Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.

Ledamoten Suvi Pulkkinen och 24 andra ledamöter föreslår i sin motion att Helsingfors vidtar åtgärder för att avhjälpa den storskaliga arbetslösheten. Enligt motionen bör tillräckliga resurser säkerställas för det förnyade Helsingforstillägget. Dessutom ska det skapas modeller där de som har en svag ställning på arbetsmarknaden kan utveckla till exempel sina kunskaper i finska eller digitala färdigheter i arbetslivet. Samarbetet mellan yrkesutbildningen och arbets- och näringstjänsterna ska intensifieras och utbildningen ska riktas till branscher med behov av arbetskraft. Dessutom konstateras det i motionen att staden behöver fler egna praktikplatser och ett sysselsättningsvillkor bör tillämpas vid upphandling med lägre tröskel än för närvarande. Särskilt vid långvarig arbetslöshet hos unga behövs riktade åtgärder som brett tar hänsyn till orsakerna bakom arbetslösheten. Motionen finns som bilaga 1.

Allmänt om sysselsättningsläget

Sysselsättningsläget i Helsingfors har försämrats väsentligt från och med 2023. Antalet arbetslösa arbetssökande i Helsingfors började öka våren 2023 och har ökat oavbrutet till slutet av år 2025. I november 2025 var arbetslöshetsgraden i Helsingfors 13,2 %, och i slutet av november var antalet arbetslösa arbetssökande totalt 48 140. I november var 23 770 av de arbetslösa arbetssökande i Helsingfors långtidsarbetslösa. I slutet av november fanns det 5 644 (13 %) fler arbetslösa arbetssökande i Helsingfors än året innan. Jämfört med november 2022 fanns det 13 853 (40 %) fler arbetslösa arbetssökande. Arbetslösheten har ökat i alla yrkesgrupper och på alla utbildningsnivåer. Orsaken till ökningen av arbetslösheten är det svaga ekonomiska läget i Finland och den väsentliga minskningen av efterfrågan på arbetskraft.

Resurser för Helsingforstillägget

Vid sitt sammanträde den 8 september 2025 godkände stadsstyrelsens näringslivssektion nya kriterier för beviljande av Helsingforstillägg. De nya kriterierna träder i kraft den 1 januari 2026. I fortsättningen beviljas Helsingforstillägg inte utöver lönesubvention utan separat från den. Detta förbättrar tillgången till och användbarheten av stödet. Reformen minskar arbetsgivarens administrativa arbetsmängd och gör det lättare att förutse stödbeloppet. Det maximala beloppet Helsingforstillägg stiger till 1 500 euro i månaden, vilket ökar dess attraktionskraft.

Anslaget för Helsingforstillägget ökas för år 2026, och Helsingforstillägget finansieras med totalt 9 miljoner euro. Arbetsgivarna kan dessutom fortfarande använda sig av lönesubvention och sysselsättningsstöd avseende personer som fyllt 55 år. Till dessa riktas totalt 21 miljoner euro i finansiering.

Under 2025 har Helsingforstillägget i regel beviljats utöver lönesubvention. Vid utgången av oktober 2025 hade staden beviljat totalt 3,6 miljoner euro i Helsingforstillägg. Lönesubvention och sysselsättningsstöd avseende personer som fyllt 55 år för sysselsättning av arbetslösa arbetssökande har fram till den 31 oktober beviljats för totalt 17,3 miljoner euro.

Stadsstyrelsen fastställde den 6 oktober 2025 reviderade understödskriterier för främjande av sysselsättning. De nya kriterierna har mer direkt än tidigare som mål att främja sysselsättning. För att få understöd ska åtgärderna tydligt bidra till kundernas sysselsättning eller främja sysselsättning. Ju större belopp en organisation söker, desto bättre ska sökanden kunna beskriva kedjan av verksamhetens konsekvenser: vilka resultat och konsekvenser och vilken genomslagskraft man åstadkommer med åtgärderna. I understöden uppmärksammas även samarbetet mellan organisationer och deras samarbete med Sysselsättningstjänsten. Målet är att bygga upp ett starkare och mer hållbart partnerskap.

