Gröna fullmäktigegruppens gruppmotion om att få fler att delta i småbarnspedagogiken och stärka kontinuiteten i utbildningen

Ryhmäaloite, vihr, 5-vuotiaiden varhaiskasvatukseen osallistumisen nostaminen sekä koulutuspolun jatkumon vahvistaminen

HEL 2026-003380
More recent handlings

Gröna fullmäktigegruppens gruppmotion om att få fler att delta i småbarnspedagogiken och stärka kontinuiteten i utbildningen

Case 7. / 242 §

Beslut

Stadsfullmäktige betraktade motionen som slutbehandlad.

Dessutom godkände stadsfullmäktige följande hemställningskläm:

 
Stadsfullmäktige förutsätter att staden utreder möjligheten att utnyttja daghems- och skollokaler mer flexibelt för småbarnspedagogikens, förskoleundervisningens och nybörjarundervisningens behov i synnerhet i områden där servicenätet ses över på grund av att antalet barn minskar. (Suvi Pulkkinen)

Behandling

Förslag till hemställningskläm

Ledamoten Suvi Pulkkinen understödd av ledamoten Reetta Vanhanen föreslog följande hemställningskläm:

 
Stadsfullmäktige förutsätter att staden utreder möjligheten att utnyttja daghems- och skollokaler mer flexibelt för småbarnspedagogikens, förskoleundervisningens och nybörjarundervisningens behov i synnerhet i områden där servicenätet ses över på grund av att antalet barn minskar.

Stadsfullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag.

1 omröstningen

Ledamoten Suvi Pulkkinens förslag till hemställningskläm JA, motsätter sig NEJ

JA-förslag: Ledamoten Suvi Pulkkinens förslag till hemställningskläm
NEJ-förslag: Motsätter sig

Ja-röster: 65
Alviina Alametsä, Outi Alanko-Kahiluoto, Amanda Alvesalo, Paavo Arhinmäki, Harry Bogomoloff, Silja Borgarsdóttir Sandelin, Maaret Castrén, Fatim Diarra, Veli-Pekka Dufva, Nora Grotenfelt, Mia Haglund, Juha Hakola, Tiina Halttunen, Atte Harjanne, Harry Harkimo, Ahmad Hassan, Titta Hiltunen, Mari Holopainen, Shawn Huff, Mikael Jungner, Atte Kaleva, Natalia Kallio, Arja Karhuvaara, Emma Kari, Jenny Kasongo, Elina Kauppila, Otso Kivekäs, Mai Kivelä, Eija-Riitta Korhola-Dunderfelt, Vesa Korkkula, Minja Koskela, Terhi Koulumies, Tuuli Kousa, Pirjo Lonka, Teija Makkonen, Otto Meri, Sami Muttilainen, Seija Muurinen, Björn Månsson, Riku Nieminen, Johanna Nuorteva, Matias Pajula, Jenni Pajunen, Amanda Pasanen, Jaana Pelkonen, Terhi Peltokorpi, Suvi Pulkkinen, Abdifatah Qaaje, Marcus Rantala, Janne Rauramo, Risto Rautava, Krishna Regmi, Wille Rydman, Sari Sarkomaa, Mirita Saxberg, Daniel Sazonov, Anni Sinnemäki, Seida Sohrabi, Petri Suhonen, Iida Tani, Niilo Toivonen, Alma Tuuva, Reetta Vanhanen, Maarit Vierunen, Pinja Vuorinen

Blanka: 20
Mahad Ahmed, Pentti Arajärvi, Nita Austero, Elisa Gebhard, Tuula Haatainen, Sandra Hagman, Jussi Halla-Aho, Eveliina Heinäluoma, Sari Helin, Jenni Hjelt, Ville Jalovaara, Johanna Laisaari, Ville Merinen, Silja Paavola, Mari Rantanen, Nasima Razmyar, Tiina Rytky, Minna Salminen, Erkki Tuomioja, Antti Vuorela

Stadsfullmäktige godkände ledamoten Suvi Pulkkinens förslag till hemställningskläm.

See table with voting results

Voting 1

Member Political group
Alametsä, Alviina Vihreä valtuustoryhmä
Alanko-Kahiluoto, Outi Vihreä valtuustoryhmä
Alvesalo, Amanda Vihreä valtuustoryhmä
Arhinmäki, Paavo Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Bogomoloff, Harry Kokoomuksen valtuustoryhmä
Borgarsdottir Sandelin, Silja Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä
Castren, Maaret Kokoomuksen valtuustoryhmä
Diarra, Fatim Vihreä valtuustoryhmä
Dufva, Veli-Pekka Kokoomuksen valtuustoryhmä
Grotenfelt, Nora Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä
Haglund, Mia Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Hakola, Juha Kokoomuksen valtuustoryhmä
Halttunen, Tiina Keskustan valtuustoryhmä
Harjanne, Atte Vihreä valtuustoryhmä
Harkimo, Harry Liike Nyt
Hassan, Ahmad Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Hiltunen, Titta Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Holopainen, Mari Vihreä valtuustoryhmä
Huff, Shawn Vihreä valtuustoryhmä
Jungner, Mikael Kokoomuksen valtuustoryhmä
Kaleva, Atte Kokoomuksen valtuustoryhmä
Kallio, Natalia Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Karhuvaara, Arja Kokoomuksen valtuustoryhmä
Kari, Emma Vihreä valtuustoryhmä
Kasongo, Jenny Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Kauppila, Elina Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Kivekäs, Otso Vihreä valtuustoryhmä
Kivelä, Mai Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Korhola-Dunderfelt, Eija-Riitta Kristillisdemokraattien valtuustoryhmä
Korkkula, Vesa Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Koskela, Minja Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Koulumies, Terhi Kokoomuksen valtuustoryhmä
Kousa, Tuuli Vihreä valtuustoryhmä
Lonka, Pirjo Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Makkonen, Teija Perussuomalaisten valtuustoryhmä
Meri, Otto Kokoomuksen valtuustoryhmä
Muttilainen, Sami Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Muurinen, Seija Kokoomuksen valtuustoryhmä
Månsson, Björn Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä
Nieminen, Riku Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Nuorteva, Johanna Vihreä valtuustoryhmä
Pajula, Matias Kokoomuksen valtuustoryhmä
Pajunen, Jenni Kokoomuksen valtuustoryhmä
Pasanen, Amanda Vihreä valtuustoryhmä
Pelkonen, Jaana Kokoomuksen valtuustoryhmä
Peltokorpi, Terhi Keskustan valtuustoryhmä
Pulkkinen, Suvi Vihreä valtuustoryhmä
Qaaje, Abdifatah Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Rantala, Marcus Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä
Rauramo, Janne Kokoomuksen valtuustoryhmä
Rautava, Risto Kokoomuksen valtuustoryhmä
Regmi, Krishna Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Rydman, Wille Perussuomalaisten valtuustoryhmä
Sarkomaa, Sari Kokoomuksen valtuustoryhmä
Saxberg, Mirita Kokoomuksen valtuustoryhmä
Sazonov, Daniel Kokoomuksen valtuustoryhmä
Sinnemäki, Anni Vihreä valtuustoryhmä
Sohrabi, Seida Kokoomuksen valtuustoryhmä
Suhonen, Petri Kokoomuksen valtuustoryhmä
Tani, Iida Vihreä valtuustoryhmä
Toivonen, Niilo Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Tuuva, Alma Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Vanhanen, Reetta Vihreä valtuustoryhmä
Vierunen, Maarit Kokoomuksen valtuustoryhmä
Vuorinen, Pinja Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
0 Noes
Member Political group
Ahmed, Mahad Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Arajärvi, Pentti Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Austero, Nita Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Gebhard, Elisa Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Haatainen, Tuula Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Hagman, Sandra Vasemmistoliiton valtuustoryhmä
Halla-Aho, Jussi Perussuomalaisten valtuustoryhmä
Heinäluoma, Eveliina Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Helin, Sari Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Hjelt, Jenni Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Jalovaara, Ville Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Laisaari, Johanna Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Merinen, Ville Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Paavola, Silja Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Rantanen, Mari Perussuomalaisten valtuustoryhmä
Razmyar, Nasima Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Rytky, Tiina Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Salminen, Minna Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Tuomioja, Erkki Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
Vuorela, Antti Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä
0 Absent
By political group
Political group Ayes Noes Blank Absent
Kokoomuksen valtuustoryhmä 21 0 0 0
Vihreä valtuustoryhmä 16 0 0 0
Vasemmistoliiton valtuustoryhmä 14 0 1 0
Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä 4 0 0 0
Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä 4 0 17 0
Keskustan valtuustoryhmä 2 0 0 0
Perussuomalaisten valtuustoryhmä 2 0 2 0
Kristillisdemokraattien valtuustoryhmä 1 0 0 0
Liike Nyt 1 0 0 0

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Gröna fullmäktigegruppen föreslår i sin motion att
1) Helsingfors stad anvisar varje barn en plats i småbarnspedagogiken det år då barnet fyller fem år
2) staden tar aktivt kontakt med vårdnadshavarna, och om familjen inte tar emot platsen ombeds de att lämna en separat anmälan så att man kan säkerställa att de är medvetna om sin rätt och om möjligheterna till stöd
3) staden inför riktlinjer i de lokala planerna för småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen om hur man stärker kontinuiteten mellan femårsgruppen, förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen samt om verksamhetsmodeller för delad expertis
4) fostrans- och utbildningssektorn bereder exempel på områden där man inom ramen för utvecklingen av servicenätet kan genomföra pilotprojekt eller utvidga sammanhängande skolstigar för 5–8-åringar som en del av daghems- och skolnätet.
Motionen finns som bilaga 1.

Anvisande av plats i småbarnspedagogiken när barnet fyller fem år och aktiv kontakt med vårdnadshavarna

Helsingfors har satsat på att öka deltagandegraden i småbarnspedagogiken för femåringar genom att 2018 besluta om avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar (4 timmar per dag). Avgiftsfriheten har ökat deltagandegraden, som i Helsingfors nu ligger på 95 procent för femåringar. Under de senaste åren har deltagandegraden inte förändrats. De områdesvisa skillnaderna bland femåringar är relativt små, och andelarna varierar mellan 90 och 100 procent. Antalet femåringar som inte deltar i småbarnspedagogiken varierar mellan 1 och 26 barn beroende på distrikt. Flest femåringar utanför småbarnspedagogiken finns i Mellungsby, Nordsjö, Kampmalmen och Kårböle (23–26 barn). Andelen barn med ett främmande modersmål som deltar i småbarnspedagogiken vid fem års ålder är lägre än andelen barn med ett inhemskt språk som modersmål.

För femåringar gäller lagen om småbarnspedagogik och för sexåringar i förskoleundervisningen gäller lagen om grundläggande utbildning. I lagen om småbarnspedagogik föreskrivs ingen skyldighet att delta i småbarnspedagogiken, till skillnad från förskoleundervisningen, som regleras i lagen om grundläggande utbildning. Enligt lagen om småbarnspedagogik (4 kap. 17 §) ska de föräldrar eller andra vårdnadshavare som önskar en sådan plats inom småbarnspedagogiken för barnet som kommunen ordnar göra en ansökan om detta senast fyra månader innan barnet behöver platsen.

Kommunen kan anvisa ett barn en plats i småbarnspedagogiken utan att vårdnadshavaren har lämnat in en ansökan, och vårdnadshavaren kan sedan godkänna eller avslå detta. Genom att godkänna den anvisade platsen kan vårdnadshavaren anses ha ansökt om en plats i småbarnspedagogiken. Vårdnadshavaren bör informeras om förfarandet för anvisande av en plats i småbarnspedagogiken särskilt tydligt så att vårdnadshavaren inte får en uppfattning om att det rör sig om ett förpliktande arrangemang enligt lagen om småbarnspedagogik. Dessutom ska processen för anvisande fungera så att om anvisandet inte besvaras kan inget beslut om småbarnspedagogik fattas på grund av vårdnadshavarens passivitet. Vårdnadshavaren är inte skyldig att lämna någon särskild anmälan om familjen inte tar emot platsen i småbarnspedagogiken.

Om alla femåringar anvisades en plats i småbarnspedagogiken utan ansökan, skulle det påverka planeringen, placeringen, systemen och resursfördelningen av tjänsten och därför kräva en närmare utredning av följande frågor:

  • tidsplan och kostnader för genomförandet av de funktionsändringar som krävs i klientdatasystemet
  • verksamhetsmodell för att identifiera de 5-åriga Helsingforsbor som inte deltar i småbarnspedagogiken i Helsingfors eller i andra kommuner
  • åtgärder för att öka vårdnadshavarnas medvetenhet om barnets rätt till småbarnspedagogik
  • information om beslutet om en plats i småbarnspedagogiken och säkerställande av att vårdnadshavarna är medvetna om att det är frivilligt att ta emot en plats i småbarnspedagogiken
  • konsekvenser för servicehandledningen och arbetsmängden inom servicehandledningen
  • konsekvenser för servicenätet, lokalerna och personalen när staden förbereder sig på att anvisa platser för alla femåringar.

