Beslutet stämmer överens med förslaget.

Vänsterförbundets fullmäktigegrupp föreslår i sin gruppmotion att staden vidtar fler åtgärder för att få sysselsättningsutvecklingen att vända sig till det bättre. Vänsterförbundet föreslår i sin gruppmotion att sysselsättningsläget ska förbättras i nära samarbete med anställda vid Helsingfors sysselsättningstjänster, sektorer, företag, organisationsfältet och andra städer. I gruppmotionen framförs sammanlagt 10 förslag till åtgärder som staden enligt motionen kan vidta för att förbättra sysselsättningsläget. Motionen finns som bilaga 1.

Allmänt om sysselsättningsläget

Sysselsättningsläget i Helsingfors har försämrats väsentligt från och med 2023. Antalet arbetslösa arbetssökande i Helsingfors började öka våren 2023 och har ökat oavbrutet till slutet av år 2025. I november 2025 var arbetslöshetsgraden i Helsingfors 13,2 % och i slutet av november var antalet arbetslösa arbetssökande totalt 48 140. I november var 23 770 av de arbetslösa arbetssökande i Helsingfors långtidsarbetslösa. I slutet av november fanns det 5 644 (13 %) fler arbetslösa arbetssökande i Helsingfors än året innan. Jämfört med november 2022 fanns det 13 853 (40 %) fler arbetslösa arbetssökande. Arbetslösheten har ökat i alla yrkesgrupper och på alla utbildningsnivåer. Orsaken till ökningen av arbetslösheten är det svaga ekonomiska läget i Finland och den väsentliga minskningen av efterfrågan på arbetskraft.

Resurser för främjande av sysselsättningen

Helsingfors stad gör stora satsningar på att främja sysselsättningen bland helsingforsare. Olika aktörer inom staden gör brett samarbete för att stöda sysselsättningen. Bland annat sysselsättningstjänster, tjänster för unga, utbildningstjänster och social- och hälsovårdstjänster vidtar omfattande åtgärder för att främja att arbetslösa personer kan återvända till arbetslivet. Utöver stödet för arbetssökande hör även exempelvis stöd för arbetsförmågan och funktioner för att komplettera de färdigheter som saknas till sådana viktiga åtgärder som främjar sysselsättningen.

I takt med att arbetslösheten ökat har också antalet kunder inom sysselsättningstjänster och efterfrågan på utbildningstjänster ökat. Det ökande kundantalet har beaktats till exempel i anslagen för sysselsättningstjänsterna, som är nog för att kunna tillhandahålla högklassiga tjänster för att främja sysselsättningen.

I budgeten för 2026 anvisas sysselsättningstjänsterna en finansiering på totalt 120,7 miljoner euro. Utöver statsandelsfinansieringen för sysselsättningstjänsterna satsar Helsingfors stad 28 miljoner euro på att genomföra sysselsättningstjänster. Dessutom föreslås en ytterligare reservering på 2 miljoner euro på grund av att antalet kunder ökat efter reformen av utkomststödet.

Stärkande av tillgången till rekryteringsstöd

Vid sitt sammanträde den 8 september 2025 godkände stadsstyrelsens näringslivssektion nya kriterier för beviljande av Helsingforstillägg. De nya kriterierna träder i kraft den 1 januari 2026. I fortsättningen beviljas Helsingforstillägg inte utöver lönesubvention utan separat från den. Detta förbättrar tillgången till och användbarheten av stödet. Reformen minskar arbetsgivarens administrativa arbetsmängd och gör det lättare att förutse stödbeloppet. Det maximala beloppet Helsingforstillägg stiger till 1 500 euro i månaden, vilket ökar dess attraktionskraft.

Målet med reformen är att särskilt öka användningen av Helsingforstillägget samt att svara på responsen från arbetsgivare i Helsingfors om att göra användningen av rekryteringsstöd lättare. Staden kommer att öka annonseringen av Helsingforstillägget till arbetsgivare och arbetssökande, vilket ökar kännedom om och användning av stödet. Syftet med Helsingforstillägget är att främja långtidsanställning. Förutsättningen för beviljandet av stödet är sysselsättningstjänsternas uppskattning om att anställningsförhållandet främjar att kunden får permanent arbete på den öppna arbetsmarknaden. För att stödet ska beviljas förutsätts även att personen har varit arbetslös i minst tre månader. Detta gör det möjligt att rikta stödet till en stor grupp arbetssökande, även till personer som inte omfattas av lagstadgad lönesubvention.

Anslaget för Helsingforstillägget ökas för år 2026, och en finansiering på totalt 9 miljoner euro riktas till Helsingforstillägget. Arbetsgivarna kan dessutom fortfarande använda sig av lönesubvention och sysselsättningsstöd för personer fyllda 55 år. Till dessa riktas en finansiering på totalt 21 miljoner euro.

Under 2025 har Helsingforstillägget beviljats i regel utöver lönesubvention. Vid utgången av november 2025 hade staden beviljat totalt 3,8 miljoner euro Helsingforstillägg. Lönesubvention och sysselsättningsstöd för personer fyllda 55 år för sysselsättning av arbetslösa arbetssökande har fram till den 31 oktober beviljats totalt 20,8 miljoner euro.

Målet med Helsingfors stads sysselsättningspenning är att långtidsarbetslösa och svårsysselsatta får mer permanenta anställningsförhållanden och snabbare sysselsättning i Helsingfors stads arbetsuppgifter. År 2025 reserverade staden 2,5 miljoner euro för sysselsättningspenningen. Eftersom beloppet räckte till är budgeten för sysselsättningspenningen 2,5 miljoner euro även år 2026.

Med sysselsättningspenningen främjar staden sysselsättningen av arbetssökande som varit arbetslösa en längre tid och som har partiell eller anpassad arbetsförmåga eller funktionsnedsättning och fullföljer för sin del också Helsingfors stadsstrategi samt sysselsättning med samhällsansvar. Helsingfors vill att arbetslösa arbetssökande får så långvariga anställningsförhållanden som möjligt. Längden på ett anställningsförhållande med Helsingfors stads sysselsättningspenning är 12 månader. Målet är att Helsingfors använder penningen i sådana arbetsuppgifter där arbetet möjligtvis kan fortsätta även efter understödsperioden. Sysselsättningspenningen kan även användas för rekryteringar för läroavtal som kan vara i över 12 månader. Staden följer aktivt upp användningen av sysselsättningspenningen och stöder rekryterande chefer i att bredda användningen av den.

Stadsstyrelsen fastställde den 6 oktober 2025 reviderade understödskriterier för främjande av sysselsättning. De nya kriterierna har mer direkt än tidigare som mål att främja sysselsättning. För att få understöd ska åtgärderna tydligt bidra till kundernas sysselsättning eller främja sysselsättning. Ju större belopp en organisation söker, desto bättre ska sökanden kunna beskriva kedjan av verksamhetens konsekvenser: vilka resultat och konsekvenser och vilken genomslagskraft man åstadkommer med åtgärderna. I understöden uppmärksammas även samarbetet mellan organisationer och deras samarbete med sysselsättningstjänsterna. Målet är att bygga upp ett starkare och mer hållbart partnerskap.

Det finns också små bidrag på 3000 euro som riktas till organisationer. Små bidrag är avsedda för stöd och handledning under arbetsprövningsperioder eller som tilläggsresurs för att erbjuda en arbetslös helsingforsare en tidsbunden anställning. Ett pilotförsök med små bidrag gav goda erfarenheter hösten 2025, då totalt 18 organisationer erbjöd 24 kunder en period med arbetsprövning och 25 kunder ett tidsbundet arbetsförhållande. För sysselsättningsfrämjande organisationsunderstöd reserveras ett anslag på 500 000 € för år 2026. Anslaget omfattar både sysselsättningsunderstödet och små bidrag för främjande av sysselsättning.

Uppföljning av effekterna av ändringar i den rehabiliterande arbetsverksamheten

Regeringen utstakade våren 2025 att socialvårdstjänster som främjar sysselsättning och arbets- och funktionsförmåga förnyas som en helhet. Rehabiliterande arbetsverksamhet och resurserna för den överförs till kommuner och tjänsten utvecklas i allt högre grad till att främja sysselsättning. Social rehabilitering ordnas fortsättningsvis av välfärdsområden. I Helsingfors börjar beredningen av det effektivaste sättet att genomföra rehabiliterande arbetsverksamhet i samarbete mellan sysselsättningstjänsterna och social-, hälsovårds- och räddningssektorn.

