Beslutet stämmer överens med förslaget.

Bakgrund

Stadsfullmäktige godkände 16.11.2016 förvaltningsstadga för Helsingfors stad och bestämde att den träder i kraft 1.6.2017 och ändrade 1.3.2017 (§ 139) förvaltningsstadgan i anslutning till beslutet om att inrätta affärsverket byggtjänsten. Stadsfullmäktige godkände dessutom 19.4.2017 tillfälliga bestämmelser om Högholmens djurgård.

Stadsstyrelsen uppmanade 21.11.2016 (§ 1049) stadsdirektören att vid behov bereda eventuellt behövliga korrigeringar och justeringar i förvaltningsstadgan så att de kan behandlas i stadsfullmäktige våren 2017. Stadsfullmäktige beslutade 3.5.2017 (§ 206) om tekniska justeringar i förvaltningsstadgan.

Kanslichefen beslutade 16.8.2017 (§ 77) tillsätta en stadgearbetsgrupp med uppgift att samordna stadens stadgehelhet, att delta i behandlingen av stadgeärenden som föreläggs stadsfullmäktige och stadsstyrelsen, att främja förståeligheten i stadgorna inom administrationen och en enhetlig tolkning av dessa och att se till att stadgehelheten motsvarar förutsättningarna i lagstiftningen.

Stadgearbetsgruppen har bett sektorerna, förvaltningarna och affärsverken att underrätta stadgearbetsgruppen om eventuella behov av tekniska korrigeringar i förvaltningsstadgan som har upptäckts efter att förvaltningsstadgan trädde i kraft. Stadgearbetsgruppen har behandlat de korrigeringsförslag som kommit in och utifrån dessa har det utarbetats ett förslag till teknisk korrigering av förvaltningsstadgan.

Förslag till ändringar

Utöver korrigering av brister och fel föreslås det i förvaltningsstadgan en ändring som baserar sig på ändrad lagstiftning. I bestämmelserna om social- och hälsovårdssektorns befogenheter föreslås det ändringar föranledda av den nya lagen om smittsamma sjukdomar i 18 kap. 2 § 1 mom. 3 punkten i förvaltningsstadgan. Förslaget motiveras nedan närmare. Ändringen borde ha gjorts redan i våras, men av misstag kom bestämmelserna inte med i förvaltningsstadgan.

De föreslagna ändringar som gäller delegering av befogenheter är i huvudsak sådana som återger befogenheterna till den som hade dem innan förvaltningsstadgan trädde i kraft 1.6.2017. Att direktionerna för andra affärsverk än direktionerna för trafikaffärsverket och affärsverket byggtjänsten får övertagningsrätt är en verklig delegering av befogenheter, men den gäller bara ett mycket litet antal beslut. Delegeringen av befogenheter motiveras nedan närmare.

I ändringarna ingår en ändring av förvaltningsstadgan med anknytning till organisationsreformen. Tjänsterna inom det uppsökande ungdomsarbetet överförs från fostrans- och utbildningssektorn till kultur- och fritidssektorn. Ändringen motiveras nedan närmare.

De tillfälliga bestämmelser om Högholmens djurgård som infördes i anslutning till ändringarna i våras stryks i förvaltningsstadgan i och med att Högholmens djurgård ombildas till en stiftelse.

Ändringar som gäller fostrans- och utbildningssektorn

I 4 kap. 5 § 2 mom. 3 punkten i förvaltningsstadgan stryks texten om det finska uppsökande ungdomsarbetet och i 4 punkten texten om det svenska uppsökande ungdomsarbetet.

Det uppsökande ungdomsarbetet stöder och handleder ungdomar under 29 år för att de ska hitta tjänster som gör det lättare för dem att växa upp och bli självständiga och att komma in på utbildningar och på arbetsmarknaden. Med uppsökande ungdomsarbete förbättras tillgången till tjänster för de unga som inte har förmågan att på egen hand söka upp tjänsterna.

Helsingfors stadsstyrelse beslutade 27.8.2012 att staden gör uppsökande ungdomsarbete och förordnade samtidigt linjedirektören vid utbildningsverkets linje för ungdoms- och vuxenutbildning till ansvarig tjänsteinnehavare för verkställandet av det uppsökande ungdomsarbetet. I och med att Helsingfors stad har omorganiserats är det motiverat att överföra ansvaret för verkställandet av verksamheten från fostrans- och utbildningssektorn till kultur- och fritidssektorn.

