Asemakaava ja asemakaavan muutos nro 12968, Käpylä, Oulunkylä, Pakila, Mäkelänkadun jatke, kaupunkiympäristön toimiala

Stadsfullmäktige godkänner detaljplan för ett gatuområde i 28 stadsdelen (Åggelby) samt detaljplaneändring för genomfarts- eller infartsväg med skydds- och frisiktsområden och ett järnvägs- och spårvägsområde i 25 stadsdelen (Kottby), en genomfarts-, infarts- och omfartsväg med väg-, sido-, skydds- och frisiktsområden, ett vägområde för allmän väg, en infartsväg med skyddsområden samt gatu- och parkområden i 28 stadsdelen (Åggelby) och en infartsväg med skyddsområden i 34 stadsdelen (Baggböle) enligt ritning nr 12968, daterad 6.5.2025, och på de grunder som framgår av detaljplanebeskrivningen.

Detaljplanens centrala innehåll

Detaljplanen och detaljplaneändringen gäller Tusbyledens trafikområde mellan Kottby och Baggböle, en del av stambanans område, en liten del av Tusbyledens skyddsgrönområden, ett parkområde samt ett område utan detaljplan. Området omfattar områden för allmän väg, infartsväg med skyddsområden, genomfarts- eller infartsväg med skydds- och frisiktsområden, genomfarts-, infarts- och omfartsväg med sido-, skydds- och frisiktsområden (alla dessa med beteckningen LT eller EV) samt järnvägsområden (LR).

Tusbyledens trafikområde (LT), den del av det nuvarande trafikområdet som saknar detaljplan, en del av EV-områdena bredvid den nuvarande Tusbyleden och en liten del av ett parkområde ändras i detaljplanen till gatuområden. En smal del av ett LT-område som ligger i ett skogsområde väster om Tusbyleden ändras till parkområde (VP) i detaljplanen.

På detaljplaneändringsområdet finns inga kvartersområden och ingen ny våningsyta skapas på området i och med detaljplaneändringen.

Detaljplanens mål är att ändra Tusbyledens nuvarande landsvägsområde till stadens gatuområde på ett avsnitt på cirka tre kilometer mellan Kottby och Baggböle. Efter att detaljplanen vunnit laga kraft fattas ett gatuhållningsbeslut för den före det motorvägen. Den nuvarande Tusbyledens trafikarrangemang bevaras som sådana på gatan, med undantag av de trafikmärken och den vägvisning som gäller motorvägen.

Detaljplanen utgår från den gällande generalplanen för Helsingfors. Detaljplanen för fortsättning på Backasgatan utgör en fas i en långvarig helhet där markanvändningen utvecklas med syfte att förverkliga generalplanen och stadsstrategin. Enligt generalplanens mål blir Tusbyleden en huvudgata (stadsboulevard) som utvecklas som en del av en högklassig urban stadsmiljö i en stadsstruktur som görs tätare.

I enlighet med stadsstrategin 2025–2029 ”[planerar vi] helheten Backasgatans stadsboulevard utifrån spårtrafiklösningen. Helheten planeras genomföras i två faser. I den första fasen främjas byggande som stöder sig på Kottby station. Beslut om spårvägsprojekt i anknytning till området fattas inte under strategiperioden.” Även om beslutet om spårvägsprojektet inte fattas under strategiperioden finns det skäl att främja planeringen av markanvändningen till de delar det är motiverat med beaktande av långa planeringsprocesser, förhandlingar som har förts med myndigheter och det ändamålsenliga sättet att genomföra åtgärder i anslutning till utvecklingen av markanvändningen i etapper. Denna detaljplan tar inte ställning till det spårvägsprojekt som hänför sig till området och beslutet om spårvägsprojektet fattas inte genom detaljplanen.

Detaljplaneområdet är en del av ett område för utveckling av markanvändning som kallas Backasgatans boulevardstad, för vilket en dispositionsplan har utarbetats tidigare som underlag för den fortsatta planeringen och detaljplaneläggningen. Detaljplanen för fortsättning på Backasgatan som nu är föremål för beslutet är en förutsättning för utvecklingen av markanvändningen för de detaljplaneändringar för området som bereds i fortsättningen. På grund av statens motstånd är det inte möjligt att detaljplanelägga mindre delar av den nuvarande landsvägen och ändra dem till gata. Ändringen har förhandlats fram med staten så att den görs optimalt med tanke på underhållet och hanteringen av helheten: den nuvarande landsvägen ändras till en gata på en gång på det område som anges i detaljplaneändringen.

Detaljplanen skapar förutsättningar för att detaljplanelägga boulevardstaden i etapper i enlighet med generalplanen. Genom att ändra landsvägsområdet till ett gatuområde säkerställer staden att den i fortsättningen kan planlägga Backasgatans boulevardstad i ändamålsenliga helheter på ett flexibelt sätt med beaktande av projektens tidsplaner för bland annat planering och byggande. Genom att detaljplanelägga området i etapper minimerar staden risken att detaljplanerna är föråldrade i genomförandefasen. Dessutom strävar staden efter att säkerställa bland annat förutsättningarna för planering och byggande av Backasgatans snabbspårväg, vilket är viktigt med tanke på både spårtrafiknätet, som utgår från generalplanen, och byggandet av Backasgatans boulevardstad. Byggandet på området är ett långsiktigt projekt och kräver att staden gör avsevärda investeringar, som måste föregripas. När delområden planläggs behöver deras tidsplaner, arealer och gränser regleras på ett flexibelt sätt.

Beslut som detaljplanen bygger på

I samband med dispositionsplanen för Backasgatans boulevardstad bedömdes den totala ändringens konsekvenser för trafiksystemet. I samband med kommande detaljplaner bedöms de föreslagna trafiklösningarnas konsekvenser för detaljplaneområdet närmare. Likaså bedöms de kommande detaljplanernas konsekvenser för företag som en del av beredningen av detaljplanerna. Detaljplanen för fortsättning på Backasgatan som nu har utarbetats ändrar inte trafikarrangemangen, så genomförandet av detaljplaneändringen har inga konsekvenser för trafiken eller företagen. Vidare skapar detaljplaneändringen i likhet med de gällande detaljplanen förutsättningar för att organisera trafiken.

I samband med beredningen av dispositionsplanen uppskattades även preliminärt de kostnader som genomförandet av helheten för Backasgatans boulevardstad medför staden. Kostnaderna uppskattas uppgå till över 600 miljoner euro och realiseras med framförhållning när området genomförs. Stadens inkomster uppskattas täcka dessa investeringskostnader nästan helt på lång sikt inom 60 år. Den slutliga nivån av kostnaderna och inkomsterna beror starkt på de beslut som fattas under den närmare planeringen. Även stadens begränsade markägande på området påverkar den totala ekonomin.

Kommande detaljplaner och deras genomförandeplaner löser områdets totalekonomi. Det har fastställts som mål att investeringarna i inledningsfasen ska täckas med de långsiktiga inkomsterna från markanvändningen. När detaljplaner för Kottby stations område och dess omgivning bereds kommer ytterligare justeringar i dispositionsplanens lösningar att göras och dess totalekonomiska fördelaktighet att bedömas. En indelning i faser förbättrar genomförbarheten. Detaljplanerna bereds så att byggandet kan inledas i början av 2030-talet. Detaljplanen för fortsättning på Backasgatan, där det nuvarande trafikområdet för motorväg ändras till en gata, är en förutsättning för utarbetandet av de detaljplaner som gör det möjligt att bebygga området.

Den kommande lösningen med huvudgata och den användning av tilläggsmark som planeras sammanjämkas. Båda möjliggörs av preliminärt beräknade nödvändiga investeringar. Det är inte motiverat att bygga en huvudgata i objektet utan den nya markanvändningen längs huvudgatan, varför det inte går att endast presentera de kostnader som ändringen i trafikarrangemangen vid huvudgatan medför. Den detaljplaneändring som nu har utarbetats ändrar inte trafikarrangemangen på leden och därför medför genomförandet inga investeringskostnader för staden förutom kostnaderna för ändringar i vägmärkena.

Detaljplaneändringen stämmer överens med generalplanen för Helsingfors.

Områdets förutsättningar och nuläge

På detaljplaneområdet ligger Tusbyledens motorväg med anslutningsramper, skydds- och frisiktsområden, broar och underfarter. Genom områdets södra del löper stambanan från Helsingfors via Kottby station mot Riihimäki. Tusbyleden korsar stambanan och Kullatorpsvägen–Vapensmedsvägen på broar samt går under bron på Ståthållarvägen–Baggbölevägen. Genom området löper även en 110 kV luftkabel i öst-västlig riktning vid Kottby station. Det finns inga kvartersområden på detaljplaneområdet.

För området gäller detaljplanerna nr 9188 (från år 1987), 7201 (från år 1975), 5722 (från år 1966), 5596 (från år 1965), 5557 (från år 1964), 5556 (från år 1964), 12445 (från år 2018) och 11570 (från år 2009).

I de gällande detaljplanerna är användningsändamålet för Tusbyledens område LT, dvs. genomfarts- eller infartsväg med skyddsområden, område för allmän väg eller omfartsvägs-, sido- och skyddsområden med frisiktsområden, till de delar det inte ligger ovanför ett LR-område, dvs. ett järnvägsområde. På järnvägsområdet finns beteckningar som styr Tusbyleden genom området på ett annat plan (planskild korsning). I de gällande detaljplanerna finns även beteckningar som styr cykel- och gångförbindelser i olika plan under Tusbyleden eller över banområdet. Det finns dessutom EV-områden (skyddsgrönområden), gatu- och parkområden samt LR-områden (järnvägs- och spårvägsområden) intill Tusbyledens vägområde.

I de gällande detaljplanerna har en del av området reserverats för en elledning. Där löper en 110 kV luftkabel genom området.

Det finns ett område utan detaljplan vid bron på Ståthållarvägen–Baggbölevägen, anslutningen vid bron och söder om bron.

Staden äger rampområdena i anslutningen till Tusbyleden vid Kottby station. Staten äger järnvägsområdet och största delen av Tusbyledens trafikområde samt rampområdena i anslutningen till Ståthållarvägen–Baggbölevägen.

Planläggningen inleddes på initiativ av staden. Detaljplaneändringen utgår från den gällande generalplanen för Helsingfors, enligt vilken Tusbyleden planeras bli en huvudgata på avsnittet mellan Kottby och Baggböle.

Kostnader för detaljplaneändringen

Genomförandet av detaljplanen medför kostnader för staden. Ändringen av Tusbyledens landsvägsområde till ett gatuområde på avsnittet mellan Kottby och Baggböle uppskattas medföra årliga kostnader på cirka 0,7 miljoner euro för underhållet av gator för Helsingfors stad. Kostnaderna i fråga realiseras när gatuhållningsbeslutet har fattats (ungefär 1–2 år efter att detaljplanen godkänns).

Det har utretts att det ligger fem broar och sex undergångstunnlar på Tusbyledens område mellan Pohjolagatan och Alkuvägen. Bullerskärmarnas sammanlagda längd är cirka två kilometer. Broarnas kalkylmässiga återanskaffningsvärde uppgår till cirka 30–40 miljoner euro. Broarnas årliga underhållskostnader uppgår till cirka 0,4 miljoner euro.

För två broar rekommenderas en specialkontroll. Om dessa broar behöver förnyas innan den nya Backasgatan kan byggas vid broarna medför det kostnader på cirka 10–15 miljoner euro. I fråga om de andra broarna uppskattas att det räcker med att förbereda sig på ombyggnadskostnader på cirka 0,5 miljoner euro innan den nya Backasgatan byggs.

Uppdateringen av trafikstyrningen medför kostnader för staden för vägmärkena för motorvägen och skyltningen för biltrafiken. Dessutom kan det eventuellt göras andra små uppdateringar i trafikstyrningen om stadens principer för trafikstyrning kräver det. Kostnaderna för trafikstyrning och skyltar uppskattas uppgå till cirka 150 000 euro.

En ändring av ett landsvägsområde till ett gatuområde förutsätter ett gatuhållningsbeslut. En lägesrapport om och tidsplanering för beredningen av gatuhållningsbeslutet inleddes i augusti 2025. Utgående från tidigare fall (Skogsbackavägen och Vichtisvägen) kan ett gatuhållningsbeslut väntas cirka ett år efter att detaljplanen har trätt i kraft. Tusbyleden kopplas dock till ett landvägsförbindelse med ett regionalt värde (Ring I), varför förhandlingarna om gatuhållningsbeslutet kan pågå en längre tid.

Växelverkan under beredningen av detaljplanen

I den bifogade rapporten om växelverkan (bilaga 3) anges anmärkningarna, myndighets- och expertutlåtandena, de ställningstaganden som kommit in under beredningen av planen och åsikterna från intressenter om detaljplaneförslaget i sammandrag samt bemötandena till de påpekanden som framförts i dessa.

Samarbete med myndigheter och experter

I samband med beredningen av detaljplaneändringen har man samarbetat med olika parter inom stadsmiljösektorn. Under beredningen har staden dessutom samarbetat med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen), DNA Abp, Elisa Abp, Gasgrid Finland Oy, Helen Ab, Helen Elnät Ab, samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT), samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM), Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab (HST), Senatfastigheter, Telia Finland Oyj, Trafikledsverket, Museiverket, Trafikstyrningsbolaget Fintraffic Ab, Transport- och kommunikationsverket/Traficom Luftfart, Transport- och kommunikationsverket/Traficom Vägtrafik, Helsingfors polisinrättning, Finavia, stadskansliet, social-, hälsovårds- och räddningssektorn/räddningsverket samt kultur- och fritidssektorn/stadsmuseet.

Staden har samarbetat med NTM-centralen i Nyland under beredningen av detaljplanen. Staden har ordnat arbetsmöten med NTM-centralen från hösten 2024, i synnerhet om gränserna för detaljplaneområdet och det område som ändras till en gata. Arbetsmöten ordnades även när programmet för deltagande och bedömning och detaljplaneförslaget var offentligt framlagda. NTM-centralens ansvarsområde trafik och infrastruktur gav ett utlåtande om detaljplanens program för deltagande och bedömning 14.2.2025. NTM-centralen gav ett utlåtande om detaljplaneförslaget 8.4.2025.

Myndigheternas ställningstaganden till programmet för deltagande och bedömning gällde vattenförsörjningen och avloppsnätet, mobiltelefonnätets basstationer samt samarbetet under den fortsatta planeringen av detaljplaneområdet och säkerställandet av att räddningsverkets beredskapstid förblir tillräcklig i samband med eventuella ändringar. NTM-centralens ställningstagande gällde gränserna för och omfattningen av detaljplaneområdet och det granskningsområde som föreslås i programmet för deltagande och bedömning, detaljplaneändringens mål och innehåll samt det infartsavsnitt där övergången från landsvägen till en urban trafikmiljö sker. Dessutom gällde NTM-centralens ställningstagande planerna i den tidigare utarbetade dispositionsplanen för Backasgatans boulevardstad, som gäller detaljplaneområdet och dess omgivning, konsekvenserna av de markanvändnings- och trafiklösningar som utarbetades som utgångspunkt för dispositionsplanen, i synnerhet med tanke på trafikflödet på Ring I, samt samarbetet mellan NTM-centralen och staden. Stadsmuseets utlåtande gällde den fortsatta planeringen av markanvändningen och generalplanens effektivitetsmål samt de arkeologiska objekt som ligger på området och beaktandet av dem i den fortsatta planeringen. Dessutom konstaterade Museiverket och HRT att de inte har något att kommentera.

Frågorna i ställningstagandena har beaktats i planläggningsarbetet så att de nödvändiga planbeteckningarna har kontrollerats samt att målen för och konsekvenserna av detaljplanen för det aktuella vägområdet, de bedömningar av konsekvenserna för trafikflödet, och i synnerhet trafikflödet på Ring I, som utarbetades tillsammans med dispositionsplanen för Backasgatans boulevardstad samt konsekvensbedömningen i samband med kommande detaljplaner beskrivs noggrannare i detaljplanebeskrivningen än i programmet för deltagande och bedömning. Staden fortsätter samarbetet med räddningsverket och de säkerställer i fortsättningen att beredskapstiden förblir på en tillräcklig nivå i samband med eventuella ändringar. Ställningstagandena har beaktats även så att detaljplanen har redigerats i samarbete med NTM-centralen. Samarbetet i planeringen av gränsområdet mellan landsvägen och gatan fortsätter också i de följande detaljplanerna för området när ändringar i trafikarrangemangen är aktuella. Bemötandena till ställningstagandena anges i rapporten om växelverkan.

Åsikter

Det kom in 13 skriftliga åsikter om programmet för deltagande och bedömning.

I åsikterna oroade man sig över stadens förmåga att bära sitt ansvar i underhållet av vägområdet och motsatte sig ändringen av en del av Tusbyleden till en gata med hänvisning till att den aktuella detaljplanen för trafikområdet inte möjliggör vissa planer om ändring av markanvändning som ingår i dispositionsplanen för Backasgatans boulevardstad, som gäller detaljplaneområdet och dess omgivning. I åsikterna föreslogs att planeringen av Backasgatans boulevardstad och de därmed sammanhängande planändringarna görs som en helhet så att ändringarnas effekter syns och det går att ta ställning till dem. Åsikterna gällde även utvecklingsplanerna och tilläggsbyggrätten för kvarteren bredvid Tusbyleden. Dessutom oroade man sig över problem med ljusföroreningar och störande ljus samt situationen med fåglarnas häckningsplatser. Staden mottog åsikter även per telefon. De gällde osäkerhet om vilka områden som ingår i detaljplaneområdet och vilka ändringar detaljplanen möjliggör.

Åsikterna har beaktats i planläggningen genom att detaljplanebeskrivningen innehåller noggrannare uppgifter än programmet för deltagande och bedömning om vad som bestäms i den aktuella detaljplanen och för vilka områden samt vilka ändringar som möjliggörs och inte möjliggörs av detaljplanen. Dessutom berättas att ändringarna i markanvändningen i detaljplaneområdet och i dess omgivning inte planeras i samband med denna detaljplan, utan först i senare detaljplaner, samt att konsekvenserna av ändringarna bedöms i samband med dessa kommande detaljplaner och att man då kan ta ställning till dem. Bemötandena till åsikterna presenteras i rapporten om växelverkan.

Förslaget till detaljplan offentligt framlagt (65 § i lagen om områdesanvändning/markanvändnings- och bygglagen)

Detaljplaneförslaget var offentligt framlagt 10.3.2025–8.4.2025.

Framläggningen av detaljplaneförslaget kungjordes i enlighet med markanvändnings- och byggnadsförordningen.

Det kom in sex anmärkningar om detaljplaneförslaget.

Påpekandena i anmärkningarna gällde underhållet av gatuområdet, planeringen av markanvändningen på detaljplaneområdet och i dess omgivning, växelverkan och den kommande planläggningen. I anmärkningarna uttrycktes också åsikten att vägen inte bör ändras till gata och att projektet för Backasgatans boulevardstad inte bör framskrida. Påpekandena har beaktats så att de tidigare och kommande faserna i planeringen av området beskrivs i punkten ”Aluetta koskevat muut suunnitelmat ja päätökset” (ungefär ”Andra planer och beslut som gäller området”) i detaljplanebeskrivningen. Staden kommer i fortsättningen även att avsätta tillräckliga resurser och finansiering för underhållet av det vägområde som ändras till en gata.

Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM), Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen), Helen Elnät Ab och stadsmuseet gav utlåtanden om detaljplaneförslaget. Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) och räddningsverket meddelade att de inte hade någonting att yttra.

Påpekandena i stadsmuseets utlåtande gällde det arkeologiska kulturarvet på området, de frågor som ska beaktas i den fortsatta planeringen av detaljplaneområdet och dess omgivning (området för Backasgatans boulevardstad), såsom effektivitetsmålen i generalplanen, stadsrummets skala och grönska, områdenas särdrag samt bedömningen av det befintliga byggnadsbeståndet, miljövärdena och skyddsmålen i de outredda områdena. Påpekandena i HRM:s utlåtande gällde den samhällstekniska försörjningen och samarbetet i den fortsatta planeringen av området för Backasgatans boulevardstad. Påpekandena i NTM-centralens utlåtande gällde detaljplanekartans beteckning om en gata och ett eventuellt förbud mot anslutning i planområdets norra del. I sina påpekanden om den fortsatta planeringen av detaljplaneområdet och dess omgivning betonade NTM-centralen växelverkan och samarbete under den detaljerade planeringen samt vikten av att säkerställa funktionssäkerheten hos anslutningen till Ring I och statens övriga trafiknät när staden i fortsättningen planerar ändringar i markanvändningen. Helen Elnät Ab meddelade i sitt utlåtande att det inte har något att yttra om förslaget till detaljplaneändring.

Stadsmuseets påpekanden har beaktats i detaljplanen genom att fornminnena på området betecknats med skyddsbeteckningen ”sm” (del av område, på vilken finns enligt lagen om fornminnen fredad fornlämning) på detaljplanekartan. HRM:s påpekanden har beaktats så att samarbetet fortsätter i planeringen av vattenförsörjningen och samhällstekniken när planeringen av markanvändningen på området blir aktuell. NTM-centralens påpekanden har beaktats genom att ett förbud mot anslutning lagts till på detaljplanekartan för avsnittet mellan Ståthållarvägens och Baggbölevägens norra anslutning och planområdets norra gräns. Den fortsatta planeringen av detaljplaneområdet och dess omgivning främjas i nära växelverkan och samarbete med väghållaren och man ser till att anslutningen till Ring I och statens övriga trafiknät fungerar. Markanvändnings- och trafiklösningar planeras med beaktande av en mer omfattande helhet och staden gör nödvändiga utredningar och konsekvensbedömningar i samband med detaljplaner. Genmälena till utlåtandena anges i rapporten om växelverkan (bilaga 3).

Åtgärder efter att förslaget varit offentligt framlagt

Det som har framförts i påpekandena har beaktats i den mån det är ändamålsenligt med hänsyn till detaljplanens mål. Det gjordes ändringar i detaljplanekartans beteckningar eller bestämmelser och i det övriga materialet efter att detaljplanen varit offentligt framlagd. För ändringarna redogörs detaljerat i detaljplanebeskrivningens sista kapitel. Ändringarna är till sin karaktär ringa och därför var det inte nödvändigt att lägga fram förslaget på nytt.

De ändringar som gjorts efter att förslaget varit offentligt framlagt har diskuterats med berörda parter. De vars intresse ändringarna gäller har blivit separat hörda per e-post eller telefon.

Närmare motiveringar

Motiveringarna till detaljplaneändringen framgår mer i detalj av den bifogade detaljplanebeskrivningen.

Befogenheter

Enligt 52 § i lagen om områdesanvändning godkänns detaljplanen av kommunfullmäktige.