Asemakaavan muutos nro 12913, Taka-Töölö, Töölönkatu 41-45, Töölön ala-asteen koulu

Stadsfullmäktige godkänner detaljplaneändring för tomten 1 i kvarteret 486 i 14 stadsdelen (Bortre Tölö) enligt ritning nr 12913, daterad 14.1.2025, och på de grunder som framgår av detaljplanebeskrivningen.

Detaljplaneändringens centrala innehåll

Syftet med detaljplaneändringen är att göra det möjligt att bygga ut skollokalerna med en ny tilläggsbyggnad i en våning i tomtens nordvästra hörn. I detaljplanen har staden framför allt haft som mål att svara på skolans lokalbehov till följd av utbyggnaden så att skolan fortfarande har en ändamålsenlig gård. Enligt detaljplanen är byggnadernas sammanlagda våningsyta 4 300 m². Våningsytan för nya offentliga lokaler kommer att vara 360 m².

Detaljplaneändringens mål är att göra det möjligt att bygga ut skolan med en separat nybyggnad på gårdsområdet i stället för de nuvarande gårdsbyggnaderna. Samtidigt skyddas den nuvarande huvudbyggnaden i detaljplanen. Avsikten är att plantera mer växter på gården och bevara gatans grönska i långa gatuvyer. Med planeringen av nybyggnaden strävas efter en högklassig stadsbild som varken skapar ett tillfälligt intryck eller ett intryck av ett slutet gaturum.

Avsikten med ändringsarbetena på gården är att göra gården användbarare och jämka samman användarnas funktionella behov och de stadsbildsmässiga målen.

I en behovsutredning som fostrans- och utbildningssektorn har utarbetat konstateras att antalet barn i området och därmed även behovet av skolplatser ökar. För att kunna svara mot behovet behöver skolan mera undervisningslokaler. Under planläggningsprocessen har staden identifierat betydelsen av träden på tomten som en del av den gröna gatubilden på Tölögatan. Staden har strävat efter att låta träden på skoltomten och granntomterna få tillräckligt med rum att växa, vilket har haft en stor inverkan på placeringen av nybyggnaden. Staden har fört en dialog med ägarna av granntomterna om skolprojektet.

Detaljplaneändringen gör det möjligt att öka antalet elevplatser med 20 platser så att antalet elevplatser i lågstadiet Töölön alakoulu blir 450. Tillgången på offentlig närservice förbättras.

De nuvarande gårdsbyggnaderna rivs. Det kan bli nödvändigt att en del av de befintliga träden på tomten fälls och nya planteras i stället.

Beslut som detaljplaneändringen bygger på

Detaljplaneändringen främjar stadstrategins mål att alla skolor ska vara bra skolor och att vägen från småbarnspedagogik till grundskola och andra stadiet löper smidigt. Förutsättningen för att målet ska nås är fungerande och sunda lokaler, som detaljplaneändringen möjliggör.

Dessutom förverkligar detaljplaneändringen stadsstrategins mål att stadsstrukturen utvecklas hållbart, i första hand genom ombyggnad och komplettering av den redan bebyggda miljön, med hänsyn till områdenas särdrag.

Detaljplaneändringen stämmer överens med generalplanen.

Områdets förutsättningar och nuläge

På tomten ligger en skolbyggnad för lågstadiet (före detta folkskolan) Töölön ala-aste av Theodor Höijer från 1906. Skolan är en del av flervåningshusområdet i Bortre Tölö, som är en byggd kulturmiljö av riksintresse. Skoltomten hör även till helheten Helsingfors empirecentrum och stenstad, som klassificeras som en värdefull byggd miljö på landskapsnivå. Skolbyggnaden byggdes ut på 1950-talet enligt ritningar av stadsarkitekt Lasse Björk. Byggnadens takform ändrades, byggnaden höjdes och festsalen ersattes med en större sal.

De två nuvarande gårdsbyggnaderna, ett bostadshus och en toalettbyggnad, byggdes också på 1950-talet. Det finns inga parkeringsplatser för bilar på tomten. Byggnadens servicetrafik sker via Sibeliusgatan.

För området gäller detaljplan nr 8044 från år 1980. I detaljplanen upptas området som ett kvartersområde för undervisningsbyggnader (YO).

Byggrätten för huvudbyggnaden uppgår enligt planen till 3780 m² våningsyta och för gårdsbyggnaden till 160 m² våningsyta. Tomtens nordöstra och sydvästra kanter har anvisats som områden där träd och buskar ska planteras. För byggnaderna gäller maximihöjder för fasadytans och yttertakets skärningspunkter. I detaljplanen ingår dessutom så kallade alternativa detaljplanebestämmelser, som gör det möjligt att vidta åtgärder som motsvarar nybyggande inom ramen för de i detaljplanen fastställda villkoren.

Helsingfors stad äger tomten. Planläggningen inleddes på initiativ av staden. Planläggningen inleddes på begäran av stadsmiljösektorns lokalservice och fostrans- och utbildningssektorn.

Kostnader för detaljplaneändringen

Genomförandet av detaljplanen medför kostnader för staden. Byggkostnaderna för skolans nybyggnad och utbyggnad preciseras vid projektplaneringen. Enligt preliminära uppskattningar uppgår kostnaderna för huvudbyggnaden och nybyggnaden sammanlagt till cirka 21,2 miljoner euro. Dessutom uppskattas kostnaderna för att riva de nuvarande byggnaderna uppgå till cirka 0,1 miljoner euro.

Växelverkan under beredningen av detaljplanen

I den bifogade rapporten om växelverkan anges anmärkningarna, myndighets- och expertutlåtandena, de ställningstaganden som kommit in under beredningen av planen och åsikterna från intressenter om detaljplaneförslaget i sammandrag samt bemötandena till de påpekanden som framförts i dessa.

Samarbete med myndigheter och experter

I samband med beredningen av detaljplaneändringen har man samarbetat med olika parter inom stadsmiljösektorn. I beredningen ingick dessutom samarbete med fostrans- och utbildningssektorn, räddningsverket och stadsmuseet.

Stadsmuseet föreslår att skolans huvudbyggnad skyddas och får en skyddsbeteckning. I andra myndigheters ställningstaganden finns det ingenting att påpeka. Bemötandena till ställningstagandena anges i rapporten om växelverkan.

Åsikter

Det kom in fyra skriftliga åsikter om programmet för deltagande och bedömning. Åsikterna gällde nybyggnadens höjd, fasaderna, byggnadens form samt gårdens storlek och grönska.

Det som har framförts i åsikterna har beaktats med hänsyn till detaljplanens mål. Nybyggnadens höjd bestäms så att den har en våning, arkitekturen ska anpassas till den värdefulla stadsbilden, tomtens grönska främjas med grönkoefficientverktyget och bevarandet av Tölögatans gatugrönska säkerställs genom en bestämmelse om en trädrad som ska planteras vid tomtens kant och vid behov förnyas. Bemötandena till åsikterna presenteras i rapporten om växelverkan.

Detaljplaneförslaget offentligt framlagt (65 § i markanvändnings- och bygglagen/lagen om områdesanvändning)

Detaljplaneförslaget var offentligt framlagt 19.8.2024–17.9.2024.

Framläggningen av detaljplaneförslaget kungjordes i enlighet med markanvändnings- och byggnadsförordningen.

En anmärkning gjordes mot detaljplaneförslaget.

Påpekandena i anmärkningen gällde fåglarnas levnadsförhållanden och säkerhet samt kritik mot bemötandets innehåll och en otydlig fördelning av behörighet och uppgifter mellan stadens olika tjänster.

Stadsmuseet gav ett utlåtande.

Påpekandet i utlåtandet gällde byggnadens skyddsbeteckning och lindringen av den från en särskilt värdefull byggnad (sr-1) till en värdefull byggnad som ska skyddas (sr-2). Bemötandet till utlåtandet anges i rapporten om växelverkan.

Åtgärder efter att förslaget varit offentligt framlagt

Det som har framförts i påpekandena har beaktats i den mån det är ändamålsenligt med hänsyn till detaljplanens mål. Det gjordes ändringar i detaljplanekartans beteckningar eller bestämmelser och i det övriga materialet efter att detaljplanen varit offentligt framlagd. För ändringarna redogörs detaljerat i detaljplanebeskrivningens sista kapitel. Ändringarna är till sin karaktär ringa och därför var det inte nödvändigt att lägga fram förslaget på nytt.

De ändringar som gjorts efter det offentliga framläggandet har diskuterats med byggnadens ägare (lokalservicen). Byggnadens ägare har dessutom fört en egen dialog med ägarna till granntomterna.

Närmare motiveringar

Motiveringarna till detaljplaneändringen framgår mer i detalj av den bifogade detaljplanebeskrivningen.

Befogenheter

Enligt 52 § i lagen om områdesanvändning godkänns detaljplanen av kommunfullmäktige.