Det är ungdomsservicehelheten i kultur- och fritidssektorn som sköter ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. Det uppsökande ungdomsarbetet är sådant specialungdomsarbete som föreskrivs i 10–12 § i ungdomslagen. I och med att det uppsökande ungdomsarbetet överförs är det entydigare ungdomsservicen som ansvarar för ungdomsarbetet som helhet. De riksomfattande nätverken och påverkansarbetet blir klarare för ungdomsarbetets del.

Dessutom har ungdomsservicen ett starkt kunnande när det gäller att utveckla ungdomsarbetet som arbetsform. På stadsnivå öppnar ungdomsservicens nätverk bland fritidsaktörerna nya kanaler till utbildning och till att nå ungdomar utanför arbetslivet.

Ändringar som föreslås i stadsfullmäktiges befogenheter

Bestämmelsen om stadsfullmäktiges befogenheter i 7 kap. 1 § 1 mom. 10 punkten i förvaltningsstadgan, som gäller försäljning av lös egendom då värdet på egendomen överstiger 5 miljoner euro, föreslås bli ändrad så att ordet "försäljning" ersätts av ordet "överlåtelse". Egendom kan överlåtas också på andra sätt än genom försäljning, t.ex. genom byte.

Ändringar som föreslås i stadsstyrelsens befogenheter

I 8 kap. 1 § 2 mom. i förvaltningsstadgan, som gäller stadsstyrelsens befogenheter, införs en punkt 11 om användningen av medlen i de bokföringsmässiga fonderna. Tidigare har stadsfullmäktige beslutat om delegering av de befogenheter som gäller användningen av fondmedel genom att fastställa stadgar för fonderna. Med stöd av 91 § i den nya kommunallagen kan stadsfullmäktige delegera beslutanderätt bara genom bestämmelser i förvaltningsstadgan. Det är därför behövligt att i förvaltningsstadgan införa en bestämmelse om lån som beviljas ur medlen i de bokföringsmässiga fonderna och om annan användning av medlen.

Ändringar som föreslås i kanslichefens befogenheter

Kanslichefens befogenheter i 12 kap. 1 § 1 mom. kompletteras i fråga om 8 punkten så att det i stället för personaldirektören blir kanslichefen som beslutar om totallönen för avdelningscheferna vid stadskansliet och förvaltningsdirektörerna i sektorerna. Kanslichefen har redan från tidigare rätt att besluta om lönerna för sektorcheferna, direktörerna för servicehelheterna, räddningskommendören och direktörerna för affärsverken. Det är ändamålsenligt att kanslichefen och inte personaldirektören beslutar om lönerna för de övriga tjänsteinnehavare som organisatoriskt är på samma nivå, dvs. avdelningscheferna vid stadskansliet och förvaltningsdirektörerna i sektorerna. På detta sätt blir det inte heller så att personaldirektören enligt förvaltningsstadgan har befogenheter att besluta om sin lön som personaldirektör. Tjänsteinnehavaren i fråga vore visserligen jävig att fatta ett sådant beslut, men det är inte ändamålsenligt att ställföreträdaren, som är underställd personaldirektören, fattar beslut om personaldirektörens lön.

Till kanslichefens befogenheter i 12 kap. 1 § 1 mom. läggs under personalärenden en ny punkt 12. Numreringen på punkterna 12–20 i momentet ändras samtidigt. Den nya punkten ger kanslichefen rätt att besluta om andra personalärenden som gäller revisionsdirektören. Stadsfullmäktige beslutar om anställning för tjänsten som revisionsdirektör och om handhavare av en vakant tjänst som revisionsdirektör, om tjänsteförordnandet ges för över nio månader. Revisionsnämnden beslutar om revisionsdirektörens lön, om en handhavare av en vakant tjänst som revisionsdirektör, dock för högst nio månader, om beviljande av tjänstledighet åt revisionsdirektören för högst nio månader och om anställning av en ställföreträdare för denna tid. Förvaltningsstadgan har ingen bestämmelse om vem som beslutar om andra personalärenden som gäller revisionsdirektören, såsom beviljande av semester. Det är ändamålsenligt att besluten om dessa löpande personalärenden inte fattas av ett organ. För att beslutsfattandet ska bli smidigt föreslås det att kanslichefen ska fatta beslut om andra personalärenden.

