Ledamoten Juha Hakolas motion om att inrätta en befattning som ombudsman för psykisk hälsa

Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.

Ledamoten Juha Hakola och 31 andra ledamöter föreslår i sin motion att Helsingfors stadsstyrelse omedelbart inleder en utredning i syfte att inrätta en befattning som ombudsman för psykisk hälsa. Motionen finns som bilaga 1.

Stödet för den psykiska hälsan samt vården av psykiatriska sjukdomar och rehabiliteringen efter dessa är en omfattande helhet som består av flera nivåer. I helheten ingår olika förebyggande tjänster och lågtröskeltjänster samt öppenvård, mellanformstjänster och sjukhustjänster tillsammans med övriga social- och hälsovårdstjänster. Både systemet och tillsynen är omfattande, varför stadsstyrelsen inte anser det motiverat att inrätta en särskild befattning som ombudsman för psykisk hälsa.

I ett nationellt perspektiv erbjuder Helsingfors stad ett mångsidigt och omfattande utbud av mentalvårdstjänster som når ut till breda åldersgrupper. Under de senaste åren har framför allt mentalvårdstjänsterna med förebyggande syfte och med låg tröskel utökats och utvecklats. Spetsprojekt inom utvecklingen av den specialiserade psykiatriska vården har varit god tillgång till vård och komplettering av utbudet av rörliga tjänster som patienten kan utnyttja hemma. Staden har fäst särskild uppmärksamhet vid de sårbaraste patientgrupperna, som 13–17-åriga ungdomar, 18–23-åriga unga vuxna, patienter med stort servicebehov och åldringar.

Helsingfors använder sig sedan en lång tid tillbaka av integrerade social- och hälsovårdstjänster. Det innebär att ett team med behövliga anställda inom social- och hälsovården och andra anställda byggs upp kring patienten. I verksamhetsmodellen med centraler för hälsa och välbefinnande ingår även mångprofessionell planering av vården. I planeringen deltar bland annat primärvården, psykiatrin, missbrukartjänsterna, planeringen och genomförandet av boende, invandringstjänsterna, barnskyddet och andra socialtjänster. Den psykiatriska avdelningsvården på sjukhus är en del av denna helhet. Inom Helsingfors stads psykiatri planeras de psykiatriska patienternas totala vård i samarbete över tjänstgränserna. Såväl sjukhus- och öppenvården som de rörliga tjänster mellan dessa serviceformer som kan utnyttjas hemma ordnas och utvecklas på det här sättet.

Ett system med olika nivåer av mentalvårdstjänster enligt hur allvarliga symptomen är utgör grunden för vården. Vårdsystemet sträcker sig från handledd egenvård vid vardagskriser till specialiserad psykiatrisk vård.

Patienter med akut vårdbehov får omedelbar tillgång till mentalvårdstjänster och specialiserad psykiatrisk vård. Helsingforsare över 16 år med ett akut behov av en psykiatrisk bedömning och vård kan uppsöka den psykiatriska jouren på Mejlans sjukhus utan remiss. Till skillnad från andra jourer bedöms vårdbehovet i Helsingfors psykiatriska jour direkt i den specialiserade psykiatriska vården. Patienten behöver alltså inte vänta på en bedömning av en jourhavande allmänmedicinsk expert. Den psykiatriska jouren för barn under 16 år finns på Nya barnsjukhuset. Stadens digitala kontaktkanaler är tillgängliga dygnet runt.

Patienterna får tillgång till den specialiserade sjukvårdens och primärvårdens mentalvårdstjänster inom vårdgarantins gränser. En psykiatrisk remissarbetsgrupp bedömer remisserna till den specialiserade psykiatriska vårdens öppenvårdstjänster. I den psykiatriska öppenvården ingår tjänster av många slag. I serviceutbudet ingår bland annat ett konsultationsstöd som specialistläkare i psykiatri erbjuder hälsostationerna. Helsingfors ansvarar för ordnandet av vård oberoende av patientens vilja inom sitt område. Den psykiatriska sjukhusvården ordnas på Aurorasjukhuset. Psykiatriska patienter med ett särskilt stödbehov erbjuds allt mer dagavdelningsverksamhet och mellanformstjänster som kan utnyttjas hemma. Hänsyn har även tagits till specialgrupper, som invandrare och patienter med en hög våldsrisk.

I Helsingfors är vården indelad i nivåer enligt modellen Första linjens terapier. Som stöd för bedömningen av vårdbehovet används terapi- och interventionsnavigatorer för att ta fram en första analys. Utifrån den försöker man snabbt hänvisa patienten till en effektiv och ändamålsenlig vård och inleda den. Kriser i livssituationen med relativt lindriga symptom vårdas inom primärvården, skol- eller studerandehälsovården eller lågtröskelservicen Mieppi för psykisk ohälsa eller av sociala myndigheter med evidensbaserade vårdmetoder. Patienten kan uppsöka dessa tjänster utan remiss. Mieppi-serviceställena samt hälsostationernas sjukskötare med specialisering på mental- och missbrukarvård bidrar med psykiatrisk expertis i primärvårdens tjänster när den vård som andra anställda inom primärvården kan erbjuda inte räcker till. Helsingfors tillhandahåller korttidsterapier främst som egen verksamhet vid enheten för korttidsterapi, som utgör en frontlinje i vården. Vid behov kompletteras enhetens tjänster med servicesedlar för korttidspsykoterapi. Enheten för korttidsterapi erbjuder även gruppterapi.

Vid varje hälsostation finns en fadderpsykiater som erbjuder konsultationsstöd och exempelvis gör en omfattande bedömning av behovet av psykoterapi utan att patienten behöver skickas till den specialiserade sjukvårdens tjänster i situationer där man överväger en längre psykoterapi. Om patientens situation kräver en bedömning som baserar sig på utförligare psykiatrisk specialkompetens kan såväl primärvården, den specialiserade sjukvården som den privata hälso- och sjukvården skriva en remiss till Helsingfors stads specialiserade psykiatriska vård. Remisskriterierna och anvisningarna för att skriva remiss kan läsas på stadens webbplats. Helsingfors tillämpas social- och hälsovårdsministeriets enhetliga grunder för icke-brådskande vård.

Helsingfors har centraliserat undersökningen och vården av neuropsykiatriska störningar hos vuxna till en neuropsykiatrisk arbetsgrupp för affektiva störningar i fall där patienten inte behöver vård på specialiserad nivå för andra, samtidiga psykiska störningar. Om patienten redan har en vårdrelation till den specialiserade psykiatriska vården görs den neuropsykiatriska undersökningen i samma arbetsgrupp när patientens psykiska situation är tillräckligt stabil. En läkare vid vilken som helst enhet inom hälso- och sjukvården kan skriva en remiss till den neuropsykiatriska arbetsgruppen åt en patient från Helsingfors. Den neuropsykiatriska arbetsgruppen besvarar även frågor om medicinering på basnivå, verifiering av diagnostik och fortsatt vård.

Mentalvårdstjänsterna för barn och unga delas in i tjänster på basnivå, som hälsostationer, rådgivningsbyråer, skol- och studerandehälsovården och familjerådgivning. Dessa ansvarar för vården av lindriga psykiska störningar. Specialmottagningar för barn och ungdomar är en specialistledd enhet som tillhandahåller specialiserad sjukvård på basnivå. I enheten vårdas medelsvåra psykiska störningar hos barn och unga. Enheten har ett nära samarbete med missbrukstjänsten för ungdomar Pysäkki. HUS tillhandahåller mer krävande barn- och ungdomspsykiatrisk specialiserad sjukvård, inklusive avdelningsvård.

Vid ingången av maj 2025 träder en terapigaranti för barn och unga i kraft. Den kommer att förutsätta samarbete över sektorsgränserna. I projektet Första linjens terapier utbildas social- och hälsovårdspersonal i användningen av vårdmetoder och interventioner som används för att känna igen och bedöma psykiska störningar.

Regionförvaltningsverket, Institutet för hälsa och välfärd och social- och hälsovårdsministeriet bevakar patienternas intressen och övervakar tillgodoseendet av patienternas rättigheter. Hälso- och missbrukartjänsterna följer regelbundet upp tillgången till vård i tjänsterna på basnivån, även vid enheter som omfattas av den specialiserade sjukvårdens vårdgaranti, som Mieppi-serviceställena och sjukskötare med specialisering på mental- och missbrukarvård. Helsingfors stads egenkontroll är tillräcklig, fungerande och välorganiserad, och enheternas planer för egenkontroll har nyligen uppdaterats.

Helsingfors stad tillhandahåller mentalvårdstjänster som en del av tjänsterna vid centralerna för hälsa och välbefinnande och strävar efter smidiga vård- och servicekedjor mellan olika tjänster. Målet är att patienterna ska få det stöd och den hjälp de behöver vid rätt tidpunkt och på rätt plats för att förhindra att symptomen blir långvariga och förvärras. Arbetsfördelningen och indelningen i vårdnivåer är tydliga, och dessutom får patienterna stöd och råd av opartiska social- och patientombud. För tillsynen ansvarar såväl sektorns egenkontroll som myndigheter.

Mentalvårdstjänsternas användare och deras anhöriga ska få bättre möjligheter att vara delaktiga i och påverka utvecklingen, tillhandahållandet och utvärderingen av tjänsterna.

Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden har gett ett utlåtande i ärendet. Förslaget stämmer överens med utlåtandet.

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.