Inkomstskattesats för år 2018

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Stadsstyrelsen konstaterar att fullmäktige i enlighet med 111 § i kommunallagen, senast i samband med att budgeten godkänns, ska fatta beslut om kommunens inkomstskattesats, om fastighetsskatteprocentsatser samt om grunderna för övriga skatter. Med stöd av 91 a § i lagen om beskattningsförfarande ska kommunen senast den 17 november året före skatteåret meddela Skatteförvaltningen vilken inkomstskattesats som ska tillämpas. Inkomstskattesatsen ska anges med en fjärdedels procentenhets noggrannhet.

År 2017 har kommunernas skatteintäkter utvecklats bättre än väntat. Att kommunalskatteintäkterna utvecklats bättre än väntat beror på ökningen i lönesumman. År 2017 väntas lönesumman öka mer än 2 procent. Enligt de senaste uppgifterna ser rättelserna i redovisningen av kommunalskatt under slutet av året ut att bli positiva för kommunerna, vilket bidrar till att förbättra prognoserna. Den positiva utvecklingen beräknas lyfta redovisningarna av kommunalskatten nästan till samma nivå som 2016, oavsett konkurrenskraftsavtalet och förlorade skatteintäkter orsakade av avtalets skattelättnader. Utvecklingen år 2018 beräknas vara måttligt positiv.

Enligt en prognos i oktober förväntas kommunalskatteintäkterna i Helsingfors uppgå till 2 575 miljoner euro 2017 vilket är 80 miljoner euro mer än budgeterat.

De totala skatteintäkterna 2017 uppgår enligt beräkningarna till 3 378,4 miljoner euro vilket är 245 miljoner euro mer än i budgeten för 2017 och detta beror i synnerhet på att redovisningen av samfundsskatten blir större än förväntat (155 miljoner mer än budgeterat), Detta syns så att stadens likviditet är på en bra nivå år 2017.

Stadens koncernkontomedel utgör sedan 2016 års bokslut en del av stadens likviditet. En likviditetshantering på koncernnivå vid sidan av det goda allmänna likviditetsläget gör det möjligt att minska stadens likviditetsbuffert.

Stadens skatteintäkter utgörs av kommunalskatt, samfundsskatt och fastighetsskatt. År 2018 beräknas stadens totala skatteintäkter uppgå till 3 355 mn euro.

Budgeten för år 2018 baserar sig på en kommunalskattesats på 18,0 %, vilken är 0,5 procentenheter mindre än kommunalskattesatsens nivå år 2017, dvs. 18,5 %. Att skattesatsen sänks med 0,5 procentenheter innebär en minskning på ungefär 70 mn euro i de kommunalskatter som flyter in.

Intäkterna från kommunalskatten beräknas år 2018 bli 2 530 mn euro då kommunalskattesatsen är 18,0 %. De beräknade intäkterna från kommunalskatten baserar sig på statens och Kommunförbundets beräkningar över den sammanlagda tillväxten i kommunernas intäkter från kommunalskatten och på den redovisade skatt som staden fått år 2017. De beräknade intäkterna grundar sig på de konjunkturutsikter för år 2017 som finansministeriet presenterade i september 2017 och på finansministeriets budgetproposition för 2018.

Bland annat följande faktorer inverkar på utvecklingen av kommunalskattebasen: Vid budgetmanglingen beslutade regeringen att skattelättnaderna för 2018 ska genomföras genom en indexjustering av grunderna för förvärvsinkomster och en lättnad i beskattningen av arbete. Skattelättnaderna i fråga minskar skatteintäkterna med totalt ca 270 miljoner euro i hela landet, varav 182 miljoner gäller kommunalskatten.

I praktiken genomförs skattelättnaderna genom en höjning av alla inkomstgränser i den progressiva inkomstskatteskalan och genom en ökning av det maximala arbetsinkomstavdraget och grundavdraget. På grund av ändringarna i inkomstskatteskalorna beräknas kommunernas skatteinkomster minska med 51 miljoner euro när allt fler inkomstskatteavdrag görs från kommunalskatten (arbetsinkomstavdraget 48 miljoner euro och underskottsgottgörelse 3 miljoner euro). Det höjda arbetsinkomstavdraget kommer att minska kommunernas skatteintäkter med 115 miljoner euro och höjningen av det maximala grundavdraget minskar skatteintäkterna med 16 miljoner euro. Därmed kommer de skattelättnader som beslutats i budgetmanglingen att minska kommunernas skatteintäkter med uppskattningsvis 182 miljoner euro. Utgående från tidigare beslut påverkas kommunalskatten av ytterligare begränsningar i rätten att dra av bostadslåneräntor (+13 miljoner euro) och av att barnavdraget slopas i slutet av 2017 (+38 miljoner euro). Dessa åtgärder ökar kommunernas skatteintäkter och beaktas då förändringarna i skattegrunderna kompenseras. På basis av de ändrade skattegrunderna uppgår kompensationen till kommunerna således till 131 miljoner euro i form av ökade statsandelar.

I konkurrenskraftsavtalet kom parterna överens om vissa ändringar i löntagaravgifterna under åren 2017–2020. De ändrade avgifterna minskar kommunernas skatteintäkter med drygt 100 miljoner euro år 2018 jämfört med 2017. Till denna del får kommunerna ingen kompensation för förlorade skatteinintäkter (detsamma gällde år 2017).

Intäkterna från fastighetsskatten beräknas år 2018 uppgå till 285 mn euro (den beräknade redovisningen år 2017 är 258 mn euro). Fastighetsskatteintäkterna beräknas stiga till följd av att staten ändrat de nedre gränserna för den allmänna fastighetsskatten och fastighetsskatten för hus som används för stadigvarande boende.

Kaupunginhallitus 30.10.2017 § 961

Päätös

Käsittely

13.10.2017 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Ari Hietamäki, johtava suunnittelija, puhelin: 310 36567

This decision was published on 28.11.2017

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges

I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.

I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.

Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.

Till besvärsskriften ska fogas

Rättegångsavgift

Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 250 euro för behandlingen av ärendet. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00