Ändringar i kapitel 9.2 i läroplanen för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen; Lärokurser i det andra inhemska språket och främmande språk

Svenska sektioner beslutar att godkänna en ändring av Helsingfors lokala läroplan kapitel 9.2 Lärokurser i det andra inhemska språket och främmande språk i enlighet med Bilaga 1.

I nuläget är minimiantalet elever som krävs för att bilda en grupp för undervisning i språk 12 elever. En grupp kan bildas även ifall färre än 12 elever valt det ifrågavarande språket ifall skolans direktion besluter så, och skolan ekonomi tillåter detta. Syftet med den nu föreslagna ändringen är att förenhetliga minimiantalet elever så att det blir det samma i alla skolor, samt att samtidigt stärka språkprogrammet. En grupp som bildas för undervisning i språk måste vara tillräckligt stor för att vara ändamålsenlig ur såväl pedagogikens, ekonomins och kontinuitetens synvinkel. För närvarande är antalet elever i vissa språkundervisningsgrupper färre än sex, vilket tär på skolans ekonomiska resurser och inte heller ur andra synvinklar är optimalt. Beslutsförslaget påverkar inte de språkundervisningsgrupper som redan bildats. Som ett nytt tillägg i läroplanens kapitel 9.2 införs även en förtydligande bestämmelse om under vilka förutsättningar en elev kan avbryta studierna i ett språk.

I enlighet med Helsingfors läroplan för den grundläggande utbildningen inleds studier i A2-språket i årskurs 3. Enligt den föreslagna förändringen bildas en grupp för undervisning av ett A2- språk då minst 13-15 elever valt att studera det ifrågavarande språket. Den nuvarande minimigruppstorleken är 12 elever (Bilaga 1). I det föreslagna tillägget preciseras även att elevens val av språkstig är bindande och avbrytande av språkstudier får ske endast om det finns särskilda skäl till det.

För tillfället finns det inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i Helsingfors 188 grupper i A2-språk, varav 152 grupper (81%) i engelska, 14 grupper (7%) i franska och 22 grupper (12%) i tyska. Medelgruppstorleken i A2-språken är 17 elever. I de olika språken skiljer sig medelgruppstorleken och är i engelska 18, i franska 13, och i tyska 11 elever.

Ekonomiska konsekvenser

I linje med sektorns mål styrs resursanvändningen så, att utbildning med hög kvalitet och på lika villkor kan erbjudas för alla elever. I stadens budget för 2025 är ett av produktivitetsmålen att öka språkundervisningsgruppernas storlek till 15 elever. Produktivitetsmålet inom hela den svenskspråkiga grundläggande utbildningen är 232 000 euro. Av denna orsak har man utrett vilka möjligheter till inbesparning ökningen av minigruppstorleken för bildandet av en A2-språkgrupp medför. A1-språket för samtliga elever i de svenska skolorna är det obligatoriska ämnet finska och därmed har A1-språket lämnats utanför denna beredning.

Inbesparningarna är beräknade på basis av de språkval som gjorts i åk 3 för läsåret 2024-2025. Antalet elever som väljer ett annat språk än engelska varierar på årsbasis. I beräkningarna nedan beaktas de grupper i A2-franska och A2-tyska som för tillfället har ett elevantal under 15 elever och under 13 elever.

En ökning av minimigruppstorleken till 15 elever skulle, beräknat med nuvarande gruppstorlekar i årskurs 3, leda till att antalet grupper i tyska och franska skulle minska från tio grupper till två. En ökning av gruppstorleken till 15 elever skulle ge en beräknad inbesparing på cirka 16 000 euro under höstterminen 2025. Den ekonomiska effekten av en ökning av gruppstorleken till 15 elever uppskattas till att vara 263 000 euro efter sju år.

En ökning av minimigruppstorleken till 13 elever skulle, beräknat med nuvarande gruppstorlekar i årskurs 3, leda till att antalet grupper i tyska och franska skulle minska från tio grupper till tre. En ökning av gruppstorleken till 13 elever skulle ge en beräknad inbesparing på cirka 14 000 euro under höstterminen 2025. Den ekonomiska effekten av en ökning av gruppstorleken till 13 elever uppskattas till att vara 211 000 euro efter sju år.

Skolornas direktioner

För att säkerställa att alla berörda parter är delaktiga i beslutet om förändringen av språkgruppernas storlek har direktören för svenska servicehelheten vid fostrans- och utbildningssektorn bett om utlåtanden av skolornas direktioner (Bilaga 2).

I februari 2025 hördes samtliga skolors direktioner om den föreslagna ändringen. Direktionerna har i samband med direktionsmöten diskuterat frågan om att öka minimistorleken på språkgrupper, och deras synpunkter har sedan sammanställts i de utlåtanden som bifogats beredningen. Direktionerna har även hört elevkårerna i ärendet.

