Miljörapport för Helsingfors stad 2016

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Beaktandet av miljöärenden styrs av stadens strategiprogram och miljöpolicy som stadsfullmäktige godkänt och av budgetanvisningarna som stadsstyrelsen godkänt. Staden har dessutom flera program för delområden inom miljöskyddet som bidrar till att förverkliga stadens miljöledning. Miljöarbetet vid förvaltningarna och dottersammanslutningarna stöder stadens miljöledning.

Miljörapporten för Helsingfors stad är stadskoncernens gemensamma handling. I handlingen beskrivs hur stadens miljömål uppnåtts, hur stadens verksamhet påverkar miljön och hur stadens miljöpolicy verkställts. Förvaltningarnas svar och miljöbokföringsuppgifter har publicerats i form av öppna data. Hela rapporten kommer att publiceras på adressen www.hel.fi/ymparistoraportti(Länk leder till extern tjänst) . Uppgifterna för rapporten, som har sammanställts och redigerats av miljöcentralen, har producerats av stadens alla förvaltningar, affärsverk och dottersammanslutningar.

I det följande några viktiga punkter ur miljörapporten:

Den av stadsdirektören utnämnda klimatarbetsgruppen beredde rapporten, och i denna presenteras scenariot Business As Usual och ett genomsnittsscenario med sex olika alternativ för utsläppsutvecklingen i Helsingfors fram till 2030 samt åtgärderna i samband med dessa. På basis av rapporten föreslår arbetsgruppen att ett av målen för stadens nya strategi ska vara att före 2030 minska utsläppen med 60 procent från 1990 års nivå och att bli kolneutralt före 2040. Dessutom föreslår arbetsgruppen riktlinjer med tanke på anpassningen till klimatförändringen för beredning av en ny strategi för staden. Enligt förslaget ska riktlinjerna gälla under två fullmäktigeperioder 2017–2025. Riktlinjerna anger en anpassningsvision för en klimathållbar stad 2050.

Det årliga gränsvärdet för kvävedioxid enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv överskrids fortfarande i gatuschakten i stadens centrum. Orsaken är avgasutsläppen från trafiken, i synnerhet från dieselmaterielen. Gränsvärdet överskrids på gatuavsnitt på sammanlagt 5,7 km, vilket är cirka 30 procent mindre än år 2008. En ny luftskyddsplan godkänd av miljönämnden trädde i kraft vid ingången av år 2017. Under beredningen av planen blev invånarna och intressentgrupperna hörda i vid omfattning. Planens teman förutom trafiken är gatudamm och småskalig förbränning av ved som också har en avsevärd inverkan på luftkvaliteten. I planen anges 48 åtgärder för åren 2017–2024.

Beredningen av en ny handlingsplan för bullerbekämpning inleddes år 2016. I handlingsplanen anges bullerbekämpningsåtgärderna för åren 2018–2023 och de ansvariga aktörerna för dessa. Arbetet baserar sig på en ny bullerutredning som blir färdig i juni 2017. Bullerutredningen följer huvudstadsregionens miljöbullerdirektiv och ska utarbetas med fem års mellanrum.

Stadscykelsystemets första fas inleddes genom att ta i bruk 500 cyklar och 50 cykelstationer i maj. Tjänsten fick en bra mottagning och blev mer populär än prognoserat. Systemet utvidgas år 2017 till sammanlagt 1 400 cyklar och 140 stationer.

Helsingfors inledde ett enastående pilotprojekt för fosforneutralitet tillsammans med John Nurminens stiftelse. Helsingfors blir den första fosforneutrala staden vid Östersjön i fråga om kommunalt avloppsvatten i och med att staden neutraliserar Viksbacka avloppsreningsverks fosforavtryck genom att finansiera reningen av avloppsvatten i staden Vitebsk i Vitryssland.

De bra resultaten av granskningen av ekosystemtjänsten, som användes som pilot i områdesplanen för Gammelstaden, och de metoder och modeller för förbättring av ekosystemtjänster som byggdes upp under arbetets gång samlades ihop till anvisningar. Anvisningarna med metodbeskrivningar har i främsta rummet riktats till områdesplanerare och planeringskonsulter.

Stadsstyrelsen godkände i december 2016 riktlinjerna och åtgärderna för Helsingfors stads strategi för gröna tak "Stadin katot elävät" som är normativa anvisningar för förvaltningarna och affärsverken. Riktlinjernas syfte är att bättre hantera dagvatten under ösregn, hejda värmeöfenomen, trygga stadsnaturens diversitet och aktivt utnyttja tak som en funktionell, ekonomisk och estetisk resurs.

Bland de mest betydande saneringsobjekten vad gäller förorenad mark var projektområdena Fiskehamnen och Busholmen som ändras för bostadsbruk och centrumkvarteret i Mellersta Böle. Stora saneringsobjekt var dessutom den slutliga saneringen av Degerös oljehamnsområde och före detta Fredriksbergs maskinverkstadsområde. Varje område omfattade flera separata saneringsobjekt. Marksanering genomfördes i sammanlagt cirka 40 olika objekt.

Koordinerad hantering av schaktmassor och utnyttjande av dem minskar på behovet av transport och de utsläpp som transporten orsakar. I byggandet av de allmänna områdena utnyttjades år 2016 totalt 759 560 ton schaktmassor. Mängden ökade med 65 procent från år 2015. Med anledning av nyttoanvändningen sparade man 1,4 miljoner liter bränsle och utsläppen minskade med 3 519 CO2e och transporterna med 29,2 miljoner tonkilometer. Massor utnyttjades mest i projektområdet Västra hamnen.

En lättare version av miljösystemet Ekokompassen har visat sig som ett fungerande system inom stadens förvaltningar och dottersammanslutningar. Systemet har varit i bruk eller under byggnad inom 13 förvaltningar och 12 dottersammanslutningar. I Helsingfors beviljades fem evenemang en rabatt på 30 procent på områdets hyra i utbyte mot en auditering av Ekokompassen evenemang-systemet. Helsingfors utbildade sina första ekostödspersoner år 2006. År 2016 blev det alltså 10 år sedan staden inledde ekostödsverksamheten. Under tiden har mer än 1 300 ekostödspersoner utbildats inom stadens 28 förvaltningar och 9 dottersammanslutningar.

Miljökostnaderna som baserar sig på Helsingfors stads egen verksamhet var 91 miljoner euro (2,1 % av verksamhetsutgifterna). De största kostnaderna för staden var de kostnader som orsakats av avfallshanteringen och rengöringen i olika områden (24 %) samt kostnader för främjandet av klimat- och miljövänlig transport (18 %). Miljöinvesteringarna var sammanlagt 148 miljoner euro (22,4 procent av investeringarna i anläggningstillgångar). Miljöintäkterna var 7,6 miljoner euro (0,7 procent av verksamhetsintäkterna).

Kaupunginhallitus 18.04.2017 § 410

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Timo Linden, vs. apulaiskaupunginsihteeri, puhelin: 310 36550

Detta beslut publicerades 12.05.2017

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 91 § i kommunallagen