I och med lagändringen separeras rehabiliterande service och arbetslivsinriktad service. Samtidigt uppskattas helhetsfinansieringen minska. Det är meningen att den rehabiliterande arbetsverksamheten ska ersättas av en socialservice som främjar funktions- och arbetsförmågan samt delaktigheten i arbetslivet. Sannolikt erbjuds arbetsverksamheten även i fortsättningen till kunder som behöver den, men den rehabiliterande arbetsverksamheten ska allt tydligare positioneras som en socialvårdstjänst. Sysselsättningstjänsterna utreder möjligheten och resurserna att verkställa rehabiliterande arbetsverksamhet eller en motsvarande tjänst som är riktad särskilt till unga. Från social-, hälsovårds- och räddningssektorns synvinkel bör den nya strukturen och organisationen stå klara i maj 2026. Den nya organisationen skulle således gälla från och med den 1 januari 2027.

Sysselsättning av personer med funktionsnedsättning och partiellt arbetsföra personer och stadens egen arbetsgivarverksamhet

Enligt stadsstrategin är främjandet av tillgången till arbete för partiellt arbetsföra en av prioriteringarna för stadens sysselsättningsfrämjande tjänster. I slutet av 2025 inleds i sysselsättningstjänsterna ett sysselsättningsprojekt för partiellt arbetsföra personer. Projektets fokus ligger på att kontakta kunder som längst har varit arbetslösa samt utveckla identifieringen av behovet av stöd för partiellt arbetsföra personer och utformningen av servicemodeller för att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra kunder. Målet med projektet är att möta varje långtidsarbetslös kund ansikte mot ansikte och kartlägga hens behov av service och eventuella faktorer som gäller arbetsförmågan. Utifrån en bedömning av servicebehovet bestäms individuellt hurdant stöd varje kund får på vägen mot sysselsättning, utbildning eller någon annan lösning.

År 2026 bildas inom sysselsättningstjänsterna ett team som erbjuder tjänster för kundernas arbetsförmåga. Teamet stöder hela organisationen med kundarbete som stärker arbetsförmågan. Målet är att problem med arbetsförmågan identifieras snabbt och det stöd som kan hjälpa lösa dessa problem erbjuds genast i början av arbetslösheten. Till teamets uppgifter hör ett starkt samarbete med arbetsgivare för att finna skräddarsydda sysselsättningsmöjligheter för kunder som på grund av faktorer som gäller arbetsförmågan inte kan återgå till sitt tidigare yrke.

Det ESF+-finansierade projektet Kykyä ja halua töihin har pågått sedan våren 2025. Projektet genomförs i samarbete med yrkeshögskolan Metropolia. Målet med projektet är att testa och utveckla IPS-arbetsträning med kunder inom Helsingfors sysselsättningstjänster. Projektet fortsätter till utgången av november 2027.

Sysselsättningstjänsterna har från 2021 haft en metod med funktionshinderservicen som innebär att kunder inom sysselsättningsstödet i Helsingfors betjänas på ett centraliserat sätt. Till kundgruppen hör de kunder inom sysselsättningsstödet som har en egen arbetstränare samt kunder inom dag- och arbetsverksamhet för personer med funktionsnedsättning. Så garanterar vi att kunderna får bästa möjliga service och att övergångsskeden kan identifieras snabbt. Så kan vi också snabbt främja till exempel tillgång till studier eller lönesubventionerat arbete.

I Helsingfors stads arbetsgivarverksamhet är det primära sysselsättningssättet mångfald vid rekrytering. I rekryteringen utnyttjar vi bland annat anonym rekrytering och positiv särbehandling samt beaktande av tillgängligheten, vilka är viktiga verktyg för främjandet av likabehandlingen. Vi stöder chefer också när det finns behov att ändra på en arbetsbeskrivning. På stadens intranät finns information och stödmaterial om sysselsättning av personer med funktionsnedsättning och partiellt arbetsföra personer.

Positiv särbehandling är en metod som vi främjar för att stärka likabehandlingen. Den förutsätter att en bedömning av organisationens mångfald genomförs redan i början av rekryteringen. Positiv särbehandling har tills vidare inte använts mycket och rekryteringssystemet har ännu inte information om användningen av den. Vi fortsätter att öka användningen av anonym rekrytering och positiv särbehandling inom sökprocesserna. Vi utvecklar statistiken om användningen av positiv särbehandling för att i fortsättningen få data om hur många val har baserat sig på positiv särbehandling.

När vi tillsätter uppgifter säkerställer vi först omplaceringen av partiellt arbetsföra personer som redan arbetar för staden. Vid anställning av personer med funktionsnedsättning och partiellt arbetsföra personer från utanför staden kan stadens sysselsättningspenning som riktats för detta ändamål användas. En rekryterande part som anställer en arbetslös person med funktionsnedsättning / partiellt arbetsför person i en uppgift får 50 % av dennes lönekostnader som sysselsättningspenning i 12 månader. Inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn är det fortfarande möjligt att använda lönesubvention.

Avveckling av strukturella hinder för sysselsättning av internationella arbetssökande

Utländska arbetssökande stöter på olika strukturella hinder i sysselsättningen, såsom problem med identifiering och erkännande av kunnande, språkkrav, otillräckliga yrkesnätverk och dåliga kunskaper om arbetsmarknaden samt arbetsgivarnas fördomar. Helsingfors stad erbjuder utländska arbetssökande omfattande stöd för att klara av dessa hinder samt för att främja avvecklingen av hindren, bland annat med tjänster som riktas till arbetsgivare.

Helsingfors sysselsättningstjänster styr rutinmässigt utländska arbetssökande till olika partnertjänster för identifiering och erkännande av kunnande. Sådana tjänster är till exempel Metropolias SIMHE-tjänster samt Valviras och Utbildningsstyrelsens processer för erkännande av examina. Till exempel är det möjligt att delta gratis i processer för erkännande av examina som en del av integrationsutbildningen. Dessutom kan sysselsättningstjänsterna stöda utländska arbetssökande i ansökningen av olika praktikplatser.

Till Helsingfors sysselsättningstjänsters serviceutbud hör olika tjänster och utbildningar som utvecklar språkkunskaper och samhällskännedom, såsom integrationsutbildning, flerspråkig samhällsorientering samt utbildningar för personer som bott i landet en längre tid. Utbildningarnas syfte är att arbetssökande uppnår språkkunskapsnivå B, som gör det möjligt för dem att arbeta i finskspråkiga arbetsuppgifter eller fortsätta vidare till finskspråkiga studier. År 2025 erbjuder sysselsättningstjänsterna dessa utbildningar till över 3 000 utländska arbetssökande.

Utöver stärkandet av utländska arbetssökandes arbetslivskontakter vidtas många åtgärder som stöder arbetsgivare i att sysselsätta utländska arbetssökande. Arbetsgivare erbjuds Imago-träningar som utvecklar mångfald, delaktighet och språkmedvetenhet på arbetsplatsen. För arbetsgivare utvecklas och tillhandahålls mobila stödtjänster på arbetsplatser. Med hjälp av dem kan arbetsgivarna bedöma och ändra språkkrav, utveckla introduktion samt erbjuda F2-undervisning på arbetsplatsen. Dessa metoder utvecklas bl.a. i ESF+-projektet Ovet auki duuniin, som inleddes år 2025. Arbetsgivare erbjuds också ekonomiska stöd för att anställa utländska arbetssökande, såsom en sedel för företag som sysselsätter internationella studerande eller nyutexaminerade, lönesubvention, Helsingforstillägg och små bidrag för organisationer.

Helsingfors arbetar aktivt för att främja inklusiv rekrytering såväl genom nätverksarbete som i sin egenskap av arbetsgivare. Andelen personer med främmande språk som modersmål av hela stadens personal har stigit från 9,7 procent till 11,1 procent under 2022–2024. Mångfaldskompetensen utvecklas ständigt. Språkprinciperna för arbetsplatser publicerades år 2025 och utvecklingsarbetet för verkställandet av principerna fortsätter. Som en del av detta arbete främjades stödet för de anställdas lärande av finska och svenska genom att inleda en konkurrensutsättning av stödtjänster. Sektorer kan upphandla tjänster från dess utbud. Utbudet av språkutbildningar och deras deltagarantal har ökat. Rekryteringen av arbetssökande med främmande språk som modersmål/med ofullständiga språkkunskaper till Helsingfors stad görs till en del av den normala rekryteringen. Anvisningar och utbildning för detta uppdateras även under den innevarande strategiperioden. Staden utvecklar även ledningen av arbetsenheter med mångfald.

Staden säkerställer att den är en attraktiv arbetsplats för anställda med främmande modersmål också i framtiden genom åtgärder som främjar mångfalden även efter rekryteringsskedet, till exempel genom att förbättra inkluderingen på arbetsplatsen och säkerställa att anställda med främmande modersmål har möjlighet till karriärutveckling.

Sysselsättningstjänsternas kompetens i ett mångformigt arbetsliv

Sakkunniga inom sysselsättningstjänsternas kundservice för personkunder har tillgång till ett heltäckande serviceutbud i ärenden som berör frilansare, personer som försörjer sig genom sitt eget arbete och personer som får stipendier. Nya arbetssökande intervjuas personligt för att ge dem så individuell service som möjligt. Beroende på situation och behov kan en lämplig service vara att presentera intressanta arbetsmöjligheter eller styrning till utbildningar och träningar som förbättrar sysselsättningsmöjligheter eller färdigheter. Det erbjuds också stöd för nya företagare genom både startfinansiering och utveckling av kompetens. Utbildning för nya företagare och fördjupande utbildning för företagare är exempel på det sistnämnda.

Vid utredningen av frilansares och enskilda näringsidkares rätt till arbetslöshetsskydd får den sakkunnige stöd av specialplanerare som ansvarar för frågor om arbetslöshetsskydd och ett nätverk av faddrar för arbetslöshetsskydd. Nya arbetssökandes rätt till arbetslöshetsskydd och huruvida företagande räknas som hel- eller deltidsföretagande kan på så sätt bedömas så snabbt och noga som möjligt. Lagstiftningen om arbetskraftsservice och arbetslöshetsskydd identifierar eller stöder emellertid inte till alla delar de specialfrågor som gäller frilansares verksamhet, vilket utmanar sysselsättningstjänsterna som verkställare av lagstiftningen.

Ökning av stadens bostadsproduktion i främjandet av sysselsättning

Helsingfors egen bostadsproduktion styrs av genomförandeprogrammet för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet), som stadsfullmäktige godkände i augusti 2024. Programmets verkställighet försvåras av ändringar i statens bostadspolitik samt bostadsmarknadens och bostadsbyggandets konjunktursvacka. Enligt BM-programmet har stadens egen bostadsproduktionstjänst ATT som mål att producera i genomsnitt 1 500 bostäder per år. Under 2025 uppskattas att 1 444 bostäder som ATT låtit bygga blir färdiga, vilket är nästan i enlighet med målet.

Inom de kommande åren kommer det att bli svårare att uppnå ATT:s byggproduktionsmål på grund av att finansieringen av produktion av bostadsrättsbostäder med statligt stöd upphör och att statens fullmakt att godkänna räntestödslån minskar kraftigt. Eftersom objekten finansieras med räntestödslån blir det möjligt att räkna bostäder inom de nuvarande utjämningssystemen för hyror och vederlag. Detta i sin tur möjliggör att objekten byggs i enlighet med den kostnadsnivå som lämpar sig för målgrupperna.

Stadskansliet och stadsmiljösektorn samarbetar med åtgärder som har som mål att möjliggöra att ATT i fortsättningen har ett tomtutbud som räcker till och lämpar sig för bostadsproduktion till rimligt pris samt att finna lösningar både för avsaknaden av mellanformer för boende och för hur bostadsobjekt för specialgrupper kan fortskrida snabbare utan statens investeringsbidrag. Framskridningen av dessa rapporteras till stadsfullmäktige i samband med uppföljningsrapporten för BM-programmet på våren 2026. Dessutom fortsätter staden målmedvetet sitt bostadspolitiska intressebevakningsarbete gentemot staten.

Ökningen av sommarjobb till unga

Helsingfors stad erbjuder totalt cirka 3 500 sommarjobb varje år. Staden erbjuder årligen ungefär tusen sommarjobb för unga. I dessa ingår sommarjobb för 16–17-åringar och sommarjobb i projektet Snygg sommar! för 16–20-åringar. Den största delen av sommarjobb för unga kan sökas av ungdomar som har gått ut grundskolan och som ännu inte fyllt 18 år när sommarjobbet börjar. Dessutom erbjuds cirka 270 uppgifter inom projektet Snygg sommar! för 16–20-åringar.

Staden vill erbjuda sommarjobb för unga med många olika utgångslägen. Målet är att cirka 10 procent av sommarjobben för unga går till unga som behöver riktat stöd för att få sysselsättning. I målgruppen för unga som behöver riktat stöd för att få sysselsättning kan tillhöra unga som studerar vid specialläroanstalter, unga som tillhör underrepresenterade grupper utifrån sitt modersmål, unga med funktionsnedsättning eller partiellt arbetsföra unga samt unga som håller på att lära sig finska eller svenska. I rekryteringen utnyttjas anonym rekrytering och positiv särbehandling.

Utöver sin roll som stadsarbetsgivare uppmuntrar Helsingfors stad andra arbetsgivare att erbjuda de unga möjligheter att få sommarjobb samt hjälper unga att hitta sommarjobb. Sommarsysselsättningen av de unga främjas genom Sommarsedeln, som går ut på att staden ger arbetsgivare (med undantag av privata personer, kommuner och staten) 350 euro i ersättning när de anställer en ung person som har rätt till en Sommarsedel för sommarjobb.

Ungas företagsamhet har stötts genom sommarföretagsprogrammet Yrityskesä, som låter unga pröva på företagande under handledning och med låg tröskel. Varje deltagare har fått handledning och stöd i att vara företagare. Verksamheten fortsätter i och med den nya upphandlingsperioden under ledning av sysselsättningstjänsterna. Målet är att få antalet deltagare att öka under de kommande åren.

Sysselsättningstjänsterna stöder och vägleder de unga i sökandet av sommarjobb med hjälp av riktade evenemang där unga får rådgivning i att söka sommarjobb, skriva handlingar som behövs i arbetssökandet samt hur man identifierar och marknadsför sitt kunnande. Evenemang ordnas särskilt i Navigatorn, där sökande av sommarjobb får handledning av sakkunniga inom sysselsättningstjänster och ungdomstjänster tillsammans med bland annat anställda inom Ura 2.0, som främjar sysselsättningen av ungdomar som anlänt till landet som minderåriga, och anställda i ungdomstjänsternas systerprojekt.

Samarbetet mellan hälsovårdstjänster och sysselsättningstjänster

Sysselsättningstjänsterna har använt hälsovårdstjänsternas distanshälsoundersökningar sedan mars 2025. Vid utgången av oktober hade man utfört 802 hälsoundersökningar för arbetslösa på distans. Vid sysselsättningstjänsterna styrs kunder med digitala färdigheter till att fylla i en hälsoenkät i tjänsten Omaolo. Därifrån styrs kunden till en distanshälsoundersökning om kundens riskfaktorer är förhöjda. Kunder som inte kan sköta sina ärenden på distans styrs till hälsoundersökning inom socialservicens stödtjänster för arbetsförmågan. Utifrån de servicebehov som kommit fram vid distansmottagningen styrs kunden efter undersökningen till rätt instans inom hälso- och sjukvården till exempel via meddelanden i Maisa (t.ex. fysioterapeut, allmänläkare, vårdare inom mental- och missbrukarvården, mun- och tandvård, hörselundersökning eller en annan yrkesutbildad person).

Utöver hälsoundersökningar har sysselsättningstjänsterna möjligheten att hänvisa kunder via konsultation till en ergoterapeuts bedömning av arbets- och funktionsförmåga i hälsovårdstjänsterna. Kundernas möjlighet att få tillgång till bedömning av arbetsförmågan har även effektiviserats med ett gemensamt pilotförsök som ordnas av sysselsättningstjänsterna och social-, hälsovårds- och räddningssektorns team för stöd för arbetsförmågan. I försöket görs det möjligt att hänvisa kunder direkt till stödtjänster för arbetsförmågan. Dessutom börjar sysselsättningstjänsterna själva upphandla expertbedömningar av arbetsförmågan.

Sysselsättningstjänsterna strävar efter att identifiera de kunder som kan dra nytta av rehabilitering i ett så tidigt skede som möjligt. Dessa kunder hänvisas till FPA:s och arbetspensionsbolags tjänster som primär lagstadgad service i fråga om rehabilitering.

Befogenheter

Enligt 30 kap. 12 § 2 mom. i förvaltningsstadgan besvaras en gruppmotion av stadsstyrelsen. Svaret behandlas i stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts. I övrigt tillämpas på gruppmotioner det som i 11 § i samma kapitel är föreskrivet om fullmäktigemotioner.

This decision was published on 12.02.2026

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen