Hankesuunnitelma, Rautatientorin metroaseman perusparannus, liikenneliikelaitos
Projektplan för ombyggnad av Järnvägstorgets metrostation
Beslut
Stadsfullmäktige godkände projektplanen för ombyggnad av Järnvägstorgets metrostation utgående från att maximipriset för projektet uppgår till 125 200 000 euro exklusive mervärdesskatt i kostnadsnivån för maj 2026.
Dessutom godkände stadsfullmäktige följande hemställningskläm:
Stadsfullmäktige förutsätter att staden utreder möjligheten att finansiera ersättande kapacitet i kollektivtrafiken på samma sätt som färjetrafiken till och från Kronbergsstranden har finansierats när stora trafikprojekt, som avbrottet i användningen av Järnvägstorgets metrostation, avbrottet i metrotrafiken i Fiskehamnen, ombyggnaden av Backasgatan eller gatuarbetena i Tölö, har gjort det betydligt svårare för invånarna att ta sig fram och försämrat företagens livskraft. (Sari Helin) |
Behandling
Förslag till hemställningskläm
Ledamoten Sari Helin understödd av ledamoten Antti Vuorela föreslog följande hemställningsklläm:
Stadsfullmäktige förutsätter att staden utreder möjligheten att finansiera ersättande kapacitet i kollektivtrafiken på samma sätt som färjetrafiken till och från Kronbergsstranden har finansierats när stora trafikprojekt, som avbrottet i användningen av Järnvägstorgets metrostation, avbrottet i metrotrafiken i Fiskehamnen, ombyggnaden av Backasgatan eller gatuarbetena i Tölö, har gjort det betydligt svårare för invånarna att ta sig fram och försämrat företagens livskraft. (Sari Helin) |
Stadsfullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag.
2 omröstningen
Ledamoten Sari Helins förslag till hemställningskläm JA, motsätter sig NEJ
JA-förslag: Ledamoten Sari Helins förslag till hemställningskläm
NEJ-förslag: Motsätter sig
Ja-röster: 48
Hilkka Ahde, Mahad Ahmed, Alviina Alametsä, Outi Alanko-Kahiluoto, Amanda Alvesalo, Pentti Arajärvi, Nita Austero, Riina Bhatia, Harry Bogomoloff, Silja Borgarsdottir Sandelin, Veli-Pekka Dufva, Elisa Gebhard, Nora Grotenfelt, Tuula Haatainen, Oona Hagman, Tiina Halttunen, Atte Harjanne, Ahmad Hassan, Sari Helin, Mari Holopainen, Shawn Huff, Ville Jalovaara, Otso Kivekäs, Tuuli Kousa, Miapetra Kumpula-Natri, Johanna Laisaari, Minna Lindgren, Ville Merinen, Sami Muttilainen, Björn Månsson, Matti Niiranen, Johanna Nuorteva, Silja Paavola, Terhi Peltokorpi, Suvi Pulkkinen, Abdifatah Qaaje, Nasima Razmyar, Krishna Regmi, Minna Salminen, Mirita Saxberg, Anni Sinnemäki, Petri Suhonen, Ilkka Taipale, Iida Tani, Niilo Toivonen, Erkki Tuomioja, Reetta Vanhanen, Antti Vuorela
Nej-röster: 1
Otto Meri
Blanka: 36
Paavo Arhinmäki, Maaret Castren, Mika Ebeling, Mia Haglund, Sandra Hagman, Juha Hakola, Jussi Halla-Aho, Hanna-Leena Hietanen, Titta Hiltunen, Veronika Honkasalo, Mikael Jungner, Atte Kaleva, Natalia Kallio, Arja Karhuvaara, Jenny Kasongo, Elina Kauppila, Mai Kivelä, Eija-Riitta Korhola-Dunderfelt, Minja Koskela, Anni Laitasalo Kekkonen, Silvia Modig, Seija Muurinen, Matias Pajula, Amanda Pasanen, Jaana Pelkonen, Mika Raatikainen, Mari Rantanen, Janne Rauramo, Risto Rautava, Wille Rydman, Sari Sarkomaa, Daniel Sazonov, Alma Tuuva, Mikael Vuorinen, Pinja Vuorinen, Annamari Värtö
Stadsfullmäktige godkände ledamoten Sari Helins förslag till hemställningskläm.
