Asemakaavan muutos, Kulosaari tontti 42052/4, Ståhlberginkuja 1, nro 12593 Kulosaaren Yhteiskoulu

Framställningen stämmer överens med förslaget.

Detaljplaneändringen gäller den tomt där Kulosaaren yhteiskoulus skolhus ligger, en del av parkområdet söder om skoltomten och en del av idrottsplanen väster om skoltomten samt delar av gatuområdena. Planlösningen gör det möjligt att bygga ut Brändö finska samskola så att denna svarar mot det växande elevantalet. Den möjliggör också byggandet av multifunktionella närservicelokaler för Brändöborna. Samskolans gamla del skyddas. Efter detaljplaneändringen kommer det i kvartersområdet att finnas byggrätt för sammanlagt 11 800 m² vy, vilket innebär en ökning med 4 956 m² vy. Det nuvarande tomtexploateringstalet är e=0,5. Det nya exploateringstalet blir e=0,77. I och med planlösningen och utvidgningen av tomten blir det möjligt att åstadkomma nya funktioner och nya byggnadsdelar i anslutning till Kulosaaren yhteiskoulu.

Planlösningens underliggande beslut

Detaljplanelösningen bidrar till att staden når sina strategiska mål genom att den möjliggör ett ökat antal studieplatser inom den engelskspråkiga undervisningen. Den stämmer också överens med generalplan 2016 för Helsingfors med rättsverkningar (trädde i kraft 5.12.2018). Där har planområdet betecknats som innerstadsområde med beteckningen C2. I Helsingfors underjordiska generalplan, som har trätt i kraft 18.11.2011, betecknas området som ytberg. I den underjordiska generalplanen finns det en reservering av ett utrymme för en tunnel för spårbunden trafik genom området. Den nu utarbetade planlösningen stämmer överens även med den underjordiska generalplanen.

Utgångspunkter för området och nuläge

Skolans tomt gränsar i norr mot Österleden och i väster mot en idrottsplan. Söder- och österöver gränsar skolan mot parkliknande områden. I centrum för planlösningen står Kulosaaren yhteiskoulus tomt med skolbyggnader av varierande ålder vilka bildar en helhet av byggnader. Den av arkitekten Jorma Järvi ritade ursprungliga skolbyggnaden från 1950-talet har ett flertal gånger byggts ut bl.a. med tilläggslängor ritade av Osmo Lappo på 1960-talet och även därefter under olika årtionden.

Söder och sydost om samskolan ligger ett rekreationsområde som kallas Ståhlbergs parkskog, genom vilken ett flitigt använt stråk mot metron löper. En kraftledning går också igenom rekreationsområdet.

För området gäller flera detaljplaner från åren 1959–1989. Markområdet är i Helsingfors stads ägo. Detaljplanelösningen har utarbetats på ansökan, och innehållet i lösningen har förhandlats fram med sökanden.

Detaljplanelösningens kostnader

Genomförandet av planlösningen medför smärre kostnader för staden till följd av anläggandet av en vändplats på Ståhlbergsgränden och på grund av arbetet med att ändra fotgängar- och cykelstråket genom parkskogen vid Ståhlbergsgränden.

Myndighetssamarbete och växelverkan under beredningen av detaljplanen

I den bifogade rapporten om växelverkan anges i sammandrag myndigheternas ställningstaganden och intressenternas åsikter, vilka inkommit under beredningen av detaljplanen, liksom också genmälena till påpekandena i dessa.

Man har i anslutning till beredningen av planlösningen samarbetat med olika instanser inom stadsmiljösektorn och dessutom med Helen Elnät Ab, fostrans- och utbildningssektorn, stadsmuseets enhet för kulturarv och Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM).

Stadsmuseets ställningstagande gällde allmänt skolcentrumets byggnadshistoria och särskilt anpassningen av annexen till byggnadsplatsens landskapsstruktur och skolcentrumets arkitektur. Staden har låtit göra en utredning om skolcentrumets byggnadshistoria. I detaljplanen ska den av Jorma Järvi ritade ursprungliga skolbyggnaden skyddas med planbeteckningen sr-2. Frågan om att få annexen att passa in på byggnadsplatsen har utretts tillsammans med stadsmuseet.

Fostrans- och utbildningssektorn påpekade att man beträffande trafikarrangemangen för områdets parkeringsplats bör beakta särskilt att eleverna ska kunna röra sig tryggt på området. HRM hade inget att yttra.

Åsikter

Intressenternas åsikter gällde parkeringsplatser i parkskogen vid Ståhlbergsgränden, annexens exakta läge på bergs- och skogsområdet i den södra delen av skoltomten, naggandet i kanten av parkerna på Brändö, Svinhufvudsgrändens trafikarrangemang, offrandet av naturens mångfald, ökningen av skollokaler på Brändö, ökningen av engelskspråkig undervisning, motstridigheter mellan detaljplaneprojektet och generalplanen, alltför massivt nybyggande som är olämpligt för byggnadsplatsen, områdets byggnadshistoriska och stadsbildsmässiga värden, grönområdenas betydelse, natur- och landskapsvärdena, betydelsen av hällebergsområden, beaktandet av fotgängar- och cyklistmiljön, likabehandling, trafiksäkerheten och detaljplaneprojektets lagstridighet.

Det lämnades in 14 skriftliga åsikter. Åsikterna har beaktats i planeringsarbetet på följande sätt: parkering i parkskogen vid Ståhlbergsgränden föreslås inte i detaljplaneförslaget, byggnadsytorna i skoltomtens södra del har beträffande både avgränsning och höjd reducerats avsevärt jämfört med beredningsmaterialet, utvidgningen av byggnadsytorna in på parkområdet har minimerats, och trafikarrangemangen på Svinhufvudsgränden har förbättrats. I syfte att trygga naturens mångfald har man skrivit in i detaljplanen planbestämmelser som ska rikta in lösningarna så ett dessa blir positiva för miljön. Därutöver har man förbättrat viktiga fotgängar- och cykelstråks bekvämlighet och trafiksäkerhet, något som har skett genom avgränsning av trafikområdena och genom dessas sträckning.

Offentligt framläggande av planförslaget och utlåtanden

I enlighet med 65 § i markanvändnings- och bygglagen hölls detaljplaneförslaget offentligt framlagt 5.8–3.9.2019, vilket kungjordes på det sätt som föreskrivs i markanvändnings- och byggförordningen. Fyra anmärkningar gjordes mot detaljplaneförslaget.

Påpekandena i anmärkningarna gällde i huvudsak den omständigheten att detaljplaneförslaget möjliggör byggande på områden som i nuläget består av hälleberg, trädbestånd och en tvärsgående grön korridor. Därutöver konstaterades det i anmärkningarna att genomförandet av detaljplanen skulle medföra en försämring av naturens mångfald, stadsbilden och trafiksäkerheten samt att förslaget gynnar privatbilism i stället för kollektivtrafik.

Helen Elnät, Helen Ab och HRM lämnade in utlåtanden om detaljplaneförslaget. De hade ingenting att påpeka med anledning av förslaget. Stadsmuseets utlåtande gällde skyddsbestämmelserna och dimensioneringen av de olika delarna av skolcentrumets byggnader. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen) förutsatte att bullerutredningen skulle uppdateras så att den motsvarar detaljplaneförslaget, och därutöver efterlyste NTM-centralen kompletteringar i fråga om fasadernas ljudisolering och gårdsområdenas bullernivå.

Åtgärder efter det offentliga framläggandet

I rapporten om växelverkan anges anmärkningarna och myndighetsutlåtandena om förslaget till detaljplan i sammandrag och genmälena till de påpekanden som framförts i dessa. Det som har framförts i anmärkningarna har beaktats med hänsyn till detaljplanens mål och i den mån det är ändamålsenligt.

I detaljplanekartans beteckningar eller bestämmelser och i det övriga materialet gjordes ändringar efter att detaljplanen varit offentligt framlagd. För ändringarna redogörs detaljerat i detaljplanebeskrivningens sista kapitel. Även de mera detaljerade motiveringarna till planlösningen framgår av detaljplanebeskrivningen.

Kaupunginhallitus 18.11.2019 § 774

Päätös

Esittelijä

Lisätiedot

Tanja Sippola-Alho, kaupunginsihteeri, puhelin: 310 36154

Kaupunkiympäristölautakunta 29.10.2019 § 535

Esitys

Käsittely

Esittelijä

Lisätiedot

Henrik Ahola, arkkitehti, puhelin: 310 37202

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 30.8.2019

Kulttuurin ja vapaa-ajan toimiala Kulttuuripalvelukokonaisuus Kaupunginmuseo Kulttuuriperintöyksikkö 20.3.2019

Lisätiedot

Mikko Lindqvist, arkkitehti, puhelin: +358 9 310 36972

Kaupunkiympäristön toimiala Palvelut ja luvat -palvelukokonaisuus Kaupunkimittauspalvelut Kartat ja paikkatiedot Yksikön päällikkö 12.06.2019 § 44

Päätös

Päätöksen perustelut

Lisätiedot

Merja Kyyrö, vastaava kartoittaja, puhelin: 310 31911

Suvi Uotila, kiinteistöinsinööri, puhelin: 09 310 29076

Kasvatuksen ja koulutuksen toimiala 9.4.2019

Lisätiedot

Mia Honkanen, erityissuunnittelija, puhelin: 310 86227

This decision was published on 12.12.2019

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast den sista dagen av besvärstiden under besvärsmyndighetens öppettid.

En kommunmedlem, en part eller en annan aktör som har besvärsrätt anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Besvär får anföras på den grunden att

Besvärsmyndighet

Besvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Besvär kan anföras även via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi2.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges

I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.

I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.

Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.

Till besvärsskriften ska fogas

Rättegångsavgift

Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 260 euro för behandling av ett ärende som gäller ändringssökande. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut. Avgifter tas inte ut i vissa ärendegrupper eller hos dem som enligt bestämmelser någon annanstans i lag är befriade från avgifter. Den som inlett ärendet är betalningsskyldig och avgiften gäller per besvärsskrift.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.