Helsingin hyvinvointisuunnitelma 2019-2021

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Enligt stadsstrategin bygger en välfungerande stad på jämlikhet, likvärdighet, stark social kohesion och en öppen, engagerande kultur. Att staden fungerar väl är en fördel särskilt för dem som behöver stöd och hjälp. Genom att främja välfärd och hälsa bidrar man till att stadsborna kan leva sitt liv bekvämt, att den upplevda välfärden, livskvaliteten och hälsan förbättras samt att vardagsmiljöerna är goda och utgör ett stöd för ett rörligt liv. Välfärdsskillnaderna och differentieringsutvecklingen samt de åtgärder som staden vidtar för att bemöta dessa företeelser förverkligas och följs upp som en helhet på stadsnivå. Socioekonomiska och områdesvisa hälso- och välfärdsskillnader reduceras med hjälp av kunskaps- och effektbaserade metoder som en del av stadens välfärds- och hälsofrämjande.

Stadsstyrelsen beslutade 14.5.2018 (§ 350) i enlighet med beredningsgruppens förslag ta i bruk ett ledarskaps- och koordineringssystem för främjande av välfärd och hälsa. Dessutom fattade stadsstyrelsen beslut om att det organ som svarar för de uppgifter som föreskrivs i lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet (523/2015, 5 §) är stadsstyrelsen och att det organ som sörjer för uppgifterna är styrgruppen för främjande av välfärd och hälsa. Det nya verksamhetssättet stärker välfärds- och hälsofrämjandets ledarskap och koordinering som en del av stadens ledarskapssystem och uppföljning.

Styrgruppen för främjande av välfärd och hälsa verkar som ansvarig instans för främjande av kommunens hälsa och välfärd enligt 12 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och främjar därigenom uppgifter med anknytning till kommuninvånarnas välfärd och hållbar utveckling enligt 1 § i kommunallagen (410/2015). Styrgruppen har till uppgift att på basis av stadsstrategin fastställa de viktigaste tyngdpunkterna och målsättningarna för främjandet av välfärd och hälsa samt att styra verkställandet av de välfärds- och hälsofrämjande åtgärderna i sektorerna, på stadskansliet och inom nätverken.

Välfärdsplanen är en sammanställning av strategiska infallsvinklar, målsättningar och åtgärder med anknytning till främjandet av välfärd och hälsa

Enligt stadsstyrelsens beslut (14.5.2018, § 350) fungerar den av stadsfullmäktige godkända välfärdsplanen som ett samlande dokument om främjande av välfärd och hälsa, vilket på stadsnivå omfattar alla befolkningsgrupper. Planen ska innehålla tyngdpunkter, målsättningar, åtgärder och uppföljning med anknytning till välfärds- och hälsofrämjande.

Välfärdsplanen är ett centralt, strategiskt dokument vars innehåll leds genom samarbete som är tvärsektoriellt och där många aktörer är involverade. Med hjälp av planen utvecklar staden främjande av välfärd och hälsa för olika åldersgrupper i Helsingfors.

I planen ingår de fullmäktigeperiodvisa välfärdsplanerna både enligt 12 § i barnskyddslagen (417/2007) och 5 § i lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012). Med hjälp av helheten säkerställer man att den verksamhet som har att göra med barns och ungas välfärd och förebyggande av utslagning på stadsnivå är systematisk, målinriktad, långsiktig samt att verksamheten utvecklas och att olika aktörer samarbetar. Med hjälp av den helhet som anknyter till de äldre stöder man den äldre befolkningens välfärd, hälsa, rörlighet, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand samt anordnande av service och närståendevård som äldre personer behöver. Lagstiftningen förutsätter att välfärdsplanerna för dessa åldersgrupper godkänns i stadsfullmäktige och att de ses över vart fjärde år.

Välfärdsplanen har beretts på ett branschövergripande sätt och på ett sätt som stöder samarbete och utveckling

Välfärdsplanen sammanställer på ett nytt sätt det arbete som staden gör att för att främja välfärd och hälsa. Den har beretts under ledning av styrgruppen för främjande av välfärd och hälsa i samarbete med sektorerna och stadskansliet. Dessutom har till exempel innehållet i tyngdpunkten om de äldres välfärd och delaktighet beretts vid stadskansliet under ledning av enheten för delaktighet och rådgivning i samarbete med de äldre och äldrerådet. I syfte att ta fram målsättningar och åtgärder har man för de äldres vidkommande ordnat fyra invånaraftnar och genomfört en Säg din åsikt-enkät (Kerrokantasi).

Utgångspunkten för välfärdsplanens innehållsproduktion har varit en på forskning baserad lägesbeskrivning av helsingforsarnas välfärd och service. Den finns i rapporter som har beretts för stadsfullmäktige (Helsingfors tillstånd och utveckling 2016 (fullmäktigeseminarium 2–3.2017) och omvärldsanalysen 2017 (fullmäktigeseminarium 15–16.6.2017).

Välfärdsplanen har behandlats och godkänts i styrgruppen för främjande av välfärd och hälsa 4.2.2019 och i stadens ledningsgrupp 1.4.2019.

Välfärdsplanens tyngdpunkter och målsättningar

Välfärdsplanen utgörs av sex tyngdpunkter för främjande av välfärd och hälsa och 28 primära målsättningar. Målgrupp är alla stadsbor. Välfärdsplanen innehåller stadsstrategins skrivningar med anknytning till tyngdpunkterna, lagstiftningssynvinklarna, lägesbeskrivningar av fenomen och åtgärdsbeskrivningar med koppling till främjandet av målsättningarna.

Välfärdsplanen innehåller 108 åtgärder för vilka man har fastställt effektivitetsmål, uppföljningsmätare och ansvarsinstanser. Åtgärderna ses över årligen som en del av det arbete som styrgruppen för främjande av välfärd och hälsa gör samt som en del av stadens ekonomi- och verksamhetsplaneringsprocess. Övriga åtgärder med anknytning till främjande av välfärd och hälsa genomförs förutom inom välfärdsplanen också i vid bemärkelse i anslutning till reformeringen och utvecklingen av sektorernas och stadskansliets service.

I valet av åtgärder har man betonat sådana åtgärder som leds på ett sätt som är gemensamt för staden och som har en kunskapsbaserad effekt. Enligt stadsstyrelsens beslut (14.5.2018, § 350) är udden i arbetet med att främja välfärd och hälsa riktad mot en ökning av helsingforsarnas rörlighet (Motions- och rörlighetsprogrammet) och en lösning av de ungas utslagningsproblem (programmet Mukana). Genom att främja välfärd och hälsa eftersträvar man därutöver en minskning av ojämlikheten, en ökning av hälsosamma levnadsvanor samt främjande av psykisk hälsa och stadsbornas nykterhet. En trygg och trivsam livsmiljö och möjlighet att delta i konst- och kulturevenemang är en del av främjandet av välfärd och livskraft.

1. Minskad ojämlikhet

• Man minskar ojämlikheten med hjälp av stadsstrategins spetsprojekt.
• Man reducerar välfärds- och hälsoskillnaderna mellan befolkningsgrupperna med metoder som bygger på kunskap och effektivitet.
• Man tryggar likvärdig tillgång till service för olika befolkningsgrupper oavsett inkomstnivå och bakgrund.
• Man främjar likvärdig service och förebygger segregationsutveckling med hjälp av positiv särbehandling.
• Man utvecklar samarbetsmodeller för lokalisering och identifiering av riskgrupper samt för att hänvisa dessa till lämplig service.
• Man minskar fattigdomen bland barnfamiljer.

2. En hälsosam stad i rörelse för alla

• Helsingforsarna rör på sig mera och det hälsovådliga, överdrivna sittandet fås att minska.
• Andelen personer som inte motionerar på fritiden minskar. Allt fler helsingforsare rör på sig tillräckligt med tanke på hälsan.
• Man främjar hälsosamma levnadsvanor och stöder människornas möjligheter att upprätthålla och förbättra sin välfärd och hälsa. Man skapar möjligheter genom att sörja för omständigheter som stöder välfärd och hälsosamma val.

3. Förebyggande av barns och ungas utslagning (Barns och ungas välfärdsplan)

• Man främjar barns och ungas välfärd, stöder hälsosamma och trygga livsmiljöer för barn och unga samt stärker föräldraskapet.
• Man förebygger barns och ungas utslagning.
• Man förebygger geografisk utslagning och utslagning som pågår från generation till generation.
• Man minskar mobbningen och känslan av ensamhet.
• Man ser till att inriktningen och utvecklingen av ungas tjänster allt starkare bygger på kunskap.

4. Man stärker de äldres funktionsförmåga och delaktighet (Plan för att stödja den äldre befolkningen)

• Man stärker den äldre befolkningens välfärd och funktionsförmåga.
• Man stärker den äldre befolkningens möjlighet att få information och stöder utvecklingen av dess digitala färdigheter.
• Man stöder den äldre befolkningens möjlighet att delta och påverka aktivt.
• Man stärker den äldre befolkningens boendeförhållanden och möjlighet att bo hemma samt tryggar dess möjlighet att ha en god vardag och att röra sig i sin närmiljö.
• Man förbättrar kvaliteten på den service som riktas till den äldre befolkningen och strävar efter att bättre än hittills beakta dess behov i serviceproduktionen.
• Man utvecklar stadens verksamhet och service i alltmer demensvänlig riktning.