Flera direktioner uttrycker oro över att höjningen av minimiantalet elever för att bilda grupper i undervisning av språk begränsar elevernas möjligheter att välja andra språk utöver engelska, vilket särskilt påverkar små skolor negativt. Det framhålls att förslaget skapar ojämlikhet mellan stora och små skolor, samt mellan svenska och finska skolor. Direktionerna funderar på om de svenska och de finska grundskolorna har samma bestämmelser i denna fråga.

Minimigruppstorleken på 13-15 elever upplevdes som vag, och man skulle ha föredragit en entydig siffra. En direktion motiverade detta med att ”På så sätt görs besluten utgående från pedagogik och inte genom påtryckningar.” Några direktioner föreslog att minimigruppstorleken kunde vara 10 elever. Även den reella inbesparningen i olika scenarier ifrågasattes.

Det finns en gemensam åsikt om att det behövs större flexibilitet i reglerna för språkgrupper så, att små skolor kunde erbjuda språkundervisning även för grupper med färre än 13 elever. Detta skulle stödja elevernas intresse och möjligheter att studera språk. Att bibehålla direktionernas rätt av avvika från den fastställda minimigruppstorleken ansågs i en del av utlåtandena som viktigt.

Som positivt upplevdes att elever även framledes kan byta skola ifall närskolan inte erbjuder undervisning i det språk eleven önskar studera.

Frågan om språkundervisningen i form av undervisning med hjälp av fjärruppkoppling och genom samundervisning mellan skolorna delar direktionernas åsikter. En del direktioner ser det som viktigt att använda dessa former av lösningar för att säkerställa ett bredare språkutbud, medan andra anser att undervisning med hjälp av fjärruppkoppling och förflyttningar under skoldagen gör att skoldagen och undervisningen inte blir lika trygg. En del direktioner anser det vara viktigt att nyttja digitala hjälpmedel i undervisningen för att öka intresset för språk. Också möjligheten att studera språk i åldersblandade grupper lyfts fram som en lösning, samtidigt som detta också lyfts fram som en utmaning, då undervisningens kvalitet kan bli lidande.

Det framfördes även att man i samband med, eller oberoende, förändringen bör säkerställa tillgången till behöriga och kompetenta språklärare. Flera direktioner lyfter fram vikten av ett brett språkutbud och möjligheten att studera språk, speciellt med tanke på samhällsutvecklingen och elevernas framtidsfärdigheter.

Barnkonsekvensanalys

Utgångsläget är med tanke på språkstudier gott. A2-språket läses i de svenskspråkiga skolorna redan från årskurs 3 med två årsveckotimmar och eleverna har därmed 8 årsveckotimmar i A2-språk i årskurserna 3-6 jämfört med det nationella minimiantalet på sex årsveckotimmar. Detta säkrar att eleverna i de svenskspråkiga skolorna får bättre möjlighet att lära sig ett andra språk vid sidan om finskan.

Den föreslagna förändringen bidrar till att elever olika skolor skulle behandlas mer jämlikt, eftersom man i samtliga skolor skulle följa samma minimigruppstorlek, till skillnad från nuläget där direktionerna har möjlighet att bilda en grupp trots att minimiantalet elever i gruppen inte uppfylls. I nuläge belastar dessa små undervisningsgrupper i språk skolans ekonomi, vilket orsakar inbesparningsbehov i den övriga verksamheten. Genom den föreslagna förändringen kan skolan därigenom bättre säkerställa en kvalitativ undervisning i den övriga verksamheten.

En ökning av minimistorleken för grupper i språkundervisningen skulle eventuellt leda till ett minskat språkutbud i skolor där gruppstorleken nu är mindre än 13-15 elever, och i många fall skulle det A2-språk som undervisas endast vara engelska. För att minimera de möjliga negativa konsekvenserna av förslaget föreslås skolvisa lösningar som att bilda årskursöverskridande grupper för att bibehålla språkutbudet, men även då i enlighet med gränserna för minimigruppstorlek och med syfte att säkra kontinuitet för elevernas språkstudier.

Förslaget begränsar möjligen elevernas möjligheter att studera tyska och franska från ung ålder. Ändringen har en mindre inverkan på undervisningsgrupperna i B2-språken, de språk som eleverna kan välja i årskurs sju, eftersom dessa grupper i de allra flesta fall redan nu uppfyller den föreslagna minimigruppstorleken. Därmed har elever i de svenskspråkiga skolorna även i fortsättningen goda möjligheter att redan i årskurs 7 studera tyska eller franska som B2-språk.

Sammanfattningsvis bidrar den föreslagna förändringen till en mer kvalitativ och ekonomisk hållbar verksamhet i skolorna. Genom att skolans resurser riktas på ett ansvarsfullt sätt säkras det att barnets bästa uppfylls.