Stadsstrategin har som mål att alla barn deltar i småbarnspedagogiken senast under det år då de fyller fem år. Stadsstyrelsen hänvisar till nämndens utlåtande och förutsätter att staden börjar bereda frågan i enlighet med det ovanstående när det gäller anvisande av platser i småbarnspedagogiken för femåringar. När det gäller yngre barn än så stärks samarbetet med barnrådgivningarna och socialservicen så att barnen vid behov kan hänvisas till småbarnspedagogiken för att stärka deras språkinlärning.

Staden inför riktlinjer i de lokala planerna för småbarnpedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen om hur man stärker kontinuiteten mellan femårsgruppen, förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen samt om verksamhetsmodeller för delad expertis

De nationella läroplansgrunderna för alla utbildningsnivåer betonar vikten av övergångar och samarbete. Läroplanerna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen har uppdaterats våren 2025 i samband med uppdateringen av lagen om grundläggande utbildning. Övergångar och gemensamt lärande har skrivits in i läroplanerna som ett nära samarbete mellan servicehelheterna. Planen för småbarnspedagogik uppdateras våren 2026, och planen konkretiseras och preciseras i sin helhet.

Den delade expertisen har uppdaterats i en samarbetsgrupp bestående av daghemsföreståndare, rektorer, lärare i förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen samt experter. Den uppdaterade planmallen har tagits i bruk hösten 2025, och utbildning om dess införande och innehåll har anordnats för lärare och speciallärare inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Varje läsår anordnas områdesvisa möten om gemensamt lärande för lärare inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Vid dessa möten har man fördjupat sig i de gemensamma innehållen och temana i läroplanerna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt erbjudit lärarna utbildning. Genom områdesvisa möten kan man stärka kompetensen hos förskoleundervisningens och nybörjarundervisningens lärare i centrala teman i läroplanerna och strategin.

Inom utvecklingsprojektet Utbildning för alla 2022–2024 har stödmaterial tagits fram för smidiga övergångar. Dessa material täcker hela utbildningsförloppet från småbarnspedagogiken till förskoleundervisningen och vidare till nybörjarundervisningen. Materialet Kaikille sujuva siirtymä (En smidig övergång för alla) har även fungerat som underlag vid uppdateringen av materialet för gemensamt lärande, och man har hämtat fungerande praxis därifrån till formuleringarna i läroplanerna.

Inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen finns lärarnätverk vars medlemmar spelar en aktiv roll i sina respektive områden för att främja förändring och bidra till att göra läroplanernas innehåll mer tillgängligt. Utvecklarlärare och expertlärare inom den grundläggande utbildningen har en motsvarande roll i den grundläggande utbildningen.

Exempel på områden där man inom ramen för utvecklingen av servicenätet kan genomföra pilotprojekt eller utvidga sammanhängande skolstigar för 5–8-åringar som en del av daghems- och skolnätet

Den finska småbarnspedagogiken och grundläggande utbildningen planeras i Helsingfors som en helhet i enlighet med fostrans- och utbildningsnämndens beslut 3.3.2020 (HEL 2020-001225) och i överensstämmelse med Helsingfors stadsstrategi 2025–2029 som närservice. Vid utvecklingen av servicenätet har staden beaktat strategins mål att öka deltagandegraden inom småbarnspedagogiken, särskilt bland barn som talar ett annat hemspråk än finska eller svenska.

Ändringar av elevupptagningsområdena för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen planeras och genomförs som helheter. Beredningen sker i ännu högre grad än tidigare som en helhet som består av småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Småbarnspedagogiken planeras utifrån befolkningsprognosen, med hänsyn till utvecklingen av deltagandegraden i området. Samtidigt säkerställs platser i förskoleundervisningen i olika områden och stöd vid övergångarna för barnen.

Förskoleundervisning på finska ordnas i hela staden i anslutning till cirka 40 skolor. Förskoleundervisningen på svenska ordnas till största delen i anslutning till skolorna. I nya skolprojekt finns det som regel även lokaler för förskoleundervisning. Lokalerna för förskole- och nybörjarundervisningen planeras så att de fungerar som en helhet vid övergången mellan skola och daghem.

För att kunna ordna verksamheten för 5–8-åringar som helhet krävs det åtminstone att följande frågor utreds så att man i praktiken kan komma vidare på ett mer konkret sätt: en granskning av byggnadernas användningsändamål och bygglovskraven. Enligt gällande bestämmelser kan förskoleundervisning ordnas i skollokaler, men de lokaler som används av barn som är yngre än så måste ur bygglovssynpunkt vara daghem. Att införa nya verksamhetsprinciper för en mer flexibel användning av lokaler för barn i åldern 5–8 år skulle främja social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. En flexibel möjlighet att använda lokalerna skulle förbättra både ordnandet av en enhetlig lärostig för barnen och den gemensamma användningen av lokalerna. På samma sätt bör lagstiftningen ses över så att det till exempel blir enklare att ordna gemensamma grupper för fem- och sexåringar. För närvarande regleras åldersgrupperna av olika lagstiftning och planer för fostran och undervisning som styr verksamheten.

När det gäller utvecklingen av servicenätet bör man stödja genomförandet av pilotprojekt med sammanhängande stigar från småbarnspedagogiken via förskoleundervisningen till skolan för barn i åldern 5–8 år. För att genomföra pilotprojekt skulle det krävas resurser och en närmare utredning av de frågor som beskrivits ovan.

Stadsstyrelsen hänvisar till nämndens utlåtande och konstaterar att staden börjar främja och utreda ett pilotprojekt kring sammanhängande stigar från småbarnspedagogiken via förskoleundervisningen till skolan för 5–8-åringar. Information om de resurser som behövs och en mer detaljerad utredning föreläggs nämnden när den är färdig. Målet är även att möjliggöra gemensamma grupper för 5- och 6-åringar.

Fostrans- och utbildningsnämnden har gett ett utlåtande i ärendet. Motionssvaret utgår från nämndens utlåtande.

Enligt 30 kap. 12 § 2 mom. i förvaltningsstadgan besvaras en gruppmotion av stadsstyrelsen. Svaret behandlas i stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts. I övrigt tillämpas på gruppmotioner det som i 11 § i samma kapitel är föreskrivet om fullmäktigemotioner.

Kaupunginhallitus 31.08.2026 § 584

HEL 2026-003380 T 00 00 03

Päätös

Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:

Kaupunginvaltuusto katsoo aloitteen loppuun käsitellyksi.

24.08.2026 Pöydälle

26.05.2026 Pöydälle

Esittelijä

kansliapäällikkö
Jukka-Pekka Ujula

Lisätiedot

Katja Rimpilä, kaupunginsihteeri
puhelin: 09 310 36256, katja.rimpila@hel.fi

Kasvatus- ja koulutuslautakunta 16.06.2026 § 259

HEL 2026-003380 T 00 00 03

Lausunto

Kasvatus- ja koulutuslautakunta antoi kaupunginhallitukselle seuraavan lausunnon Vihreän valtuustoryhmän ryhmäaloitteesta viisivuotiaiden varhaiskasvatukseen osallistumisen lisäämisestä ja koulutuspolun jatkumon vahvistamisesta:

Ryhmäaloitteessaan Vihreä valtuustoryhmä esittää, että

  1. Helsingin kaupunki osoittaa jokaiselle lapselle varhaiskasvatuspaikan sinä vuonna, kun lapsi täyttää viisi vuotta.
  2. Huoltajia kontaktoidaan aktiivisesti, ja mikäli perhe ei ota paikkaa vastaan, tästä pyydetään erillinen ilmoitus, jotta voidaan varmistaa tietoisuus oikeudesta ja tuen mahdollisuuksista.
  3. Kaupunki lisää paikallisiin varhaiskasvatus-, esiopetus- ja perusopetussuunnitelmiin linjaukset viskari–
    eskari–alkuopetus-jatkumon vahvistamisesta ja jaetun asiantuntijuuden toimintamalleista.
  4. Kasvatuksen ja koulutuksen toimiala valmistelee esimerkkejä alueista, joilla palveluverkon kehittämisessä voidaan pilotoida tai laajentaa 5–8-vuotiaiden eheitä koulupolkuja osana päiväkoti- ja kouluverkkoa.

Varhaiskasvatuspaikan osoittaminen lapsen täyttäessä viisi vuotta ja huoltajien aktiivinen kontaktointi

Helsingissä on panostettu viisivuotiaiden varhaiskasvatuksen osallistumisasteen nostamiseen päättämällä maksuttomasta viisivuotiaiden varhaiskasvatuksesta (4 h/päivä) vuonna 2018. Maksuttomuus on lisännyt osallistumisastetta, joka on Helsingissä viisivuotiaiden osalta nyt 95 prosenttia. Viime vuosien aikana ei osallistumisasteessa ole tapahtunut muutoksia. Viisivuotiaiden alueelliset erot ovat suhteellisen pieniä, ja osuudet vaihtelevat 90–100 prosentin välillä. Lukumääräisesti varhaiskasvatuksen ulkopuolella olevien viisivuotiaiden määrä vaihtelee peruspiireittäin 1-26 lapsen välillä. Eniten viisivuotiaita on varhaiskasvatuksen ulkopuolella Mellunkylässä, Vuosaaressa, Kampinmalmilla ja Kaarelassa (23-26 lasta). Vieraskielisten lasten osallistuminen varhaiskasvatukseen viisivuotiaana on kotimaankielisiä vähäisempää.

Viisivuotiaille sovelletaan varhaiskasvatuslakia ja esiopetuksessa kuusivuotiaille perusopetuslakia. Varhaiskasvatuslaissa ei säädetä velvollisuudesta osallistua varhaiskasvatukseen toisin kuin esiopetuksesta, josta säädetään perusopetuslaissa. Varhaiskasvatuslain mukaan (luku 4, 17 §) lapsen vanhemman tai muun huoltajan, joka haluaa lapselle kunnan järjestämän varhaiskasvatuspaikan, on tehtävä sitä koskeva hakemus viimeistään neljä kuukautta ennen kuin lapsi tarvitsee paikan.

Kunta voi osoittaa lapselle varhaiskasvatuspaikan ilman huoltajan hakemusta, minkä huoltaja voi hyväksyä tai hylätä. Hyväksymällä osoitetun paikan huoltajan voidaan tulkita hakeneen varhaiskasvatuspaikkaa. Varhaiskasvatuspaikan osoittamista koskeva menettely tulisi viestiä huoltajalle erityisen selkeästi, jotta huoltajalle ei synny käsitystä siitä, että kyse olisi velvoittavasta järjestelystä varhaiskasvatuslain näkökulmasta. Lisäksi osoittamisprosessin tulee toimia siten, että jos osoittamiseen ei vastata, varhaiskasvatuspäätöstä ei voida tehdä huoltajan passiivisuuden perusteella. Huoltajalla ei ole velvollisuutta antaa erillistä ilmoitusta, jos perhe ei ota varhaiskasvatuspaikkaa vastaan.

Varhaiskasvatuspaikan osoittaminen kaikille viisivuotiaille ilman hakemusta vaikuttaisi palvelun suunnitteluun, sijoittamiseen, järjestelmiin sekä resursointiin ja edellyttäisi siksi tarkempaa selvitystä seuraavista asioista:

  • Asiakastietojärjestelmän edellyttämien toiminnallisuusmuutosten toteutusaikataulu ja kustannukset
  • Toimintamalli niiden 5-vuotiaiden helsinkiläisten tunnistamiseksi, jotka eivät ole varhaiskasvatuksessa Helsingissä tai muissa kunnissa
  • Keinot huoltajien tietoisuuden lisäämiseksi lapsen oikeudesta varhaiskasvatukseen
  • Viestintä varhaiskasvatuspaikkapäätöksestä ja huoltajien tietoisuuden varmistaminen varhaiskasvatuspaikan vastaanottamisen vapaaehtoisuudesta
  • Vaikutukset palveluohjaukseen ja palveluohjauksen työmäärään
  • Vaikutukset palveluverkkoon, tiloihin ja henkilöstöön varautumisessa

Kaupunkistrategian tavoitteena on, että aivan jokainen lapsi osallistuu varhaiskasvatukseen viimeistään sinä vuonna, kun lapsi täyttää viisi vuotta. Lautakunta edellyttää, että käynnistetään valmistelu edellä olevan mukaisesti varhaiskasvatuspaikan osoittamisesta viisivuotiaille. Tätä nuorempien osalta vahvistetaan yhteistyötä neuvoloiden ja sosiaalitoimijoiden kanssa, jotta lapset voitaisiin tarvittaessa ohjata varhaiskasvatukseen kielen oppimisen vahvistamiseksi.