Ändringar som föreslås i finansdirektörens befogenheter

Det föreslås tillägg i 12 kap. 5 § 1 mom., som gäller finansdirektörens befogenheter, i fråga om 2, 5 och 10 punkten.

I 2 punkten föreslås ett tillägg om att finansdirektören inte bara har rätt att inom gränser godkända av stadsfullmäktige besluta om upptagande av budgetlån och tillfälliga lån och om återbetalning av lån utan också om ingående av derivatavtal som skydd mot ränte- och valutarisker med avseende på lån. De befogenheter som gäller skydd mot ränte- och valutarisker har tidigare getts årligen i budgeten. För tydlighetens skull är det behövligt att saken nämns också i förvaltningsstadgan.

I 5 punkten föreslås ett tillägg om rätt för finansdirektören att besluta om de interna räntor som staden och koncernbanken krediterar och debiterar. Besluten om räntorna har delegerats till finansdirektören genom stadsstyrelsens beslut 14.5.2007 om centralisering av stadens kassahantering. Koncernbanksverksamheten har blivit etablerad som en verksamhetsform inom stadskoncernen och det är därför behövligt att införa beslutsbefogenheter om detta i förvaltningsstadgan.

I 10 punkten införs rätten för finansdirektören att besluta om de interna limiterna i stadens koncernkontosystem. Besluten om de interna limiterna i koncernkontosystemet delegerades till finansdirektören 19.12.2011 i anslutning till att det godkändes principer för balanshanteringen och anvisningar om placeringsverksamheten. Såsom framhållits ovan har koncernbanksverksamheten blivit etablerad som en verksamhetsform inom stadskoncernen och det är därför behövligt att införa beslutsbefogenheter också om detta i förvaltningsstadgan.

Ändringar som föreslås i bestämmelserna om fostrans- och utbildningssektorns befogenheter

I 15 kap. 2 § 1 mom., som gäller fostrans- och utbildningsnämndens finska och svenska sektions befogenheter, tilläggs en ny punkt 6, enligt vilken sektionen beslutar om arbetsordningarna för skolornas och gymnasiernas direktioner. Den upphävda instruktionen för utbildningsväsendet innehöll bestämmelser om skolornas och gymnasiernas direktioners organisering, uppgifter och tillvägagångssätt. Den gällande förvaltningsstadgan har inga motsvarande bestämmelser. För att säkerställa att verksamheten i direktionerna följer lagen och är enhetlig, är det nödvändigt att genomföra motsvarande reglering efter att förvaltningsstadgan trätt i kraft genom en reglering fastställd av det behöriga organet. Detta kan genomföras så att sektionen fastställer arbetsordningar med de behövliga bestämmelserna för skolorna och gymnasierna.

I befogenheterna för sektorchefen i fostrans- och utbildningssektorn föreslås nya punkter 5 och 6 bli tillagda. De gäller rätten att föra talan i olika slags ärenden som gäller elever och studerande, i ärenden som gäller verkställande av individuell småbarnspedagogik, förskoleundervisning och morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever och i ärenden som gäller privata socialtjänster i sektorn. Sektorchefen har rätt att delegera talerätten vidare.

I den upphävda instruktionen för utbildningsväsendet fanns en bestämmelse om rätt att föra talan i ärenden som gäller elever och studerande och som hänför sig till antagningen, undervisningen och bedömningen och i andra ärenden som gäller elevernas och de studerandes föreskrivna rättigheter och skyldigheter. Också i instruktionen för barnomsorgsväsendet fanns det en bestämmelse om rätt att föra talan i ärenden som gäller verkställande av individuell småbarnspedagogik, förskoleundervisning och morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever och i ärenden som gäller privata socialtjänster.