5. Främjande av psykisk hälsa och nykterhet

• Man främjar psykisk hälsa.
• Man minskar de skador som förorsakas av alkohol, tobaksprodukter, narkotika och andra berusningsmedel samt spel om pengar.
• Man främjar rök- och nikotinfria vardagsmiljöer.
• Man minskar på självmorden i Helsingfors. 

6. Levande, särpräglade och trygga stadsdelar

• Man utvecklar centrums och stadsdelarnas livskraft.
• Man främjar smidig rörlighet med hjälp av hållbara färdmedel.
• Man främjar grönområdesnätverkets och parkernas mångsidighet samt motionering utomhus och vistelse i grön miljö.
• Man gör det möjligt för alla helsingforsare att delta i kultur- och hobbyverksamhet.
• Man främjar åtgärder som leder till ökad säkerhet i vardagsmiljön och ökad trivsamhet i alla stadsdelar.
• Man förebygger olyckshändelser samt våld i nära relationer.

Genomförande av välfärdsplanen

Styrgruppen för främjande av välfärd och hälsa har till uppgift att med hjälp av välfärdsplanen styra och koordinera genomförandet av välfärds- och hälsofrämjandet. I arbetet strävar man efter att vara målinriktad och långsiktig och att genomföra det preventiva och föregripande arbetet bättre än hittills. Man har valt att innefatta 108 åtgärder i välfärdsplanen av vilka 89 ingår i sektorernas och stadskansliets verksamhetsplaner, och 66 åtgärder som leds av flera sektorer i samarbete.

De resurser som behövs för att genomföra välfärdsplanen fastslås årligen i stadens budget. Styrgruppen för främjande av välfärd och hälsa behandlar varje år i maj och september välfärdsplanens åtgärder för nästa verksamhetsperiod. Välfärds- och hälsofrämjandets uppföljningsdata, stadsbornas expertinformation, information som tas fram av nätverken för välfärds- och hälsofrämjande samt äldre-, handikapp- och ungdomsrådets synpunkter ligger till grund för evalueringen och inriktningen av åtgärderna.

Det temabaserade nätverket för välfärds- och hälsofrämjande svarar också för egen del för genomförande och uppföljning av välfärdsprogrammet. Nätverkets åtgärder har i tillämpliga delar innefattats i välfärdsplanen. Inom nätverket verkar i detta nu ett flertal utvecklingsgrupper, bland annat Styr- och servicenätverket för ungdomar, styr- och projektgrupperna för programmet Mukana och Motions- och rörlighetsprogrammet, Sutjakka stadi, Programmet för främjande av cykling, Styr- och utbudsgrupperna Pakka, Rökfritt Helsingfors, Gruppen för förebyggande av olycksfall i hemmet och på fritiden, Gruppen för förebyggande av våld i nära relationer, Utvecklingsgruppen för Helsingfors trafiksäkerhet, Nätverket för ett tryggt Helsingfors, Nätverket för kulturaktörer, Nätverket för de rörliga och Projektgruppen för stadens seniorprogram. I dessa nätverk verkar också ett stort antal organisationer, läroanstalter och andra samarbetspartner.

Uppföljningen av stadsbornas välfärd stärks

Välfärdsplanen följs upp med stadens strategimätare och dessutom med mätare som är separata för planens målsättningar och åtgärder. Det har fastställts effektivitetsmål för målsättningarna och åtgärderna. Med hjälp av dem vill man kunna konstatera på vilken nivå åtgärderna har lyckats i relation till förändringar i befolkningens välfärd.

Välfärdsplanen fungerar som ett dokument i enlighet med 12 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) på basis av vilket staden avlägger rapport om stadsbornas hälsa och välfärd och om de omständigheter som inverkar på dessa. Staden avlägger årligen i samband med budgetberedningen rapport om hur målsättningarna och åtgärderna har avancerat, om hur man lyckats och om utmaningar samt om inverkan på befolkningens välfärd, hälsa och trygghet med hjälp av Må bra-barometern. Den första Må bra-barometern, som bygger på statistik och forskningsbaserad kunskap, har blivit färdig i maj 2019. Nästa rapport sammanställs i början av år 2020. I slutet av fullmäktigeperioden ska rapporteringen innefattas i rapporten Helsingfors tillstånd och utveckling samt i omvärldsanalysen. Dessutom ska evalueringen av välfärds- och hälsofrämjandet inkluderas i evalueringen av stadsstrategin.

När välfärdsplanen har godkänts, publiceras den som webbsidor på plattformen hel.fi.

Kaupunginhallitus 10.06.2019 § 434

Päätös

Käsittely

27.05.2019 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Stina Högnabba, erityissuunnittelija, puhelin: 310 42525

Detta beslut publicerades 04.07.2019

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen