Viikinranta-Lahdenväylä, osayleiskaava

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Delgeneralplanens centrala innehåll

Enligt planerna blir Viksstranden en innerstadsliknande mångfasetterad stadsdel som kopplar ihop Arabistranden och Vik. Den erbjuder attraktivt boende bredvid Viks naturskyddsområde och möjliggör en ökning i antalet arbetstillfällen i ett område som förnyas. Det boende som planen möjliggör bidrar till att det uppstår nya tjänster och förbättrar även serviceutbudet i de omgivande områdena.

Snabbspårvägen Vik–Malm betjänar de nya bostäderna och arbetsplatserna och möjliggör en hållbar stadsstruktur på ett lättillgängligt område. Dessutom är snabbspårvägen en stamförbindelse för kollektivtrafiken från hela nordöstra Helsingfors till centrum och möjliggör en stadsutveckling som stöder sig på spårtrafik bland annat på Malms flygplatsområde. Med hjälp av delgeneralplanen säkerställer staden förutsättningar för spårvägens tekniska och ekonomiska genomförbarhet.

I samarbete med vägmyndigheterna har staden utrett en modell som säkerställer att Lahtisleden fungerar och vars miljökonsekvenser är mindre än nu och som gör det möjligt att den omgivande stadsstrukturen kompletteras och utvecklas. Lahtisleden betjänar i synnerhet den långväga kollektiv- och godstrafiken.

Bevarandet av naturvärden i området och dess omgivning säkerställs genom att noggrant undersöka vilka utgångspunkter naturvärdena i området och dess omgivning ställer för planeringen, bedöma konsekvenserna av de preliminära planerna för Natura-värdena och de övriga naturvärdena samt genom att anpassa planförslagets innehåll till konsekvensbedömningens resultat. Den nya markanvändningslösningen minskar även de miljörisker som markanvändningen orsakar, eftersom småindustrin lämnar området.

Delgeneralplanen stöder klimatmålen genom att förtäta stadsstrukturen, främja de hållbara färdsätten och förbättra tillgången till tjänster. Det finns rikligt med infrastruktur för stadens vatten- och energiförsörjning på delgeneralplaneområdet. Infrastrukturens förutsättningar att fungera och utvecklas har säkerställts.

Om stadsfullmäktige godkänner delgeneralplanen för Viksstranden–Lahtisleden, förutsätter stadsstyrelsen att staden säkerställer i detaljplanefasen att kärret på Viksberget och dess avrinningsområden bevaras. Det görs närmare utredningar huruvida det finns naturliga småvatten som skyddas med stöd av vattenlagen, såsom rännilar, på området. I den fortsatta planeringen exkluderas ett större område som föreslogs från byggandet, om bevarandet av naturvärden som sådana kräver det.

Beslut som delgeneralplanen bygger på

Enligt Helsingfors stadsstrategi 2025–2029 baserar Helsingfors stadsutveckling sig på en balanserad utveckling av staden och dess bostadsområden, en genomtänkt sammanjämkning av urban stadsstruktur och värdefull natur samt på ett trafiksystem som i första hand stödjer sig på kollektivtrafik. Delgeneralplanen bidrar till stadsstrategins mål att främja byggandet av spårvägen Vik–Malm enligt den planerade tidsplanen. Beslutsförslaget stämmer överens med stadsstrategin och stöder dess mål.

Med hjälp av de riksomfattande målen för områdesanvändning minskar staden koldioxidutsläppen från samhällen och trafiken, tryggar naturens mångfald och kulturmiljöns värden samt förbättrar förutsättningarna för att förnya näringsgrenar. De bidrar även till anpassningen till följderna av klimatförändringen och extrema väderfenomen. Delgeneralplanen verkställer mål.

Enligt den godkända planen för markanvändning, boende och trafik (MBT) 2023(Link leads to external service)  (på finska) inleds byggandet av snabbspårvägen Vik–Malm åren 2028–2031. I MBT-avtalet 2024–2035 som undertecknades i december 2024(Link leads to external service) konstateras att staten utvecklar Lahtisleden (riksvägen 4) på avsnittet mellan Ring I och Ring III och Luftbrons planskilda korsning i enlighet med vägplanen i samarbete med Helsingfors stad.

