Valtuustoaloite, asukaspaneeli vakinaiseksi osaksi päätöksentekoa

Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.

Stadsfullmäktigeledamot Elina Kauppila och 24 andra ledamöter föreslår i sin motion att Helsingfors inför invånarpaneler som en del av beslutsfattandet. Invånarpaneler skulle väljas genom slumpmässigt urval för en fullmäktigeperiod och avspegla Helsingfors befolkningsstatistik.

I motionen föreslås att panelen skulle ta ställning till sådana beslut som gäller svåra värderelaterade val eller en stor osäkerhet gällande hur man kan nå en godtagbar lösning med tanke på invånarna eller som är exceptionellt svåra att lösa med en politisk kompromiss. Panelens uppgift är i sådana fall att stöda det politiska beslutsfattandet och beredningen med sitt förslag. Stadsfullmäktige har fortfarande ansvaret för beslut, men stadens tjänstemannaledning och politiska ledning förbinder sig att beakta panelens rekommendation vid beslutsfattandet.

Enligt 27 kap. 1 § i Helsingfors stads förvaltningsstadga grundar sig kommuninvånares delaktighet och stadens och stadsbornas interaktion på att nyttja individernas och gemenskapers kunskaper och expertis, att möjliggöra verksamhet på egna villkor och att skapa likvärdiga möjligheter till deltagande. Vid Helsingfors stad är delfaktorerna i stadsbornas och servicetagarnas deltagande och interaktion följande: Öppenhet inom förvaltningen, kommunikation på ett klart språk via flera kanaler, lokalt deltagande, deltagande planering och budgetering, användar- och kundråd som främjar invånarorienteringen, utnyttjande av kunderfarenheter och respons, fungerande initiativpraxis och förfaranden som uppmuntrar till och stöder medborgarverksamhet.

Helsingfors stad använder redan nu många olika metoder för att invånare och kunder med olika behov blir hörda, kan ge respons och kan delta i utvecklingen av tjänster. Övriga sätt att delta är exempelvis att ge skriftlig eller numerisk respons om kunderfarenheten och att delta i kundenkäter. Alla sektorer har många vedertagna metoder att höra invånare, till exempel en påverkansgrupp för unga i gymnasierna, Yrkesinstitutet Stadin ammattiopistos påverkansforum, bibliotekens och museernas kundråd och Kulturlabbets styrelse för unga samt föreningsparlamentet inom idrott för unga. Mer kortvariga invånarpaneler har utnyttjats vid sektorers utvecklingsprojekt. Dessutom kan kunder till tjänster inom Helsingfors stads sektorer delta i utvecklingen i samarbete med tjänsterna till exempel genom att delta i kundråd, grupper för medskapande, verkstäder och invånarkvällar eller genom att bli kamratstödperson eller erfarenhetsexpert.

Erfarenheter om mer omfattande invånarpaneler

Helsingfors stad testade invånarpaneler i ett försök med lokalt deltagande, demokratipilotförsök, 2013. Pilotförsöket Arabiastranden, Majstad och Gammelstaden som en plattform för tillväxt för demokratiskt beslutsfattande hade som avsikt att förstärka stadsbornas delaktighet i området, hitta verksamhetssätt för att påverka lokalt, testa nya delaktighetsmetoder, pigga upp Arabiastrandens strandpark och planera hur invånarhusen och offentliga lokaler kan användas av alla. Ett centralt resultat är ett lyckat invånarråd som producerade en invånaråsikt för att pigga upp strandparken i området. Invånaråsikten formulerades som en resolution som överläts åt staden i form av ett initiativ. Målet med försöket Kaupunkilaisten raati (Stadsbornas råd) var att förstärka demokratin i staden och utveckla en ny verksamhetsmodell med invånarråd. I pilotförsöket testades påverkan i fråga om Helsingfors nya parkeringspolitiska riktlinjer som höll på att beredas genom att lyfta fram invånares åsikter. Ett centralt resultat är att metoden är väl genomförbar och att rådets resolution behandlas av stadsplaneringsnämnden som en del av Helsingfors parkeringspolitik.

En nyare erfarenhet av en invånarpanel är trafikens klimatpanel som genomfördes 2024. Stadsbornas klimatpanel som bildades genom ett slumpmässigt urval av Helsingforsbor övervägde metoder som har som mål att skapa en gemensam lägesbild av ämnet. Det skrevs en resolution om ämnet som stöd för beslutsfattande och fortsatt beredning. Helsingfors stads klimatpanel är ett oberoende sakkunnigorgan som har som uppgift att producera vetenskaplig information om att stävja klimatförändringen och anpassa sig till den. Avsikten är att stöda planeringen, verkställigheten och uppföljningen av och beslutsfattandet gällande stadens klimatpolitik.

På en nationell nivå finns det bara litet erfarenhet om invånarpaneler. Bland stora städer har Åbo stad utnyttjat invånarpaneler som en del av beslutsfattandet. Invånarpaneler är en väsentlig del av Åbo stads delaktighetsstrategi som har som avsikt att öka invånarnas delaktighet i stadens verksamhet och beslutsfattande. Genom invånarpaneler får staden information om invånarnas åsikter och önskemål, vilket bidrar till beslutsfattande och stadsplanering. I Åbos modell beslutar stadsstyrelsen om vilka ämnen panelen behandlar och fastställer frågeställningen. Dessutom har stadens ledningsgrupp tillsatt ansvariga ledare och stadsstyrelsen behandlar panelens resultat som en del av verkställigheten.

Invånarpanelers ämnen, beslutsfattande och verkställighet

Ur Helsingfors stads synvinkel ska staden också i fortsättningen ge invånarna mångsidiga möjligheter till delaktighet. Med hjälp av mångsidiga metoder kan staden säkerställa att så många invånare som möjligt blir hörda och kan delta i och påverka stadens planer och tjänster.

För att invånarpanelverksamheten kan lyckas krävs att panelens uppgifter och de ansvariga parterna fastställs tydligt och att stadens ledning har en vision och fattar beslut om att rikta resurser. Invånarpaneler passar som en delaktighetsmetod i synnerhet när ämnet är väl begränsat och panelen har en tydlig uppgift och mandat. Om panelen tas i bruk ska förbindelsen till beslutsfattandet vara tydlig. Stadsstyrelsen eller stadsfullmäktige kan vara en part som fastställer temana och ämnena för invånarpanelens arbete.

Invånarpanelens mervärde för beslutsfattandet är att den bidrar med noggrant övervägda invånaråsikter som beaktar olika synpunkter som stöd för beslutsfattandet. Det krävs dock noggrannare utredningar och konsekvensbedömningar för att inleda invånarpanelverksamheten. För att uppnå mångstämmighet och likabehandling i valet av paneldeltagare ska staden utöver ett slumpmässigt urval satsa på att det finns en tillräckligt mångsidig representation av kommuninvånare. Dessutom ska man granska panelens förhållande till andra metoder och kanaler för att delta och påverka i Helsingfors, såsom äldrerådet, funktionsrättsrådet och ungdomsrådet. Risken med en invånarpanel som inte har tillräckliga resurser och är otillräckligt planerad och genomförd är att staden ger ett intryck av att alla stadsbor hörs, även om de som deltar och representerar via panelen i verkligheten är stadsbor som redan annars är aktiva.

Som en del av den kommande uppdateringen av delaktighets- och interaktionsmodellen och utarbetande av sektorernas nya delaktighetsplaner utreds först hurdana inhemska och internationella erfarenheter det finns om en invånarpanel som speglar befolkningsstatistiken och som inrättas för en fullmäktigeperiod samt på vilket sätt det lönar sig att inrätta en motsvarande panel i Helsingfors. I samband med uppdateringen av delaktighets- och interaktionsmodellen utnyttjas i synnerhet Sitras expertis. Sitra har satt sig in mer omfattande i användningen av invånarpaneler som en del av att öka närdemokratin. Utgående från utredningen skulle staden genomföra ett försök med en invånarpanel under en fullmäktigeperiod. En riktlinje i förhandlingsresultatet för stadsstrategin 2025–2029 som publicerades i juni är även att Helsingfors utvidgar utnyttjandet av invånarpaneler.

Eftersom den panel som föreslås i motionen skulle gälla en stadsövergripande verksamhet och en del av beslutsfattandet i fråga om de ärenden som behandlas vid stadsfullmäktige föreslog alla sektornämnderna i sina utlåtanden att huvudansvaret för att inrätta och koordinera panelen hör till stadskansliet. Det är dock viktigt att alla sektorer deltar i verksamheten när panelen överväger frågor som gäller sektorernas behörighet och tjänster.

Stadskansliet, kultur- och fritidssektorn, fostrans- och utbildningssektorn, stadsmiljösektorn och social-, hälsovårds- och räddningssektorn har deltagit i beredningen av motionssvaret. Sektornämnderna har gett sina svar om motionen och svaret stämmer överens med utlåtandena.

Enligt 30 kap. 11 § i förvaltningsstadgan har fullmäktigeledamöterna rätt att väcka motioner om stadens gemensamma angelägenheter. Stadsstyrelsen ger ett svar på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Enligt 30 kap. 11 § i förvaltningsstadgan behandlar stadsfullmäktige svar på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.