Enligt 14 kap. 1 § 2 mom. 4 punkten i förvaltningsstadgan beslutar sektorcheferna om förande av stadens talan då ändring sökts i ett ärende som gäller beslut fattade av sektornämnden och tjänsteinnehavare i sektorn, om de omfattar det beslut som sökandet av ändring gäller och om inte sektornämnden i ett enskilt fall beslutar något annat. Denna bestämmelse ger sektorchefen rätt att föra talan i nästan alla situationer som nu nämns separat i de föreslagna nya punkterna 5 och 6. Det är dock skäl att precisera befogenheterna så att sektorchefen har rätt att föra talan i de i 5 och 6 punkten nämnda situationerna också i det fall att sektorchefen inte omfattar det beslut som sökandet av ändring gäller eller om den som fattat beslutet är någon annan än sektornämnden eller en tjänsteinnehavare i sektorn.

Ändringar som föreslås i bestämmelserna om stadsmiljösektorns befogenheter

I 16 kap. 3 § 2 mom., som gäller befogenheterna för stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden, föreslås en ny punkt 6, som gäller rätten att sälja aktier som berättigar till innehav av bostadslägenheter inom gränser fastställda av stadsstyrelsen.

Enligt 8 kap. 1 § 2 mom. 3 punkten i förvaltningsstadgan beslutar stadsstyrelsen om överlåtelse av aktier. I 16 kap. 1 § 2 mom. 7 punkten i förvaltningsstadgan har det separat föreskrivits att stadsmiljönämnden beslutar eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar sälja aktier som berättigar till innehav av fastigheter då köpesumman uppgår till högst 5 miljoner euro.

Enligt 16 kap. 3 § 2 mom. 1 punkten i förvaltningsstadgan beslutar dessutom stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden, eller också godkänner sektionen grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar, om försäljning eller överlåtelse genom byte av affärslokaler inom gränser fastställda av stadsstyrelsen. Denna bestämmelse innebär att sektionen har rätt att sälja aktier som berättigar till innehav av affärslokaler.

Det finns inte någon separat bestämmelse i förvaltningsstadgan om försäljning av aktier som berättigar till innehav av bostadslägenheter. Det finns behov att sälja aktier som berättigar till innehav av bostadslägenheter speciellt när staden tar emot sådana i form av arv som tillfallit staten, i form av gåva eller genom testamente. Med arv som tillfaller staten avses att staten ärver en person som inte har efterlämnat arvingar med arvsrätt och inte har gjort något testamente. Om det med hänsyn till omständigheterna anses vara skäligt, kan statskontoret besluta att egendom, som har tillfallit staten, helt eller delvis skall överlåtas till den kommun där arvlåtaren sist var bosatt (ärvdabalken 5 kap. 1 § och 2 § 1 mom.).

Eftersom förvaltningsstadgan inte har någon bestämmelse om överlåtelse av aktier som berättigar till innehav av en bostadslägenhet, är det stadsstyrelsen som har befogenheter att överlåta sådana med stöd av sin allmänna behörighet. Det är inte ändamålsenligt att beslut om försäljning av aktier i stadens ägo som berättigar till innehav av bostadslägenheter alltid måste fattas av stadsstyrelsen. Förfarandet kräver administrativt arbete och är tungt och långsamt.

Före organisationsreformen hade fastighetsnämnden rätt att sälja aktier i nämndens besittning inom gränser fastställda av stadsstyrelsen, vilket också omfattade försäljning av aktier som berättigar till innehav av bostadslägenheter. I förvaltningsstadgan spjälkades fastighetsnämndens befogenheter upp så att stadsmiljönämnden fick befogenheter att sälja aktier som berättigar till innehav av fastigheter, medan sektionen för byggnader och allmänna områden fick befogenheter att sälja aktier som berättigar till innehav av affärslokaler. Samtidigt utelämnades befogenheterna att sälja aktier som berättigar till innehav av bostadslägenheter helt och hållet ur förvaltningsstadgan. Detta var inte avsiktligt.

Det är ändamålsenligt att beslut om överlåtelse av aktier som berättigar till innehav av bostadslägenheter inte ska fattas av stadsstyrelsen utan av den som beslutar om överlåtelse av aktier som berättigar till innehav av affärslokaler, dvs. stadsmiljönämndens sektion för byggnader och allmänna områden eller en av sektionen förordnad tjänsteinnehavare.

Stadsstyrelsen har fortfarande beslutanderätt i anslutning till försäljningen av aktier som berättigar till innehav av bostadslägenheter, eftersom sektionen har beslutanderätt bara inom de gränser som stadsstyrelsen fastställer. Stadsstyrelsens befogenheter blir efter ändringen desamma som den hade innan förvaltningsstadgan trädde i kraft.

