Valtuustoaloite, urheilu- ja ulkoilulaitosrahaston laajentaminen koskemaan myös kulttuuritoimijoita

Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.

Ledamoten Tuomas Rantanen och 29 andra ledamöter föreslår i sin motion att influensområdet för fonden för idrotts- och friluftsanläggningar ska utvidgas att omfatta det övriga fältet som samarbetar med kultur- och fritidssektorn, till exempel kultur-, ungdoms- och utbildningsaktörer som får stöd av staden, och att fondens stadgar och namn ändras i enlighet med detta.

I motionen ombeds staden också utreda om den kan sälja för ovan nämnda ändamål lämpliga lokaler som den äger men tänker avstå från till kultur-, ungdoms-, och utbildningsaktörer, så att staden som en del av arrangemanget finansierar aktören med ett fondlån.

Bakgrund

Fonden för idrotts- och friluftsanläggningar, vars användningsändamål föreslås att utvidgas i motionen, inrättades i enlighet med stadsfullmäktiges beslut 1.11.1972 (632 §). Bakgrunden till att fonden inrättades var att dåtidens bestämmelser för administrativ bokföring gjorde det svårt att i budgetprocessen reservera tillräckliga anslag i den växande staden bland annat för att bygga simhallar och lokaler för motionsidrott i förorterna.

Orsaker till att fonden inrättades var bland annat byggnadsarbetena vid Åggelby konstisplan och Kvarnbäckens idrottspark, byggandet av simhallar i olika stadsdelar samt tillbyggnaden av ishallen, vilka alla ingick i stadens byggprogram för de närmaste åren. Man ansåg att fonden gav staden beredskap även för konjunkturpolitisk reglering; de oförbrukade sysselsättningsanslagen från 1969 blev startkapitalet för fonden för idrotts- och friluftsanläggningar. Dessa stora investeringar i nybyggnadsområdena genomfördes som stadskoncernens egna projekt. Medlen i fonden för idrotts- och friluftsanläggningar har använts för att lånefinansiera stadskoncernens egna projekt och dessutom för att i mindre utsträckning bevilja allmännyttiga samfund och andra aktörer utanför stadskoncernen lån för ändamål i enlighet med fondens stadgar.

Fondens stadgar och tillvägagångssätt har till väsentliga delar bevarats oförändrade sedan fonden inrättades. Största delen av fondens lånekapital har riktats till stora idrottsanläggningsprojekt i stadskoncernens sammanslutningar och stiftelser, såsom byggnaden och ombyggnaden av simhallar samt totalrenoveringen och ombyggnaden av Olympiastadion. I stadskoncernens egna projekt har enstaka lån beviljats även ur budgetmedel, och i vissa fall har staden utöver det beviljat borgen.

De lån som aktörer utanför stadskoncernen har beviljats har i huvudsak varit små. Utifrån en gemensam genomgång mellan stadens idrottstjänster och de sökande har ett ytterst begränsat antal nya finansieringsberättigade projekt tillkommit årligen trots att utlåningsverksamheten är väletablerad tack vare sin långa historia. På sin höjd har ett tiotal lån beviljats årligen för enskilda nybyggnadsprojekt samt för att förnya befintliga konstgräsplaner och för andra renoveringsprojekt. Beviljandet av ett lån föregås i flera fall av att en tomt som tillhör staden arrenderas ut till aktören. Den sökandes ekonomiska bärkraft, även låneskötselförmågan, bedöms preliminärt redan vid bedömningen av förutsättningarna att arrendera den behövliga tomten. Om man i detta skede upptäcker att den sökandes ekonomiska bärkraft är bristfällig, kan inte projektet finansieras – inte ens ur fonden.

Kultur- och fritidsnämndens utlåtande

I sitt utlåtande förordar kultur- och fritidsnämnden inte att användningen av den nuvarande fonden för idrotts- och friluftsanläggningar utvidgas från det nuvarande användningsändamålet. Däremot understöder nämnden att man utreder möjligheten att inrätta en separat fond för att finansiera övriga projekt som drivs av aktörer som samarbetar med kultur- och fritidssektorn. Nämnden föreslår också att man utreder om lån från fonden skulle kunna användas för att finansiera försäljning av stadens fastigheter till dessa aktörer.

I utlåtandet framförs dessutom att de förutsedda anpassningsåtgärderna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde, liksom även deras inverkan på bland annat investeringsunderstöden för byggande inom detta förvaltningsområde, medför nya utmaningar för samarbetsparters lokalprojekt. Detta förväntas försämra möjligheterna att renovera kulturbyggnader också i Helsingfors.

Nämnden konstaterar att ett mål i enlighet med stadens strategi är att underlätta och avreglera användningen av lokaler för evenemang och olika typer av fritids- och kulturverksamhet. Även i stadens lokalstrategi eftersträvas att använda Helsingfors stads egna lokaler effektivt. Nämnden konstaterar vidare att även privata och allmännyttiga aktörer och uppbackare jämte sina lokaler har som en väsentlig del hört till ekosystemet för kultur. Nämnden anser att det är viktigt att Helsingfors skapar finansieringsmekanismer med vilka staden tillsammans med andra aktörer säkrar att lokalerna för kultur och konst står i proportion till de behov som stadsborna och branschens professionella har.

Stadsmiljönämndens utlåtande

I sitt utlåtande konstaterar stadsmiljönämnden att syftet med fonden för idrotts- och friluftsanläggningar är att underlätta finansieringen av de idrotts- och friluftsanläggningar som byggs i Helsingfors samt att en utvidgning av fonden till att omfatta även kulturaktörer skulle göra det lättare för dessa att hitta ändamålsenliga lokaler. Enligt nämndens bedömning skulle beviljandet av lån till samfund stödja stadens process att avstå från verksamhetslokaler och dessutom göra det möjligt att i många fall bevara det för stadsborna väsentliga serviceutbud som föreningar, samfund och aktörer inom tredje sektorn erbjuder.

Nämnden bedömde också att om fondens verksamhet verkligen utvidgas ska komma ihåg att staden (liksom banker) inte kan bevilja lån ur fonden utan en tillräcklig säkerhet för lånet. I praktiken skulle den förvärvade byggnaden eller lokalen vara säkerhet för lånet. Många byggnader som kulturaktörer och invånarföreningar under de senaste åren har eftertraktat har dock en omfattande underhållsskuld som sänker objektens belåningsvärde.

För sin del förhåller sig nämnden positivt till förslaget och understöder en utredning om att fonden för idrotts- och friluftsanläggningar utvidgas till att även gälla kulturaktörer.

Sammanfattning av de åtgärder som stöds av nämnderna

Båda nämnderna förordar en noggrannare utredning om förutsättningarna för att tillämpa utlåningspraxis för lån ur fonden för idrotts- och friluftsanläggningar även på andra lokalprojekt som genomförs av kultur- och fritidssektorns samarbetspartner. Kultur- och fritidsnämnden har för sin del vidare föreslagit att en egen särskild fond bör inrättas för ändamålet om utredningen förordar det. Stadsmiljösektorn förordar en utredning om att utvidga den nuvarande fondens användningsområde.

Stadsstyrelsen konstaterar att man enlighet med strategiförslaget 2025 - 2029, som stadsfullmäktige ska fatta beslut om, "utreder finansieringsmodellens lämplighet även för kulturbranschen. Detta gör det lättare för aktörer i branschen att få tillgång till lämpliga lokaler".

Förutsättningar för att bevilja lån enligt 129 § i kommunallagen

När lånen beviljas ska man beakta bestämmelserna i 129 § i kommunallagen (410/2015), enligt vilka kommunen inte får bevilja lån, borgen eller annan säkerhet om de är förenade med en betydande ekonomisk risk. Lån kan i princip inte beviljas om den som ansöker om lånet inte har ekonomiska förutsättningar att sköta amorteringarna och räntorna. Kommunens intressen ska tillgodoses med tillräckliga säkerheter. I praktiken ska staden få en realsäkerhet för varje lån som den beviljar ett samfund utanför stadskoncernen och även den sökandes förmåga att sköta lånet ska gå att påvisa.

För externa projekt som finansieras ur fonden för idrotts- och friluftsanläggningar förutsätts alltid att minst 60 % av projektets helhetskostnader finansieras med medel som inte kommer från staden. Utredningar under de senaste åren har visat att det svåra med finansieringen av kulturaktörers, liksom även andra utomstående aktörers, projekt utöver säkerheterna nästan undantagslöst har varit att det egna kapitalet och den övriga finansieringen inte har räckt till. Även bristande förmåga att sköta lånekostnaderna för anskaffning och renovering av lokaler har varit ett problem.

Principer för beviljande av lån till idrotts- och friluftsanläggningar

Vid finansieringen av projekt utanför koncernen har man bland annat av orsaker som hänför sig till hanteringen av kreditrisk tillämpat principen att de lån som staden beviljat har uppgått till högst 40 % av projektets låneberättigade kostnader (moms 0 %), när övrig finansiering består av eget kapital, eventuella utomstående bidrag samt lån från penninginrättningar. Stadens fondlåns roll är att komplettera den övriga finansieringen. Resten (60 %) av kostnaderna för investeringen ska finansieras av den sökande, i praktiken med självfinansiering, eventuella statliga understöd och lån från penninginrättningar.

Det mest typiska objektet för finansiering bland externa projekt har varit en idrottsförenings konstgräsprojekt, där staden i regel beviljar lån för cirka 100 000 euro av projektkostnaderna. Fondlån har dessutom beviljats parter utanför koncernen bland annat för byggande av bollhallar med lätt konstruktion.

Räntevillkoret för lån som beviljas från fonden för idrotts- och friluftsanläggningar är grundränta utan marginal, varvid räntan följer de korta marknadsräntorna (Euribor 12 mån.). Finansministeriet fastställer grundräntans nivå halvårsvis utifrån de föregående månadernas Euribor-noteringar.

De projekt utanför koncernen som delfinansierats med stadens fondlån har till stor del varit föreningsdrivna projekt. Dessa idrottsföreningarnas verksamhet är etablerad och för investeringsobjekten som finansieras ur fonden finns redan en färdig användarbas. Idrottsföreningarna får i regel även verksamhetsunderstöd från staden, vilket förbättrar förutsättningarna för återbetalning av lån och minskar stadens kreditrisk. De parter utanför stadskoncernen som ansöker om lån får alltså inte understöd av staden för kapitalkostnaderna för de projekt som beviljats lån, utan eventuella understöd beviljas som verksamhetsunderstöd för själva föreningsverksamheten. För varje projekt som kräver lån måste idrottstjänsterna dock från fall till fall bedöma om den sökandes ekonomi klarar av bland annat de lånekostnader som projektet medför och om den sökande kan återbetala lånet med hänsyn till den föreslagna investeringens livslängd.

Syftet med lånefinansieringen har inte varit att förbättra låntagarnas balansställning (det vill säga att överföra tillgångar till aktörer utanför stadskoncernen). Med stadens delfinansiering har man strävat efter att främja föreslagna nya investeringar och ombyggnadsinvesteringar som betjänar stadsborna (arrangemangen av totalfinansieringen) och hålla användarnas kostnader på en rimlig nivå. Lån som beviljas ur fonden för idrotts- och friluftsanläggningar och som för närvarande är lågräntelån baserade på grundräntan har varit ett sätt att stödja idrottsföreningar och andra aktörer inom branschen i arbetet med att utveckla sina förutsättningar.

En separat bokföringsmässig fonds roll vid beviljande av lån

Även kulturprojekt har finansierats med lån från staden. Ett låneanslag har reserverats för kulturinstitutioner i budgeten bland enskilda investeringar. Enstaka stora renoveringsprojekt har beiljats stadens proprieborgen. Proprieborgen har beviljats för ombyggnad av byggnader som innehas av dessa institutioner.

Senast har en kulturaktör beviljats budgetlån inom stadskoncernen med motsvarande villkor som lån ur fonden för idrotts- och fritidsanläggningar 21.6.2021 för investeringar i samband med Fastighets Ab Kabelhusets projekt Dansens hus. Nu är Helsingfors teaterstiftelses låneansökan för stadsteaterns reparationsprojekt aktuell. En gång har dessutom ett enskilt budgetlån beviljats en teateraktör utanför koncernen. Låntagaren hamnade i ekonomiska svårigheter och en del av lånekapitalet måste bokföras som kreditförlust som en följd av regleringen av skulderna. Detta lån beviljades 2010, det vill säga före kravet i kommunallagen på en säkerhet som tillgodoser kommunens intressen vid lån som beviljas av kommunen (129 § i kommunallagen).

Som sagt är det under rådande omständigheter inte ett självändamål att inrätta en fond eller att använda den för att bevilja lån; det skulle också vara möjligt att bevilja idrottsföreningar och andra motsvarande aktörer lån från budgetanslag som reserverats för detta ändamål. För att det ska finnas förutsättningar för att bevilja lån är det mycket viktigt att projektet och den sökande uppfyller de ekonomiska och operativa kriterierna. För projekt inom motion och idrott betyder detta bland annat att projektet överensstämmer med stadens idrottspolitiska mål (även områdesvist) och att projektplanens innehåll uppfyller stadens krav. Dessutom ska den sökande påvisa sin återbetalningsförmåga och sina förutsättningar att ordna projektets övriga finansiering samt de erforderliga säkerheterna som krävs enlig kommunallagen.

Fondernas bokföring ska följa bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om bokföring och bokslut för särredovisade affärsverksamheter i kommuner och samkommuner. Fondernas bokföring ska särredovisas från stadens bokföring och för dem ska ett separat bokslut upprättas. Att inrätta och ha kvar en separat balansenhet i bokföringen medför betydande kostnader, varför grundandet av nya fonder är ändamålsenligt enbart i sådana situationer där nyttan av fonden uttryckligen kan påvisas.

Det kan inte anses ändamålsenligt att inrätta och driva en särskild bokföringsfond för ett ändamål där lånebeloppet blir lågt i en situation där det är tekniskt möjligt att anvisa motsvarande låneanslag också ur budgetanslagen. Huruvida lånet beviljas ur fonden eller på motsvarande villkor ur budgetmedel är inte av betydelse för den sökande med tanke på genomförandet av projektet.

Till slut

Staden har vid överlåtelse av enskilda byggnader och lokaler fört preliminära diskussioner med samarbetsparter till kultur- och fritidssektorn om förutsättningarna att köpa objektet och stadens deltagande i finansieringen av köpet. I dessa situationer har hindren för staden att främja köpet och medverka i finansieringen, utöver bristen på säkerhet, framför allt varit att aktörens inkomster inte har räckt till för att täcka de kostnader för verksamheten som ökningen av lokalkostnaderna medför. Effekten av ökningen i lokalkostnaderna betonas ytterligare om byggnaden har underhållsskuld, vilket i regel är fallet i fråga om objekt på stadens försäljningslista.

I tidigare enskilda granskningar har beviljandet av lån med fondlånevillkor inte visat sig vara en fungerande lösning för den nu föreslagna användningen. I samband med fortsatta gemensamma utredningar mellan kultur- och fritidssektorn och stadsmiljösektorn bör man särskilt fästa vikt vid att i fråga om den tänkta gruppen av låntagare bedöma de potentiella sökandes ekonomiska bärkraft och att kassaflödet räcker till för att täcka såväl verksamhetskostnaderna som kapitalkostnaderna för de byggnader eller lokaler som anskaffas och senare för nödvändiga reparationer av dem samt dessutom aktörernas förmåga att ställa den säkerhet för lånet som kommunallagen förutsätter.

Syftet med utredningen bör vara att skapa en förståelse för hurdana aktörer och verksamhetslokalprojekt andra parter till kultur- och fritidssektorn har och om lån kan beviljas enligt villkoren och principerna för fonden för idrotts- och fritidsanläggningar för dessa aktörers projekt så att den lånesökandens ekonomiska bärkraft möjliggör återbetalningen av lånet. Samtidigt ska budgetkonsekvenserna av det föreslagna arrangemanget utredas.

Stadsmiljönämnden och kultur- och fritidsnämnden har gett utlåtanden i ärendet.

Förslaget stämmer överens med utlåtandena.

Stadsstyrelsen förutsätter att stadsstyrelsen före utgången av augusti 2026 får en utredning om fondmodellens lämplighet för kulturfältet för att göra det lättare för aktörer inom branschen att få tillgång till lämpliga lokaler.

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan behandlas svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter i stadsfullmäktige. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.