Det finns också små bidrag på 3 000 euro som riktas till organisationer. Små bidrag är avsedda för stöd och handledning under arbetsprövningsperioder eller som tilläggsresurs för att erbjuda en arbetslös helsingforsare en tidsbunden anställning. Ett pilotförsök med små bidrag gav goda erfarenheter hösten 2025, då totalt 18 organisationer erbjöd 24 kunder en period med arbetsprövning och 25 kunder en tidsbunden anställning. För sysselsättningsfrämjande organisationsunderstöd reserveras ett anslag på 500 000 € för år 2026. Anslaget omfattar både sysselsättningsunderstödet och små bidrag för främjande av sysselsättning.

Förbättring av kunskaper i finska

Att utländska arbetssökande kan utveckla sina kunskaper i finska vid sidan av arbetet är ett centralt utvecklingsobjekt inom integrations- och arbetskraftstjänsterna under de närmaste åren. Arbetsmiljöer har inte använts som lärmiljöer för utländska arbetssökande i någon betydande omfattning, men Sysselsättningstjänsten utvecklar nya sätt att göra det. För närvarande erbjuds utländska arbetssökande yrkesinstitutet Stadin ammattiopistos mobila F2-stöd (stöd för finska som andraspråk) för arbetsplatser, Helsingfors finska arbetarinstituts F2-kursutbud avgiftsfritt och F2-stödd praktik som tillhandahålls som integrationsutbildning.

Sysselsättningstjänsten vidareutvecklar utbudet av lärande vid sidan av arbetet i ESF+-projektet Ovet auki duuniin, som inleddes hösten 2025 och där man i samarbete med arbetsgivare utvecklar språkliga stödtjänster för att stödja arbetet. Gemensamt anskaffade utbildningar i finska bereds som en del av huvudstadsregionens arbetskraftsutbildningars upphandlingshelhet. Gemensamt anskaffade utbildningar skulle förse arbetsgivarna med förmånliga och färdiga utbildningsserviceprodukter på arbetsplatserna.

Sysselsättningstjänsten bereder dessutom en upphandling av en arbetsträningstjänst som inleds år 2026. Som en av målgrupperna har man identifierat kunder med främmande språk som modersmål vars arbetslöshet har dragit ut på tiden och som behöver språkstöd både under den individuella träningen och efter att de fått jobb. En ytterligare målgrupp som har identifierats är kunder med främmande språk som modersmål vars arbetslöshet löper risk för att dra ut på tiden och som likaså behöver språkstöd utöver den individuella träningen.

Som stöd för utvecklingen av kunskaperna i finska bör man ytterligare utveckla också F2-stödda modeller inom yrkesutbildningen för att göra det lättare att identifiera kompetens och få jobb eller inleda studier i enlighet med en modell med ett kompetenscenter för invandrare, vilken Stadin ammattiopisto har testat och lagt ner.

Förbättring av arbetssökandes digitala färdigheter

Många kunder har brister i sina digitala färdigheter även på basnivå, något som gör det betydligt svårare för kunden att få jobb. I de flesta arbetsuppgifter krävs minst grundläggande digitala färdigheter, och bristen på dem försvårar också arbetssökandet, som i huvudsak sker digitalt.

Sysselsättningstjänstens tjänster för utveckling av digitala färdigheter har riktats till olika målgrupper och servicebehov. Helsingfors sysselsättningstjänster förutser och bedömer kontinuerligt behov som gäller utveckling av digitala färdigheter hos kunder och i arbetslivet samt skapar och anpassar servicelösningar som lämpar sig för behoven. Exempel på särskilda målgrupper vars specifika behov har beaktats i tjänsterna är invandrade personer med främmande modersmål och unga.

Sysselsättningstjänsterna erbjuder i samarbete med Helsingfors finska arbetarinstitut kurser i digitala färdigheter åt arbetssökande kunder. Kurserna har olika betoningar beroende på kundens behov. För en del av kunderna fungerar kurserna också som en bro till andra tjänster eftersom de gör det lättare för kunden att delta i coachningstjänster som kräver digitala färdigheter. Dessutom erbjuds kunderna inom Helsingfors sysselsättningstjänster många tjänster inom kompetensutveckling som tillhandahålls av andra samarbetspartner samt träning i arbetssökande, där deltagarna även stärker sina digitala färdigheter. Arbetsprövning gör det möjligt för kunden att stärka sina grundläggande arbetslivsfärdigheter, såsom digitala färdigheter, i en äkta arbetsmiljö med stöd.

Samarbete med och inriktning av yrkesutbildningen

Reformen av arbetskraftsservicen trädde i kraft vid ingången av 2025. Reformen har gjort det möjligt att avsevärt effektivare än tidigare fördjupa samarbetet mellan yrkesutbildningen och Sysselsättningstjänsten. Genom samarbetet är det möjligt att producera ett bredare utbildningsutbud som kan anpassas snabbare och som svarar mot arbetsgivarnas kompetensbehov. Utgångspunkten i alla utbildningar som ordnas i samarbete mellan Sysselsättningstjänsten och Stadin ammattiopisto är det befintliga behovet av arbetstagare på arbetsmarknaden. Utbildningarna genomförs i regel i samarbete med den rekryterande arbetsgivaren. Stadsstyrelsen anser att det är viktigt att all kompetensutveckling som riktas till vuxna utgår från arbetsmarknadens behov och från att utbildningen i ännu högre grad än förr ska stärka människors ställning på arbetsmarknaden. Strukturer genom vilka man stärker Helsingfors sysselsättningstjänsters och de centrala arbets- och näringslivsaktörernas delaktighet i utvecklingen av yrkesutbildningen och beslutsfattandet ska främjas.

Arbetsgivarnas rekryterings- och utbildningsbehov utreds bland annat i projektet Työtä stadiin. I Sysselsättningstjänstens och näringslivsavdelningens gemensamma projekt byggs kontakter i synnerhet med små och medelstora företag i Helsingfors, identifieras deras rekryterings- och utbildningsbehov och erbjuds lösningar på deras situationer.

Sysselsättningstjänsten och Stadin ammattiopisto erbjuder i samarbete arbetssökande kunder korta yrkesinriktade utbildningar som hjälper kunderna att snabbt få sysselsättning inom branscher med arbetskraftsbrist. Sysselsättningstjänsten och Stadin ammattiopisto erbjuder dessutom läroavtalsträning och träning i arbetssökande och i att marknadsföra sin kompetens samt tillstånds- och kortutbildningar för arbetsuppgifter där det behövs ett lagstadgat kompetenspass, kort eller tillstånd. Som en extra satsning är Sysselsättningstjänsten beredd att av Stadin ammattiopisto köpa yrkesinriktade arbetskraftsutbildningar som genomförs tillsammans med arbetsgivare för en miljon euro år 2026.

Dessutom utvecklas i samarbete med Stadin ammattiopisto och andra utbildningsanordnare och arbetsgivare olika slags modeller för skräddarsydda utbildningar och mikroutbildningar för att snabbt kunna reagera på förändringar på arbetsmarknaden och erbjuda arbetssökande flexibla vägar till sysselsättning. Till exempel planerar Helsingfors sysselsättningstjänster i samarbete med Stadin ammattiopisto kortvariga modulformade utbildningar (mikroutbildningar), vars mål är att förbättra utbildningsutbudets flexibilitet och ännu bättre och smidigare svara mot arbetsgivarnas föränderliga behov.

Utöver samarbetet inom staden kan arbetssökande kunder utnyttja ett brett serviceutbud inom yrkesinriktad utbildning och utbildning som kompletterar den vid olika läroanstalter och hos samarbetspartner. Detta utbud har sammanställts i huvudstadsregionens kommuners gemensamma Servicemanual. Stadens nuvarande serviceproducentpartner som ordnar arbetskraftsutbildningar har en viktig roll som producenter av utbildning som bygger på arbetsgivarnas behov. Utbildningarnas närmare innehåll och längd bestäms utifrån behoven hos de företag som medverkar i den rekryterande utbildningen.

Huvudstadsregionens sysselsättningsområden bereder just nu i samarbete en upphandlingshelhet bestående av arbetskraftsutbildningar som svarar mot arbetsgivarnas behov. I och med den nya upphandlingshelheten skulle utbildningsutbudet i fortsättningen ännu bättre svara mot de specialbehov som olika branscher på arbetsmarknaden har och mot efterfrågan på arbetskraft, vare sig det handlar om mycket korta mikroutbildningar eller långvarigare och mer omfattande utbildningar.

Helsingforsvarvet och Helsingfors stad inledde ett samarbete i november. Det är ett gott exempel på en stadsövergripande snabb reaktion på en förändring i behovet av arbetskraft. Helsingfors sysselsättningstjänster säkerställer i samarbete med Stadin ammattiopisto att Helsingforsvarvet inom de kommande åren får tillgång till kompetenta och yrkeskunniga arbetstagare bland annat inom svetsning, plåtslageriarbete, rörmontering och elmontering.

Helsingfors egna praktikplatser

Helsingfors stads sektorer och affärsverk har en etablerad och systematisk praktikpraxis i samarbete med områdets läroanstalter och högskolor. För flera viktiga yrken i staden krävs en viss examen där obligatorisk praktik ingår, och för denna praktik erbjuds möjligheter i så stor utsträckning som arbetsplatsernas mottagningsförmåga och handledarresurser räcker till för att säkerställa en högklassig praktikupplevelse.

Helsingfors stad satsar på att öka antalet praktikplatser för högskoleutbildade unga genom projektet Uusia alkuja. Stadsstyrelsen beslutade den 15 december 2025 bevilja projektet ett anslag på 1 454 000 euro, med vars hjälp man erbjuder jobb åt högskoleutbildade 18−29-åriga kunder till Helsingfors sysselsättningstjänster. Målet är att anställa 100 ungdomar hos Helsingfors stad för sex månader för uppgifter inom förvaltning och utveckling.

Med stadsstyrelsens finansiering möjliggörs anställning av unga för visstidsuppgifter i kommun-Helsingfors sektorer, förvaltningar och affärsverk. Dessutom deltar social-, hälsovårds- och räddningssektorn i projektet med egen finansiering. Sektorerna och affärsverken har deltagit i att utforma de projektanställdas uppgifter. Man har också beaktat möjligheten att få sysselsättning med ofullständiga språkkunskaper.

Genom projektet agerar staden också initiativtagare mot arbetsgivarföretag: vi uppmuntrar stadskoncernens bolag och i staden verksamma företag att utreda möjligheterna att erbjuda unga högt utbildade praktikplatser och jobb i syfte att förbättra den svåra situationen. Som ekonomiskt stöd för sysselsättning erbjuder staden arbetsgivarna bland annat Helsingforstillägget. Målet är att förebygga att Helsingfors förlorar kompetent arbetskraft och stärka ungas etablering i det lokala arbetslivet.

Användning av sysselsättningsvillkor i Helsingfors

Verksamhetsmodellen för sysselsättning genom upphandling utvecklades i ESF-projekten Hankinnoista duunia! (HANDU) åren 2015–2017 och Sosiaalisia innovaatioita ja työtä julkisilla hankinnoilla (SIEPP) åren 2017–2020. Dessa projekt koordinerades av Institutet för hälsa och välfärd och Helsingfors deltog i dem tillsammans med andra partnerkommuner. Under projektens gång genomfördes i Helsingfors pilotupphandlingar där ett sysselsättningsvillkor tillämpades. Som resultat av projekten skrevs ett sysselsättningsvillkor in i anvisningarna för efterlevnad av 2020 års budget, och det har ingått i anvisningarna varje år sedan dess.

Enligt Helsingfors stads upphandlingsstrategi från 2020 används upphandlingar för att främja sysselsättning av personer som är i en svagare ställning än andra på arbetsmarknaden genom att tillämpa sysselsättningsvillkor. Helsingfors sysselsättningstjänster stöder vid behov företag vid rekrytering av en person som motsvarar sysselsättningsvillkoret. De upphandlande enheterna överväger användning av ett sysselsättningsvillkor som en del av upphandlingens beredningsprocess i alla upphandlingar vars värde uppskattas överstiga 200 000 euro. En rapport om användning av sysselsättningsvillkoret vid stadens upphandlingar sammanställs två gånger om året.

För att utveckla sysselsättningsvillkoret har staden en arbetsgrupp som stadskansliet svarar för att leda. Arbetsgruppen består av kontaktpersoner som utsetts av sektorernas och affärsverkens upphandlande enheter, och dess uppgift är att utveckla sysselsättningsvillkoret och dess användbarhet vid stadens upphandlingar. För närvarande utvecklas sysselsättningsvillkoret bland annat med hjälp av en bonusmodell vars syfte är att göra det lättare att använda villkoret i upphandlingskontrakt och effektivisera dess sysselsättande effekter.

Åtgärder beträffande de ungas situation

Sysselsättningstjänsten stöder sysselsättningen av unga med Helsingforstillägget och sysselsättningssedel för unga som finansieras med statsunderstöd och införs våren 2026. Med sysselsättningssedeln kommer Sysselsättningstjänsten att stödja rekryteringar till arbetsgivare som vill sysselsätta unga med låg utbildningsnivå och andra unga som löper risk för förlängd arbetslöshet.

Helsingfors har inlett ett stadsövergripande arbete för att utveckla Navigatorn, som är en mångprofessionell samservice som främjar ungas sysselsättning. Målet med utvecklingsarbetet är att göra sektorernas mångprofessionella samarbete smidigare och utvidga omfattningen av de tjänster som stöder ungas delaktighet, livskontroll och sysselsättning och vägleder unga till utbildning. För att effektivare nå unga utvecklar Navigatorn sin servicemodell i en mer uppsökande riktning, justerar sina servicetider så att de är mer ungdomsorienterade och förbättrar sina servicelägen. Under sommaren 2026 flyttar Navigatorn till nya och större lokaler i köpcentret Itis i Östra centrum. Lokalerna möjliggör också en mångsidigare användning.

Vid ingången av 2026 permanentar Sysselsättningstjänsten verksamheten Tjänster för unga företagare, som integreras i Navigatorns serviceurval. Sysselsättningstjänsten kommer flitigare och mer målinriktat än förr att hänvisa kunder till arbetsprövning i ungdomsverkstäder för att utreda vilka yrkes- och karriäralternativ de har eller hjälpa dem att komma in på arbetsmarknaden på nytt tillsammans med Stadin ammattiopisto. Det ska även bli smidigare för ungdomsverkstäderna och Navigatorn samt Sysselsättningstjänsten att styra kunder till varandra och utbyta information.

Helsingfors stad främjar ungas tillträde till arbetsmarknaden via Treamer, en digital förmedlingstjänst för kortvariga arbetsuppgifter. Detta gör det möjligt att på ett enkelt sätt sysselsätta unga i kortvariga arbetsuppgifter. Modellen har använts sedan hösten 2024 och har hjälpt särskilt mångkulturella ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.

I socialarbetet för unga främjas ungas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden bland annat genom satsningar på att få unga arbetslösa att delta i aktiverande tjänster så tidigt som möjligt för att deras vardag inte ska passiveras och de negativa följderna av arbetslösheten fördjupas. Unga med främmande språk som modersmål erbjuds fler tjänster än förr som främjar sysselsättning genom att antalet tjänster som tillhandahålls på andra språk än finska ökas. I kundkontakter satsar man allmänt på en starkare betoning på att kartlägga de arbetslösas sysselsättnings- och rehabiliteringsmöjligheter och därigenom erbjuda kompetensutveckling och andra tjänster som behövs.

Under 2026 kommer Helsingfors att inleda tre lokala, sektorsövergripande grannskapsallianser för att lösa till vissa stadsdelar koncentrerade problem med unga utanför arbete och utbildning och förbättra ställningen för unga med främmande språk som modersmål. I alliansmodellen är syftet att utnyttja alla deltagande aktörers kompetens i samarbete för att nå det bästa slutresultatet. Till exempel är ungas utslagning ett så mångfasetterat fenomen att det krävs ett omfattande, sektorsövergripande sätt att tackla den. I alliansen inkluderar Helsingfors under ledning av Sysselsättningstjänsten och de centrala sektorerna lokala företags och organisationers kompetens för att lösa situationer i olika områden.

Befogenheter

Enligt 30 kap. 11 § i förvaltningsstadgan besvarar stadsstyrelsen motioner då den åtgärd som föreslås i motionen hör till dess egna befogenheter, till befogenheterna för myndigheter som lyder direkt under stadsstyrelsen eller till stadsfullmäktiges befogenheter.
Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.