Sitovat toiminnan tavoitteet vuonna 2022, Helsingin kaupunki

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Enligt anvisningarna om hur 2022 års budget ska följas bör nämnderna och direktionerna avge en utredning om sådana bindande verksamhetsmål som förblivit ouppfyllda så att utredningarna kan behandlas i stadsfullmäktige innan bokslutet undertecknas i stadsstyrelsen.

På stadsnivå (sektorer, affärsverk och ämbetsverk) fanns det sammanlagt 32 bindande verksamhetsmål varav 19 inte uppnåddes. För ett verksamhetsmål kan det finnas en eller flera mätare som definierar hur väl målet uppnåtts. Förutsättningen för att ett bindande verksamhetsmål kan anses ha uppnåtts är att målnivån uppnås med samtliga mätare.

Stadskansliet, direktionerna för affärsverken byggtjänsten, ekonomiförvaltningstjänsten och arbetshälsan, fostrans- och utbildningsnämnden, stadsmiljönämnden, trafikaffärsverkets direktion, kultur- och fritidsnämnden samt social-, hälso- och räddningsnämnden har i sina utredningar angett följande orsaker för att de bindande verksamhetsmålen i 2022 års budget inte uppnåddes:

Centralförvaltningen

Stadskansliet

Mål: I Helsingfors börjar byggandet av minst 7 000 bostäder år 2022

Utfall: Målet enligt mätaren ”antalet påbörjade bostadsbyggen” (uppföljning Q1–Q4) uppnåddes inte. Utfallet var 5 018 påbörjade bostäder.

Bostadsproduktionsmålet var gemensamt med stadsmiljösektorn.

På tomter som överlåtits av staden inleddes 2022 bygget av endast 2 562 bostäder, medan bakgrundsmålet i enlighet med BM-programmet var 4 900 bostäder (70 % utav produktionsmålet 7 000 bostäder byggs på tomter som staden överlåtit). Antalet påbörjade bostadsnybyggen inom reglerad bostadsproduktion var 603 bostäder, medan målet för Helsingfors stads bostadsproduktion (BPB) hade varit 1 500 nybyggda bostäder.

Nedgången av volymen som helhet förklaras av den starka ökning av byggnadskostnader som startade i slutet av år 2021 samt av Rysslands anfallskrig i Ukraina, vars utbrott i februari 2022 satte i gång en snabb höjning av konsument- och energipriser och räntor.

Affärsverket byggtjänsten (Stara)

Mål: Olycksfrekvensen minskar

Utfall: Mätaren för målet var att olycksfrekvensen sjunker 5 % från de fyra föregående årens medelvärde och det nåddes inte. Utfallet var 0,4 %.

År 2022 var Staras olycksfrekvens 23,7, vilket innebär en nedgång på 0,4 % i förhållande till medelvärdet av föregående fyra års olycksfrekvens (23,8). Målet hade nåtts om frekvensen år 2022 hade stannat vid 22,6.

Olycksfallsfrekvensen, d.v.s. arbetsolycksfallens antal, förklaras av det exceptionellt dåliga första kvartalet då man registrerade rentav 41 % av alla arbetsolycksfall som Stara statistikfört under år 2022. Det svaga resultatet beror på de svåra väder- och vägförhållandena i början av året och på att otaliga personer halkat, fallit eller snubblat på grund av dem. Inom Stara är fenomenet särskilt frekvent eftersom de flesta arbetena där utförs utomhus. Det första kvartalets utmaningar i fråga om väder och väglag berörde dock inte enbart Stara utan märktes i stadens statistik över arbetsolycksfall överlag.

Kvartalen 2–4 förlöpte betydligt bättre och som helhet betraktad har denna granskningsperiod, liksom kvartalen 2–4 år 2019, haft det minsta antalet arbetsolycksfall i Staras historia.

Mål: Andelen förnybar diesel ökar

Utfall: Målets mätare var att förnybar diesel år 2022 utgör 43 % av hela dieselförbrukningen, och det uppfylldes inte. Utfallet var 26,81 %.

Användningen av förnybar diesel har bromsats av misstankar om att den inte lämpar sig för arbetsmaskiner och av okunnighet hos personalen om Staras leveransavtal för bränsle.

Stara ordnade 2022 för en del av sina anställda inom produktionen ett seminarium om nyttan med förnybara bränslen samt om Staras och VTT:s forskningsresultat angående användningen av förnybar diesel i fordon. År 2023 kommer Stara att ordna fler liknande informationstillfällen för sina anställda.