I 16 kap. 5 § 1 mom. 4 punkten i den finska versionen av förvaltningsstadgan föreslås det överflödiga ordet "päättää" blir struket som ett skrivfel.

Ändringar som föreslås i bestämmelserna om social- och hälsovårdssektorns befogenheter

En ny lag om smittsamma sjukdomar (1227/2016) trädde i kraft 1.3.2017. Enligt den nya lagen om smittsamma sjukdomar kan den läkare i tjänsteförhållande som i kommunen ansvarar för smittsamma sjukdomar fatta beslut om en stor del åtgärder som vidtas i syfte att förhindra spridningen av en smittsam sjukdom. Det kommunala organ som ansvarar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar kan med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar fatta beslut om att stänga lokaler och förbjuda allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar som åtgärder i samband med en omfattande smittorisk. Kommunen ska ange vilket organ som ansvarar för smittsamma sjukdomar. Social- och hälsovårdssektorn föreslår att social- och hälsovårdsnämndens sektion ska vara detta organ.

Sektionen föreslås också med stöd av 71 § i lagen om smittsamma sjukdomar få besluta om karantän (60 §), karantän för varor (61 §) och isolering, om skyndsamma åtgärder behövs för att förhindra spridningen av en smittsam sjukdom eller en sjukdom som med fog misstänks vara en allmänfarlig smittsam sjukdom och besluten är nödvändiga.

Ändringar som föreslås i bestämmelserna om beslutsfattande och om fördelning av befogenheterna

Helsingfors stad har fem affärsverk: trafikaffärsverket, som hör till stadsmiljösektorn, och affärsverket servicecentralen, affärsverket byggtjänsten, affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten och affärsverket företagshälsan, som hör till centralförvaltningen. När det gäller dessa fem affärsverk är det bara direktionen för trafikaffärsverket och dess ordförande som enligt förvaltningsstadgan har rätt att överta ett ärende för behandling i direktionen då en tjänsteinnehavare underställd direktionen har fattat beslut i ärendet. I fråga om de övriga affärsverken är det bara stadsstyrelsen och borgmästaren och delvis kanslichefen som har rätt att överta ett ärende för behandling då direktionen eller en tjänsteinnehavare underställd direktionen har fattat beslut i ärendet. Behandlingen av ärendet överförs då till stadsstyrelsen.

I anslutning till organisationsreformen ändrades den tidigare förvaltningen byggtjänsten till affärsverket byggtjänsten. Som förvaltning var byggtjänsten underställd nämnden för tekniska tjänster, och nämnden kunde överta behandlingen av ärenden i vilka tjänsteinnehavare vid byggtjänsten hade fattat beslut. Då affärsverket byggtjänsten i samband med organisationsreformen ställdes under stadsstyrelsen, blev samtidigt ett stort antal tjänsteinnehavarbeslut som fattas varje år sådana som omfattas av stadsstyrelsens övertagningsrätt. Denna förändring har inte varit ändamålsenlig och har heller inte eftersträvats.

Om förvaltningsstadgan föreskriver att direktionen för ett affärsverk kan ta upp ett beslut till behandling, ska omprövning av direktionens och underlydande myndigheters beslut enligt 134 § 2 mom. i kommunallagen begäras hos direktionen. Undantag är bara sådana beslut av kommunala affärsverks direktioner som avses i 67 § 3 mom. Begäran om omprövning som gäller dessa behandlas av direktionen för affärsverket, också om den inte har rätt att överta behandlingen av ärenden i vilka myndigheter under direktionen har fattat beslut. Eftersom de andra affärsverken än trafikaffärsverket inte har rätt att överta behandlingen av ärenden i vilka myndigheter under dem har fattat beslut, kan de inte heller behandla begäranden om omprövning av sådana beslut. Begärandena om omprövning tas upp till behandling i stadsstyrelsen. Tidigare togs begäranden om omprövning i beslut fattade av tjänsteinnehavare vid byggtjänsten upp till behandling i nämnden för tekniska tjänster. Också här har det i behandlingen av ärendena skett en förändring som inte är ändamålsenlig eller eftersträvad.

De beslut som fattas av tjänsteinnehavare vid affärsverken i centralförvaltningen är inte så betydelsefulla att det vore skäl att behandla begäranden om omprövning av dem i stadsstyrelsen. Det är inte heller behövligt för stadsstyrelsen att pröva en övertagning av sådana beslut. Det är ändamålsenligare att affärsverkens egna organ, direktionerna, behandlar ärendena i fråga. När det gäller affärsverket byggtjänsten är det fråga om återföring av befogenheterna från stadsstyrelsen till affärsverkets eget organ, direktionen. När det gäller de övriga affärsverken är det fråga om en överföring av befogenheterna från stadsstyrelsen till direktionerna för affärsverken. Antalet ärenden som detta gäller är dock litet och stadsstyrelsen har alltid med stöd av 134 § i kommunallagen rätt att till behandling ta upp ärenden i vilka beslut har fattats av tjänsteinnehavare vid affärsverken, trots att också direktionerna för affärsverken har övertagningsrätt. Om både stadsstyrelsen och en direktion använder övertagningsrätten, tas ärendet upp till behandling i stadsstyrelsen.

Med stöd av 19 kap. 4 § i förvaltningsstadgan behandlas en upphandlingsrättelse av samma myndighet som skulle behandla en begäran om omprövning av ett beslut av beslutsfattaren i fråga. Om direktionerna inte har rätt att överta behandlingen av ärenden i vilka myndigheter under dem har fattat beslut, har de inte heller rätt att behandla upphandlingsrättelser som gäller deras egna beslut eller beslut fattade av myndigheter under dem. I dessa situationer är det stadsstyrelsen som behandlar upphandlingsrättelsen. Om förvaltningsstadgan ändras så att den i kommunallagen avsedda behandlaren av en begäran om omprövning ändras, är det ändamålsenligt att göra samma ändring också i fråga om den myndighet som behandlar en upphandlingsrättelse. En upphandlingsrättelse som gäller beslut fattade av alla direktioner för affärsverk och av myndigheterna under dem behandlas efter ändringen av direktionen för affärsverket i fråga.

I 19 kap. 4 § 3 mom. i den finska versionen av förvaltningsstadgan stryks det extra bindestrecket i ordet "hankinta-oikaisu".

Ändringar som föreslås i bestämmelserna om mötesförfarande

I 29 kap. 3 § 3 mom. i förvaltningsstadgan görs en ändring som innebär att om tiden för ett organs sammanträde ändras på det sätt som avses i 2 § 3 mom. ska ändringarna meddelas innan kallelsen till sammanträdet har sänts. Kallelsen till sammanträdet ska sändas minst fyra dagar före sammanträdet. I dagens läge ska ändringarna enligt förvaltningsstadgan meddelas minst en vecka före sammanträdet.

Överenskommelser om ändringar i tiderna för sammanträdena görs i regel vid behandlingen av föredragningslistorna för ett kommande sammanträde. Processerna med föredragningslistor är vad tidsschemat beträffar bundna vid publiceringen av föredragningslistan och sändandet av kallelsen till sammanträdet. Till följd av det ovanstående kan ändringar i tiderna för stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens sammanträden bara sällan göras inom den tid som förvaltningsstadgan anger, dvs. minst en vecka före sammanträdet. Eftersom ändringen av tidpunkten för ett sammanträde bara gäller ändring av den tidpunkt då ett sammanträde börjar på den fastslagna sammanträdesdagen, kan fyra dagar anses vara tillräckligt för att information om ändringen ska kunna ges och eventuella ersättare inkallas. Det föreslagna tidsschemat är detsamma som i lägen där ordföranden sammankallar ett nytt sammanträde.

I sista meningen i 29 kap. 14 § 3 mom. i förvaltningsstadgan ändras "alla förslag" till "förslagen". Meningen gäller omröstningar vid ett organs sammanträde, om det har framställts flera förslag om återremiss. Om det framställts flera understödda förslag om återremiss, förrättas det enligt meningen en omröstning om alla förslag separat mot en fortsatt behandling av ärendet. Meningen ger i sin nuvarande form fel bild av omröstningsförfarandet. Om återremiss godkänns vid den första omröstningen, tas de övriga förslagen om återremiss inte längre upp till omröstning, utan behandlingen av ärendet avbryts då det återremitteras.