Paikallisiin varhaiskasvatus-, esiopetus- ja perusopetussuunnitelmiin lisätään linjaukset viskari–eskari–alkuopetus–jatkumon vahvistamisesta ja jaetun asiantuntijuuden toimintamalleista

Valtakunnalliset opetussuunnitelman perusteet kaikilla oppiasteilla painottavat siirtymien ja yhteistyön merkitystä. Esiopetuksen ja perusopetuksen opetussuunnitelmat on päivitetty keväällä 2025 perusopetuslain päivityksen yhteydessä. Siirtymät ja yhdessä oppiminen on kirjattu opetussuunnitelmiin palvelukokonaisuuksien tiiviinä yhteistyönä. Varhaiskasvatussuunnitelmaa päivitetään kevään 2026 aikana ja suunnitelmaa konkretisoidaan ja tarkennetaan kokonaisuudessaan.

Jaettua asiantuntijuutta on päivitetty yhteistyöryhmässä, johon kuului päiväkodin johtajia, rehtoreita, esi- ja alkuopettajia sekä asiantuntijoita. Päivitetty suunnitelmapohja on otettu käyttöön syksyllä 2025 ja sen käyttöönottoon ja sisältöihin on järjestetty koulutusta esi- ja perusopetuksen opettajille ja erityisopettajille. Esi- ja perusopetuksen opettajille järjestetään yhdessä oppimiseen liittyviä alueellisia tapaamisia lukuvuosittain. Näissä tapaamissa on syvennytty esi- ja perusopetusopetuksen opetussuunnitelmien yhteisiin sisältöihin ja teemoihin sekä tarjottu koulutusta opettajille. Alueellisilla tapaamisilla voidaan vahvistaa esi- ja alkuopettajien osaamista keskeisissä opetussuunnitelmien ja strategian teemoissa.

Sujuviin siirtymiin on tuotettu tukimateriaali Oikeus Oppia -kehittämishankkeessa 2022–2024. Nämä materiaalit kattavat jatkumot varhaiskasvatuksesta esiopetukseen ja edelleen alkuopetukseen. Kaikille sujuva siirtymä -materiaalit ovat toimineet pohjana myös yhdessä oppimisen materiaalien päivityksessä ja niistä on haettu toimivia käytänteitä opetussuunnitelmakirjauksiin.

Varhaiskasvatuksessa ja esiopetuksessa on käytössä opettajaverkostoja, joiden jäsenet toimivat alueillaan aktiivisessa roolissa muutoksen edistämisessä ja opetussuunnitelmien sisältöjen avaamisen apuna. Perusopetuksen kehittäjäopettajilla ja asiantuntijaopettajilla on vastaava rooli perusopetuksessa.

Esimerkkejä alueista, joilla palveluverkon kehittämisessä voidaan pilotoida tai laajentaa viisi–kahdeksanvuotiaiden eheitä koulupolkuja osana päiväkoti- ja kouluverkkoa

Helsingissä suomenkielistä varhaiskasvatusta ja perusopetusta suunnitellaan Kasvatus- ja koulutuslautakunnan 3.3.2020 tekemän päätöksen mukaisesti yhtenä kokonaisuutena (HEL 2020-001225) Helsingin kaupunkistrategian 2025–2029 mukaisesti lähipalveluna. Palveluverkon kehittämisessä on huomioitu strategiassa esitetty tavoite nostaa varhaiskasvatuksen osallistumisastetta etenkin muuta kuin suomea tai ruotsia kotonaan puhuvien lasten osalta.

Esi- ja perusopetuksen oppilaaksiottoalueiden muutokset suunnitellaan ja viedään päätökseen kokonaisuuksina. Valmistelu tehdään entistä vahvemmin varhaiskasvatuksen, esiopetuksen ja perusopetuksen kokonaisuutena. Varhaiskasvatus suunnitellaan väestöennusteen mukaan, ottaen huomioon alueen osallistumisasteen kehitys. Samalla varmistetaan esiopetuspaikat alueille ja tuetut siirtymät lapsille.

Koko kaupungissa suomenkielistä esiopetusta järjestetään noin 40 koulun yhteydessä. Ruotsinkielinen esiopetus järjestetään suurimmaksi osaksi koulujen yhteydessä. Uusissa kouluhankkeissa on pääsääntöisesti tilat myös esiopetukselle. Esi- ja alkuopetuksen tilat suunnitellaan toimimaan kokonaisuutena koulun ja päiväkodin nivelkohdassa.