Staten utreder dessutom rollen och den riksomfattande betydelsen av huvudstadsregionens huvudleder i samarbete med huvudstadsregionens kommuner under 2025. I samband med utredningen bildar staten sin ståndpunkt om vilka vägavsnitt behöver kvarstå som statens landsvägar även när markanvändningen förtätas och i fråga om vilka vägavsnitt det borde övervägas möjligheten till ändringar i besittningen eller övriga åtgärder, med vilka trafikmiljön för infartsavsnitten i kärnområdet kan ändras så att den möjliggör en tätare samhällsstruktur. Delgeneralplanen har planerats så att den fortsatta planeringen av markanvändningen kan utgå från en hastighetsbegränsning på 80 km/h eller 60 km/h. Delgeneralplanen fastställer inte hastighetsbegränsningen, men staten har förbundit sig till en hastighetsbegränsning på 80 km/h. En lägre hastighetsbegränsning underlättar boendelösningar nära Lahtisleden.

I Helsingforsregionens etapplandskapsplan(Link leads to external service) , som styr utarbetandet av delgeneralplanen (en del av helheten planen Nyland 2050), upptas Lahtisleden på planeringsområdet i huvudsak som en väg eller gata som är betydande med tanke på kollektiv- och/eller godstrafiken. De områdesanvändningsprinciper som fastställs i etapplandskapsplanen och gäller delgeneralplanläggningen är dessutom bland annat utvecklingszonen för centrums- och tätortsfunktioner samt behoven att skydda naturvärden och kulturmiljön. I etapplandskapsplanen anvisas det en avloppstunnel och en kraftledning i området. I etapplandskapsplanens allmänna planeringsbestämmelser förutsätts hållbara lösningar med tanke på bekämpandet av klimatförändringen och anpassningen till den. Områdes- och samhällsstrukturen ska utvecklas utgående från den redan befintliga strukturen. Trafikens miljöolägenheter ska minimeras samt gång- och cykeltrafiken och kollektivtrafiken främjas. Naturens, landskapets och kulturmiljöns värden ska tryggas. I synnerhet värden i de områden som ingår i programmet Natura 2000 ska bevaras. I delgeneralplaneförslaget beaktas landskapsplanens anvisningar genom att förnya områdets markanvändning så att den blir urban och mångfasetterad, lindra Lahtisledens miljökonsekvenser men ändå bevara dess funktionsduglighet, främja de hållbara färdsättens funktionella förutsättningar och trygga natur- och kulturvärden i området och dess omgivning.

Generalplan 2016 för Helsingfors upphävdes 2018 för största delen av planeringsområdet genom ett beslut av högsta förvaltningsdomstolen. Delgeneralplanen fastställer markanvändningen och trafiken för planeringsområdet och anpassar till principerna i Generalplanen 2016 genom att förenhetliga områdets generalplanmässiga helhet.

Stadsmiljönämnden godkände områdets planeringsprinciper 7.3.2023, utkastet till delgeneralplan 5.3.2024 och delgeneralplaneförslaget 10.12.2024. Då nämnden godkände delgeneralplaneförslaget förutsatte den att området för kärret på krönet av Viksberget granskas så att staden strävar efter att bevara en större del av berget omkring kärret än det föreslogs och säkerställer att kärrets vattenhushållning bevaras som sådan. I det granskade förslaget har kvartersområdet A-2 minskats i omgivningen av kärret på berget och på motsvarande sätt utvidgats i riktningen med gatan Sågkvarnsbrinken. Nämnden förutsätter även att det mest ändamålsenliga läget för det södra daghemmet i delgeneralplanen bedöms ännu i samband med detaljplaneläggningen. Det utarbetades en jämförelse om frågan i delgeneralplanebeskrivningen. Dessutom lade nämnden till en fjärde bestämmelse i bestämmelserna om delgeneralplaneområdet i enlighet med det motförslag som den godkände. Bestämmelsen lyder enligt följande: ”I den mera detaljerade planeringen och genomförandet av området beaktas tryggandet av Natura-området bredvid och tryggas tillräckliga förmildrande åtgärder.”

