Ändringar av kapitlen 1–8 i Helsingfors stads läroplan för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i den lokala läroplanen från 1.8.2025

Svenska sektionen vid fostrans- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna ändringarna i kapitlen 1–8 i Helsingfors stads läroplan för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i enlighet med bilaga 2 och ger rätt att göra smärre ändringar av teknisk natur i Helsingfors stads läroplan för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen. Ändringen träder i kraft 1.8.2025.

Kommunen beslutar om den kommunspecifika läroplanen i enlighet med 15 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998). I Helsingfors beslutar svenska sektionen vid fostrans- och utbildningsnämnden om läroplanen för den svenskspråkiga undervisningen. Skolorna preciserar hur stödet för lärande och skolgång ska anordnas i praktiken i sina läsårsplaner.

Utbildningsstyrelsen utfärdade 13.2.2025 en ändringsföreskrift (OPH-531-2025) som rör grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, det vill säga kapitlen 1–8 (bilaga 1). Ändringarna av grunderna till den del de rör kapitlen 1–8 införs som sådana och kapitlen 4–7 har dessutom preciserats lokalt i enlighet med ändringsföreskriften. Den lokala läroplanen ska tas i bruk 1.8.2025. De ändringar i de lokala läroplanerna som följer av 20 § i lagen om grundläggande utbildning ska emellertid göras senast 1.8.2026.

Ändringar i kapitlen 4–7 i Helsingfors stads läroplan för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen

Grunderna för läroplanen har ändrats i fråga om stöd för lärande och skolgång. Kapitlen 4–6 har ändrats till innehållet och korrigeringar av teknisk natur har dessutom gjorts i dem till den del korrigeringar har behövts. Kapitel 7 har omarbetats i sin helhet. I bilaga 2 beskrivs de nationella grunderna för läroplanen till den del de rör kapitlen 4, 5, 6 och 7 och de lokala preciseringarna.

Utarbetandet av de lokala preciseringarna i kapitlen 4–7 i Helsingfors stads läroplan för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen och delaktiggörande

Den omfattande ändringen av stödet för lärande och skolgång har behandlats ett flertal gånger på olika evenemang för den grundläggande utbildningens ledning, skolornas rektorer och undervisningspersonalen under läsåret 2024–2025. I samband med evenemangen har företrädare för olika yrkesgrupper haft möjlighet att framföra sina synpunkter på de frågor som preciseras lokalt utifrån sina egna arbetsuppgifter.

Det lokala läroplansarbetet främjades av en arbetsgrupp som bestod av en företrädare för rektorerna från varje område (svenska servicehelheten är ett område), huvudförtroendemannen samt sakkunniga och chefer inom den grundläggande utbildningen. Läroplansarbetet utfördes i samarbete med den finskspråkiga grundläggande utbildningen, elevvården samt förskoleundervisningen och gymnasieutbildningen. Läroplanen kommenterades dessutom av ett nätverk bestående av yrkespersoner inom social- och hälsovårdsväsendet. I de lokala preciseringarna beaktades den respons som mottogs vid olika personalevenemang, läroplansarbetsgruppens förslag samt synpunkter från ledningen och sakkunniga inom den grundläggande utbildningen. Dessutom har man förhandlat om riktlinjerna för läroplanen med kommunerna i huvudstadsregionen.

Vårdnadshavarnas synpunkter på stödet för lärande samlades in med en webbenkät som genomfördes i april 2025 och som var gemensam för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och andra stadiet. Svaren (bilaga 3) beaktades vid utarbetandet av de lokala läroplanerna. På ett informationsmöte för vårdnadshavarna i april gavs information om reformerna av stödet för lärande och skolgång på de olika utbildningsstadierna. För skolornas elevkårer ordnades en faciliterad workshop, där företrädare för elevkårerna fick framföra sina synpunkter på stödet för lärande inom den grundläggande utbildningen (bilaga 3).

Barnkonsekvensanalys

I samband med reformen av lagen om grundläggande utbildning gjordes en omfattande nationell barnkonsekvensanalys. Lagändringen innebär att elevernas rätt till stöd i ett så tidigt skede som möjligt som en del av den egna gruppen stärks och att en anhopning av inlärningssvårigheter förebyggs. Bestämmelsen om avvikelse från en lärokurs innehåll eller mål i läroplanen stärker elevernas rätt att delta i undervisningen och få undervisning. Bestämmelsen om bildande av undervisningsgrupper förbättrar kvaliteten på lärmiljön och arbetsron i klassrummet.

I undervisningsarrangemangen beaktas i högre grad elevernas olika förutsättningar att lära sig. De konkreta stödåtgärderna förtydligas. Gruppspecifika stödformer jämnar ut skillnaderna i elevernas inlärningsförmåga i början av lärstigen och ett ökat stöd i undervisningsspråket förbättrar inlärningen för elever med invandrarbakgrund.

Befogenheter

Enligt förvaltningsstadgan för Helsingfors stad (5.2.2025 § 28) beslutar fostrans- och utbildningsnämndens svenska sektion för sin egen språkgrupps del om läroplanerna på stadsnivå ska godkännas (15 kap. 2 § 2 mom.).