V 21.5.2025, Gruppmotion av Svenska folkpartiets fullmäktigegrupp om att föra in stadens olympiska byggnader på Unescos världsarvslista

Stadsstyrelsen föreslår stadsfullmäktige följande:

Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.

Svenska folkpartiets fullmäktigegrupp föreslår i sin motion att staden lägger fram ett initiativ till Museiverket om att föra in de olympiska byggnaderna på Unescos världsarvslista.

De byggnader och områden som byggdes för de olympiska spelen i Helsingfors bildar en välbevarad helhet av olympiska byggnader, också i ett internationellt perspektiv. De olympiska byggnaderna ligger på olika håll i Helsingfors och utgörs både av arenor för tävlingsidrott som uppfyller de internationella kraven och av mångsidiga idrotts- och rekreationsplatser som används av vanliga Helsingforsbor. Idrottsbyggnaderna och bostadsområdena som byggdes för idrottarna bildar ett identifierbart skikt i stadsstrukturen. Helsingfors mål för de olympiska spelen, att tävlingsplatserna byggs på ett hållbart sätt till nytta för staden och för Helsingforsbornas bruk, har uppnåtts.

De olympiska byggnaderna ingår i de byggda kulturmiljöerna av riksintresse (RKY 2009). De hör också till den internationella organisationen DOCOMOMO:s urval av betydande verk inom finländsk modern arkitektur. Byggnaderna och miljöerna är i huvudsak redan skyddade i detaljplanen eller med stöd av lagen om skyddande av byggnadsarvet.

Museiverket gör tillsammans med Undervisnings- och kulturministeriet framställningar om att införa objekt på världsarvslistan. I världsarvskonventionen förutsätts att varje avtalsland upprätthåller en nationell tentativ lista över potentiella objekt. Landet kan senare välja vilka av dessa potentiella objekt som föreslås föras in på världsarvslistan. Museiverket prövar alla föreslagna objekt ur kulturarvsperspektiv och granskar dem mot kriterierna i världsarvskonventionen för att bedöma om de till att börja med har förutsättningar att tas med på den nationella tentativa listan.

År 2019 publicerades en rapport om det arbete som arbetsgruppen för den tentativa listan hade gjort. Där konstateras följande om de olympiska byggnaderna (fri översättning till svenska): ”Olympiska byggnader finns runtom i världen, och en del av dem ingår redan på världsarvslistan. De finländska olympiska byggnaderna är en fint bevarad helhet, varav största delen fortfarande används. Seriell utnämning av alla olympiska byggnader i Helsingfors som exempelvis funktionalistiska byggnader vore kanske inte realistiskt. Först bör man utreda vilket fenomen förslaget anknyter till. Det kan vara globalt om de olympiska spelen som fenomen vore ett tema eller också en mindre serie om temat vore arkitektur eller idrottsbyggnader. Den fortlöpande användningen av objekten i Finland är en exceptionell kulturell styrka men utgör en risk för integriteten. Det finns också öppna frågor och utvecklingsbehov i skyddet av objekten (jämför Malms flygfält).”

De olympiska byggnaderna kunde enligt en bedömning av arbetsgruppen som står för den tentativa listan vara med i en eventuell internationell serie. Finland behöver inte vara initiativtagare i den internationella seriella utnämningen, utan vi kan följa hur frågan framskrider och föreslå objekt till serien om vi så vill, när tidpunkten är den rätta.

Finland har en världsarvsstrategi och på motsvarande sätt har Unesco en global strategi som betonar införandet av objekt från underrepresenterade områden och objektstyper (såsom Afrika, små östater, industriell historia osv.) på världsarvslistan. Finland kan således föreslå nya objekt endast efter noggrant övervägande. Objekten ska ha ett unikt världsomspännande värde (outstanding universal value). Den nationella tentativa listan uppdaterades senast 2019. Utgående från den framskred Alvar Aaltos moderna arkitektur till internationell bedömning. Beslutet om huruvida helheten under namnet Aalto Works ska tas upp på Unescos världsarvslista fattas sommaren 2026. Till helheten Aalto Works hör Alvar Aaltos ateljé och hem, Finlandiahuset, Folkpensionsanstaltens huvudkontor och Kulturhuset i Helsingfors.

Utifrån Museiverkets bedömning anser stadsstyrelsen att det åtminstone inte för tillfället är ändamålsenligt att börja bereda en framställning om införande av Helsingfors olympiska byggnader på världsarvslistan. Staden för de olympiska byggnaderna på tal i diskussioner med Museiverket och Undervisnings- och kulturministeriet. Det är viktigt att de byggnader som byggdes för de olympiska spelen också i framtiden bevaras som en internationellt betydelsefull och välbevarad helhet av olympiska byggnader.

De olympiska byggnaderna och deras omgivning tas i beaktande när markanvändningen planeras och kulturmiljön skyddas. Byggnader på världsarvslistan granskas utifrån ett universellt perspektiv. Särskilt kraven på orördhet och autenticitet kan vara svåra att uppfylla, eftersom byggnaderna används aktivt. Bland annat måste idrottsanvändningen utvecklas så att skyddskraven ändå uppfylls.

Istället för att föreslå att Helsingfors olympiska byggnader införs på Världsarvslistan kan byggnadernas betydelse betonas på
andra sätt som en del av vårt kulturarv. Kultur- och fritidsnämnden har i sitt utlåtande konstaterat att sektorn kommer att föreslå stadsstyrelsen

Världsförbundet för olympiska städer

Världsförbundet för olympiska städer (World Union of Olympic Cities) förenar tidigare och kommande olympiska städer för att främja spelens positiva inverkningar. Förbundets mål är att dela erfarenheter och god praxis mellan tidigare och kommande värdstäder. I samarbete med Internationella Olympiska Kommittén deltar förbundet i att kartlägga projekt i anknytning till det olympiska arvet och stöder städer i att utnyttja sin olympiska status.

Smart Cities & Sport Summit, som ordnas i samband med förbundets årsmöte, är ett högt värdesatt forum där företrädare för olika städer, områden och länder kan dela erfarenheter av att kombinera idrott och stadsutveckling.

Europarådets kulturrutter

Europarådets kulturrutter leder in turister med intresse för kulturarv, kultur och konst på rutter runtom i Europa. Museiverket är nationell koordinator för Europarådets kulturruttprogram i Finland. Flera finländska objekt och aktörer ingår redan, till exempel en kulturrutt med fokus på Alvar Aaltos arkitektur. Kulturruttsverksamheten erbjuder möjligheter till gränsöverskridande kulturell utveckling, turismsamarbete, nätverkande och förbättrad internationell synlighet. Kontakterna till forskare och sakkunniga i branschen garanterar att verksamheten vilar på en vetenskaplig grund. Europarådets certifikat för kulturrutter utgör en kvalitetsgaranti, vilket också förbättrar möjligheterna att få finansiering.

En eventuell beredning av en kulturruttshelhet kräver en utredning av administrationsmodell och ekonomiska resurser, vilka inte har beaktats i kultur- och fritidssektorns budget för innevarande år. Utredningen kan endast göras i samarbete med europeiska partner. Beslut om certifiering av nya kulturrutter fattas i EPA-avtalets (Europarådets utvidgade delavtal om kulturleder) förvaltningsråd av avtalets medlemsstater med stöd av en utvärderingsrapport som framställts av en extern sakkunnig. Finlands representant i förvaltningsrådet är Undervisnings- och kulturministeriet. Man kan ansöka om ruttcertifiering årligen.

För att kunna få Europarådets kulturcertifikat måste de olympiska byggnadernas nätverk uppfylla olika krav som gäller ruttens tema, praktiska åtgärder och samarbetsnätverkets administration. Centrala krav är:

Svaret överensstämmer med utlåtandena från kultur- och fritidsnämnden och stadsmiljönämnden.

Enligt 30 kap. 12 § 2 mom. i förvaltningsstadgan besvaras en gruppmotion av stadsstyrelsen. Svaret behandlas i stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts. I övrigt tillämpas på gruppmotioner det som i 11 § i samma kapitel är föreskrivet om fullmäktigemotioner.