Voting 1
| Member | Political group |
|---|---|
| Ahde, Hilkka | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Ahmed, Mahad | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Alametsä, Alviina | Vihreä valtuustoryhmä |
| Alanko-Kahiluoto, Outi | Vihreä valtuustoryhmä |
| Alvesalo, Amanda | Vihreä valtuustoryhmä |
| Arajärvi, Pentti | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Austero, Nita | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Bhatia, Riina | Vihreä valtuustoryhmä |
| Bogomoloff, Harry | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Borgarsdottir Sandelin, Silja | Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä |
| Dufva, Veli-Pekka | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Gebhard, Elisa | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Grotenfelt, Nora | Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä |
| Haatainen, Tuula | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Hagman, Oona | Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä |
| Halttunen, Tiina | Keskustan valtuustoryhmä |
| Harjanne, Atte | Vihreä valtuustoryhmä |
| Hassan, Ahmad | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Helin, Sari | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Holopainen, Mari | Vihreä valtuustoryhmä |
| Huff, Shawn | Vihreä valtuustoryhmä |
| Jalovaara, Ville | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Kivekäs, Otso | Vihreä valtuustoryhmä |
| Kousa, Tuuli | Vihreä valtuustoryhmä |
| Kumpula-Natri, Miapetra | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Laisaari, Johanna | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Lindgren, Minna | Vihreä valtuustoryhmä |
| Merinen, Ville | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Muttilainen, Sami | Vasemmistoliiton valtuustoryhmä |
| Månsson, Björn | Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä |
| Niiranen, Matti | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Nuorteva, Johanna | Vihreä valtuustoryhmä |
| Paavola, Silja | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Peltokorpi, Terhi | Keskustan valtuustoryhmä |
| Pulkkinen, Suvi | Vihreä valtuustoryhmä |
| Qaaje, Abdifatah | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Razmyar, Nasima | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Regmi, Krishna | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Salminen, Minna | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Saxberg, Mirita | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Sinnemäki, Anni | Vihreä valtuustoryhmä |
| Suhonen, Petri | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Taipale, Ilkka | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Tani, Iida | Vihreä valtuustoryhmä |
| Toivonen, Niilo | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Tuomioja, Erkki | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Vanhanen, Reetta | Vihreä valtuustoryhmä |
| Vuorela, Antti | Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä |
| Member | Political group |
|---|---|
| Meri, Otto | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Member | Political group |
|---|---|
| Arhinmäki, Paavo | Vasemmistoliiton valtuustoryhmä |
| Castren, Maaret | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Ebeling, Mika | Kristillisdemokraattien valtuustoryhmä |
| Haglund, Mia | Vasemmistoliiton valtuustoryhmä |
| Hagman, Sandra | Vasemmistoliiton valtuustoryhmä |
| Hakola, Juha | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Halla-Aho, Jussi | Perussuomalaisten valtuustoryhmä |
| Hietanen, Hanna-Leena | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Hiltunen, Titta | Vasemmistoliiton valtuustoryhmä |
| Honkasalo, Veronika | Vasemmistoliiton valtuustoryhmä |
| Jungner, Mikael | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Kaleva, Atte | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Kallio, Natalia | Vasemmistoliiton valtuustoryhmä |
| Karhuvaara, Arja | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Kasongo, Jenny | Vasemmistoliiton valtuustoryhmä |
| Kauppila, Elina | Vasemmistoliiton valtuustoryhmä |
| Kivelä, Mai | Vasemmistoliiton valtuustoryhmä |
| Korhola-Dunderfelt, Eija-Riitta | Kristillisdemokraattien valtuustoryhmä |
| Koskela, Minja | Vasemmistoliiton valtuustoryhmä |
| Laitasalo Kekkonen, Anni | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Modig, Silvia | Vasemmistoliiton valtuustoryhmä |
| Muurinen, Seija | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Pajula, Matias | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Pasanen, Amanda | Vihreä valtuustoryhmä |
| Pelkonen, Jaana | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Raatikainen, Mika | Perussuomalaisten valtuustoryhmä |
| Rantanen, Mari | Perussuomalaisten valtuustoryhmä |
| Rauramo, Janne | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Rautava, Risto | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Rydman, Wille | Perussuomalaisten valtuustoryhmä |
| Sarkomaa, Sari | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Sazonov, Daniel | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Tuuva, Alma | Vasemmistoliiton valtuustoryhmä |
| Vuorinen, Mikael | Kokoomuksen valtuustoryhmä |
| Vuorinen, Pinja | Vasemmistoliiton valtuustoryhmä |
| Värtö, Annamari | Vasemmistoliiton valtuustoryhmä |
0
Absent
By political group
| Political group | Ayes | Noes | Blank | Absent |
|---|---|---|---|---|
| Sosialidemokraattinen valtuustoryhmä | 21 | 0 | 0 | 0 |
| Vihreä valtuustoryhmä | 15 | 0 | 1 | 0 |
| Kokoomuksen valtuustoryhmä | 5 | 1 | 15 | 0 |
| Ruotsalaisen kansanpuolueen valtuustoryhmä | 4 | 0 | 0 | 0 |
| Keskustan valtuustoryhmä | 2 | 0 | 0 | 0 |
| Vasemmistoliiton valtuustoryhmä | 1 | 0 | 14 | 0 |
| Kristillisdemokraattien valtuustoryhmä | 0 | 0 | 2 | 0 |
| Perussuomalaisten valtuustoryhmä | 0 | 0 | 4 | 0 |
Beslutet stämmer överens med förslaget.
Ombyggnaden av Järnvägstorgets metrostation är en renoverings- och förbättringsinvestering som säkerställer en säker användning av metrostationen, metrostationens driftssäkerhet, trivsel och en smidig passagerar- och kundtrafik. Ombyggnaden omfattar hela metrostationens område från plattformsområdet på det nedersta planet till gatuplanet, totalt cirka 20 000 m² bruttoyta i sex olika plan under jord.
Avsikten är att genomföra projektet under åren 2026–2029. Ombyggnadsarbetena delas in i etapper och utförs så att stationen kan användas av passagerare under arbetena utom under den tid då de långa rulltrappor som leder ner till plattformsplanet byts ut.
Bytet av de rulltrappor som leder från Kompassplanet till plattformsplanet kräver enligt nuvarande beräkning ett avbrott på sex månader i användningen av metrostationen. Avbrottet har planerats börja i oktober 2027.
Avbrottet i användningen av Järnvägstorgets metrostation avbryter inte metrotrafiken, utan under avbrottet passerar metrotågen Järnvägstorgets metrostation utan att stanna. Avbrottet utnyttjas också för att utföra andra arbeten som skulle störa användningen av stationen. Planeringen har skett i samarbete med samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) och stadsmiljösektorn i syfte att minimera olägenheterna för passagerarna och samordna olika projekt.
Avbrottets längd och tidpunkt preciseras under entreprenadens utvecklingsfas, som pågår just nu. Incitament kommer att fastställas för entreprenaden för att förkorta avbrottet i användningen av stationen.
Ombyggnaden av Järnvägstorgets metrostation hör till en större projekthelhet där invånarupplevelsen av stadskärnans byggarbetsplatser utvecklas och deras olägenheter hanteras i samarbete mellan utvecklingen av Brunnsgatan, Västra hamnens snabbspårväg och ombyggnaden av Järnvägstorgets metrostation. I samordningen av projekten granskas bland annat etappindelningen av byggena, arrangemangen för gång- och kollektivtrafiken, service- och räddningsvägarna, skyltningen under arbetet, kommunikationen och verksamhetsförutsättningarna för företagen och fastigheterna i området. Målet är att dessa samtidiga projekt i centrum ska bli en så tydlig, säker och förutsägbar helhet som möjligt för helsingforsarna.
Projektets strategiska koppling
I Helsingfors stadsstrategi anges följande:
- Helsingfors stadsutveckling baserar sig på en balanserad utveckling av staden och dess bostadsområden, en genomtänkt sammanjämkning av urban stadsstruktur och värdefull natur samt ett trafiksystem som i första hand stödjer sig på kollektivtrafik. Vi satsar på att förbättra kvaliteten och trivseln på tåg- och metrostationerna och i deras närmiljöer i hela staden.
- Vid planeringen av staden och dess trafiksystem sammanjämkas Helsingforsbornas olika resbehov. Vårt mål är att allt fler Helsingforsbor väljer kollektivtrafiken som sitt färdsätt. Vi ser till att kollektivtrafikförbindelserna löper smidigt också när exceptionellt stora byggprojekt pågår. Förhållandena för fotgängare görs trivsammare och tryggare överallt i staden, året runt. Stadsrummets tillgänglighet beaktas också.
Beslutsförslaget stämmer överens med stadsstrategin eftersom det bidrar till uppnåendet av bland annat dessa strategiska teman.
Utgångspunkter för projektet
Järnvägstorgets metrostation i Helsingfors invigdes 1982. Metrostationen ligger i huvudsak under Brunnsgatan. En passage med rulltrappor leder från biljetthallsplanet ner till mitten av plattformen. Metrostationens huvudingång ligger på Stationsplatsen.
År 2025 var stationens genomsnittliga besökarantal 50 600 passagerare om dagen, och passagerarantalet för hela året har under de senaste åren legat på cirka 18 000 000 personer. Järnvägstorgets metrostation bildar tillsammans med järnvägsstationen, Järnvägstorgets bussterminal, Elielplatsens bussterminal och Brunnsgatan en central knutpunkt för kollektivtrafiken där metro-, tåg- spårvägs-, buss- och gångförbindelser möts. Järnvägstorgets metrostations fastighet gränsar till flera grannfastigheter.
Järnvägstorgets metrostations lokaler, husteknik och andra tekniska system är till stora delar ursprungliga och har således nått slutet av sin livslängd. Systemens ålder och dåliga skick äventyrar metrostationens användbarhet och driftssäkerhet. Tillgången till reservdelar för flera gamla system är dålig, och de kan inte automatiseras enligt dagens möjligheter, vilket innebär bland annat att energiförbrukningen inte kan optimeras.
Stationens konstruktioner är över 40 år gamla, och de konstruktioner som avgränsar lokalerna fungerar inte längre som planerat. Lokalerna har haft vattenläckor som också har skadat betongkonstruktionerna. De största skadorna orsakades av ett rörbrott i huvudvattenledningen 2009 och ett trasigt regnvattenavlopp 2019. Brunnsgatans däck, som utgör stationens, tak läcker. Detta har orsakat fuktskador i betongkonstruktionerna och skador i de underjordiska lokalerna. På grund av vattenläckorna har man varit tvungen att vidta oförutsedda, lokala åtgärder för att reparera läckorna och förnya skadad utrustning.
Stationens ytkonstruktioner är slitna och skadade och behöver således förnyas och repareras. Stationens huvudingång har slitna ytor och har nått slutet av sin strukturella livslängd. Även metrostationens hissar och rulltrappor har i huvudsak nått slutet av sin livslängd. Metrostationen uppfyller inte dagens krav på tillgänglighet. Brandsäkerhetslösningarna (såsom rökventilationen) i Kompassplanet och balkongplanet är bristfälliga.
Järnvägstorgets metrostation är mittpunkten i den underjordiska trafiken i Helsingfors stadskärna. För närvarande är stationsområdets lokaler anspråkslösa och hjälper en inte att hitta rätt plats ovan jord. Det är svårt att uppfatta hur man tar sig från en plats till en annan på stationen, och ingången mot Brunnsgården är svår att hitta.
I metrostationens plattformsplan genomfördes ett projekt för förbättring av brandsäkerheten 2022–2024. År 2025 var man tvungen att förnya stationstransformatorn som en nödreparation. Åren 2024–2025 gjordes brådskande reparationer i dammväggen mellan Stationstunneln och järnvägsstationen för att begränsa mängden vatten som läckte in på metrostationen. År 2025 var man tvungen att oväntat ta huvudingångens rulltrappor ur bruk och förnya dem. För närvarande förnyas utrymmet för frånskiljare och frånskiljarapparaterna, som används för att kontrollera metrobanans strömförsörjningsblock. Samtidigt byggs skyddsrumsdörrarna i banplanet och två tekniska schakt i anslutning till metrostationen om.
Mål
I ombyggnaden förnyas Järnvägstorgets metrostation i sin helhet. Metrostationens konstruktioner, hustekniska system, säkerhetssystem, hissar och rulltrappor, skyltning, belysning och passagerarutrymmen byggs om. De system och apparater på metrostationen som har nått slutet av sin livslängd förnyas, konstruktionerna renoveras och stationens verksamhetsförutsättningar tryggas långt in i framtiden.
I projektet eftetsträvas en klimatmässigt ansvarsfull livscykel, lösningar som främjar cirkulär ekonomi, energieffektivitet och små koldioxidutsläpp under byggtiden. För att miljömålen ska nås eftersträvas bland annat ett BREEAM Excellent-miljöcertifikat för projektet.
I projektet utvecklas stationens kommersiella helhet och serviceutbud så att de bidrar till en bättre passagerarupplevelse och står i balans med affärslokalernas utvecklingspotential.
Ett viktigt mål i genomförandefasen är att minimera störningarna för passagerartrafiken, dem som rör sig i området och andra berörda samt säkerställa en tydlig och enhetlig kommunikation och växelverkan i rätt tid som en del av helhetskommunikationen för projektet och de andra projekt som genomförs på Brunnsgatans område.
Projektets innehåll
Ombyggnaden omfattar hela metrostationens område från plattformsområdet på det nedersta planet till gatuplanet, totalt cirka 20 000 m² bruttoyta i sex olika plan under jord.
Stationen blir trevligare och det blir enklare att röra sig där, bland annat genom att ytor och belysning förnyas, affärslokalerna får ett enhetligt utseende och skyltningen för passagerartrafiken blir tydligare. Skyltarna planeras i samarbete med HRT, och deras platser och innehåll uppfyller i fortsättningen bättre de krav som ställs på dem. Skyltarna blir lätta att känna igen i den kommersiella miljön. Målet är att stationen inte längre ska ha några mörka hörn. Stationens förnyade belysning bidrar till en trivsammare miljö och ger en känsla av trygghet. Affärslokalerna följer ett nytt affärskonceptet och bygger på snabba kundflöden, att det är enkelt att uträtta ärenden och förbättrad kvalitet på tjänsteutbudet. Stationens ytor förnyas eller repareras efter behov.
Ingången till Brunnsgården blir klart synligare och lättare att hitta. Snedhissen vid ingången mellan balkongplanet och gatuplanet ersätts med en rak hissförbindelse, som är snabbare än den nuvarande.
Metrostationens balkong- och Kompassplan planerades ursprungligen som uterum. Balkong- och Kompassplanet omvandlas till delvis uppvärmda inomhusutrymmen. I de öppna ingångstaken framför centralstationen görs nödvändiga ändringar Ingångstaken förses med ytterdörrar. Ändringarna förhindrar att ytan på Kompassplanet fryser och förbättrar dess funktionalitet och trivsamhet. Då förhållandena kontrolleras blir stationen energieffektivare och möjligheterna att påverka energiförbrukningen bättre.
I och med ombyggnaden uppnår stationens tillgänglighet en modern standard. Tillgängliga rutter markeras på golvet med taktila ränder, hissar, ingångar och rulltrappor förses med ljudfyrar, och i biljetthallen placeras en taktil karta för att underlätta orienteringen. Skyltar som gör det lättare att hitta hissarna placeras ut.
Stationens viktigaste hustekniska system samt systemen för tele- och datakommunikation, säkerhet, radionät och befolkningsskydd förnyas. Den målsatta tekniska livslängden för de system som förnyas är 50 år. Förnyandet av hustekniken förbättrar stationens energieffektivitet och möjliggör en bättre övervakning och styrning av energiförbrukningen än idag. I projektet utförs sprängningar för att få nödvändigt extra utrymme för de allmänna utrymmenas och affärslokalernas tekniska system.
I ombyggnaden förnyas stationens täckdiken och förbättras fuktkontrollen i stationens konstruktioner. I den första fasen av utvecklingen av Brunnsgatan renoveras den däckkonstruktion som utgör metrostationens tak, vilket innebär att riskerna för vattenläckage via däcket fås under kontroll. Dessutom förläggs stationens och metrosystemets kritiska utrustningsutrymmen till det övre teknikplanet, vilket minskar risken för översvämningar.
Alla hissar för allmänheten förnyas, och de gamla servicehissarna ersätts med en ny som tillgodoser stationens logistikbehov bättre än de nuvarande. Dessutom förnyas rulltrapporna från Kompassplanet till balkongplanet och rulltrapporna vid Brunnsgatans ingång. När rulltrapporna förnyas ökar antalet rulltrappor som leder från plattformsplanet till Kompassplanet från fyra till fem, vilket förbättrar stationens driftssäkerhet och minskar trängseln när passagerarantalet ökar.
I ombyggnaden anpassas skyddsrummen till den beredskapsnivå och tekniska funktionsnivå som krävs för att uppfylla beredskapskraven. Antalet personplatser i bergskyddsrummet i plattformsplanet utökas genom en omorganisering av utrymmena.
Huvudingångspaviljongen vid Stationsplatsen förnyas på sin nuvarande plats. Dess bärande betongstomme repareras och förnyas där det behövs. Paviljongen är inte bara en ingång utan även ett hustekniskt schakt för metrostationen från ventilationsmaskinrummet till gatuplanet. De hustekniska kanalerna ska repareras och ändras, vilket kräver så omfattande ändringar i ingångsbyggnadens konstruktioner att det inte är ändamålsenligt att bevara eller renovera de nuvarande konstruktionerna, som delvis är i dåligt skick.
I det västra ingångstaket framför centralstationen placeras en rökventilationskanal för metrostationen. Eftersom taken inte bara betjänar metrostationen utan även lokalerna i Stationstunneln och på centralstationen ska kostnaderna för renoveringen fördelas mellan de tre fastigheter som använder taken.
År 2024 inleddes en förbättring av brand- och utrymningssäkerheten i plattformsplanet. Under ombyggnaden slutförs åtgärderna i resten av planen på stationen. Rökventilationen och fastighetens interna brandcellsindelningar anpassas till de nya lokalarrangemangen och gällande bestämmelser. Risken för att en brand ska sprida sig mellan fastigheterna minskas med hjälp av en brandcellsindelning mellan metrostationen och Brunnshusets fastighet.
Förhållande till andra beslut
Trafikaffärsverkets direktion godkände 11.6.2026 (46 §) projektplanen för renovering av rulltrapporna till plattformsplanet på Järnvägstorgets metrostation utgående från att projektets maximipris exklusive mervärdesskatt uppgår till 4 225 000 euro i kostnadsnivån för april 2026.
Genomförande av projektet
Genomförandeform
Som genomförandeform för projektet har man valt en samarbetsbaserad projektledningsentreprenad med målpris och takpris. Vid valet av genomförandeform har särskild vikt lagts vid att minimera störningarna för kollektivtrafiken och helsingforsarna, vid säkerheten för passagerar- och kundtrafiken, vid att de kalkylerade kostnaderna och tidsplanen inte ska överskridas samt vid samordningen av byggarbetsplatserna för de samtidiga projekten i Brunnsgatans område. Genomförandeformen ska göra det möjligt att fastställa priset för entreprenaden och bereda avtalet i en situation där utgångsinformationen preciseras under projektets utvecklingsfas.
I en samarbetsbaserad projektledningsentreprenad deltar entreprenören i projektets utveckling redan före genomförandefasen. Under utvecklingsfasen preciserar entreprenören tillsammans med beställaren och planerarna projektets genomförandelösningar, etappindelning, tidsplan, logistik och kostnader. Detta underlättar särskilt samordningen mellan användningen av stationen, metrotrafiken, banlogistiken och andra projekt i området.
Ett avtal om utvecklingsfasen har ingåtts med den entreprenör som valdes ut i projektplaneringsfasen. Vid valet av entreprenör har man bland annat bedömt entreprenörens förmåga att förkorta längden på de störningar som drabbar användningen av stationen. Efter att projektplanen har godkänts bereds det egentliga avtalet om projektledningsentreprenad för genomförandefasen. Under utvecklingsfasen fastställs mål- och takpriset och tidsplanen för genomförandefasen.
Incitament som bland annat syftar till att minska olägenheterna för passagerartrafiken kommer att ingå i entreprenadavtalet.
Tidsplan
Projektet genomförs åren 2026–2029.
Målet är att påbörja byggarbetena efter att projektplanen har godkänts i slutet av 2026. Under projektets utvecklingsfas har man identifierat flera krävande arbetsfaser som framför allt rör sprängningar, totalrenoveringen av hustekniken, organiseringen av logistiken samt säkerställandet av kontinuiteten i passagerartrafiken. Ytterligare svårigheter tillkommer på grund av de tillfälliga arrangemang som gör att stationen kan användas, förstärkningen av konstruktionerna och samordningen av arbetsmomenten med andra samtidiga projekt.
Projektet har en tidsplan, och byggarbetena har delats upp i etapper med särskild hänsyn till de begränsningar som förnyandet av Tågvägens metrobro medför för banlogistiken samt till de byggarbeten som hänför sig till renoveringen av Brunnsgatans däck, den första etappen av utvecklingen av Brunnsgatan och Västra hamnens snabbspårväg. De arbetsmoment som gäller Kompass- och balkongplanet samordnas med det kommande projektet på Brunnsgatan.
Sprängningarna på plattformsplanet inleds i projektets inledande skede så att de logistiska begränsningarna till följd av det trafikavbrott som krävs för förnyandet av Tågvägens metrobro inte försenar de senare bygg- och hustekniska arbetena.
Arbetet med ingången vid Brunnsgatan inleds i projektets inledande skede så att ingången kan tas i bruk innan renoveringen av huvudingången påbörjas. Tidsplanerna för bytet av rulltrapporna samordnas med de långa leveranstiderna och de logistiska lösningarna som används så att installationerna kan genomföras på ett kontrollerat sätt och med så liten påverkan som möjligt på passagerartrafiken.
Ändringar på platser som gränsar till metrostationens grannfastigheter
De ytor som HST ansvarar för i förbindelsegången tilll Sokos, Forum och Glaspalatsets spårvagnshållplatser förnyas och repareras i ombyggnadsprojektet. Dessutom förnyas de elkablar och elcentraler och lokal- och brandsäkerhetssystem som betjänar metrostationen i förbindelsegången och fastigheten Valtakulma. Även skyltningen till metrostationen förnyas i förbindelsegången och vid dess ingångar.
I samband med ombyggnaden öppnas en direkt förbindelse från Brunnsgatan till ingången till Kaivotalo 10 och den nuvarande snedhissen ersätts med en vertikal hiss. En brandgräns byggs mellan fastigheterna eftersom dessa för närvarande ingår i samma brandområde, vilket inte uppfyller säkerhets- och myndighetskraven.
De täckta ingångarna på centralstationens tomt måste ändras för att möjliggöra rökventilation och kontroll av förhållandena på metrostationen. Enligt en konditionsundersökning bör taken förnyas helt, men någon överenskommelse om detta har ännu inte träffats med fastighetsägaren. Om taken inte förnyas i samband med ombyggnaden installeras glasdörrar och nödvändiga skyltar vid nedre delen av trapporna vid ingångarna. Om taken förnyas placeras dörrarna i ingångarnas övre del. I den västra ingången placeras dessutom en rökventilationskanal för metrostationen.
Projektsamordning
Invånarupplevelsen av stadskärnans byggarbetsplatser utvecklas och deras olägenheter hanteras i samarbete mellan projekten för utveckling av Brunnsgatan, Västra hamnens snabbspårväg och ombyggnad av Järnvägstorgets metrostation. Ombyggnadsprojektet för Järnvägstorgets metrostation ingår i projekthelheten för Brunnsgatan, spårvägarna och metron (KRM), som går ut på att säkerställa att de olika projekten samordnas, framskrider och når sina gemensamma mål för att minimera riskerna för deloptimering och kring projektens gränssnitt.
I samordningen granskas bland annat etappindelningen för byggarbetsplatserna, arrangemangen för gång- och kollektivtrafiken, service- och räddningsvägarna, skyltningen under arbetet, kommunikationen och verksamhetsförutsättningarna för företagen och fastigheterna i området. Målet är att dessa samtidiga projekt i centrum ska bli en så tydlig, säker och förutsägbar helhet som möjligt för helsingforsarna.
Stadskansliet, stadsmiljösektorn och Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab ansvarar i samarbete för KRM-projekthelheten. HRT deltar både i samordningen av hela KRM-projekthelheten och i de projektspecifika planerings- och beredningsmöten som det anser nödvändiga.
Förnyandet av Tågvägens metrobro och det därmed förknippade avbrottet i metrotrafiken påverkar även etappindelningen för genomförandet av ombyggnaden av Järnvägstorgets metrostation, liksom även de övriga projekt som ingår i KRM-projekthelheten. Projekten deltar vid behov även i samordningen på stadsnivå av konsekvenserna av projektet för förnyande av Tågvägens metrobro.
Ombyggnad av Brunnsgatan
Ombyggnaden av Brunnsgatan genomförs i två etapper. Den första etappen är avsedd att genomföras under 2028–2029, samtidigt med ombyggnaden av Järnvägstorgets metrostation. Den andra etappen av byggandet av Brunnsgatan genomförs under 2030-talet efter gaturenoveringen i Esplanadområdet. I KRM-projekthelheten samordnas planerna för projekten för att minimera störningarna för kollektivtrafiken och passagerarna.
I samband med ombyggnaden av Brunnsgatan renoveras också Brunnsgatans däck, det vill säga metrostationens däckkonstruktion. I renoveringen av Brunnsgatans däck förnyas däckets vattenisolering och kommunalteknik, avledningen av dagvatten i området förbättras och översvämningsrisken minskas. Förnyelsen av däckets vattenisolering förhindrar att vatten läcker in i metrostationens lokaler under däcket. Projektplanen för renoveringen av Brunnsgatans däck håller på att färdigställas som ett separat projekt och ska godkännas under hösten 2026.
Under den första byggfasen i ombyggnaden av Brunnsgatan genomförs de ändringar som krävs för ombyggnaden av metrostationen samt de åtgärder som kräver att däcket genomborras. Bland de ändringar som ska samordnas mellan projekten ingår bland annat reparationsarbeten på dilatationsfogen på Brunnsgatans däck samt de nya rökluckor som ska byggas från metrostationen upp till marknivå i anslutning till spårvagnshållplatserna. Gamla rökluckor som inte används längre täpps igen. Dessutom tas utrymningstrappan i mitten av Brunnsgatan bort för att ge plats åt de nya spårvagnsskenorna, och en ny trappa byggs längre söderut.
Kommunikation med berörda parter
Ett av de centrala målen för KRM-projekthelheten är att säkerställa att invånarna, passagerarna, företagen i området, fastighetsägarna och andra berörda parter får begriplig information i rätt tid om projektens syfte, framsteg och effekter. Genom kommunikation främjas förutsägbarheten på byggarbetsplatserna, minskas de upplevda olägenheterna och stärks förtroendet för projektens planering och genomförande.
Kommunikationen om projekten i området kring Brunnsgatan är stadsövegripande och enhetlig. Stadsmiljösektorn, stadskansliet, stadstrafikbolaget och HRT svarar i samarbete för planeringen och genomförandet av kommunikationen.
I kommunikationen läggs särskild vikt vid hur man tar sig fram medan arbetet pågår, undantagsrutter, ändringar i kollektivtrafiken, tidsplaner för olika arbetsmoment samt hur tjänster och fastigheter i området påverkas. En regelbunden samordning med grannfastigheternas ägare och andra centrala aktörer fortsätter. Därvid behandlas projektens framskridande och konsekvenser och vilka lösningar som behövs. Myndighetssamarbetet fortsätter i enlighet med tillståndsvillkoren och behoven under genomförandefasen.
Kommunikationens effektivitet bedöms utifrån hur väl informationen når de viktigaste målgrupperna, bidrar till smidig rörlighet på byggplatsområdet och minskar den osäkerhet som byggarbetsplatserna ger upphov till. Målet är att upplevelserna hos dem som rör sig och verkar i området beaktas i projektens genomförande och hanteringen av olägenheter.
Konsekvenser för metrotrafiken
Enligt den nuvarande bedömningen kräver bytet av rulltrapporna som leder från Kompassplanet till plattformsplanet ett avbrott i användningen av stationen på cirka ett halvår, vilket enligt planerna ska äga rum vid årsskiftet 2027–2028. Under denna tid passerar metrotåget passerar stationen utan att stanna. Den exakta längden och tidpunkten för avbrottet i användningen av stationen preciseras under den pågående utvecklingsfasen av entreprenaden.
Olika expterter, planerare och leverantörer av rulltrappor har undersökt hur man bör gå till väga för att byta ut rulltrapporna och hur lång tid det tar. Möjligheten att byta ut rulltrapporna stegvis har utretts, men man har inte hittat någon lösning som fungerar, garanterar en tillräcklig säkerhetsnivå för passagerartrafiken och är godtagbar för räddningsmyndigheten.
I samband med förnyandet installeras en femte rulltrappa i schaktet, vilket förbättrar stationens driftssäkerhet och gör den bättre rustad för framtida ökningar av passagerarantalet. Medan stationen är stängd utförs även de arbeten på plattformsplanet och på Kompassplanet som skulle orsaka mest olägenheter för passagerartrafiken om de utfördes medan stationen är i drift.
Under projektets utvecklingsfas, som pågår fram till november 2026, är målet att tillsammans med planerarna och entreprenören se till att avbrottet i användningen av stationen blir så kort som möjligt Entreprenören ges incitament för att förkorta avbrottet.
Projektets olika arbetsmoment samordnas med de andra projekten i området. Planeringen sker i samarbete med HRT och stadsmiljösektorn för att minimera konsekvenserna för passagerarna.
Tidsplanen för ombyggnadsprojektet för Järnvägstorgets metrostation är nära kopplad till tidsplanerna för parallella och relaterade projekt, med vilka en löpande samordning sker under hela projektets gång. I de parallella projekten ingår avbrott i spårvagns- och metrotrafiken, vilket begränsar tidsplanen för ombyggnaden och påverkar ordningen för de viktiga infrastrukturprojekten i centrum.
För att minimera störningarna och säkerställa att kollektivtrafiken till stadskärnan fungerar har följande konstaterats behöva samordnas tidsmässigt:
- avbrottet i användningen av Järnvägstorgets metrostation (tågen kör förbi)
- avbrottet i spårvagnstrafiken under den första fasen av utvecklingen av Brunnsgatan
- avbrottet i spårvagnstrafiken till följd av projektet för Västra hamnens snabbspårväg.
avbrottet i metrotrafiken till följd av förnyandet av Tågvägens metrobro, det vill säga metroavbrottet i Fiskehamnen, och avbrottet i användningen av Järnvägstorgets metrostation samtidigt. Ett avbrott i metrotrafiken i Fiskehamnen samtidigt som tågen kör förbi Järnvägstorgets metrostation medför inga ohållbara samverkande effekter, utan byggarbetena kan genomföras samtidigt. Det är möjligt att köra förbi Järnvägstorgets metrostation under det avbrott som orsakas av Tågvägens metrobro, då passagerarna i metron i vilket fall som helst är färre.
Ombyggnadsprojektet på Järnvägstorgets metrostation medför inget separat avbrott i metrotrafiken.
Konsekvenser för områdets användare och övrig trafik
En central utgångspunkt för genomförandet av ombyggnaden av Järnvägstorgets metrostation är att användningen av stationen och gångförbindelserna i stadskärnan tryggas i så stor utsträckning som möjligt under byggarbetena. Arbetet delas in i etapper så att olägenheterna för passagerartrafiken, besökarna i området, grannfastigheterna och kollektivtrafikens bytesförbindelser blir så korta och förutsägbara som möjligt. Stationen hålls öppen för passagerare i den utsträckning det är möjligt med hänsyn till säkerhet, brandsäkerhet, tillgänglighet och förutsättningarna för byggarbetsplatsens verksamhet. För att kunna byta ut de långa rulltrapporna som leder ner till plattformsplanet krävs dock ett separat avbrott i användningen av stationen, under vilket metrotågen kör förbi stationen utan att stanna för att låta passagerare stiga av eller på.
Etappindelningen av byggarbetena baserar sig på att tillfälliga ersättningslösningar för de tekniska systemen planeras och genomförs innan de befintliga systemen rivs och nya system installeras. På så sätt säkerställs driften av stationens centrala funktioner, såsom eldistribution, ventilation, rökventilation, säkerhetssystem, datakommunikation och andra system som stöder användningen, under arbetsmomenten. Tillfälliga lösningar är väsentliga särskilt eftersom metrostationen utgör en del av ett trafiksystem i bruk och ligger i nära anslutning till andra fastigheter, gatuområden och kollektivtrafikens bytesförbindelser.
Arrangemangen under den tid arbetet pågår säkerställer att det finns tillgängliga och säkra rutter på stationen i den utsträckning som är möjlig under varje arbetsmoment. Tillgängligheten, utrymningssäkerheten och brandsäkerheten bedöms för varje arbetsmoment, och nödvändiga lösningar under den tid arbetet pågår, skyltning, instruktioner om hur man tar sig fram, skydd och utrymningsarrangemang genomförs innan respektive arbetsmoment påbörjas. Antingen Brunnsgatans ingång eller Stationsplatsens huvudingång ska vara öppen under hela byggtiden, med undantag för korta arbetsmoment som planerats och meddelats separat och då säkra ersättande förbindelser ordnas.
Projektkostnader
Kostnaderna för projektet har beräknats till totalt högst 125 200 000 euro exklusive mervärdesskatt i enlighet med projektplanen.
I uppföljningen av projektets kostnadsnivå (enligt förslaget maj 2026) används delindexet Övrigt husbyggande i byggnadskostnadsindexet (2025=100, 5/2026=99,7).
Projektkostnaderna består av projektledning, planering, genomförande av entreprenaden och separata upphandlingar. I kostnadskalkylen ingår en projektreservering på cirka 15 %.
Projektets totala längd och arbetsplatskostnaderna påverkas av att användningen av stationen tryggas under byggtiden. Etappindelning, tillfälliga arrangemang, tillfälliga tekniska lösningar, skyltning under arbetet, skydds- och säkerhetsarrangemang samt logistiska begränsningar på byggarbetsplatsen gör genomförandet mer krävande jämfört med en situation där stationen skulle kunna stängas helt under en längre tid. Lösningarna minskar dock olägenheterna för passagerarna, företag i området, grannfastigheter och trafiksystemet i stadskärnan samt bidrar till att upprätthålla servicenivån inom kollektivtrafiken under byggtiden.
Fram till juni 2026 har kostnaderna för projektplaneringen uppgått till sammanlagt 5 745 000 euro. Under 2026 beräknas kostnaderna för projektet uppgå till 7 032 000 euro. Anslagsbehoven 2027–2031 beaktas i beredningen av 2027 års budgetförslag.
Projektets effekter på driftsekonomin
Med 30 års avskrivningstid och linjära avskrivningar orsakar projektet årligen extra avskrivningskostnader på 4 173 000 euro.
När projektet är färdigställt kommer hyresintäkter från affärslokalerna att ge inkomster, ökade underhållskostnader att förorsaka kostnader och lägre livscykelkostnader att ge kostnadsbesparingar.
Kostnaderna för utveckling av affärslokalerna (uppskattningsvis 12 527 000 euro) beräknas täckas av inkomsterna från uthyrningen av lokalerna så att investeringen betalar sig på cirka 7–8 år. Kostnaderna för utveckling av affärslokalerna omfattas inte av HRT:s infrastrukturavtal.
Kostnaderna för att förbättra stationens skyddsrumsegenskaper (uppskattningsvis 3 504 000 euro) ingår inte i HRT:s infrastrukturavtal, vilket innebär att avskrivningarna för dessa (116 800 euro om året) helt och hållet måste täckas av Helsingfors stad.
Till övriga delar kan staden enligt HRT:s grundavtal fakturera HRT för 50 procent av avskrivningarna för investeringen (1 819 500 euro om året) och 50 procent av de kalkylmässiga ränteutgifterna (totalt cirka 42 300 000 euro under 30 år med en kalkylränta på 5 procent).
Resten av avskrivningarna och de verkliga räntekostnaderna på cirka 69 900 000 euro för finansiering av investeringen under lånetiden (räntefot på 4 % och 30 års lånetid) blir kostnader för stadens trafikaffärsverk i form av infrastrukturstöd. Projektet påverkar stadens stöd till HST med i genomsnitt 2 800 000 euro om året.
Dessutom blir en del av den avskrivningsandel på 50 % som HRT faktureras för och 50 % av den kalkylmässiga räntan årligen kostnader för staden enligt användningen genom HRT:s betalningsandel. Cirka 45 % av avskrivningsandelen och den kalkylmässiga räntan täcks med biljettintäkter medan resten hänför sig till kommunandelen. Projektets totala effekt på Helsingfors stads driftsekonomi beräknas bli i genomsnitt 4 300 000 euro om året (HRT:s betalningsandel och stadens stöd till HST tillsammans).
Befogenheter
I enlighet med 7 kap. 1 § 3 mom. 1 punkten i förvaltningsstadgan beslutar stadsfullmäktige om projektplaner vars kostnadskalkyl överstiger 10 miljoner euro.
Kaupunginhallitus 14.09.2026 § 635
Päätös
Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:
Kaupunginvaltuusto hyväksyy Rautatientorin metroaseman perusparannuksen hankesuunnitelman siten, että hankkeen arvonlisäveroton enimmäishinta on 125 200 000 euroa kustannustasossa toukokuu 2026.
Käsittely
14.09.2026 Ehdotuksen mukaan
Asian aikana kuultavina olivat HKL:n toimitusjohtaja Saara Kanto, Kaupunkiliikenne Oy:n rakennuttajapäällikkö Saara Kippo ja hankekehityspäällikkö Kirsi Borg.
Asiantuntijat poistuivat kuulemisensa jälkeen kokouksesta.
Esittelijä
Lisätiedot
Timo Lindén, kaupunginsihteeri
puhelin: 09 310 36550, timo.linden@hel.fi
Liikenneliikelaitoksen johtokunta 26.08.2026 § 55
Esitys
Johtokunta esitti kaupunginhallitukselle Rautatientorin metroaseman perusparannuksen hankesuunnitelman hyväksymistä niin, että hankkeen arvonlisäveroton enimmäishinta on 125.200.000 euroa kustannustasossa toukokuu 2026.
Käsittely
26.08.2026 Ehdotuksen mukaan
Asian aikana kuultavana oli Pääkaupunkiseudun Kaupunkiliikenne
Oy:n hankekehityspäällikkö Kirsi Borg.
Esittelijä
Lisätiedot
Saara Kanto, toimitusjohtaja
puhelin: +358 9 310 20277, saara.kanto@hel.fi
This decision was published on 09.10.2026
BESVÄRSANVISNING
Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.
Besvärsrätt
Ändring i beslutet får sökas
- av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part)
- av en kommunmedlem
Besvärstid
Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar efter att man fått del av beslutet.
Besvär ska inlämnas fysiskt eller per post till besvärsmyndigheten senast den bestämda tidens sista dag under registratorskontorets öppettid. Besvär ska inlämnas elektroniskt till besvärsmyndigheten senast den bestämda tidens sista dag.
Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet sändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.
Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet sändes, om inte något annat påvisas.
Dagen då man fått del av beslutet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna lämnas in första vardagen därefter.
Besvärsgrunder
Kommunalbesvär får anföras på den grunden att
- beslutet har tillkommit i felaktig ordning
- den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter
- beslutet annars strider mot lag
Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.
Besvärsmyndighet
Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.
Besvär anförs primärt via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:
E-postadress: | helsinki.hao@oikeus.fi |
Adress: | Banbyggarvägen 5 |
00520 HELSINGFORS | |
Faxnummer: | 029 56 42079 |
besöksadress: | Banbyggarvägen 5 |
Telefonnummer: | 029 56 42000 |
Formen för och innehållet i besvärsskriften
Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.
I besvärsskriften ska uppges:
- det beslut i vilket ändring söks, (det överklagade beslutet);
- till vilka delar ändring söks i beslutet och vilka ändringar som yrkas (yrkandena);
- grunderna för yrkandena;
- vad besvärsrätten grundar sig på om det överklagade beslutet inte avser ändringssökanden själv.
I besvären ska dessutom ändringssökandens namn, postadress och andra kontaktuppgifter uppges. Till förvaltningsdomstolen ska på lämpligt sätt också ändringssökandens personbeteckning eller företags- och organisationsnummer lämnas. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Om någon uppgift senare ändras, ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringen medan besvären är anhängiga.
Besvären ska också innehålla uppgift om en elektronisk eller eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Inlämnande av besvär eller andra handlingar till förvaltningsdomstolens e-tjänst betraktas som uppgivande av e-tjänsten som processadress. Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.
När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.
Till besvärsskriften ska följande fogas:
- det överklagade beslutet med besvärsanvisning;
- utredning om när ändringssökanden har fått del av beslutet, eller annan utredning om när besvärstiden börjat löpa;
- de handlingar som ändringssökanden åberopar som stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har lämnats till myndigheten.
Rättegångsavgift
En rättegångsavgift tas ut med stöd av lagen om domstolsavgifter (1455/2015) hos den som söker ändring. I ett ärende som marknadsdomstolen har behandlat som första instans tas avgiften ut oberoende av utgången.
Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.
Protokoll
Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.
Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/
Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.
Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.
E-postadress: | helsinki.kirjaamo@hel.fi |
Postadress: | PB 10 |
00099 HELSINGFORS STAD | |
Besöksadress: | Norra esplanaden 11-13 |
Telefonnummer: | 09 310 13700 |
Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00