Områdets förutsättningar och nuläge

Delgeneralplanens planeringsområde är en smal remsa som sträcker sig från Forsby till Ring I längs med Lahtisleden och innehåller alla de områden där det fanns sådana beteckningar som den högsta förvaltningsdomstolen upphävde i Generalplanen 2016. Utöver Lahtisledens omedelbara omgivning omfattar delgeneralplanens område ett depåkvarter och området för Forsbyvägens anslutning i Forsby samt Viksstranden och Borgnäset sydost om Lahtisleden mellan Lahtisleden och Natura-området i Gammelstadsviken. Viksstrandens område omfattar ett bostadsområde som fick detaljplan och byggdes på 2000-talet, Viksbergsvägens bostadsområde som har byggts under en längre tid och ett område för verksamhetslokaler.

Området gränsar sig i sydost till Natura-området i Gammelstadsviken, i väster till Vanda ås Natura-område samt till Gammelstadsforsens område där det finns arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Delgeneralplaneområdet är i huvudsak i stadens ägo. Lahtisleden är statens vägområde. Viksstrandens bostadskvarter och en del av fastigheterna på Fiskarstigen och Viksbergsvägen är i privat ägo. I Idvikens kvarter löper fastigheternas arrendetider ut 2025–2029, på Viksstrandens företagsområde 2034 och på Ärtåkersgrändens område 2037. Arrendetiderna för bostadsfastigheterna på Viksbergsvägen varierar. Största delen av avtalen löper ut på 2040-talet. I stadens budgetförhandlingar sattes som mål att byggandet av snabbspårvägen Vik–Malm inleds 2028.

I dag bor det cirka 1 300 invånare inom delgeneralplaneområdet. Det finns cirka 600 arbetstillfällen, varav nästan hälften finns på Viksstrandens företagsområde.

Kostnader för delgeneralplaneändringen

Enligt en preliminär uppskattning orsakar genomförandet av markanvändningen i enlighet med delgeneralplanen kostnader för staden enligt följande (11/24, moms 0):

Nya kostnader för nätverken för teknisk försörjning uppgår till cirka 10,2 miljoner euro. De fördelar sig enligt följande: vattenförsörjning 6,5 miljoner euro, el 1,4 miljoner euro, fjärrvärme 0,8 miljoner euro och datatrafik 1,5 miljoner euro. Dessa kostnader riktas till nätverksinnehavarna.

Det är möjligt att bygga ett sopsugssystem i området. Dess preliminära kostnadskalkyl uppgår till cirka 18 miljoner euro.

Värdet på den nya markanvändning som föreslås i delgeneralplanen uppgår till cirka 250 miljoner euro, varav värdet på bostadsbyggrätten uppgår till cirka 230 miljoner euro och värdet på byggnadsrätten för verksamhets- och affärslokaler cirka 20 miljoner euro. Uppskattningen är i enlighet med den gällande fördelningen av besittnings- och finansieringsformer enligt BM-programmet. Nuvärdet på ökningen i fastighetsskatter för de första 30 åren uppskattas uppgå till 15,6 miljoner euro enligt antagandet att utgångspunkten är att bostadstomter arrenderas ut och tomter för verksamhetslokaler säljs.

Utgående från utredningar är delgeneralplanen i sin helhet planekonomiskt sett lönsam för staden. Planekonomin har räknats utgående från att Lahtisledens hastighetsbegränsning är 80 km/h.

I och med delgeneralplanen tar staden inte ansvaret för Lahtisleden utan Lahtisleden förblir statens trafikled också i fortsättningen.

Delgeneralplaneförslaget offentligt framlagt (19 § i lagen om områdesanvändning/markanvändnings- och bygglagen) 2.1–31.1.2025

Delgeneralplaneförslaget förelades stadsmiljönämnden 26.11.2024 och nämnden beslutade 10.12.2025 att förslaget om ändring av delgeneralplanen ska läggas fram.

Sju anmärkningar gjordes mot förslaget och en skrivelse som kompletterar en anmärkning kom in utanför framläggningstiden. Påpekandena i anmärkningarna gällde hur nybyggandet passar ihop med de nuvarande byggnaderna, byggandet i Viksberget, rekreations- och naturområdena och konsekvenserna för naturen, bevarandet av Gammelstadsforsens kulturområde, den nuvarande företagsverksamhetens framtid och konsekvenserna för barn.

Myndighetsutlåtanden om delgeneralplaneförslaget kom in medan förslaget var offentligt framlagt. Påpekandena i utlåtandena gällde hanteringen av miljökonsekvenser av avloppsreningsverkets kompletterande utloppsförbindelse och infartsarrangemang, minimeringen av klimatkonsekvenser, byggandets effekter på landskapet, dagvattenbestämmelserna och bullerkonsekvenserna.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (NTM-centralen), Helsingforsregionens miljötjänster (HRM), stadsmuseet, Nylands förbund, Helen Elnät Ab och Helsingforsregionens trafik (HRT) gav utlåtanden om delgeneralplaneförslaget.

Fostrans- och utbildningssektorn samt Fingrid Oyj meddelade dessutom att de inte har någonting att yttra om förslaget.

Åtgärder efter att delgeneralplaneförslaget varit offentligt framlagt

I rapporten om växelverkan anges anmärkningarna och myndighetsutlåtandena om delgeneralplaneförslaget i sammandrag och bemötandena till påpekandena i dessa.

Det som har framförts i påpekandena har beaktats i den mån det är ändamålsenligt med hänsyn till delgeneralplanens mål.

Det gjordes ändringar i delgeneralplanekartans beteckningar eller bestämmelser och i det övriga materialet efter att delgeneralplanen varit offentligt framlagd. För ändringarna redogörs detaljerat i delgeneralplanebeskrivningens sista kapitel.

De ändringar som gjorts efter att förslaget varit offentligt framlagt har diskuterats med berörda parter.

Närmare motiveringar

Motiveringarna till delgeneralplaneändringen framgår mer i detalj av den bifogade generalplanebeskrivningen.

Befogenheter

Enligt 37 § i lagen om områdesanvändning godkänns generalplanen av kommunfullmäktige.

Kaupunginhallitus 03.11.2025 § 703

Päätös

Käsittely

27.10.2025 Pöydälle

20.05.2025 Pöydälle

10.12.2024 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

26.11.2024 Pöydälle

05.03.2024 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

27.02.2024 Pöydälle

07.03.2023 Ehdotuksen mukaan

28.02.2023 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Anna Villeneuve, kaupunginsihteeri, puhelin: 09 310 36045

Kaupunkiympäristölautakunta 27.05.2025 § 334

Esitys

Käsittely

20.05.2025 Pöydälle

10.12.2024 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

26.11.2024 Pöydälle

05.03.2024 Esittelijän ehdotuksesta poiketen

27.02.2024 Pöydälle

07.03.2023 Ehdotuksen mukaan

28.02.2023 Pöydälle

Esittelijä

Lisätiedot

Jouko Kunnas, johtava arkkitehti, puhelin: 09 310 37070

Niklas Aalto-Setälä, tiimipäällikkö, puhelin: 09 310 26605

Niko Setälä, projektipäällikkö, puhelin: 09 310 37031

Noora Schalin, liikenneinsinööri, puhelin: 09 310 34889

Pekka Tirkkonen, erityisasiantuntija, puhelin: 09 310 36637

Riikka Äärelä, johtava maisema-arkkitehti, puhelin: 09 310 52823

Raimo Pakarinen, ympäristötarkastaja, puhelin: 09 310 31534

Elina Luukkonen, erityisasiantuntija, puhelin: 09 310 37073

Riku Raunola, erityisasiantuntija, puhelin: 040 6765792

Ilkka Aaltonen, tiimipäällikkö, puhelin: 09 310 36441

Pasi Rajala, yleiskaavapäällikkö, puhelin: 09 310 20417

This decision was published on 20.11.2025

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast den sista dagen av besvärstiden under besvärsmyndighetens öppettid.

En kommunmedlem, en part eller en annan aktör som har besvärsrätt anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Besvär får anföras på den grunden att

Besvärsmyndighet

Besvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Besvär anförs primärt via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Förvaltningsdomstolens besöksadress är:

Förvaltningsdomstolen är öppen måndag–fredag kl. 8.00-16.15.

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn och kontaktuppgifter uppges. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Medan besvären är anhängiga ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringar i kontaktuppgifterna.

Besvären ska också innehålla uppgift om postadress och eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

Till besvärsskriften ska fogas

Rättegångsavgift

Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift med stöd av lagen om domstolsavgifter (1455/2015) för behandlingen av ärendet. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.