Valtuustoaloite, kaupungin tukema HSL-lippu työnhakuvelvoitteen alaisille ja toimeentulotukea saaville

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Ledamoten Alma Tuuva och 28 andra ledamöter föreslår i sin motion att alla helsingforsare som har jobbsökningsskyldighet och får utkomststöd erbjuds en stadssubventionerad HRT-biljett för att möjliggöra resor inom staden och i närområdena. Det skulle kunna förverkligas som antingen en periodbiljett som staden bekostar, en betalningsförbindelse för en periodbiljett eller för värde som laddas på ett resekort eller ett tillräckligt antal enkelbiljetter. Motionen finns som bilaga 1.

Stadsstyrelsen anser att det viktigt för de arbetslösa att kunna delta i jobbintervjuer och tjänster som främjar sysselsättning. Social-, hälsovårds- och räddningssektorn understöder redan i nuläget sina kunder i att främja sysselsättningen både ekonomiskt och genom olika tjänster. Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden understöder dock inte förslaget om att bevilja en resebiljett till alla helsingforsare som får utkomststöd och som har jobbsökningsskyldighet eftersom det inte är möjligt för social-, hälsovårds- och räddningssektorn att bevilja omfattande understöd för sysselsättningsfrämjande resekostnader i det nuvarande finansieringsläget.

Det är svårt att beräkna de exakta kostnaderna eftersom de kan kalkyleras på många olika sätt. Ur social-, hälsovårds- och räddningssektorns perspektiv är det väsentligt att koncentrera sig på dem som får grundläggande utkomststöd eftersom många av dem sannolikt även får kompletterande och/eller förebyggande utkomststöd. Enligt uppgifter från FPA fanns det i mars 2026 totalt 29 106 personer i 18–64 års ålder som fick grundläggande utkomststöd i Helsingfors.

Månadskostnaderna för olika zonkombinationer och biljettyper skulle fördelas på följande sätt, om biljetten bekostades en gång i månaden för alla ovannämnda personer som får grundläggande utkomststöd:

Årskostnaderna för olika zonkombinationer och biljettyper skulle fördelas på följande sätt, om biljetten bekostades en gång i månaden för alla ovannämnda personer som får grundläggande utkomststöd:

Beviljande av understöd för sysselsättningsfrämjande resekostnader

Ekonomiskt stöd beviljas för sysselsättningsfrämjande resekostnader till exempel när kunden deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Dessutom kan en person som får grundläggande utkomststöd beviljas kompletterande eller förebyggande utkomststöd av särskilt välmotiverade skäl för sysselsättningsfrämjande resekostnader. Sådana motiveringar kan innebära till exempel deltagande i en arbetsprövning, en utbildning eller andra arbetskraftspolitiska åtgärder. Främjandet av sysselsättningen har sedan 2025 varit en av prioriteringarna för utkomststödet. År 2025 beviljades totalt cirka 1,1 miljoner euro i kompletterande eller förebyggande utkomststöd för resekostnader.

I regel beviljas utkomststöd för resekostnader bara kortvarigt med anledning av utkomststödets karaktär. Utkomststödet är en sistahandsförmån, och resekostnader ingår enligt lagen om utkomststöd i de utgifter som ska täckas med grundläggande utkomststöd. Kompletterande eller förebyggande utkomststöd bör därmed inte beviljas för resekostnader upprepade gånger. Beviljandet av stödet grundar sig dock alltid på individuell prövning och bedömning av kundens situation, utförd av en yrkesperson inom socialbranschen. Om kunden har konstaterats ha behov av särskilt understöd kan det vara motiverat att bevilja långvarigare understöd.

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn erbjuder förutom ekonomiskt understöd också ett mångsidigt utbud av olika lagstadgade tjänster, handledning och understöd i synnerhet för personer som är i den svagaste ställningen för att främja deras sysselsättning. Sådana tjänster är till exempel arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte, sysselsättningsfrämjande socialhandledning och socialt arbete, arbetsverksamhet för personer med funktionsnedsättning, sysselsättningsfrämjande verksamhet för personer med funktionsnedsättning och intensifierat social rehabilitering.

Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden säkerställer att understöd för sådana resor i kollektivtrafiken som har en koppling till stödet för funktionsförmågan och delaktigheten hos personer i arbetsför ålder och den därmed sammanhängande arbetsverksamheten beviljas också framöver när verksamheten blir frivillig. Nämnden anser att det är viktigt att resekostnaderna inte blir ett hinder för deltagande.

Stadsstyrelsen förutsätter att sektorn bättre än tidigare identifierar de personer vars jobbsökning eller utförande av jobbsökningsskyldighet riskerar att bli förhindrad på grund av att inte ha någon biljett och vid behov ökar understödet för sina kunder för att lösa problemet.

Bedömning av konsekvenserna för hälsa och välbefinnande

Det är viktigt att främja sysselsättningen eftersom den bidrar till både personens välbefinnande som helhet och den ekonomiskt och socialt hållbara utvecklingen i samhället. Sysselsättningen ökar till exempel upplevelsen av delaktighet och livskompetens, minskar det ekonomiska beroendet av olika förmåner och förebygger utslagning. Centrala frågor för främjande av sysselsättningen, förutom det ekonomiska stödet, är också tjänster som tillhandahålls i rätt tid och svarar mot behovet, handledning samt andra stödåtgärder.

Sysselsättningstjänstens stödformer och möjligheter till flexibilitet

Om den arbetssökande har ålagts jobbsökningsskyldighet, kan hen själv bestämma på vilket sätt hen uppfyller skyldigheten. Många av åtgärderna som uppfyller skyldigheten förutsätter inte resande eller medför direkta kostnader för den arbetssökande. Jobbsökningsskyldigheten kan uppfyllas på många sätt, såsom genom att söka jobb, svara på en jobbannons eller lämna in en öppen ansökan hos en arbetsgivare, anmäla sig som arbetssökande hos ett personaluthyrningsföretag eller söka ett jobb genom ett personaluthyrningsföretag. Dessutom kan skyldigheten uppfyllas till exempel genom att ansöka om stipendier som beviljas för arbete, genom att ansöka om fler arbetstimmar hos den nuvarande arbetsgivaren om den arbetssökande jobbar deltid eller genom att starta ett eget företag.

Kostnadsersättning enligt prövning kan beviljas för den tid personen deltar i en sysselsättningsfrämjande tjänst som har avtalats om i sysselsättningsplanen, om deltagandet i tjänsten orsakar oundvikliga kostnader. Arbetskraftsmyndigheten fattar sitt beslut om beviljande av ersättning. Kostnadsersättningen på nio euro per dag är avsedd för kunder som deltar i sysselsättningsfrämjande tjänster och som inte har rätt till kostnadsersättning från den som betalar arbetslöshetsförmånen (FPA eller arbetslöshetskassan) eller enligt en annan lag.

Om kunden, förpliktad av sysselsättningstjänsten i sitt eget område, deltar i arbetskraftsutbildning får hen avdra resekostnaderna för utbildningstiden från sina förmånsinkomster i beskattningen. Avdraget kan göras för resor mellan hemmet och utbildningsplatsen.

Resor till andra orter i Finland eller Europa för till exempel en jobbintervju eller en tjänst som stöder sysselsättningen kan orsaka höga kostnader för en arbetssökande. En arbetslös arbetssökande kan i en sådan situation ansöka om ersättning för kostnaderna för resor och övernattning. Grunden för ersättning av resekostnader är antalet kilometer multiplicerat med 0,21 euro. Den del av resekostnaderna som överstiger 12 euro ersätts upp till högst 200 euro. Ersättning för logikostnader beviljas på basis av de uppkomna kostnaderna, men ersättningen uppgår till högst 80 euro per dygn.

Sysselsättningstjänsten försöker vara flexibel och ordna intervjuer och jobbsökningssamtal med arbetssökanden utifrån hens behov. Lagar som gäller arbetskraftsservicen ställer dock upp vissa gränser för flexibiliteten. I de flesta fallen är det möjligt att komma överens om att ordna möten, såsom jobbsökningssamtal, per telefon eller på sysselsättningstjänstens verksamhetsställe som ligger närmast kunden. Ett undantag är aktiveringsperioderna för det allmänna stödet som infördes 1.5.2026. Under dessa perioder ordnas mötena med kunden ansikte mot ansikte. Också då kan mötet ordnas på det verksamhetsställe som passar kunden bäst.

Under januari–april 2026 uppgick antalet kundkontakter vid Helsingfors sysselsättningstjänst till totalt 442 464. Av dessa gjordes 123 819 (28 %) per telefon. Antalet kundkontakter per e-post eller andra meddelanden uppgick till 190 890 (43 %). Antalet avtalade möten som ordnades på plats uppgick till 43 218 (10 %), och dessutom uträttades ärenden på verksamhetsställena utan tidsbeställning totalt 9 216 gånger (2 %). Sysselsättningstjänsterna betjänar i fortsättningen helsingforsare på verksamhetsställen som är tillgängliga och ligger vid goda trafikförbindelser i Kampen och i köpcentret Itis i Östra centrum.

Arbetslösa hör inte till HRT:s rabattgrupper. De helsingforsare som får rehabiliteringsstöd kan emellertid köpa period-, enkel- och tilläggszonsbiljetter med 50 procents rabatt. Samma rabatt kan beviljas de helsingforsare som är långtidssjuka eller har permanent nedsatt rörlighet.

Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden samt affärsverket sysselsättningstjänsten har gett utlåtanden i ärendet. Förslaget stämmer överens med utlåtandena.

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.

This decision was published on 09.10.2026

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen