Social-, hälsovårds- och räddningsnämndens utlåtande till stadsstyrelsen om fullmäktigeledamot Björn Månssons hemställningskläm om sammanföring av personal och kunder på basis av språkkunskaper i systemet för husläkare och egen vårdare

Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden ger följande utlåtande till stadsstyrelsen om fullmäktigeledamot Björn Månssons hemställningskläm om möjligheten att sammanföra personal och patienter på basis av deras språkkunskaper i systemet för husläkare och egen vårdare:

"Bakgrund

Helsingfors social-, hälsovårds- och räddningsnämnd gav den 5 november 2024 § 235 ett utlåtande till stadsstyrelsen om ledamot Minna Lindgrens m.fl. fullmäktigemotion om en husläkarmodell vid Helsingfors hälsostationer. Enligt utlåtandet strävar Helsingfors målmedvetet efter att införa en hälsoteamsmodell inom primärvården vid alla hälsostationer, särskilt för kunder med omfattande servicebehov och för multisjuka. Hälsoteamsmodellen motsvarar husläkarmodellen 2.0. För kunder med omfattande servicebehov utses en husläkare inom primärvården som för egen del säkerställer kontinuitet i vården. Stadsfullmäktige konstaterade på sitt möte den 11 december 2024 motionen slutbehandlad. Vid behandlingen av motionen godkändes ledamot Björn Månssons hemställningskläm, i vilken stadsfullmäktige förutsätter att staden utreder hur systemet för husläkare och egen vårdare kan sammanföra personal och kunder på basis av språkkunskaper. Detta skulle gälla i första hand nationalspråken men även övriga språk.

Sammanföring av kunder och personal på basis av språkkunskaper i systemet för husläkare och egen vårdare

Helsingfors social-, hälsovårds- och räddningssektor är en tvåspråkig myndighet. Inom sektorns tjänster har kunden rätt att använda båda nationalspråken, finska och svenska. Sektorn strävar efter att producera tjänsterna jämlikt på båda språken så att kunderna får betjäning på det språk de har valt, antingen på finska eller svenska.

De svenskspråkiga hälsostationstjänsterna är centraliserade till tre hälsostationer: Munksnäs, Kvarnbäcken och Femkanten. Svenskspråkiga kunder kan välja en svenskspråkig hälsostation som sin hälsostation. Då ordnas samtliga hälsostationstjänster på den valda hälsostationen, vid behov även husläkare och tjänsten egen vårdare.

Det är ett bra förslag att sammanföra kunder och personal på basis av språkkunskaper. Att synliggöra personalens språkkunskaper är en förutsättning för att sammanföra kunder och personal på basis av språkkunskaper.

För tillfället registreras inte språkkunskaperna hos social-, hälsovårds- och räddningssektorns personal systematiskt i personaldatasystemet pga. begränsningar i systemet. Uppgifter om modersmål överförs inte automatiskt och det är inte möjligt att registrera övriga språkkunskaper i systemet.

Behovet av att systematiskt registrera personalens språkkunskaper i personaldatasystemen har identifierats som ett utvecklingsobjekt inom sektorn. Helsingfors stad förnyar som bäst koncept och processer för personalledningen och ska ta i drift ett nytt och modernt övergripande HR-system.

Systematisk registrering av personalens språkkunskaper är också ett av åtgärdsförslagen i såväl Nationalspråksnämndens årsberättelse 2024 som i tvåspråkighetsplanen som godkändes våren 2025 och som gäller hela sektorn.

Tvåspråkighetsplanens mål på sektornivå är bland annat fungerande svenskspråkiga servicekedjor samt förbättrad tillgång och kvarhållande av personal med kunskaper i svenska. Sektorn strävar efter att uppnå målen med olika åtgärder, bland annat genom att stärka kunskaperna i svenska genom att erbjuda språkkurser.

Konsekvensbedömning

Den föreslagna verksamhetsmodellen har hälso- och välfärdskonsekvenser, särskilt gällande tillgänglighet till och kvaliteten i basservicen samt tillgången till vård. Husläkarmodellen har planerats att gälla särskilt kunder med omfattande servicebehov samt multisjuka, varför hälso- och välfärdskonsekvenserna kan anses beröra särskilt utsatta befolkningsgrupper. Den föreslagna verksamhetsmodellen skulle trygga kontinuiteten i servicen för kundgrupperna i fråga samt tillgången till service på kundens modersmål.

På tvåspråkiga välfärdsområden ska social- och hälsovården ordnas så att kunderna blir betjänade på det språk de väljer, antingen finska eller svenska. Helsingfors stads social-, hälsovårds- och räddningssektor jämställs med ett tvåspråkigt välfärdsområde och är således en myndighet som ska betjäna kunderna på båda nationalspråken, finska och svenska. När det andra språket står för en minoritetsandel på under 30 % av befolkningen ska man ta särskild hänsyn till att god service på lika villkor garanteras på båda nationalspråken.

Sammanfattning

Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden anser att det är ett bra förslag att sammanföra kunder och personal på basis av språkkunskaper, både med tanke på svenskspråkiga kunder och kunder med annat modersmål.

Enligt Helsingfors stadsstrategi 2025–2029 eftersträvar staden en vidareutveckling av husläkarmodellen. I utvecklingen uppmärksammas även svenskspråkiga kunder och kunder med ett annat modersmål än svenska eller finska. Förutsättningen för att kunna sammanföra kunder och personal på basis av språkkunskaper är att personalens språkkunskaper har gjorts synliga. Sektorn har identifierat detta som ett utvecklingsobjekt som man strävar till att främja i samband med HR-systemets utvecklingsprojekt.

Enligt stadens förvaltningsstadga (kap. 25, 1 §) ska stadens tjänster ordnas så att invånarna kan få betjäning på sitt eget språk, finska eller svenska, inom stadens alla verksamhetsområden och så att invånarnas och servicetagarnas språkliga rättigheter tryggas även annars.”

Stadskansliet har bett social-, hälsovårds- och räddningsnämnden om ett utlåtande till ledamot Björn Månssons hemställningskläm som bifallits av 77 stadsfullmäktigeledamöter. Hemställningsklämmen gäller möjligheten att sammanföra personal och kunder på basis av språkkunskaper i systemet för husläkare och egen vårdare.

Utlåtande har begärts senast den 3 oktober 2025.