Toiminnan järjestäminen viisi–kahdeksanvuotiaiden osalta kokonaisuutena vaatii ainakin seuraavien asioiden selvittelyä, jotta asiassa päästään käytännössä vahvemmin etenemään: rakennusten käyttötarkoitusten ja rakennuslupavaatimusten tarkastelua. Nykyisillä säännöksillä esiopetus voidaan järjestää koulutiloissa, mutta tätä nuorempien käytössä olevien tilojen tulee olla rakennusluvan näkökulmasta päiväkoteja. Uusien toimintaperiaatteiden luominen viisi–kahdeksanvuotiaiden lasten tilojen käytölle joustavammin tukisi sosiaalista, taloudellista ja ekologista kestävyyttä. Joustava mahdollisuus käyttää tiloja parantaisi sekä lasten yhtenäisen opinpolun järjestämistä että tilojen yhteiskäyttöä. Samoin lainsäädännön katsominen yhteen siten, että esimerkiksi viisi- ja kuusivuotiaiden yhteiset ryhmät olisivat mahdollisia järjestää helpommin. Tällä hetkellä ikäryhmillä on taustalla eri lainsäädäntö ja toimintaa ohjaavat kasvatuksen ja opetuksen suunnitelmat.

Palveluverkon kehittämisessä viisi–kahdeksanvuotiaiden eheiden varhaiskasvatus-esiopetus-koulupolkujen pilotointi on kannatettava asia. Pilotoinnin toteuttaminen vaatisi asiaan resursointia ja edellä kuvattujen asioiden tarkempaa selvitystä.

Lautakunta edellyttää, että viisi–kahdeksanvuotiaiden eheiden varhaiskasvatus-esiopetus-koulupolkujen pilotointia lähdetään edistämään ja selvittämään. Tiedot tarvittavissa resursseista ja tarkempi selvitys tuodaan sen valmistuttua lautakuntaan. Tavoitteena on mahdollistaa myös viisi- ja kuusivuotiaiden yhteiset ryhmät.

Yhteenveto

Kasvatus- ja koulutuslautakunta pitää tärkeänä viisivuotiaiden varhaiskasvatuksen osallistumisen nostamista sekä koulutuspolun jatkumon vahvistamista.

Käsittely

Vastaehdotus:
Shawn Huff: Kappaleen “Esimerkkejä alueista, joilla palveluverkon kehittämisessä voidaan pilotoida tai laajentaa viisi-kahdeksanvuotiaiden eheitä koulupolkuja osana päiväkoti- ja kouluverkkoa” viimeiseksi uudeksi kappaleeksi: “Lautakunta edellyttää, että viisi–kahdeksanvuotiaiden eheiden varhaiskasvatus-esiopetus-koulupolkujen pilotointia lähdetään edistämään ja selvittämään. Tiedot tarvittavissa resursseista ja tarkempi selvitys tuodaan sen valmistuttua lautakuntaan. Tavoitteena on mahdollistaa myös viisi- ja kuusivuotiaiden yhteiset ryhmät. “

Kannattaja: Minna Salminen

Vastaehdotus:
Shawn Huff: Kappaleen “Varhaiskasvatuspaikan osoittaminen lapsen täyttäessä viisi vuotta ja huoltajien aktiivinen kontaktointi” viimeiseksi uudeksi kappaleeksi: “Kaupunkistrategian tavoitteena on, että aivan jokainen lapsi osallistuu varhaiskasvatukseen viimeistään sinä vuonna, kun lapsi täyttää viisi vuotta. Lautakunta edellyttää, että käynnistetään valmistelu edellä olevan mukaisesti varhaiskasvatuspaikan osoittamisesta viisivuotiaille. Tätä nuorempien osalta vahvistetaan yhteistyötä neuvoloiden ja sosiaalitoimijoiden kanssa, jotta lapset voitaisiin tarvittaessa ohjata varhaiskasvatukseen kielen oppimisen vahvistamiseksi.”

Kannattaja: Sandra Hagman

Kasvatus- ja koulutuslautakunta hyväksyi Shawn Huffin vastaehdotukset yksimielisesti.

26.05.2026 Pöydälle

Esittelijä

kasvatuksen ja koulutuksen toimialajohtaja
Satu Järvenkallas

Lisätiedot

Petteri Räisänen, erityissuunnittelija
puhelin: 310 20349, petteri.j.raisanen@hel.fi

This decision was published on 16.09.2026

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen

Presenter information

Title
Stadsstyrelsen

Ask for more info

Name
Katja Rimpilä

Title
Stadssekreterare