktighet, i enlighet med stadens mål att säkerställa barnets bästa och en jämlik tillgång till högklassig utbildning i hela staden. Beslutsförslaget grundar sig på en samlad bedömning av de pedagogiska, lokalmässiga, personalrelaterade och ekonomiska förutsättningarna samt på den genomförda barnkonsekvensanalysen. Syftet med beslutet är att säkerställa att resurser i högre grad kan riktas till den pedagogiska kärnverksamheten och till trygga och funktionella lärmiljöer för barnen.