I 29 kap. 17 § i förvaltningsstadgan införs ett nytt 3  mom.: I stadsfullmäktige förrättas omröstningen med omröstningsapparat, om inte stadsfullmäktige beslutar något annat. I de övriga organen förrättas omröstningen med namnupprop, om inte organet beslutar något annat. Det nuvarande 3 mom. blir 4 mom. För klarhetens skull införs det i förvaltningsstadgan en bestämmelse om sättet att förrätta omröstningen. Detta ändrar inte på nuvarande praxis.

I 29 kap. 18 § 2 mom. i förvaltningsstadgan ändras 7 punkten så att i organens protokoll antecknas dessutom övriga omständigheter som förklarar behandlingen av ärendena, i stället för övriga omständigheter som förklarar sammanträdets förlopp. I den nya kommunallagen är också formuleringen sådan att protokoll förs över besluten, inte över själva sammanträdena. Därmed antecknas det i protokollet omständigheter som förklarar behandlingen av ärendena, inte sammanträdets förlopp.

I 29 kap. 21 § i förvaltningsstadgan görs en ändring som innebär att protokollen hålls framlagda i enlighet med vad som bestäms i kommunallagen. Enligt den nuvarande bestämmelsen i förvaltningsstadgan hålls protokollen offentligt framlagda under den tid som bestäms av organet, i enlighet med vad som bestäms i kommunallagen. Sedan ändringar i kommunallagen trädde i kraft 1.6.2017 är det inte längre behövligt att besluta separat om tidpunkten för framläggningen.

I 29 kap. 27 § i förvaltningsstadgan införs ett nytt 2  mom.: Innan valnämnden har utsetts, sköts nämndens uppgifter av ordföranden. Det är nödvändigt med detta tillägg, eftersom det kan bli proportionella val innan valnämnden har utsetts. I övriga organ sköts valnämndens uppgifter av organets ordförande, med undantag av fastställandet av valresultatet som det bestäms om i 29 kap. 31 §. För ett organs ordförande gäller i tillämpliga delar det som i 29 kap. är föreskrivet om valnämnden. För fastställande av valresultatet tillämpas 29 kap. 25 §.

Ändringar som föreslås i bestämmelserna om grunderna för de förtroendevaldas förmåner

I 31 kap. 2 § 2 mom. i förvaltningsstadgan görs en ändring som innebär att orden "de av stadsfullmäktige och stadsstyrelsen utsedda" tilläggs. Enligt den nuvarande ordalydelsen i förvaltningsstadgan är ordförandena och vice ordförandena för alla direktioner utöver sammanträdesarvode berättigade till årsarvode. Detta innebär att inte bara ordförandena och vice ordförandena för direktionerna för affärsverken utan också ordförandena och vice ordförandena för direktionerna för skolorna och gymnasierna skulle ha rätt till årsarvode. Detta har inte varit avsikten då förvaltningsstadgan godkändes. Sådana arvoden har inte betalats tidigare, och det har inte varit meningen att ändra på detta förfarande.

Ordförandena och vice ordförandena för direktionerna för skolorna och gymnasierna har en relativt liten arbetsmängd jämfört med arbetsmängden i de övriga organ som nämns i förvaltningsstadgan och det är därför inte ändamålsenligt att betala något årsarvode. Ändringen genomförs så att betalningen av årsarvoden begränsas i förvaltningsstadgan till de direktioner i vilka stadsfullmäktige eller stadsstyrelsen har utsett ledamöterna.

Bestämmelserna om Högholmens djurgård stryks

Till följd av att Högholmens djurgård ombildas till en stiftelse, stryks följande bestämmelser i förvaltningsstadgan räknat från 1.1.2018: 4 kap. 1 a §, 4 kap. 3 a §, 5 kap. 4 a §, 5 kap. 10 a §, 8 kap. 1 § 1 mom. 8 a punkten, 12 kap. 1 § 1 mom. 8 a punkten, 18 a kap. i sin helhet och 23 kap. 1 a §.

Kaupunginhallitus 20.11.2017 § 1070

Päätös

13.11.2017 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Sari-Anna Pennanen, johtava kaupunginasiamies, puhelin: 310 36179

Detta beslut publicerades 18.12.2017

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges

I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.

I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.

Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.

Till besvärsskriften ska fogas

Rättegångsavgift

Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 250 euro för behandlingen av ärendet. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00