Beslutet stämmer överens med förslaget.

Ledamoten Elina Kauppila och 27 andra ledamöter kräver i sin motion att staden i rask takt utarbetar en plan för att sluta använda Microsofts och andra motsvarande jättars tjänster och system och övergår till säkrare system som bygger på öppen källkod. Motionen motiveras med de betydande förändringar som skett i det internationella säkerhetsläget under de senaste åren samt med att stadens kostnader för IT-tjänster i hög grad orsakas av amerikanska IT-tjänsteleverantörers tjänster.

Enligt motionen blir det allt viktigare för europeiska huvudstäder som Helsingfors att kunna agera självständigt och säkerställa sin egen försörjningsberedskap även när det gäller digitala tjänster och staden kan inte ta risken att dess digitala förbindelser till exempel skulle stängas av, ens tillfälligt, i ett internationellt alltmer spänt politiskt klimat.

Det konstateras i motionen att staden ska hitta alternativ till Microsoft och till tjänster från utanför EU för att kunna:

- främja öppen källkod samt inhemskt och europeiskt arbete

- sänka IT-kostnaderna

- öka krishanteringsförmågan och försörjningsberedskapen samt minska sårbarheten

- skydda helsingforsarnas personuppgifter

- förbättra beredskapen i en föränderlig världspolitisk situation

- minska beroendet av kommersiella IT-jättar.

Utgångspunkter för utveckling och produktion av stadens digitala tjänster

Helsingfors stads långsiktiga och vägledande mål är att minska det digitala beroendet. Utvecklingen och produktionen av stadens digitala tjänster utgår från bland annat lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019) och lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019). Enligt 4 § i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster ska myndigheterna planera och underhålla sina digitala tjänster på ett sådant sätt att tjänsternas informationssäkerhet och dataskydd säkerställs och så att det säkerställs att tjänsterna är lätta att hitta och använda. Dessutom ska myndigheterna enligt samma paragraf se till att de digitala tjänster som de ansvarar för och de andra elektroniska dataöverföringsmetoder som de använder också finns tillgängliga vid andra tider än under myndigheternas servicepunkters öppettider.

Helsingfors stad strävar efter att följa en praxis där datacentralerna för digitala tjänster är geografiskt belägna inom EU/EES-området.
De viktigaste datacentralerna, där stadens serviceproduktion utvecklas och underhålls, ligger i västra Centraleuropa.

Pågående åtgärder för att stärka Helsingfors stads digitala suveränitet

Med digital suveränitet avses ett ovillkorligt skydd av de informationssystem och den datakommunikation som är kopplade till stadens centrala kritiska funktioner, så att verksamhetens kontinuitet kan säkerställas i alla situationer.

Den digitala suveränitet som eftersträvas på EU-nivå innebär att EU inte ska vara beroende av programvara och teknik från länder utanför unionen. På EU-nivå ses detta också som en möjlighet att stödja tillväxten på EU:s egen programvarumarknad och skapa förutsättningar för att den ska kunna kvarstå inom EU. Dessutom vill man säkerställa att programvaran och teknikerna fungerar under alla förhållanden och att EU-områdets lagar och förordningar följs.

Det är i praktiken omöjligt att uppnå fullständig suveränitet, men situationen kan förbättras avsevärt genom att man uttryckligen identifierar de enskilda program eller komponenter i systemen för kritiska funktioner för vilka det inte finns några ersättande lösningar och vars funktionsstörningar skulle förhindra tillhandahållandet av hela tjänsten. Åtgärder som vidtas för att säkerställa suveräniteten kräver en bred kunskap om driften av den kritiska tjänsten i fråga samt satsningar på att utveckla kontinuitetshanteringen, där man beaktar alternativa lösningar och tillvägagångssätt för identifierade störningsscenarier.

Helsingfors stad utreder aktivt lämpligheten hos europeiska tjänsteleverantörers lösningar för att tillhandahålla tjänster som uppfyller stadens krav, samt alternativ och åtgärder för hur man i fråga om kritiska system skulle kunna övergå till att använda lösningar som är oberoende av leverantörer utanför EU/EES. Granskningen omfattar alla nivåer av ICT-tjänsteproduktionen från applikationer, arbetsstations- och serverprogramvara samt datakommunikationslösningar till produktion av kapacitetstjänster. Staden för också dialog kring temat med statsförvaltningen, kommuner och andra europeiska städer.

