Sääntöohjaus, hallintosäännön muuttaminen, keskushallinto, kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Stadskansliets förslag till den ändring som gäller utförande av uppgifterna enligt lagen om främjande av integration

Motivering till ändringen av förvaltningsstadgan

Med lagar om ändring av lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen, lagen om främjande av integration (nedan integrationslagen) och lagen om ett kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen (RP 84/2022 rd) genomförs de ändringar i integrationslagen som orsakas av överföring av organiseringsansvaret av social- och hälsovården. Ändringarna träder i kraft 1.1.2023 och staden ska förbereda sig för dem genom att ändra förvaltningsstadgan.

I 88 a § i integrationslagen konstateras att det som i lagen i fråga föreskrivs om välfärdsområdet också tillämpas på Helsingfors stad. Lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland förutsätter att Helsingfors stad ska i stadens budget och bokföring särredovisa ordnandet av social- och hälsovården samt räddningsväsendet.

I fortsättningen föreskrivs i integrationslagen särskilt om de åtgärder och tjänster som främjar integration och som omfattas av kommunens, välfärdsområdets och arbets- och näringsförvaltningens organiseringsansvar. I Helsingfors fördelas organiseringsansvaret av de uppgifter som tidigare hörde till kommunen mellan kommun-Helsingfors och social-, hälsovårds- och räddningssektorn som sköter de uppgifter som i integrationslagen hör till välfärdsområdets ansvar. Kommun-Helsingfors organiseringsansvar omfattar största delen av uppgifterna i integrationslagen.

I Helsingfors har social- och hälsovårdssektorns invandrarenhet ansvarat hittills för de uppgifter i integrationslagen som hör till kommunen, men i fortsättningen ingår dessa uppgifter inte längre i organiseringsansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna. På grund av att uppgifterna i enlighet med integrationslagen särredovisas och för att säkerställa verkställandet av övergångsperioden föreslås att beslutandet om skötseln av de uppgifter som hör till kommunen enligt vad som föreskrivs i lagen om främjande av integration läggs till kanslichefens befogenheter. På grund av särredovisningen av de uppgifter som hör till kommunen är det motiverat att kanslichefen innehar dessa befogenheter i sin helhet, eftersom kanslichefen kan överföra befogenheterna till en ändamålsenlig part inom stadens organisation, inklusive social-, hälsovårds- och räddningssektorn.

Den ändring i stadgan som föreslås stöder stadens förmåga att förbereda sig för och tillhandahålla tjänster i situationer då invandringen är omfattande, vilket är viktigt eftersom Rysslands anfallskrig i Ukraina fortsätter. Kanslichefen skulle i så fall ha befogenheter att överföra kommunens befogenheter att främja integration till social-, hälsovårds- och räddningssektorn så att kraven att särredovisa ekonomin tas hand om och kommun-Helsingfors ersätter de kostnader som sektorn orsakas av att sköta uppgiften. Staten ersätter kommun-Helsingfors för de kostnader som orsakas av dessa uppgifter både som kalkylerade ersättningar och som ersättningar som ska ansökas separat

Helsingfors stads social- och hälsovårdssektor har i enlighet med integrationslagen hittills ansvarat för serviceprocessen för invandrare utanför arbetskraften. Inom sektorn finns den bästa förmågan att också i fortsättningen sköta detta uppdrag. Inom målgruppen för invandrare utanför arbetskraften betonas behovet av social- och hälsovårdstjänster vid sidan av de allmänna tjänster som stöder integrationen, såsom språkutbildning och tjänster som stöder arbetslivsfärdigheter. Det effektivaste sättet att använda stadens resurser och det ändamålsenligaste tillvägagångssättet är att integrationsplanen utarbetas av den part som sköter kundens ärenden och tillhandahåller de tjänster som kunden först och främst behöver.

Om integrationsplanen för en kund utanför arbetskraften utarbetades utanför social- och hälsovårdstjänsterna i ett tidigt skede av integrationsprocessen skulle det vara svårt att uppskatta kundens behov av social- och hälsovårdstjänster, till exempel i fråga om minderåriga invandrare eller barnfamiljer eller faktorer i anknytning till identifiering av offer för människohandel.

Största delen av kunderna i integrationsfasen i Helsingfors ingår i arbetskraften och är arbetssökande som omfattas av sysselsättningsfrämjande tjänster. I deras fall ingår de uppgifter som gäller främjande av integration också i fortsättningen i ansvaret för enheten Arbetskraft och invandring inom stadskansliets näringsavdelning, som innehar befogenheter för att sköta dessa uppgifter. Befogenheterna överfördes redan i samband med inledningen av kommunförsöket med sysselsättning.

Förslaget till ändring har behandlats i stadgearbetsgruppen 31.10.2022.

Ändring av förvaltningsstadgan

Till 12 kap. 1 § 2 mom. i förvaltningsstadgan läggs en ny punkt 8b:

Kanslichefen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna, beslutar om eller godkänner grunder och gränser enligt vilka en tjänsteinnehavare beslutar om

8b skötseln av de uppgifter som enligt lagen om främjande av integration hör till kommunen.

Stadskansliets förslag till ändring av förvaltningsstadgan om att utse medlemmar till HUS-sammanslutningens organ och en stämmorepresentant samt om att ge anvisningar om hur staden ska ställa sig till de frågor som behandlas

Motiveringar till ändringen av förvaltningsstadgan

Enligt 16 § i lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland väljer välfärdsområdesstyrelsen i varje välfärdsområde i Nyland och Helsingfors stadsstyrelse 1–3 representanter till sammanslutningens stämma i enlighet med vad som avtalas i grundavtalet. De valda stämmorepresentanterna utövar välfärdsområdets eller Helsingfors stads rösträtt tillsammans. Enligt förarbetena till lagen väljs stämmorepresentanterna för varje sammanträde och det gör det möjligt att ge representanterna anvisningar för sammanträdena.

Helsingfors stadsfullmäktige och välfärdsområdesstyrelsen i välfärdsområdena i Nyland har godkänt grundavtalet för HUS-sammanslutningen i enlighet med den temporära HUS-beredningsgruppens förslag. Enligt 7 § i grundavtalet företräds varje medlem av en representant vid sammanslutningens stämma.
En personlig ersättare ska utses för representanten vid sammanslutningens stämma. Sammanslutningens stämma väljer inom sig en ordförande.

Stadsstyrelsens befogenheter att utse stämmorepresentanter baserar sig direkt på lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland. För klarhetens skull föreslås ändå att det läggs till förvaltningsstadgan som en uttrycklig bestämmelse.

Ändringen har behandlats i stadgearbetsgruppen 23.5.2022.

Ändring av förvaltningsstadgan

I 8 kap. 1 § 1 mom. i förvaltningsstadgan läggs till en ny punkt 8a:

Stadsstyrelsen, om inte något annat är föreskrivet om befogenheterna,

8a nominerar kandidater och utser medlemmar till HUS-sammanslutningens organ, utser en representant och en personlig ersättare till HUS-sammanslutningens stämma och ger representanterna anvisningar om hur staden ska ställa sig till de frågor som behandlas.

Kultur- och fritidssektorns förslag till ändring av förvaltningsstadgan till följd av ombildning av Helsingfors stads konstmuseum (HAM) till stiftelse

Motiveringar till ändringen av förvaltningsstadgan

Stadsfullmäktige godkände 16.11.2022 att stadens konstmuseums verksamhet och personal överförs till Stiftelsen HAM Helsingfors konstmuseum från och med 1.1.2023. Omvandlingen till stiftelse kräver ändringar i stadens förvaltningsstadga.

Avsikten är att den punkt som gäller konstmuseiverksamheten stryks från förvaltningsstadgan, eftersom staden i fortsättningen inte längre ansvarar för konstmuseiverksamheten. Ändringen gäller 4 kap. 7 § 2 mom. 2 punkten i förvaltningsstadgan enligt vilken kulturservicehelheten ansvarar för stadens kulturpolitik och för stadens kultur-, orkester-, musei- och konstmuseiverksamhet. Efter ombildningen av konstmuseet till stiftelse ansvarar kulturservicehelheten för stadens kulturpolitik samt för stadens kultur-, orkester- och museiverksamhet.

Eftersom konstmuseisamlingen förblir i stadens ägo efter att konstmuseet ombildats till stiftelse, ändras inte förvaltningsstadgans 4 kap. 7 § 1 mom. enligt vilket kultur- och fritidssektorn är ansvarig för biblioteksmaterialet, musei- och konstmuseisamlingarna och upprätthållandet av kulturarvet.

För att Stiftelsen HAM Helsingfors konstmuseum ska godkännas som berättigad till statsandel förutsätter 5 § 6 mom. i museilagen att dess konstsamling bibehålls som en museisamling även om museet upphör med sin verksamhet. Utöver förvaltningsstadgan ingår en bestämmelse om konstmuseisamlingen i kultur- och fritidssektorns verksamhetsstadga. Enligt bestämmelsen ansvarar staden för att museernas samlingar bibehålls som museisamlingar i en sådan rättskapabel, privat eller offentlig aktörs besittning som har till uppgift att ordna museiverksamhet också i det fall att staden avstår från att upprätthålla museer. Inte heller denna bestämmelse ändras.

Ändringen har behandlats i stadgearbetsgruppen 23.5.2022.

Ändring av förvaltningsstadgan

4 kap. 7 § 2 mom. 2 punkten i förvaltningsstadgan ändras enligt följande:

Kultur- och fritidssektorn består av fyra servicehelheter:

2 Kulturservicehelheten, som ansvarar för stadens kulturpolitik och för stadens kultur-, orkester- och museiverksamhet. Kulturservicehelheten ansvarar för de till helheten hörande lokala specialuppgifter som är särskilt föreskrivna i lag.

Stadskansliets förslag till ändring i fråga om nationalspråksnämnden

Motivering till ändringen av förvaltningsstadgan

Nationalspråksnämnden har hand om de uppgifter som föreskrivs i 19 § i lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland från och med 1.1.2023. I 25 kap. 6 § 2 mom. 3 punkten som gäller nationalspråksnämnden redigeras hänvisningen till kommittén till en hänvisning till nämnden.

Ändring av förvaltningsstadgan

25 kap. 6 § 2 mom. 3 punkten i förvaltningsstadgan ändras enligt följande:

Dessutom har nationalspråksnämnden följande uppgift vad gäller stadens verksamhet:

3 att behandla ett systematiskt främjande av tvåspråkigheten i stadens verksamhet samt att rapportera hur tvåspråkigheten genomförs och hur utvecklingsarbetet med stadens tjänster och personalens språkresurser framskrider inom sådana områden som nämnden fastslår.

Kaupunginhallitus 21.11.2022 § 811

Päätös

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Anna Koskinen, kaupunginasiamies, puhelin: 310 36142

Detta beslut publicerades 14.12.2022

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens besöksadress fram till 24.12.2021 är den följande

Förvaltningsdomstolens besöksadress från och med 27.12.2021 är den följande

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla uppgift om postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden i fråga får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

Hos den som har inlett ett ärende som gäller sökande av ändring tas det ut en rättegångsavgift i enlighet med lagen om domstolsavgifter (1455/2015).
Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00