Helsingin kaupungin hyvinvointisuunnitelma 2026–2029, kaupunginkanslia

Stadsfullmäktige godkänner Helsingfors stads välfärdsplan 2026–2029 och uppmanar nämnderna och direktionerna, centralförvaltningen och sektorerna att beakta välfärdsplanens mål 2026–2029 i den årliga budgetberedningen.

Helsingfors stads välfärdsplan är en handling som utarbetas en gång per fullmäktigeperiod i enlighet med 6 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021). Enligt lagen bär kommunen det primära ansvaret för främjandet av hälsa och välfärd till den del denna uppgift är knuten till andra uppgifter som enligt lag ska skötas av kommunen. Kommunen ska i sin strategiska planering sätta upp mål för främjandet av hälsa och välfärd och fastställa åtgärder som stöder målen. Dessutom ska det i kommunen en gång per fullmäktigeperiod utarbetas en välfärdsberättelse och välfärdsplan för fullmäktige om de frågor som nämnts ovan. För Nyland gäller en särlösning, varför välfärdsplanen i Helsingfors utarbetas som en gemensam handling för kommun-Helsingfors och social-, hälsovårds- och räddningsväsendet i samarbete med HUS-sammanslutningen till skillnad från de övriga kommunerna och välfärdsområdena i Finland.

Välfärdsplanen är dessutom en handling som gäller en programhelhet i enlighet med stadsstyrelsens verkställighetsbeslut 29.9.2025 (§ 607) om stadsstrategin.

Enligt stadsstrategin 2026–2029 har främjandet av hälsa och välfärd en central roll i att säkra Helsingforsbornas välbefinnande som helhet. I Helsingfors ska var och en, oberoende av bakgrund och utgångspunkt, kunna leva ett gott liv och förverkliga sina drömmar. Under den innevarande fullmäktigeperioden ligger fokus i Helsingfors välfärdsplan särskilt på att minska skillnaderna i välfärd samt främja vardagsmotion och en aktiv livsstil.

Helsingfors välfärdsplan är ett sätt att verkställa stadsstrategin och syftar till att helsingforsarnas välfärd, hälsa, livskvalitet och vardagssäkerhet förbättras och skillnaderna i välfärd och hälsa minskar. I Helsingfors välfärdsplan fastställs målen för främjandet av helsingforsarnas välfärd och hälsa under fullmäktigeperioden 2026–2029. Välfärdsplanens åtgärder och indikatorer fastställs, styrs och följs upp som en del av sektorernas och stadskansliets årliga ekonomi- och verksamhetsplanering.

Helsingfors välfärdsplan innehåller välfärdsplanerna för barn och unga samt för äldre, vilka förutsätts i lagstiftningen. Till välfärdsplanshelheten bifogas dessutom tre särskilda planer i enlighet i lagstiftningen: en rådgivningsbyråplan, en regional elevhälsoplan och utbildningsanordnarens elevhälsoplan.

Välfärdsplanen har beretts i brett samarbete. Beredningen har styrts av stadens operativa ledningsgrupp, som har utsetts till det organ som ska ansvara för främjandet av hälsa och välfärd i enlighet med 6 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021). Målen har valts dels utifrån riktlinjerna i stadsstrategin, dels genom att utnyttja statistik- och forskningsdata, sakkännedom, funktionsrättsrådets och äldrerådets synpunkter samt invånarnas och samarbetspartners synpunkter om exempelvis de årliga lagstadgade förhandlingarna om främjande av välfärd och hälsa.

Välfärdsplanens målhelhet

Välfärdsplanen har strukturerats kring två centrala fenomen eller prioriteringar, och fullmäktigeperiodens mål har planerats kring dem. Prioriteringarna är verksamhetsförmåga och hälsosamma levnadsvanor samt psykiskt välbefinnande och delaktighet.

Under fullmäktigeperioden främjas sex mål som gäller olika befolkningsgrupper. Främjandet av de mål som har valts ut för planen förutsätter tväradministrativt samarbete. Dessutom fortsätter utvecklingen av stadens förfaringssätt inom internt välbefinnande, hälsa och säkerhet, och arbetet inom helheten Barnvänlig kommun kompletteras med separata mål. Mål som gäller olika åldersgrupper främjas genom årliga åtgärder som väljs separat. Perspektivet på att minska skillnaderna i välfärd och hälsa beaktas i alla åtgärder som främjar målen. Ansvaret för att välja, genomföra och följa upp åtgärderna ligger hos strategiska stadsövergripande livsfasarbetsgrupper (barn, ungdomar och barnfamiljer, invånare i arbetsför ålder samt äldre) enligt stadsstyrelsens beslut 13.1.2025 (§ 19). De mål som valts ut för välfärdsplanen styr arbetsgruppernas arbete.

I fråga om barn, ungdomar och barnfamiljer främjas den fysiska funktionsförmågan och aktiviteten hos barn och unga som rör på sig lite samt deras förtroende för sin egen framtid. Att barn och unga tillägnar sig en aktiv livsstil påverkar hälsan och det psykiska välbefinnandet genom många faktorer och frambringar flera hälsoeffekter. Ett försvagat förtroende för ens egen framtid kan dessutom yppa sig som problem med det psykiska välbefinnandet och vara en riskfaktor för ojämlikhet. En starkare framtidstro är intimt förknippad med en trygg uppväxtmiljö (till exempel i skolor, hemma, på offentliga platser och i digitala miljöer), barns och ungdomars upplevelse av trygga vuxna samt stöd för föräldraskap.

I arbetet inom modellen Barnvänlig kommun främjas utifrån en separat verksamhetsplan yrkespersonernas och intressegruppernas kunskap om barnens rättigheter, införande av bedömning av konsekvenserna för barn i alla sektorer, bättre identifiering och dryftande av våld mot barn, barns och ungas deltagande i planeringen av stadsmiljön samt trygga möten med vuxna som en målhelhet som barn och unga själva tagit upp.

Staden stöder olika former av vardagsmotion bland invånarna i arbetsför ålder för att få dem att röra på sig mer. Motionen har identifierats som en faktor som främjar det psykiska välbefinnandet och minskar ångesten hos invånare i arbetsför ålder. Tillräcklig motion höjer arbetsförmågan på ett kostnadseffektivt sätt och förbättrar hjärnhälsan, lärandet och tankeförmågan. Dessutom minskas ensamheten och utanförskapet hos unga vuxna som löper risk för utslagning med särskilt fokus på att stärka funktionsförmågan hos ungdomar utanför arbete och utbildning. Det är viktigt att stödja unga vuxnas utbildningsvägar och etablering i arbetslivet för att kunna förebygga utslagning från samhället.

För att få äldre att motionera mer förbättrar staden deras funktionsförmåga samt ökar deras fysiska aktivitet och möjligheterna till säker och tillgänglig motion i vardagsmiljöer. Tillräcklig fysisk aktivitet upprätthåller en god livskvalitet, hälsa och funktionsförmåga samt upprätthåller och förbättrar muskelkonditionen, som har en koppling till bättre balans och mindre risk för fallolyckor. Dessutom minskas ensamheten och utslagningen genom åldersvänliga lösningar. Ensamhet är en avsevärd riskfaktor för försämring av såväl den psykiska som den fysiska hälsan och funktionsförmågan hos äldre. Den äldre befolkningen med sin allt större mångfald behöver ett mångsidigt serviceutbud, starkare delaktighet hos de äldre och sektorsöverskridande samarbete samt utveckling av åldersvänliga tjänster och en åldersvänlig stadsmiljö.

De mål som valts ut för Helsingfors välfärdsplan påverkar också både kommun-Helsingfors och social-, hälsovårds- och räddningssektorns statsandel med allmän täckning som beräknas utifrån koefficienten för främjande av välfärd och hälsa (hyte-koefficient). Hyte-koefficientens syfte är att uppmuntra kommuner och välfärdsområden att mångsidigt och planmässigt främja välfärd och hälsa. Statsandelen för främjande av välfärd och hälsa har ökat, och enligt finansministeriets finansieringsberäkningar uppgår kommun-Helsingfors andel år 2026 till cirka 15,7 miljoner euro och social-, hälsovårds- och räddningssektorns andel till cirka 42,5 miljoner euro.

Välfärdsplanens uppföljning och rapportering

Under den här välfärdsplaneringsperioden följs utfallet av målen och åtgärderna upp årligen i samband med stadens bokslut och i form av en lagstadgad omfattande välfärdsberättelse som utarbetas vid utgången av fullmäktigeperioden. I den omfattande välfärdsberättelsen som publiceras år 2029 sammanställs en bedömning av utfallet av välfärdsplanens mål och åtgärder under hela fullmäktigeperioden och en beskrivning av läget för befolkningens välfärd, hälsa och säkerhet genom forsknings- och statistikdata. En rapport över läget för fenomen med koppling till målen (till exempel motion, utslagning och ensamhet) står i centrum för beskrivningen. Enligt betoningarna i stadsstrategin fästs i rapporten särskilt avseende vid att granska hur olika ålders- och befolkningsgrupper motionerar genom att brett utnyttja statistik- och forskningsdata. I rapporteringen beaktas även tillämpliga delar av stadsstrategins effektivitetsindikatorer, som stadsstyrelsen fastställde 19.1.2026 (§ 35).

Förhandsbedömning av beslutets konsekvenser

Med hjälp av välfärdsplanen fattas beslut om stadsövergripande mål för helsingforsarnas välbefinnande och hälsa för fullmäktigeperioden 2026–2029. Välfärdsplanens mål konkretiseras som konsekvenser för invånarna när stadens ekonomi och verksamhet årligen planeras. Om åtgärder som främjar målen inom befolkningsgrupperna riktas till exempel till barn och unga som rör på sig lite minskar skillnaderna i välfärd och hälsa på lång sikt. Genom ett målmedvetet arbete som bygger på barnens rättigheter främjar staden sitt människorättsarbete.

Dessutom kan satsningar på det förebyggande välfärds- och hälsofrämjandet ha betydande ekonomiska konsekvenser. Genom att satsa på att förbättra funktionsförmågan och uppmuntra till aktiva levnadsvanor i olika åldersgrupper kan staden förebygga att invånarna eventuellt insjuknar i folksjukdomar eller blir arbetsoförmögna i senare ålder. Enligt UKK-institutets kostnadsräknare orsakar rörelse som inte når upp till motionsrekommendationerna och överdrivet stillasittande för tillfället årliga kostnader på mer än 300 miljoner euro i Helsingfors. Kostnaderna består av hälsovårdsutgifter, förlorad arbetsförmåga och produktivitet, läkemedelskostnader, förtida dödlighet samt ökat behov av vård och social service.

Dessutom strävar staden efter att påverka både kommun-Helsingfors och social-, hälsovårds- och räddningssektorns årliga statsandel för främjande av välfärd och hälsa genom att satsa på indikatorerna för hyte-koefficienten, såsom den upplevda hälsan, antalet unga vuxna utanför arbete och utbildning, hälsokontroller för arbetslösa samt äldres fallolyckor.