Användning av programvara som baserar sig på öppen källkod i produktion av Helsingfors stads datasystem

Motionens förslag om att främja öppen källkod är värt understöd. Underhåll och utveckling av programvara som bygger på principen om öppen källkod kan upphandlas hos europeiska leverantörer, och informationssäkerheten samt de tekniska lösningarna i programvara baserad på öppen källkod kan utvärderas objektivt, till skillnad från kommersiell programvara med sluten källkod.

För produktion av datakommunikations- och kapacitetstjänster för kritiska system i stora organisationer finns programvarulösningar som baserar sig på öppen källkod. För lösningarna tillhandahålls även kommersiella underhålls- och supporttjänster. Dessutom finns det inom ICT-branschen i allmänhet utbildning och kompetens inom dessa områden. Lösningar med öppen källkod används redan idag inom datakommunikations- och kapacitetstjänster samt vid produktionen av lösningar för stadens digitala tjänster. Det är motiverat att fortsätta använda lösningar med öppen källkod.

Däremot finns det inte i någon större utsträckning branschspecifika system för affärsverksamhet, verksamhetsstyrning eller ekonomi som är lämpliga för stora organisationer i form av programvara som bygger på öppen källkod, utan dessa är produkter som licensieras kommersiellt. Det finns visserligen undantag, men även i dessa fall ska man i första hand bedöma om programvaran lämpar sig väl för sitt användningsändamål, såvida inte säkerställandet av den digitala suveräniteten är ett prioriterat krav på grund av verksamhetens kritiska karaktär.

När det gäller operativsystem för de arbetsstationer som används i kontorsarbetet är i praktiken det enda alternativet för Helsingfors stad Microsoft Windows som fungerar både vad gäller användbarhet och kompatibilitet med kommersiell programvara. Dessutom är Microsofts M365-programvarusvit, som används för det interna samarbetet inom staden, den enda verktygsmiljö som personalen i stor utsträckning behärskar. Det är inte motiverat att i stor utsträckning ersätta detta system med operativsystemet Linux, programvaran LibreOffice med öppen källkod och kommunikations- och samarbetslösningar med öppen källkod, såsom Nextcloud, med tanke på de nackdelar, kostnader och förlorade funktioner som uppstår och som programvara med öppen källkod inte kan ersätta i tillräcklig grad.

När man granskar Helsingfors stads nuvarande situation med tanke på den digitala suveräniteten är det uppenbart att det inte går att uppnå fullständigt oberoende av IT-tjänsteleverantörer utanför Europa. I Europa finns det inget eget programutbud av tillräckligt hög kvalitet som kan mäta sig med kvaliteten på den programvara som används idag. Det som gör situationen särskilt svår är Europas beroende av så kallade frontier-modeller, alltså avancerade språkmodeller som bygger på artificiell intelligens, som utvecklats av amerikanska företag. I Europa finns ingen kompetens att utbilda dessa. En ökad användning av artificiell intelligens innebär att avancerade språkmodeller även kommer att användas i kritiska tillämpningsprogram, vilket leder till att beroendet av amerikanska aktörer ökar avsevärt. Det är möjligt att den pågående trenden mot stärkt suveränitet i Europa påskyndar utvecklingen av alternativa lösningar och därmed förändrar situationen på lång sikt. På kort sikt måste man betrakta suveräniteten ur ett perspektiv för produktion av stadens kritiska system, där lösningar med öppen källkod spelar en central roll i genomförandet.

Den allmänna geopolitiska situationen styr stadens beredskapsplanering, där stadens kritiska funktioner måste säkerställas, även när det gäller digitala tjänster. Framöver gäller som huvudprincip att viktiga kritiska digitala tjänster, vars funktion måste säkerställas också i undantagsförhållanden, tillhandahålls inom Europa och med hjälp av teknik som är oberoende av IT-tjänsteleverantörer utanför Europa. Detta eftersträvas alltid när det är möjligt med tanke på systemets tekniska och kommersiella helhet. När det gäller de nuvarande centrala kritiska informationssystemen pågår en uppdatering av kontinuitets- och återställningsplanerna. I detta sammanhang säkerställs att systemet har förmågan att återuppta normal serviceproduktion vid störningar.

Programvara som utvecklas med öppen källkod har god potential att öka den inhemska och europeiska programvaruutvecklingen och ge den europeiska programvaruproduktionen möjligheter till tillväxt.

När det gäller att sänka IT-kostnaderna undviker man med öppen källkod licenskostnaderna för kommersiella produkter, men i praktiken uppstår kostnader för utveckling och underhåll av lösningar som bygger på öppen källkod. Kostnaderna motsvarar det arbete som täcks av upphandlings- och licensavgifterna för en licensierad produkt. I båda fallen uppstår även andra kostnader för systemen under hela deras livscykel. Kostnaderna kan också sänkas genom att man på andra sätt ökar konkurrensen på marknaden mellan aktörer som erbjuder licensierade programvaruprodukter.

Ur ett dataskyddsperspektiv kräver både programvara med öppen källkod och kommersiell programvara samma åtgärder, alltså hantering av användarrättigheter, begränsning av åtkomsten till information till behöriga personer samt lämplig teknisk kryptering av uppgifterna. När det gäller skyddet av personuppgifter är det viktigaste att säkerställa att kraven på informationshantering uppfylls under personuppgifternas hela livscykel.

De kommersiella programvaruversioner som staden för närvarande har licens för innehåller en rad datasäkerhetsegenskaper som skulle gå förlorade vid en övergång till system med öppen källkod. Det är värt att notera att det inte handlar om enskilda, isolerade program, utan om ett ekosystem där alla delar samverkar tätt. Helheten omfattar bland annat övervakning av terminalutrustning, skydd mot skadlig programvara, loggning av datasäkerhetshändelser, datasäkerhetsövervakning dygnet runt samt automatisk hotavvärjning. Det skulle vara svårt att ersätta denna helhet vid en övergång till system med öppen källkod. Övergången kan leda till åtminstone en tillfällig försämring av datasäkerheten samt betydande merkostnader. Det är viktigt att vara medveten om detta när man fattar beslut om övergången.

Stadsstyrelsen uppmanar stadskansliet att som en del av utvecklingen av ICT-tjänsterna utreda möjligheter att minska stadens beroende av Microsoft genom att utnyttja arbetsstationer med öppen källkod, basapplikationer med öppen källkod och sådana molntjänster som produceras inom Europeiska unionen och drivs av europeiska aktörer och vars funktion inte är beroende av bestämmande inflytande hos aktörer utanför Europeiska unionen.

Sammandrag

Sammanfattningsvis konstateras det att det är värt att minska beroendet av Microsoft och andra stora IT-tjänsteföretag som en del av planen för att främja avståndstagandet från Microsoft och andra liknande jättar samt övergången till säkrare system med öppen källkod i enlighet med motionen.

Dessutom gäller som princip vid upphandling av nya system att viktiga kritiska digitala tjänster, vars funktion måste säkerställas också i undantagsförhållanden, ska geografiskt sett tillhandahållas inom Europa och med hjälp av teknik som är oberoende av IT-tjänsteleverantörer utanför Europa.

Stadsstyrelsen har 9.3.2026 (§ 180) behandlat Otso Kivekäs motion om att främja Helsingfors digitala försörjningsberedskap. När stadsstyrelsen betraktade motionen som slutbehandlad betonade den i sitt yttrande att Helsingfors stad har som mål att minska det digitala beroendet. Att genom upphandling av nya system övergå till att i första hand använda tjänster från företag som tillhandahåller digitala tjänster som är verksamma inom EU/EES-området bör vara ett långsiktigt mål som styr i rätt riktning. Stadsstyrelsen konstaterade dessutom att beroendet enligt en rapport som stadsstyrelsen mottagit framför allt kan minskas genom att tekniker som baserar sig på öppna standarder och som tillhandahålls av företag verksamma inom EU/EES-området införs i stadens systemmiljö även för parallell användning i centrala och kritiska lösningar. Förändringarna bör genomföras utifrån en riskbaserad verksamhetsmodell, där minskningen av beroendet av enskilda aktörer samt eventuella övergångar genomförs med eftertanke, stegvis och på grundval av en noggrann förändrings- och konsekvensbedömning samt med hänsyn till upphandlingslagstiftningen. Svaret ligger till sitt innehåll i linje med de ovannämnda riktlinjerna.

Befogenheter och utlåtanden

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.

Digitaliseringskommitténs utlåtande om det 12.5.2026 daterade utkastet till svar på fullmäktigemotionen finns i bilaga 2.

This decision was published on 29.08.2026

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen