Valtuustoaloite, luonnon monimuotoisuuden vahvistaminen kaavoituksessa – alueellisen viherkertoimen käyttöönotto

Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.

Ledamoten Amanda Pasanen och 26 andra ledamöter föreslår i sin motion att staden i alla nya detaljplaner och planeringsprinciper ska bedöma områdenas nuvarande värden för biologisk mångfald och klimatanpassning och de värden som skapas i och med planerna med hjälp av en områdesvis grönkoefficient och underrätta beslutsfattarna om dem. Det föreslås dessutom att målet för nya detaljplaner och planer bör vara att värdena för den områdesvisa grönkoefficienten inte ska sjunka jämfört med nuläget, utan att nya planer alltid i första hand ska stärka den biologiska mångfalden och klimatanpassningen. Motionen finns som bilaga.

För att uppnå de eftersträvade fördelarna i planeringsarbetet och säkerställa resurseffektivitet krävs en vidareutveckling av metoden samt ett kontrollerat och stegvist införande av den. Under den första införandefasen fortsätter staden pilottesta metoden i särskilt utvalda planeringsprojekt. Samtidigt inleds planeringen av ett vidareutvecklingsprojekt för att lätta metoden och delvis automatisera den.

Arbetsinsatsen för de utredningar som krävs för den områdesvisa grönkoefficienten har uppgått till cirka 180 arbetstimmar per utredning, vilket i genomsnitt motsvarar kostnader på cirka 10 000–15 000 euro. Varje år tas cirka 50–60 detaljplaner upp för godkännande, vilket innebär att de totala kostnaderna blir betydande med tanke på driftsekonomin. Av den totala budgeten för detaljplaneläggningen på cirka 1,2 miljoner euro skulle utredningarna kosta cirka 0,5–0,9 miljoner euro per år. Delgeneralplanerna är omfattande helheter, vilket innebär att kostnaden per delgeneralplan är mångdubbelt högre än för detaljplaner. Införandet av metoden medför betydande behov av ytterligare resurser och har sysselsättande effekter, vilket binder medel från att låta utföra andra nödvändiga utredningar. Eftersom det finns begränsade resurser för utredningar inom driftsekonomin, skulle de utredningar som krävs för grönkoefficienten också påverka tidsplanerna för planläggningen.

Stadsmiljönämnden har gett ett utlåtande om motionen.

Stadsstyrelsen förutsätter att bland annat numerisk gestaltning av förluster och ökningar av den biologiska mångfalden, som möjliggörs av den områdesvisa grönkoefficienten, så snart som möjligt integreras i alla lokalt betydelsefulla planläggningsprojekt och planer. Detta ökar både planerarnas och beslutsfattarnas förståelse av stadsutvecklingens konsekvenser för den biologiska mångfalden.

Detta är avgörande, eftersom staden har åtagit sig att stoppa förlusten av biologisk mångfald i Helsingfors före 2030, varefter den biologiska mångfalden inom staden bör öka. Även förslaget till den nya lagen om områdesanvändning förutsätter att den biologiska mångfalden beaktas mer noggrant än tidigare på olika nivåer av planläggningen.

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.