Dessutom kommer Stara i fortsättningen att satsa på att stärka personalens prismedvetenhet. Staras leveransavtal utgår från att Stara köper enligt dagens billigaste pumppris. År 2022 var medelpriset (inklusive mervärdesskatt) för fossil diesel 1,928 €/l och för förnybar diesel 1,972 €/l, med andra ord var den förnybara endast 2,2 procent dyrare på årsnivå.

Affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten (Talpa)

Mål: Ansvarsfull hushållning

Utfall: Målets mätare var att räkenskapsperiodens resultat skulle vara minst 10 000 euro, och det nåddes inte. Redovisningsperiodens resultat uppvisade en förlust på 1 043 626 euro.

Faktorer som medverkat till ekonomiförvaltningstjänstens negativa resultat är förseningen av ibruktagandet av HR-systemet Sarastia 365 och den därav följande löneutbetalningskrisen. På grund av dessa orsaker kommer Talpas personalutgifter att överskrida resultatbudgeten. Även konsult- och personaluthyrningstjänster har föranlett extra utgifter.

Mål: Tjänsterna förnyas

Utfall: Målets mätare var en kundtillfredsställelse på 4,0 (på en skala från 1 till 5), och det nåddes inte. Utfallet var 2,84.

Kundtillfredsställelsen sjönk från 2021 års nivå (3,68) och utfallet var långt under det uppsatta målet. 2022 års kundenkät skickades till 4 986 personer, och 1 637 av dem besvarade den. Svarsprocenten var 33.

På basis av resultaten av 2022 års enkät lyckades man inom alla tjänster under de olika ekonomiförvaltningsenheterna nästan lika bra som år 2021. År 2021 var kundtillfredsställelsen 3,77 och år 2022 var den 3,74. Med löneberäkningstjänsterna var kunderna däremot betydligt mindre nöjda: resultatet sjönk från 3,22 (2021) till 2,11. Av kundenkäten att döma är nåbarhet, som hade värdet 2,29, fortfarande ett viktigt utvecklingsmål för Talpa.

Affärsverket Företagshälsan Helsingfors

Mål: Kundupplevelsen förbättras

Utfall: Målets mätare var att nå nivå 69 i det nettorekommendationsindex (NPS) som beskriver kundupplevelsen, och det uppfylldes inte. Utfallet var 63. NPS-värdet beskriver sannolikheten för att kunden kommer att rekommendera eller använda tjänsten på nytt.

Trots att det bindande målet inte nåddes är resultatet bra om man beaktar att det som bäst pågår en organisationsreform inom affärsverket Företagshälsan Helsingfors. Personalunderskottet i kombination med ökad och förändrad efterfrågan har bidragit till att NPS-värdet sjunkit. Under loppet av år 2022 har man försökt förbättra kunderfarenheten bl.a. genom att centralisera företagsläkarnas resurser och begränsa tjänsteutbudet, förnya användningen av kundservicechatten och telefontjänsten och, med hjälp av köptjänstavtal, rekrytera nya vårdare till kundservicechatten. Man försökte anlita fler företagsläkare via köptjänster eller som inhyrd arbetskraft, men staden fick inga anbud.

Fostrans- och utbildningssektorn

Mål: Barn och unga mår bättre

Utfall: Fem olika mätare hade definierats för målet. I fråga om fyra av dem nåddes målnivån, alltså inom småbarnspedagogiken, gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen och det fria bildningsarbetet. I fråga om den grundläggande utbildningen nåddes målnivån inte.

Mätaren för den grundläggande utbildningen bestod i att välbefinnandeprofilens resultat för årskurserna 4, 6 och 7 förbättras på stadsnivå jämfört med 2021 bland dem som svarade ”av samma åsikt” på frågorna i avsnittet Sociala färdigheter. Målet nåddes inte. Utgångsläget för stadsnivån mättes hösten 2021. Hösten 2021 var 79,5 % av eleverna av samma (positiva) åsikt med påståendena angående sociala färdigheter, medan resultatet hösten 2022 var 79,2 %.

Välbefinnandeprofilen togs första gången i bruk hösten 2021, då eleverna gav sina svar på skalan 1–5. Hösten 2022 hade staden tillgång till mer detaljerade uppgifter och enkätsvar på skalan 0–100.

Då 2021 års utgångsläge beräknades på nytt i enlighet med den uppdaterade skalan blev elevernas resultat i fråga om ”av samma åsikt”-svaren 89,9 %. Motsvarande resultat år 2022 var 89,8 %.

2022 års resultat var alltså på nästan samma nivå som resultatet 2021. Resultaten visar på att skolorna i Helsingfors har vidtagit verkningsfulla åtgärder för att förbättra elevernas välbefinnande och utveckla deras sociala färdigheter, och detta trots coronaepidemin, som enligt bedömningar kraftigt påverkat välbefinnandet hos sådana barn, unga och familjer som redan före epidemin befann sig i en svag position.

Välbefinnandeprofilen utvecklas kontinuerligt för att staden i framtiden ska ha tillgång till mera detaljerad, skolspecifik information.

Mål: Studeranden är aktiv och utbildningen stödjer hållbar fostran.

Utfall: Fem mätare hade definierats för målet. Målnivåerna uppnåddes för tre av dem: gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen och det fria bildningsarbetet. Målnivåerna uppnåddes inte i fråga om småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen.

Mätaren för småbarnspedagogik var att den hållbara utvecklingens Räv-material införs för barn från tre år och uppåt och att man behandlar minst tre rävars ämnesområden. Det uppfylldes inte.

I en del av daghemmen och lekparkerna kunde man inte ta i bruk Räv-materialet på grund av situationen med svår personalbrist och stor omsättning inom personalen. En annan orsak till att kriterierna inte uppfylldes var att en del lekparker måste stängas hösten 2022 p.g.a. personalbristen inom småbarnspedagogiken och lekparkernas personal överföras till daghemmen.

Mätaren för den grundläggande utbildningen var att elevens upplevelse av delaktighet (teman i Delaktighet och samarbete) i inlärningsprocessen på stadsnivå är minst på samma nivå som före coronapandemin, d.v.s. ka 4,95 (resultat i kundenkäten 2020). Det uppfylldes inte. Utfallet var 4,85.

Begränsningarna under coronapandemin minskade elevernas faktiska möjligheter att delta i undervisningen och gjorde att gemensamma tillställningar och klubbverksamhet i skolan fick ställas in. Trots den svåra situationen var resultaten mycket nära 2020 års utgångsnivå.

Stadsmiljösektorn

Mål: Förbättrande av stadsupplevelsen

Utfall: Tre kriterier hade definierats för målet. Ett av dem förblev ouppfyllt.

Mätaren för målet var att invånarnas nöjdhet med skicket på gator och vägar och renhållningen är minst 3,5 (gatorna i centrum, bostadsgator, huvudgatorna som leder till centrum, gång- och cykelbanorna). Det uppfylldes inte. Utfallet var 3,37.

Målvärdet för kundtillfredsställelsen med gator och vägar uppnåddes inte. På basis av svaren på enkäten kan detta förklaras av den exceptionellt snörika vintern, som innebar en utmaning för vägunderhållet.

Mål: Främjande av stadens tillväxt och livskraft

Utfall: Mätaren för målet var att minst 7 000 bostäder börjar byggas år 2022, och det nåddes inte. Utfallet var 5 018 påbörjade bostäder.

Bostadsproduktionsmålet var gemensamt för stadsmiljösektorn och stadskansliet.

På tomter som överlåtits av staden inleddes 2022 byggnationen av endast 2 562 bostäder, medan bakgrundsmålet i enlighet med BM-programmet var 4 900 bostäder (70 % utav produktionsmålet 7 000 bostäder byggs på tomter som staden överlåtit). Antalet påbörjade bostadsnybyggen inom reglerad bostadsproduktion var 603 bostäder, medan målet för Helsingfors stads bostadsproduktion (BPB) hade varit 1 500 nybyggda bostäder.

Den påbörjade bostadsproduktionens helhetsmängd minskade med lite över 2 000 bostäder från 2021 års nivå. En bidragande orsak till bostadsbyggnationens minskade volym är den starka kostnadsökningen inom byggbranschen som satte i gång i slutet av år 2021 samt den häftiga ökning av energipriser, konsumentpriser och räntor som startade i och med att Rysslands anfallskrig mot Ukraina bröt ut i februari 2022.

Mål: Främjande av lokalbeståndets ekologiska egenskaper

Utfall: Tre kriterier hade definierats för målet. Två av dem förblev ouppfyllda.

De två mätarna som inte uppfylldes var att en underhållsplan utarbetas för alla ny- och ombyggnadsprojekt som blir klara 2022 samt att alla objekt som färdigställts inom de tio senaste åren (ny- och ombyggnader) får en underhållsplan inom 2022.

Att de båda kriterierna förblev ouppfyllda förklaras av att BEM-serviceboksystemets modul ”Livscykler och underhållsperioder” inte blev klar i tid för att underhållsplanen skulle kunna uppdateras inom utsatt tid. Problemen med informationshanteringen i systemet gällde framför allt inmatningen och användningen av data i den elektroniska serviceboken. Systemet utvecklades i nära samarbete med leverantören under loppet av år 2022. I januari 2023 ska inmatningen av data som gäller underhållsplanen testas vid några byggnadsobjekt och efter det är meningen att uppgifter för samtliga objekt matas in i systemet i enlighet med målet.

Trafikaffärsverket (HST)

HST:s funktioner, exklusive sådana som hänför sig till metrons infrastruktur- och trafikeringsavtal, bolagiserades 1.2.2022 och verksamheten handhas hädanefter av Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab. Nedan finns en redogörelse över de ouppnådda bindande målsättningarnas ursprungliga mätare som innehåller målvärden även för spårvägstrafiken. P.g.a. bolagiseringen rapporteras resultaten dock endast för metrotrafiken, som fortsättningsvis sorterar under trafikaffärsverket HST.

Mål: Vi minimerar antalet inställda turer för att upprätthålla en hög pålitlighet i kollektivtrafiken.

Utfall: Mätare för målet: andelen turer som körs av turer som beställts. Målnivåer: 99,85 % för spårvägstrafiken och 99,85 % för metrotrafiken uppnåddes inte. Utfallet för metrotrafiken var 98,98 %.

De ej körda turerna berodde i huvudsak på brist på chaufförer, vilken föranledde 92 % av de ej körda turerna.

Mål: Vi svarar på kundernas centrala behov för att upprätthålla en positiv kundupplevelse.

Utfall: Mätare för målet: kundernas betygsättning av trafikföretaget i den enkät som ordnades av HRT. Målnivåer: Spårvägstrafiken 4,04 (2020: 4,04) Metrotrafiken 4,15 (2020: 4,15) nåddes inte. Metrotrafikens utfall var 4,09.

Kundtillfredsställelsen mäts med ett betyg för trafikföretaget (bedömningsskala 1–5). Betyget för trafikföretaget är ett medeltal av resultaten av de frågor som mäter trafikföretagets kvalitet i den enkät som samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) genomfört. Chaufförens körsätt, att vagnarna är snygga och tåget kommer i tid samt vettig skyltning på stationerna är delfaktorer i betygsättningen. Enkäten genomförs två gånger i året.

I den enkät som gjordes våren 2022 överträffade betyget för trafikföretaget målnivån, men under höstens lopp försvagades tillförlitligheten framför allt på grund av bristen på chaufförer. Detta märktes som en nedgång i resultatet för de frågor som gällde tidtabellen, vilket påverkade det sammantagna betyget för trafikföretaget och gjorde att det sjönk under målnivån.

Kultur- och fritidssektorn

Mål: Återuppbyggnad av verksamheten

Utfall: Mätare för målet var antalet besök. Målet (22 827 000 besök) nåddes inte. Utfallet var 22 325 008 besök. Måluppfyllelsen mättes med hjälp av det sammanlagda antalet digitala och fysiska besök.

Efterfrågan på sektorns tjänster återgick inte till nivån före coronapandemin. På grund av begränsningarna var en del av sektorns tjänster stängda under början av året, och när de öppnades igen återvände besökarna inte till dem i väntad utsträckning. Under sommar- och höstsäsongen var antalet fysiska besök större än väntat huvudsakligen tack vare lyckade sommaraktiviteter särskilt inom idrottstjänsterna. På det stora hela nådde de fysiska besöken dock inte målnivån (målet för antalet fysiska besök: 18 827 000, utfall: 18 070 246, skillnad: -756 754).

Däremot överskreds målsättningen för de digitala tjänsterna framför allt tack vare nya tjänster som skapats under coronapandemin och en ökning av antalet besök i webbtjänsten Varaamo (målet för antalet digitala besök: 4 000 000, utfall: 4 254 762, skillnad: +254 762).

Mål: Effektivisering av verksamheten

Utfall: Mätare för målet var enhetskostnader på högst 24,56 euro inom kulturtjänsterna, högst 6,55 euro inom idrottstjänsterna, högst 24,15 euro inom ungdomstjänsterna och högst 4,08 euro inom bibliotekstjänsterna, och det nåddes inte.

Hur väl målet nåtts kan avläsas av enhetskostnaden för varje servicehelhet. Servicehelheternas enhetskostnader beräknas så att deras nettoutgifter (utgifter minus inkomster) jämförs med antalet prestationer, det vill säga besök, separat för varje servicehelhet. Tanken är att på så sätt beskriva servicehelheternas input-output-förhållande. Då man beräknat enhetskostnaderna har kostnaderna för de för sektorn gemensamma förvaltnings- och stödtjänsterna överförts till servicehelheterna till sitt fulla belopp. Bidragsanslag som sektorn delat ut beaktas inte vid beräkningen av enhetskostnaderna. Med hjälp av mätaren vill man styra verksamheten och ledarskapet effektivt och med beaktande av att verksamhetsvolymerna varierar stort mellan och inom servicehelheterna.

Kulturtjänsternas enhetskostnader blev mindre än målnivån (mål: 24,56 euro, utfall: 21,59 euro), eftersom besöken var fler än man eftersträvat och nettoutgifterna mindre än vad som uppskattats i budgeten.

Idrottstjänsternas enhetskostnader översteg däremot målnivån (mål: 6,55 euro, utfall: 6,58 euro). Besöken var fler än målet förutsatte, men bland annat till en följd av de ökade energikostnaderna steg utgifterna för idrottstjänsterna så kraftigt att det inte gick att kompensera ens med de influtna inkomsterna.

Också inom ungdoms- och biblioteksenheterna översteg enhetskostnaderna målnivån. Bägge servicehelheter hade mindre utgifter än vad som uppskattats i budgeten, men eftersom besöken inte på långt när nådde målnivån, nåddes målet för enhetskostnaderna inte. Ungdomstjänster (mål: 24,15 euro, utfall: 26,66 euro) och bibliotekstjänster (utfall: 4,08 euro, utfall: 4,47 euro).

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn

Efter att välfärdsområdesreformen trädde i kraft vid ingången av 2023 slogs social- och hälsovårdssektorn och Räddningsverket samman till en enda sektor. De ouppnådda bindande verksamhetsmålen för år 2022 rapporteras i enlighet med den organisationsstruktur som då gällde.

Räddningsverket

Mål: Olyckor förebyggs genom att öka stadsbornas och aktörers som är verksamma i Helsingfors förmåga att förebygga olyckor och begränsa olyckornas konsekvenser.

Utfall: Mätare för målet var 11 000 säkerhetspoäng och det nåddes inte. Utfallet var 10 582 poäng.

Målnivån för säkerhetspoängen som mäter förebyggande av olyckor nåddes inte, eftersom mer tid lades ner på intern utbildning som stöd för en förnyelse av övervakningsprocessen än vad som ursprungligen hade planerats. Dessutom medförde Rysslands anfallskrig mot Ukraina vissa omfördelningar av Räddningsverkets personalresurser.

Mål: Den prehospitala akutsjukvården förverkligas enligt beställarens krav

Utfall: Mätare för målet var att den genomsnittliga insatstiden i fråga om att nå akutvården är högst åtta minuter i 60 % av uppdragen av prioriteringsklass A och B, och det nåddes inte. Utfallet var 59 %.

Mätarens målnivå nåddes inte eftersom akutvårdens resurser inte räckte till för att akutvårdsenheter, alltså ambulanser, skulle kunna spridas tillräckligt heltäckande till de olika delarna av Helsingfors.

Social- och hälsovårdssektorn

Mål: Våra tjänster är nära stadsborna och lättillgängliga

Utfall: Tre mätare hade bestämts för att beskriva måluppfyllelsen. Av dem förblev två ouppfyllda.

Mätare för målet var att vårdgarantin genomförs på hälsostationerna och det nåddes inte.

• Delmål 1: Vård vid första kontakten, uppfylldes inte. Målnivån var 75 %, utfallet 61 %.

• Delmål 2: Brådskande vård inom samma eller följande vardag, uppfylldes.

• Delmål 3: Icke-brådskande vård inom 10 dygn. Målnivån var 70 %, utfall vårdare 74 %, utfall läkare 44 %. Målnivån nåddes inte i fråga om läkarna.

De viktigaste orsakerna till att målnivån inte nåddes var coronapandemin och den bristande tillgången på personal. År 2022 spelade det coronarelaterade arbetet fortfarande en stor roll på hälsostationerna, varför vården vid den första kontakten och den icke-brådskande vården inte fullföljdes. Problemen med att få bestående personal inverkade också. Uppgifterna om utfallet är inte täckande till alla delar på grund av brister i klient- och patientsystemet.

Mätare för målet var att 20 % av hemvårdens patienter är klienter i distansvården med videoförbindelse och det nåddes inte. Utfallet var 15,1 %.

Personalbristen inom hemvården förvärrades under år 2022. Vikarier användes mer än tidigare och även obemannade arbetsturer förekom oftare än tidigare. På grund av personalbristen hann man inte alltid ta tillvara alla möjligheter inom distansvården. Man fäste särskild uppmärksamhet vid utfallet inom distansvården, och i slutet av året ökade antalet klienter. Målet är att tjänsten allt oftare tas i bruk genast då klienten övergår till hemvård, i samband med bedömningen av servicebehovet. Användningen av medicinautomater har ökat och distansvården har till en del ersatts av dem.

Mål: Vi främjar helsingforsarnas välmående och hälsa och förebygger utslagning.

Utfall: Fem mätare hade definierats för målet. Av dem förblev en ouppfylld.

En mätare var att motionsavtal används täckande i hemvården (att man ingått ett motionsavtal för minst 70 % av klienterna) och det nåddes inte. Ett motionsavtal har ingåtts för 58,0 % av klienterna.

Personalbristen inom hemvården förvärrades under år 2022. Vikarier anlitades oftare och det fanns också fler obemannade arbetsturer. Det är svårare för vikarier att stöda funktionsförmågan och identifiera behovet av vardagsmotion om de inte känner klienten. Av de här orsakerna kan motionsavtalet ha förblivit ogjort. Utfallet i fråga om hemvårdens motionsavtal påverkades i viss mån av förändringen i hur avtalet antecknas i Apotti. Det nya anteckningssättet kommer att inarbetas under loppet av år 2023.

Sosiaali-, terveys- ja pelastuslautakunta 14.02.2023 § 27

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Maria Kahila, suunnittelupäällikkö, puhelin: 310 43087

Kulttuuri- ja vapaa-aikalautakunta 14.02.2023 § 19

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Mervi Smahl-Laurikainen, erityisasiantuntija, puhelin: 310 89016

Kalle Kujala, johtava controller, puhelin: 09 310 85030

Kaupunginhallitus 13.02.2023 § 97

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Riina Kopola, erityissuunnittelija, puhelin: 310 28256

Keskushallinto Kaupunginkanslia Kansliapäällikkö 30.01.2023 § 17

Päätös

Päätöksen perustelut

Lisätiedot

Helena Tunttunen, taloussuunnittelija, puhelin: 310 33115

Liikenneliikelaitoksen johtokunta 27.01.2023 § 5

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Saara Kanto, toimitusjohtaja, puhelin: 310 20277

Työterveysliikelaitoksen johtokunta 25.01.2023 § 3

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Katariina Niemelä, hallintopäällikkö, puhelin: +358931054082

Kaupunkiympäristölautakunta 24.01.2023 § 30

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Leena Sutela, talous- ja suunnittelupäällikkö, puhelin: 310 39841

Tarja Myller, tiimipäällikkö, puhelin: 310 38538

Sami Haapanen, tonttipäällikkö, puhelin: 09 310 36437

Seidi Kivisyrjä, asuntotuotantopäällikkö, puhelin: 310 32331

Pasi Lönnberg, yksikön päällikkö, puhelin: 310 31851

Rakentamispalveluliikelaitoksen johtokunta 19.01.2023 § 4

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Simo Aapro, talouspäällikkö, puhelin: 310 76524

Detta beslut publicerades 09.03.2023

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens besöksadress fram till 24.12.2021 är den följande

Förvaltningsdomstolens besöksadress från och med 27.12.2021 är den följande

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla uppgift om postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden i fråga får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

Hos den som har inlett ett ärende som gäller sökande av ändring tas det ut en rättegångsavgift i enlighet med lagen om domstolsavgifter (1455/2015).
Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00